Tidig eller sen hivdiagnos. En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidig eller sen hivdiagnos. En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands."

Transkript

1 Tidig eller sen hivdiagnos En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands. En trendanalys över tidsperioden 2003 till 2010

2

3 Tidig eller sen hivdiagnos En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands. En trendanalys över tidsperioden 2003 till 2010

4 Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet Solna. Tel: , fax: Mars Artikelnummer:

5 Förord Det finns flera skäl till att det är viktigt att en hivdiagnos ställs tidigt i ett sjukdomsförlopp av prognostiska skäl för den enskilde individen, av folkhälsoskäl för att minska risken för smittspridning samt av samhällsekonomiska skäl för att minska sjukvårds- och behandlingskostnader. Fördröjd hivdiagnos är uppmärksammat som ett problem inom Europa. Smittskyddsinstitutet har undersökt frågan ur ett svenskt perspektiv. Här presenteras resultaten från projektet. Analysen inkluderar personer som smittats med hiv i Sverige och personer födda i Sverige men smittade med hiv utomlands. Resultat från första delen av projektet har presenterats för Socialdepartementet den 31 augusti 2011 och för Hiv-rådet den 9 september 2011 samt i en skriftlig rapport hösten I projektgruppen från SMI ingick: Rigmor Thorstensson, Hans Gaines, Annika Linde, Monica Ideström, Kajsa Aperia, Frida Hansdotter, Maria Axelsson, Gunilla Rådö, Sharon Kühlmann Berenzon och Susanne Karregård. Gruppen leddes av: Katarina Widgren, Torsten Berglund, Anna-Maria Kling och Anders Tegnell. Externa experter som bidragit i arbetet med rapporten är Jan Albert, Helena Skar och Eva C Eriksson från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Redaktör, Katarina Widgren, AP-E. Johan Carlson Generaldirektör Smittskyddsinstitutet Anders Tegnell Avdelningschef Smittskyddsinstitutet

6

7 Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 9 Bakgrund och syfte... 9 Metod Urval av prover Begränsningar Laboratoriemetoder och klassificering Statistiska metoder Resultat Trendanalys Riskfaktorer Slutsatser Diskussion Inga större förändringar över tid Gruppen sena testare bör undersökas vidare Referenser... 24

8 8

9 Sammanfattning Det är viktigt att en hivdiagnos ställs tidigt i ett sjukdomsförlopp inte bara för den enskilde individen så att behandling kan starta i rätt tid, utan även av folkhälsoskäl för att minska smittspridning och av samhällsekonomiska skäl för att minska sjukvårdskostnader. Smittskyddsinstitutet har därför undersökt om det har skett någon förändring vad gäller tiden mellan smittotillfälle och hivdiagnos under det senaste decenniet. Under början av 2000-talet fann ett flertal internationella studier att en hög andel av personer med nydiagnosticerad hivinfektion hade fått sin diagnos sent och att trenden ibland var ökande. Det saknas optimala metoder att bedöma hur lång tid som passerat mellan smittotillfälle och att en person får sin hivdiagnos. I studierna hade ett stort antal olika definitioner använts, ofta baserade på laboratorieresultat. SMI valde i den här studien att fokusera på andelen nydiagnosticerade hivpositiva personer som får sin diagnos tidigt, det vill säga mindre än ett halvår efter smittotillfället. Två validerade laboratoriemetoder användes för att i kombination klassificera tiden till hivdiagnos. Tidig diagnos definierades de ha som vid diagnos både hade ett lågt BED-värde (<0,8) som ger en indikation om smittotillfälle för mindre än ett halvår sedan och ett CD4-tal över 200, vilket talar emot sjukdomsprogress. I studien ingick 762 personer som enligt anamnesuppgift antingen var smittade i Sverige eller födda i Sverige och smittade utomlands. Samtliga diagnosticerades med hivinfektion i Sverige mellan 2003 och Fynden från Smittskyddsinstitutets studie är: den årliga andelen med tidig diagnos visade inte någon statistiskt signifikant trend över åren 2003 till 2010 bland nydiagnosticerade hivpositiva personer, vare sig i gruppen som helhet eller för respektive smittväg (heterosexuell kontakt, män som har sex med män respektive injektionsmissbruk) eller smittland (Sverige jämfört med utlandet). sammantaget hade 37 procent av de hivpositiva personerna fått sin diagnos tidigt, det vill säga inom ett halvår efter smittotillfället enligt SMI:s definition. Det betyder att en majoritet av personerna hade längre tid än så till diagnos och att sen hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige. andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt i Sverige stämde relativt väl med nivåerna i andra Europeiska länder. att ha smittats via heterosexuell kontakt eller injektionsmissbruk samt att tillhöra en äldre åldersgrupp, var de viktigaste riskfaktorerna för att inte få sin hivdiagnos tidigt. Det understryker vikten av att diagnosen hiv ska misstänkas även utanför de klassiska preventionsgrupperna. 9

10 Resultaten tydliggör vikten av: att sprida kunskap om att fördröjd hivdiagnos är ett betydande problem både inom och utanför de klassiska preventionsgrupperna i Sverige, liksom det är i andra Europeiska länder. att följa andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt, både i hela gruppen nydiagnosticerade personer och i grupperingar efter olika smittvägar och andra riskfaktorer. Måttet kan ge tidiga signaler om förändringar i smittspridningen och testningsbeteende och kan därmed vara en indikator vid utvärdering av effekter av primär- och sekundärpreventionsinsatser i landet. att göra fördjupade studier av bakomliggande orsaker till sen hivdiagnos, så som sker i den pågående Late presenters-studien. Sådan kunskap behövs för att identifiera vilka åtgärder och insatser som kan riktas till aktuella målgrupper för hivprevention, och till hälso- och sjukvården samt andra aktörer, för att minska tiden från smittotillfälle till hivdiagnos. 10

11 Bakgrund och syfte Det är viktigt att en hivdiagnos ställs tidigt i sjukdomsförloppet, av prognostiska skäl för den enskilde hivpositive individen, av folkhälsoskäl för att minska risken för smittspridning samt av hälsoekonomiska skäl för att minska sjukvårds- och behandlingskostnader [1, 2]. Hivinfektion ger ofta inte symtom förrän flera år efter smittotillfället och många hivpositiva lever i ovisshet om sin infektion under en kortare eller längre tid. Antalet nydiagnosticerade och rapporterade fall ett visst år beror således inte enbart på antalet nysmittade det året eller antalet som utvecklat symptom, utan också på testningsbeteendet i befolkningen. Under början av 2000-talet genomfördes en rad studier i Europa kring trend över tid i andelen hivpatienter som fick sin diagnos sent i sjukdomsförloppet. Detta gjordes främst för att undersöka om de nya och mer effektiva behandlingsmöjligheterna hade förändrat testningsbeteendet och därmed hur lång tid som förflutit från smittotillfället till diagnos, men även för att se om preventionsinsatser hade haft effekt. I många studier fann man en ökande trend alternativt ett stabilt läge i andelen personer som diagnosticerades sent. De så kallade sena testarna återfanns främst bland immigranter samt i grupper i befolkningen som normalt inte klassificeras som riskgrupper för hiv eller som inte omfattas av rutinscreening. Till dem hör äldre personer (>40 år), heterosexuella, män (jämfört med kvinnor) och personer som har barn [3]. En tidigare svensk studie som undersökt förekomsten av sena hivdiagnoser , visade också att svenska män smittade på heterosexuell väg utomlands var en grupp med hög risk att diagnosticeras sent [2]. Nyare studier av trender i sen testning/hivdiagnos saknas, men en aktuell europeisk rapport beskriver en fortsatt hög andel sena testare (från 12 till 61 procent) bland nydiagnosticerade hivpatienter [1]. Definitionen för sen hivdiagnos varierar mellan studierna. I ett flertal studier användes laboratoriekriteriet CD4 < 350 celler/µl vid diagnos i andra användes definitioner baserade på tid till utvecklande av aids, antingen aids vid diagnos eller utvecklande av aids inom upp till 12 månader efter diagnos [3, 4]. Dessa definitioner är inte linjärt relaterade till tid sedan smittotillfälle, utan är snarast mått på tid för diagnos i förhållande till optimal tid för att påbörja behandling. Smittskyddsinstitutets ville kunna fånga upp tidiga signaler om förändringar i smittspridning och testningsbeteende. För denna studie valdes därför en definition som indikerar om diagnos ställts tidigare eller senare än cirka sex månader efter smittotillfället. Syftet med studien var att undersöka om det skett förändringar över tiden när det gäller tid från smitta till hivdiagnos, generellt sett och med hänsyn till smittväg och smittland. I många fall (två tredjedelar i detta material) är det inte känt när i tiden patienten blev smittad och även då informationen finns, så är den behäftad med osäkerhet. Därför användes laboratoriemetoder för att bedöma tid mellan 11

12 smittotillfälle och diagnos för alla i studien inkluderade personer. Två validerade laboratoriemetoder som på olika sätt ger en indikation om denna tid användes: CD4-tal respektive så kallad BED-analys. Baserat på laboratorieresultaten analyserades trender i andelen personer med tidig diagnos över tidsperioden 2003 till

13 Metod Urval av prover I Smittskyddsinstitutets studie användes blodprover från en annan studie, Nyupptäcktsstudien [5], vilken undersökte resistens bland nydiagnosticerade hivpositiva personer i Sverige. I Nyupptäcktsstudien inkluderades ungefär (ca 50 procent) av nydiagnosticerade hivpatienter i Sverige mellan oktober 2002 och juni Studien hade etiskt tillstånd och data behandlades i avkodat skick. Patienternas geografiska spridning och fördelningen över smittvägar överensstämde relativt väl med epidemiologin i Sverige samma period. Begränsningar Vår analys begränsades till personer som bedömdes ha smittats i Sverige samt personer som var födda i Sverige, men som bedömdes ha smittats utomlands. Denna exkludering av personer som var födda utomlands och smittade utomlands (vanligen före ankomsten till Sverige) gjordes för att undvika att trenderna vad gäller tid för diagnos påverkades av migrationstrender. Att immigranter får sin diagnos sent kan ha många förklaringar. Infektionen kan vara känd, med eller utan behandling vid personens ankomst till Sverige. Infektionen kan också vara okänd sedan tidigare, men diagnosticeras snart efter ankomst till Sverige. Personen kan även ha en okänd infektion som han/hon levt en längre tid med i Sverige. Tid mellan smittotillfälle och hivdiagnos är således inte direkt relaterat till hur väl smittskyddsarbetet i Sverige fungerar, vilket var av primärt intresse i denna studie. Analysen begränsades vidare till personer som diagnosticerats mellan 2003 och 2010 och där CD4-värden samt sparade serumprov från tiden kring diagnos fanns tillgängliga. Endast personer där prov för BED-analys var taget högst 30 dagar före, alternativt senast 60 dagar efter, CD4-test inkluderades. Laboratoriemetoder och klassificering BED är en av de mest använda laboratoriemetoderna för att uppskatta incidensen av hiv i en befolkning. BED-testet (IgG-Capture Enzyme Immunoassay) är en antikroppsanalys med vilken man med relativt god säkerhet kan bedöma om en individ är nysmittad, det vill säga smittad inom det senaste halvåret eller har varit smittad en längre tid [6]. Metoden är utvecklad av Centre for Disease Control and Prevention (CDC) i USA och är kommersiellt tillgänglig (HIV-1 IgG capture BED enzyme linked immunoassay (BED-CEIA)(Calypte Biomedical Corp, Lake Oswega, OR, USA). Metoden är validerad på svenska prover (Skar et al. opubl.). Metoden har dock begränsningen att personer som har utvecklat aids kan få låga BED-värden och därmed tolkas som nysmittade [7]. För studien analyserades sparade serumprover med det kommersiella BED-testet enligt tillverkarens instruktioner och utifrån det gränsvärde för mätvärdet (ODn) som rekommenderas av tillverkaren. Sålunda indikerar ODn <0,8 smittotillfälle 13

14 inom de föregående sex månaderna och ODn 0,8 indikerar att smittotillfället ligger längre tillbaka i tiden. CD4 är den typ av vita blodkroppar som angrips vid hivinfektion. CD4-talet ger ett mått på graden av immunbrist och således på utveckling av sjukdomen (sjukdomsprogress). Innan CD4-talet sjunkit under 350celler/µl bör antiretroviral behandling sättas in för att förhindra fortsatt sjukdomsprogress och svår immunbrist [8]. En person som diagnosticeras efter att detta gränsvärde passerats brukar klassificeras som sen testare, enligt en ofta använd definition [1, 4, 8]. Begreppet är alltså relaterat till tid för diagnos i förhållande till behandlingsindikation. CD4-tal har även använts för att bedöma tiden sedan smittotillfället. Detta är dock inte helt oproblematiskt eftersom sjukdomsprogress inte är linjärt relaterad till tid [9]. I en stor studie hade 26 procent av patienterna CD4 < 350celler/µl och 9 procent CD4 < 200celler/µl redan ett år efter smittotillfället [10]. När CD4 sjunkit till under 200celler/µl bedöms personen ha en avancerad sjukdom. För studien användes resultatet från en koncentrationsbestämning av CD4 i blodet, utförd med flödescytometri på lokala laboratorier i samband med diagnos. Båda analysmetoderna (BED och CD4) är behäftade med viss osäkerhet när det gäller att bestämma tid sedan smittotillfälle, varför tolkningen av tid till diagnos för varje individ gjordes utifrån samstämmigheten i resultaten. Studiedeltagarna fördelades därmed i fyra kategorier (Tabell1). Dessa kategorier var: tidig infektion vid diagnos, intermediär infektion (dvs. inte tidig diagnos men heller inte sjukdomsprogress) och sen diagnos, samt en grupp med oklara fall. De oklara fallen kan ha haft en felklassificering i BED-analysen på grund av aids. Trendanalyserna i denna studie gjordes kring andelen personer som klassificerades att ha en tidig diagnos enligt båda analysmetoderna, det vill säga BED <0,8 och CD4 200celler/µl. Tabell 1. Gränsvärden och definitioner för laboratoriemetoderna CD4 och BED CD4 200 Tidig CD4 <200 Sen BED ODn <0.8 Tidig BED ODn 0.8 Sen Tidig Intermediär Oklar Sen Tidig: Nylig infektion enligt BED och utan tecken till svår sjukdomsprogress enligt CD4. Intermediär: Mer än 6 månader sedan smittotillfälle, men utan tecken till svår sjukdomsprogress. Sannolikt representerar detta en lång tidsperiod i sjukdomsförloppet. Oklar: Nylig infektion enligt BED, men svår sjukdomsprogress enligt CD4. Möjligen felklassifikation i BED beroende på aids vid diagnos. Sen: Mer än 6 månader sedan smittotillfälle och svår sjukdomsprogress. 14

15 Statistiska metoder Det undersöktes om det förelåg några trender i andelen personer som diagnosticerats med tidig infektion mellan åren 2003 och 2010 med en generaliserad linjär modell (s.k. GLM) med binomial fördelning och en logitlänk. Den enda oberoende variabeln i modellen var år. Därutöver gjordes separata trendanalyser inom grupper av personer med samma smittväg samt för personer smittade i Sverige respektive utomlands. Vidare gjordes en analys av riskfaktorer för att inte diagnosticeras tidigt. Faktorer som undersöktes var smittväg, smittland samt andra variabler som tidigare visat sig ha betydelse för när hivdiagnosen ställts nämligen kön, ålder och födelseland. De variabler som hade ett statistiskt signifikant inverkan på att inte få en tidig diagnos i en enkel (univarat) analys inkluderades i en multipel (multivariabel) analys. Samtliga analyser gjordes med logistisk regressionsanalys. Kön, smittland, födelseland, smittväg och åldersgrupp behandlades som kategoriska variabler. 15

16 Resultat I Nyupptäcktsstudien ingick 900 personer som var smittade i Sverige alternativt som var födda i Sverige, men smittade utomlands. Totalt 763 personer återstod i analysen, efter att de som inte föll inom de uppsatta begränsningarna tagits bort. Tabell 2 visar fördelningen över smittväg och smittland för studieindividerna. Samstämmighet om tidig infektion i de två laboratorieanalyserna, BED respektive CD4, förelåg för 282 personer (37 procent) (Tabell 3). Tabell 2. Fördelning över smittväg och smittland för de 762 hivpositiva personer som inkluderats i studien. Heterosexuell smitta Smitta mellan män som har sex med män Smitta vid injektionsmissbruk Övriga smittvägar Smittad i Sverige Svenskfödd Utlandsfödd el okänt Smittad utomlands el okänt Svenskfödd Tabell 3. De 762 hivpositiva personerna som inkluderats i studiens laboratorieresultat enligt klassificeringen i tabell1. CD4 200 Tidig CD4 <200 Sen BED ODn <0.8 Tidig BED ODn 0.8 Sen Totalt 282 (37%) 315 (41%) 597 (78%) 30 (4%) 135 (18%) 165 (22%) Totalt 312 (41%) 450 (59%) 762 (100%) Trendanalys I laboratorieresultaten för samtliga 762 personer varierade den årliga andelen med tidig infektion enligt denna studies definition (BED <0,8 och CD4 200) mellan 25 procent (år 2004) och 51 procent (år 2005), men analysen visade ingen statistiskt signifikant trend över åttaårsperioden (p=0,836) (Figur 1). 16

17 Figur 1. Den årliga andelen hivpositiva personer i studien som fått sin diagnos tidigt, Vid en uppdelning av fallen utifrån smittväg blev antalet nydiagnosticerade individer per år i respektive grupp litet, varför den statistiska styrkan för att påvisa svaga trender var låg. Bland de som smittats via sex mellan män, via heterosexuell kontakt respektive genom injektionsmissbruk sågs inte några trender över tid i den andel som fick en tidig diagnos. Inte heller vid analys med gruppering efter smittland (Sverige eller utomlands) kunde några statistiskt signifikanta trender påvisas under tidsperioden. Riskfaktorer Sammantaget under de åtta åren hade alltså 282 personer (37 procent) en tidig infektion enligt SMI:s definition (Tabell 3). Den smittvägsgrupp som hade störst andel personer diagnosticerade tidigt var män som smittats genom sex med män (46 procent), medan andelen var lägre för heterosexuellt smittade och personer smittade genom injektionsmissbruk (25 respektive 29 procent) (Tabell 4). Tidig diagnos var vanligare bland män än kvinnor (38 procent jämfört med 29 procent). Däremot sågs ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen bland personer smittade heterosexuellt. Andelen personer med tidig infektion var lägre i äldre åldersgrupper än bland unga (Tabell 4). Vid uppdelning efter smittland hade 39 procent av de som smittats i Sverige en tidig infektion vid diagnosen, medan 30 procent av de svenskfödda som smittats utomlands hade en tidig infektion (Tabell 4). I gruppen som smittats utomlands var andelen som smittats heterosexuellt större än den var i gruppen som smittats i Sverige (53 procent jämfört med 16 procent) (Figur 2). 17

18 Tabell 5 visar resultaten från analysen av riskfaktorer. Faktorer som i den enkla regressionsanalysen hade en statistiskt signifikant association med att inte få en tidig diagnos var smittväg, smittland, kön och åldersgrupp. Dessa inkluderades i den multipla logistiska regressionsanalysen. De faktorer som efter denna analys kvarstod som statistiskt signifikanta riskfaktorer för att inte få en tidig diagnos var smittvägarna heterosexuell kontakt och injektionsmissbruk samt äldre åldersgrupp (Tabell 5). Tabell 4. Antal och andel hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt (mindre än 6 månader efter smittotillfället). Tidigt till diagnos Antal Andel Smittväg MSM 183/397 46% Heterosexuellt 47/191 25% IVM 35/121 29% Annat 17/53 32% Smittland Sverige 224/570 39% Utomlands 58/192 30% Kön Man 249/647 38% Kvinna 33/115 29% Åldersgrupp - 25 år 23/42 55% år 83/177 47% år 91/261 35% år 55/178 31% år 25/82 30% 65 år - 5/22 23% Födelseland Sverige 217/591 37% Utland el okänt 65/171 38% 18

19 Tabell 5. Resultat från enkel och multipel analys av riskfaktorer för att inte få sin diagnos tidigt bland de 762 inkluderade hivpositiva personerna i studien. Enkel Multipel OR p-värde OR p-värde Smittväg MSM (ref) (ref) Heterosexuellt 2,62 <0,001 2,35 <0,001 IVM 2,10 0,001 2,03 0,003 Annat 1,81 0,056 1,72 0,112 Smittland Sverige (ref) 0,025 (ref) 0,450 Utomlands 1,50 1,16 Kön Man (ref) 0,046 (ref) 0,694 Kvinna 1,55 1,11 Åldersgrupp - 25 år (ref) (ref) år 1,37 0,360 1,68 0, år 2,26 0,015 2,70 0, år 2,71 0,004 2,88 0, år 2,76 0,010 2,75 0, år - 4,12 0,018 4,12 0,022 Födelseland Sverige (ref) 0,758 Utland el okänt 0,95 Figur 2. Årlig fördelning över smittväg för svenskfödda hivpositiva personer som smittats utomlands och diagnosticerats mellan 2003 och

20 Slutsatser Smittskyddsinstitutets studie påvisade inte någon statistiskt signifikant trend över åren 2003 till 2010 bland nydiagnosticerade hivpositiva personer i den årliga andelen med tidig diagnos, vare sig i gruppen som helhet eller för respektive smittväg (heterosexuell kontakt, män som har sex med män respektive injektionsmissbruk) eller smittland (Sverige jämfört med utlandet). indikerar att 37 procent av de hivpositiva personerna i studien hade fått sin diagnos tidigt, det vill säga inom sex månader efter smittotillfälle. Det innebär att en majoritet hade fått sin hivdiagnos senare i sjukdomsförloppet och att sen hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige. andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt i Sverige stämde relativt väl med nivåerna i andra Europeiska länder. att ha smittats via heterosexuell kontakt eller injektionsmissbruk samt att tillhöra en äldre åldersgrupp var de viktigaste riskfaktorerna för att inte få sin hivdiagnos tidigt, detta understryker vikten av att diagnosen hiv ska misstänkas även utanför de klassiska preventionsgrupperna. Fynden tydliggör vikten av att sprida kunskap om att fördröjd hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige liksom i andra länder, både inom och utanför de klassiska preventionsgrupperna. att följa andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt både i hela gruppen nydiagnosticerade personer, och i grupperingar efter olika smittvägar och andra riskfaktorer. Måttet kan ge tidiga signaler om förändringar i smittspridningen och testningsbeteende och kan därmed vara en indikator vid utvärdering av effekter av primär- och sekundärpreventionsinsatser i landet. att göra fördjupade studier av bakomliggande orsaker till sen hivdiagnos, så som sker i den pågående Late presenters-studien. Sådan kunskap behövs för att kunna identifiera vilka åtgärder och insatser som kan riktas till aktuella målgrupper för hivpreventionen, och till hälso- och sjukvården samt andra aktörer, för att minska tiden från smittotillfälle till hivdiagnos 20

21 Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka om det skett förändringar över tiden 2003 till 2010 när det gäller tid från smitta till hivdiagnos, både för samtliga hivpositiva personer inkluderade i studien och per smittväg och smittland. Smittskyddsinstitutet har valt att undersöka detta genom att titta på andelen nydiagnosticerade personer som får sin hivdiagnos tidigt, det vill säga inom cirka sex månader efter smittotillfälle. Detta mått kan ge tidiga signaler om förändringar i smittspridning och testningsbeteende och kan därmed vara en indikator vid utvärdering av effekter av primär- och sekundärpreventionsinsatser i landet. En person klassificerades att ha en tidig hivdiagnos om resultaten från BED-analys samt analys av CD4-tal vid diagnos gav samstämmig indikation om detta. Enbart personer som smittats i Sverige eller som är födda i Sverige, men smittade utomlands inkluderades, då fokus var hur smittskyddsarbetet i Sverige fungerar. Inga större förändringar över tid Smittskyddsinstitutets analys av trender över åren 2003 till 2010 vad gäller andelen nydiagnosticerade personer som fått sin hivdiagnos tidigt (mindre än sex månader efter smittotillfället) baserat på laboratorieresultat med CD4 och BED-metod kunde inte påvisa någon statistisk signifikant trend över tid vare sig i gruppen som helhet eller uppdelat i respektive smittväg och smittland. Möjligheten att påvisa mindre trender, framför allt i respektive smittvägsgrupp, var begränsad på grund av det låga antalet nydiagnosticerade personer per år i studien. Detta är i sin tur en effekt av den internationellt sett låga incidensen av hiv i Sverige och att vi inte inkluderade personer smittade före ankomst till Sverige. Vi har inte undersökt årsvisa förändringar, utan enbart om det förekommit någon övergripande förändring över tidsperioden. Som tidigare beskrivits har man internationellt sett noterat en ökande trend vad gäller andelen sena testare under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet [3]. I dessa studier har ofta en CD4-baserad definition för sena testare använts. Någon trend som visar en ökande andel sena testare (CD4<350) sågs inte i detta svenska material (dessa data visas inte). Våra resultat överensstämmer också med resultatet i den enda internationella studie som vi identifierat där man använt en liknande metod för att analysera trender över tid i andelen hivpositiva personer med tidig infektion [11]. Gruppen sena testare bör undersökas vidare Sammantaget indikerar resultaten att 37 procent av de hivpositiva personerna i studien diagnosticerades inom sex månader efter smittotillfället. Således finns en stor grupp personer som lever med hivinfektion i Sverige som diagnosticeras senare i sjukdomsförloppet. Studien visar att fördröjd hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige, liksom det är internationellt [1]. Andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt ligger på en något högre nivå i Sverige än i andra 21

22 Europeiska länder, där liknande laboratoriemetoder använts för att undersöka detta [11-13]. Dock försvåras jämförelsen med andra länder av begränsningarna uppsatta i denna studie som exkluderar personer smittade före ankomst till Sverige. Att en stor grupp i Sverige fortsatt får en fördröjd hivdiagnos medför sannolikt effekter på prognosen för enskilda hivpatienter, eftersom behandling inte sätts in i optimal tid. Det har sannolikt av flera anledningar även effekt på smittspridningen, dels kan personer som är ovetande om sin smitta föra den vidare och dels är smittsamheten särskilt hög under tidig infektion på grund av höga virusnivåer. Dessutom betyder fördröjd behandling också utebliven chans till prevention, då behandling kraftigt reducerar smittsamhet [14]. Ytterligare en aspekt för vikten av tidig diagnos är samhällsekonomin, då sen diagnos leder till ökade vård- och behandlingskostnader. Den smittvägsgrupp med störst andel personer som fått sin diagnos tidigt var de som smittats via sex mellan män (MSM). Närmare hälften av dem hade fått sin diagnos inom sex månader efter smittotillfället, vilket bekräftar resultat från sexvane- och beteendestudier som visar att testningsfrekvensen är högre i denna grupp än i andra grupper i samhället [15]. Med snarlika metoder har liknande nivåer dokumenterats i både Tyskland och Frankrike och något lägre nivåer i Storbritannien bland MSM [11-13]. Dock kvarstår en inte obetydlig andel sena testare bland de nydiagnosticerade hivpositiva personerna även i de klassiska grupperna med förhöjd risk att exponeras för hiv, såsom MSM och injektionsmissbrukare. I denna studie var injektionsmissbruk en statistiskt signifikant riskfaktor för fördröjd hivdiagnos, trots att injektionsmissbrukare omfattas av riktad screening. Denna insats når uppenbarligen inte hela gruppen. Därmed behövs ytterligare informationsinsatser och förbättrade strategier, för att nå individer inom dessa grupper som inte testar sig regelbundet och de som inte testar sig efter att de blivit utsatta för risk för smitta. Den grupp med minst andel som kom tidigt till diagnos var heterosexuellt smittade. Denna smittväg kvarstod också som statistiskt signifikant riskfaktor efter justering för övriga faktorer. Detta stämmer väl med internationella studier och understryker vikten av att diagnosen hiv ska misstänkas även utanför de klassiska grupperna med förhöjd risk att smittas av hiv [3]. I denna studie undersöktes även andra faktorers effekt på att inte få sin hivdiagnos tidigt. I internationella studier har risken för sen hivdiagnos bland män varit högre än för kvinnor, sannolikt på grund av att kvinnor i många länder omfattas av screening bland gravida [3]. Vi fann i stället en högre sannolikhet för kvinnor att inte diagnosticeras tidigt. Könsskillnaden tycktes dock bero på att en majoritet av männen tillhörde MSMgruppen som oftare diagnosticerades tidigt och könsskillnaden kvarstod inte efter justering för smittväg. Liksom i internationella studier noterades en ökad sannolikhet för att inte få en tidig diagnos bland äldre åldersgrupper, en trend som tycks vara oberoende av smittväg. Däremot hade inte födelseland någon signifikant effekt på tid för hivdiagnos i denna studie, som dock bara omfattade inhemskt smittade personer eller i Sverige födda personer som smittats vid utlandsvistelse. Gruppen svenskfödda som smittats utomlands hade en högre andel personer som inte fått sin diagnos tidigt jämfört med personer smittade i Sverige. Det har också beskrivits i tidigare svenska studier [2, 16]. Justerat för smittväg hade dock inte 22

23 smittland någon effekt på tid för diagnos. Skillnaden mellan inhemskt och utlandssmittade visade sig bero på att den vanligaste smittvägen bland utlandssmittade var heterosexuell smittväg, vilket var en riskfaktor för fördröjd diagnos. Bland de inhemskt smittade personerna dominerade däremot MSM som smittväg. Övervikten av heterosexuellt smittade bland de utlandssmittade personerna var särskilt uttalad i början av studieperioden. Med tiden övergick det till en balans mellan antalet smittade heterosexuellt och via sex mellan män (Figur 2). En svagt stigande, om än inte statistiskt signifikant, trend i andelen personer med tidig hivdiagnos i den utlandssmittade gruppen, speglar denna förändring i smittvägar över tid i gruppen (data visas ej). Late presenters-studien, som är en nationell studie ledd från Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, använder definitionen CD4 <350 och/eller aids vid diagnos för sen hivdiagnos. I ett första delresultat från den studien var andelen sena testare 69 procent [16]. Late presenters-studien inkluderar, utöver de grupper som inkluderats i vår studie, även immigranter smittade före ankomst till Sverige. Den grupp som i internationella studier ofta innehållit störst andel sena testare, har varit just immigranter [1, 3]. I Late presenters-studien har immigrantgruppen lyfts fram som en angelägen grupp när det gäller sen hivdiagnos. Att nå denna grupp med det hivpreventiva arbetet i Sverige är också mycket viktigt. Däremot kan inte enbart värden i laboratorieanalyser, så som använts i denna studie, användas för att följa trender över tid när det gäller tiden mellan smitta och diagnos för immigranter. För att rätt kunna tolka trender över tid behövs även kompletterande bakgrundsinformation som t.ex. tid mellan ankomst till Sverige och hivdiagnos, då smittan ofta har skett före ankomst till Sverige. Slutligen, denna studie belyser inte de bakomliggande orsakerna till sen hivdiagnos. Fördjupade studier av detta, så som sker i Late presenters-studien är av stor vikt. Sådan kunskap behövs för att kunna identifiera vilka åtgärder och insatser som kan riktas till aktuella målgrupper för hivpreventionen, och till hälso- och sjukvården samt andra aktörer, för att minska tiden från smittotillfälle till hivdiagnos. 23

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. 20-03-03 Vad ingår i hiv-statistiken? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Den avidentifierade koden (s.k.

Läs mer

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2011 Hiv statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA Migration, sexuell hälsa och hivprevention HIV och migration i EU/EEA Teymur Noori Nationella Hiv/STI-konferensen Stockholm, 21-22 October 2013 Översikt Epidemiologisk översikt ECDC projekt kring migration

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2013 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting (SLL) år 2015. Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med

Läs mer

Figur 1, Anmälda personer med hiv i Stockholms län , totalt = 5027

Figur 1, Anmälda personer med hiv i Stockholms län , totalt = 5027 Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2008 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Det är personer

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.

Läs mer

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Vad ingår i hiv-statistiken för SLL? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade fall menas personer

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Bakgrundsdokumentation

Bakgrundsdokumentation Bakgrundsdokumentation till SMI:s och RAV:s kunskapsunderlag Smittsamhet vid behandlad hivinfektion Bakgrundstexter presenterade vid SMI:s och RAV:s workshop den 11 september 2012 För innehållet i dessa

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Tips på kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser Allmänt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Förordning

Läs mer

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-04 1 (5) HSN 1302-0251 Handläggare: Åke Örtqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-05-21, p 8 Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag

Läs mer

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet 2014-11-12 Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv- Humant Immunbrist Virus Isolerades 1983 i Frankrike. Namn HIV-1 1985.

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-11-16

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-11-16 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-11-16 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella

Läs mer

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Folkhälsomyndigheten, 2014 Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion Denna titel kan beställas från:

Läs mer

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund Enheten för hivprevention och sexuell hälsa torsten.berglund@smi.se MSM prioriterad målgrupp i Nationella

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

We are Survivors. Namn: Farhad Mazi Esfahani. Datum: 2015-10-27

We are Survivors. Namn: Farhad Mazi Esfahani. Datum: 2015-10-27 We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv, rikta till nyanlända migranter. En komplettering av Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats om hiv idag 2015. Namn: Farhad Mazi

Läs mer

We are Survivors. Namn: Farhad Mazi Esfahani. Datum: 2015-12-14

We are Survivors. Namn: Farhad Mazi Esfahani. Datum: 2015-12-14 We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv, riktad till nyanlända migranter. En komplettering av Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats om hiv idag 2015. Namn: Farhad Mazi

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Retrofaryngeala abscesser. Trendutveckling av antalet fall inom svensk slutenvård under åren 2001 till 2011

Retrofaryngeala abscesser. Trendutveckling av antalet fall inom svensk slutenvård under åren 2001 till 2011 Retrofaryngeala abscesser Trendutveckling av antalet fall inom svensk slutenvård under åren 2001 till 2011 Retrofaryngeala abscesser Trendutveckling av antalet fall inom svensk slutenvård under åren 2001

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

HIV i Sverige alltmer en del av världsepidemin

HIV i Sverige alltmer en del av världsepidemin Anders Blaxhult, läkare, infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna (anders.blaxhult@kus.se) Malin Arneborn, epidemiolog, Smittskyddsinstitutet, Solna Torsten Berglund, epidemiolog, Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Smittsamhet och hiv-behandling idag

Smittsamhet och hiv-behandling idag Smittsamhet och hiv-behandling idag Anna Mia Ekström Professor, specialistläkare Karolinska Institutet Global Health, HIV/AIDS & SRHR research group & Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Tuberkulos hos hiv-positiva personer i Etiopien

Tuberkulos hos hiv-positiva personer i Etiopien Tuberkulos hos hiv-positiva personer i Etiopien - Hur kan omhändertagandet av människor med tuberkulos och hiv förbättras inom primärvården i låginkomstländer? 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg,

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län. HIV Grundutbildning för lokalt smittskydd och strama ansvariga sjuksköterskor och läkare 14 april 2016 Inger Zedenius sjuksköterska Global estimates for adults and children 2014 People living with HIV

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting HIV. Världen i Väntrummet. Smittskyddsenheten

Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting HIV. Världen i Väntrummet. Smittskyddsenheten Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting HIV Världen i Väntrummet Smittskyddsenheten Första svenska tidningsartikeln om AIDS (GRID) Smittskyddsenheten 2 Smittskyddsenheten 3 Smittskyddsenheten

Läs mer

We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv riktad till personer med utländsk bakgrund. Namn: Farhad Mazi Esfahani Datum: 2015-02-29

We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv riktad till personer med utländsk bakgrund. Namn: Farhad Mazi Esfahani Datum: 2015-02-29 We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv riktad till personer med utländsk bakgrund. Namn: Farhad Mazi Esfahani Datum: 2015-02-29 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Mål och syfte...

Läs mer

Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför?

Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Användning av hiv snabbsvarstester; När? Var? Hur? Varför? Kontaktdagarna 15-16 april 2013 Maria Axelsson Mikrobiolog, Smittskyddsinstitutet Hivinfektion Smittskyddslagen: Hivinfektion är en allmänfarlig

Läs mer

Hiv vikten av tidig diagnos

Hiv vikten av tidig diagnos Hiv vikten av tidig diagnos 2016-09-29 Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Sidan 1 Johanna Brännström. 2016. Assessment of patients with late diagnosis and missed opportunities in the Swedish HIV-1

Läs mer

Fig 1. Antal TBC-fall mellan 1989-2011 uppdelat på kön

Fig 1. Antal TBC-fall mellan 1989-2011 uppdelat på kön För andra året i följd sjunker antalet rapporterade fall av tbc i Stockholm; 16 % jämfört med 10 och 39 % jämfört med 09 (fig 1). 300 Fig 1. Antal TBC-fall mellan 1989-11 uppdelat på kön 250 Kvinna Man

Läs mer

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Rekmässan 2011 Tuberkulos Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Per Hagstam Smittskydd Skåne Latent tuberkulos LTBI Vad är det? Skall vi leta efter det? Vilka är riskgrupperna? Lönar

Läs mer

Fig 1. Tuberkulos; Förmodat smittland 2010

Fig 1. Tuberkulos; Förmodat smittland 2010 Fig 1. Huvuddelen av tbc-fallen förmodas vara smittade utomlands och en stor andel är nyanlända flyktingar. 6 st (34%) förmodas vara smittade i Afrikas Horn (Somalia, Etiopien och Eritrea). Fig 1. Tuberkulos;

Läs mer

Hepatit B 2015. Statistik

Hepatit B 2015. Statistik Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist

Läs mer

Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige

Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Vi lever alla med hiv. www.hivportalen.se/wad Vi lever alla med hiv. www.hivportalen.se/wad

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården

Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Behandlingsriktlinjer för infektioner i öppenvården Redovisning avseende uppdaterad behandlingsrekommendation för faryngotonsillit (halsfluss) samt nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark Hepatit C Antalet hepatit C fall är i stigande sedan 2011 då endast 55 fall anmäldes. Under 2013 rapporterades 90 fall (åtta kliniska anmälningar saknas), en incidens på 22/100 000 invånare, vilket var

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

MISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264. Förvaltningsnamn Avsändare

MISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264. Förvaltningsnamn Avsändare MISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Remissvar över rapporten Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige S2010/9051/FS Landstinget i Jönköpings

Läs mer

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10 HIV/AIDS Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10 Sverige 1982 Första fallet av AIDS diagnostiseras i Sverige 1983 HIV viruset upptäcks (Montagnier, Nobelpris 2008)

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Riskbeteenden, hiv och hepatit bland personer som injicerade droger i Stockholm 1987 1998

Riskbeteenden, hiv och hepatit bland personer som injicerade droger i Stockholm 1987 1998 Riskbeteenden, hiv och hepatit bland personer som injicerade droger i Stockholm 1987 1998 En sammanfattning baserad på historisk data från Socialmedicinska häktesprojektet Riskbeteenden, hiv och hepatit

Läs mer

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010

Läs mer

PARTNER-studien. Du har tillfrågats om att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har tillfrågats om att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2014-07-03 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus,

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

niklas.karlsson@smi.se

niklas.karlsson@smi.se Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Övergripande målsättning, bl.a., Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion (i Sverige) ska halveras till 2016 7 preventionsgrupper Personer

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

Ingegerd Hökeberg Smittskyddsenheten

Ingegerd Hökeberg  Smittskyddsenheten 28-2-29 Meticillinresistenta stafylokocker År 27 diagnostiserades 353 personer med MRSA att jämföra med 36 året innan. Ökningstakten har under de senaste åren legat runt 15 %. Således ser vi ett trendbrott

Läs mer

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 1 Hälsoundersökningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning

Läs mer

TBC - hotbilden har förvärrats

TBC - hotbilden har förvärrats Förändrad population nya utmaningar TBC - hotbilden har förvärrats SFOG, Norrköping, 25 augusti 2009 250 200 Tuberkulos Stockholms län 1989-2008 Kvinna Man Totalt 230 Antal rapporterade 150 100 120

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-03-27 Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 Till Socialtjänstnämnden Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm Svar på skrivelse

Läs mer

Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter.

Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter. Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter. Ungefär var femte person som bor i Skåne är utlandsfödd.

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).

Läs mer

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom

Läs mer

Snabbsvarstester för hiv bakgrund och praktisk användning

Snabbsvarstester för hiv bakgrund och praktisk användning Snabbsvarstester för hiv bakgrund och praktisk användning ADLON:s regionala hiv/sti-konferens 5-6 november 2014 Lennie Lindberg 2014-11-06 Vad ska vi gå igenom? Kunskapsunderlag för användning av hivtester

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Hiv, läkarinformation

Hiv, läkarinformation Sida 1 (4) Hiv, läkarinformation Allmänfarlig sjukdom och därmed smittspårningspliktig sjukdom Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad Det är viktigt att diagnostisera en hivinfektion så tidigt som möjligt!

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Och hur har vi det här hemma? STI epidemiologin i Sverige och regionalt

Och hur har vi det här hemma? STI epidemiologin i Sverige och regionalt Och hur har vi det här hemma? STI epidemiologin i Sverige och regionalt Hans Fredlund, Docent, smittskyddsläkare Anne Lennell, Epidemisjuksköterska Smittskyddsenheten November 2016 Laboratoriemedicinska

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping Barnvaccinationsprogrammet Hepatit B Folkhälsomyndigheten Utbildningsdag i Jönköping 2014-05-05 Peter Iveroth Smittskyddsläkare (ange enhet via Infoga sidfot) 2014-05-13 Hepatit B - sjukdomsbild Barn under

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer