Tidig eller sen hivdiagnos. En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidig eller sen hivdiagnos. En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands."

Transkript

1 Tidig eller sen hivdiagnos En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands. En trendanalys över tidsperioden 2003 till 2010

2

3 Tidig eller sen hivdiagnos En studie om personer smittade i Sverige och personer födda i Sverige och smittade utomlands. En trendanalys över tidsperioden 2003 till 2010

4 Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet Solna. Tel: , fax: Mars Artikelnummer:

5 Förord Det finns flera skäl till att det är viktigt att en hivdiagnos ställs tidigt i ett sjukdomsförlopp av prognostiska skäl för den enskilde individen, av folkhälsoskäl för att minska risken för smittspridning samt av samhällsekonomiska skäl för att minska sjukvårds- och behandlingskostnader. Fördröjd hivdiagnos är uppmärksammat som ett problem inom Europa. Smittskyddsinstitutet har undersökt frågan ur ett svenskt perspektiv. Här presenteras resultaten från projektet. Analysen inkluderar personer som smittats med hiv i Sverige och personer födda i Sverige men smittade med hiv utomlands. Resultat från första delen av projektet har presenterats för Socialdepartementet den 31 augusti 2011 och för Hiv-rådet den 9 september 2011 samt i en skriftlig rapport hösten I projektgruppen från SMI ingick: Rigmor Thorstensson, Hans Gaines, Annika Linde, Monica Ideström, Kajsa Aperia, Frida Hansdotter, Maria Axelsson, Gunilla Rådö, Sharon Kühlmann Berenzon och Susanne Karregård. Gruppen leddes av: Katarina Widgren, Torsten Berglund, Anna-Maria Kling och Anders Tegnell. Externa experter som bidragit i arbetet med rapporten är Jan Albert, Helena Skar och Eva C Eriksson från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Redaktör, Katarina Widgren, AP-E. Johan Carlson Generaldirektör Smittskyddsinstitutet Anders Tegnell Avdelningschef Smittskyddsinstitutet

6

7 Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 9 Bakgrund och syfte... 9 Metod Urval av prover Begränsningar Laboratoriemetoder och klassificering Statistiska metoder Resultat Trendanalys Riskfaktorer Slutsatser Diskussion Inga större förändringar över tid Gruppen sena testare bör undersökas vidare Referenser... 24

8 8

9 Sammanfattning Det är viktigt att en hivdiagnos ställs tidigt i ett sjukdomsförlopp inte bara för den enskilde individen så att behandling kan starta i rätt tid, utan även av folkhälsoskäl för att minska smittspridning och av samhällsekonomiska skäl för att minska sjukvårdskostnader. Smittskyddsinstitutet har därför undersökt om det har skett någon förändring vad gäller tiden mellan smittotillfälle och hivdiagnos under det senaste decenniet. Under början av 2000-talet fann ett flertal internationella studier att en hög andel av personer med nydiagnosticerad hivinfektion hade fått sin diagnos sent och att trenden ibland var ökande. Det saknas optimala metoder att bedöma hur lång tid som passerat mellan smittotillfälle och att en person får sin hivdiagnos. I studierna hade ett stort antal olika definitioner använts, ofta baserade på laboratorieresultat. SMI valde i den här studien att fokusera på andelen nydiagnosticerade hivpositiva personer som får sin diagnos tidigt, det vill säga mindre än ett halvår efter smittotillfället. Två validerade laboratoriemetoder användes för att i kombination klassificera tiden till hivdiagnos. Tidig diagnos definierades de ha som vid diagnos både hade ett lågt BED-värde (<0,8) som ger en indikation om smittotillfälle för mindre än ett halvår sedan och ett CD4-tal över 200, vilket talar emot sjukdomsprogress. I studien ingick 762 personer som enligt anamnesuppgift antingen var smittade i Sverige eller födda i Sverige och smittade utomlands. Samtliga diagnosticerades med hivinfektion i Sverige mellan 2003 och Fynden från Smittskyddsinstitutets studie är: den årliga andelen med tidig diagnos visade inte någon statistiskt signifikant trend över åren 2003 till 2010 bland nydiagnosticerade hivpositiva personer, vare sig i gruppen som helhet eller för respektive smittväg (heterosexuell kontakt, män som har sex med män respektive injektionsmissbruk) eller smittland (Sverige jämfört med utlandet). sammantaget hade 37 procent av de hivpositiva personerna fått sin diagnos tidigt, det vill säga inom ett halvår efter smittotillfället enligt SMI:s definition. Det betyder att en majoritet av personerna hade längre tid än så till diagnos och att sen hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige. andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt i Sverige stämde relativt väl med nivåerna i andra Europeiska länder. att ha smittats via heterosexuell kontakt eller injektionsmissbruk samt att tillhöra en äldre åldersgrupp, var de viktigaste riskfaktorerna för att inte få sin hivdiagnos tidigt. Det understryker vikten av att diagnosen hiv ska misstänkas även utanför de klassiska preventionsgrupperna. 9

10 Resultaten tydliggör vikten av: att sprida kunskap om att fördröjd hivdiagnos är ett betydande problem både inom och utanför de klassiska preventionsgrupperna i Sverige, liksom det är i andra Europeiska länder. att följa andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt, både i hela gruppen nydiagnosticerade personer och i grupperingar efter olika smittvägar och andra riskfaktorer. Måttet kan ge tidiga signaler om förändringar i smittspridningen och testningsbeteende och kan därmed vara en indikator vid utvärdering av effekter av primär- och sekundärpreventionsinsatser i landet. att göra fördjupade studier av bakomliggande orsaker till sen hivdiagnos, så som sker i den pågående Late presenters-studien. Sådan kunskap behövs för att identifiera vilka åtgärder och insatser som kan riktas till aktuella målgrupper för hivprevention, och till hälso- och sjukvården samt andra aktörer, för att minska tiden från smittotillfälle till hivdiagnos. 10

11 Bakgrund och syfte Det är viktigt att en hivdiagnos ställs tidigt i sjukdomsförloppet, av prognostiska skäl för den enskilde hivpositive individen, av folkhälsoskäl för att minska risken för smittspridning samt av hälsoekonomiska skäl för att minska sjukvårds- och behandlingskostnader [1, 2]. Hivinfektion ger ofta inte symtom förrän flera år efter smittotillfället och många hivpositiva lever i ovisshet om sin infektion under en kortare eller längre tid. Antalet nydiagnosticerade och rapporterade fall ett visst år beror således inte enbart på antalet nysmittade det året eller antalet som utvecklat symptom, utan också på testningsbeteendet i befolkningen. Under början av 2000-talet genomfördes en rad studier i Europa kring trend över tid i andelen hivpatienter som fick sin diagnos sent i sjukdomsförloppet. Detta gjordes främst för att undersöka om de nya och mer effektiva behandlingsmöjligheterna hade förändrat testningsbeteendet och därmed hur lång tid som förflutit från smittotillfället till diagnos, men även för att se om preventionsinsatser hade haft effekt. I många studier fann man en ökande trend alternativt ett stabilt läge i andelen personer som diagnosticerades sent. De så kallade sena testarna återfanns främst bland immigranter samt i grupper i befolkningen som normalt inte klassificeras som riskgrupper för hiv eller som inte omfattas av rutinscreening. Till dem hör äldre personer (>40 år), heterosexuella, män (jämfört med kvinnor) och personer som har barn [3]. En tidigare svensk studie som undersökt förekomsten av sena hivdiagnoser , visade också att svenska män smittade på heterosexuell väg utomlands var en grupp med hög risk att diagnosticeras sent [2]. Nyare studier av trender i sen testning/hivdiagnos saknas, men en aktuell europeisk rapport beskriver en fortsatt hög andel sena testare (från 12 till 61 procent) bland nydiagnosticerade hivpatienter [1]. Definitionen för sen hivdiagnos varierar mellan studierna. I ett flertal studier användes laboratoriekriteriet CD4 < 350 celler/µl vid diagnos i andra användes definitioner baserade på tid till utvecklande av aids, antingen aids vid diagnos eller utvecklande av aids inom upp till 12 månader efter diagnos [3, 4]. Dessa definitioner är inte linjärt relaterade till tid sedan smittotillfälle, utan är snarast mått på tid för diagnos i förhållande till optimal tid för att påbörja behandling. Smittskyddsinstitutets ville kunna fånga upp tidiga signaler om förändringar i smittspridning och testningsbeteende. För denna studie valdes därför en definition som indikerar om diagnos ställts tidigare eller senare än cirka sex månader efter smittotillfället. Syftet med studien var att undersöka om det skett förändringar över tiden när det gäller tid från smitta till hivdiagnos, generellt sett och med hänsyn till smittväg och smittland. I många fall (två tredjedelar i detta material) är det inte känt när i tiden patienten blev smittad och även då informationen finns, så är den behäftad med osäkerhet. Därför användes laboratoriemetoder för att bedöma tid mellan 11

12 smittotillfälle och diagnos för alla i studien inkluderade personer. Två validerade laboratoriemetoder som på olika sätt ger en indikation om denna tid användes: CD4-tal respektive så kallad BED-analys. Baserat på laboratorieresultaten analyserades trender i andelen personer med tidig diagnos över tidsperioden 2003 till

13 Metod Urval av prover I Smittskyddsinstitutets studie användes blodprover från en annan studie, Nyupptäcktsstudien [5], vilken undersökte resistens bland nydiagnosticerade hivpositiva personer i Sverige. I Nyupptäcktsstudien inkluderades ungefär (ca 50 procent) av nydiagnosticerade hivpatienter i Sverige mellan oktober 2002 och juni Studien hade etiskt tillstånd och data behandlades i avkodat skick. Patienternas geografiska spridning och fördelningen över smittvägar överensstämde relativt väl med epidemiologin i Sverige samma period. Begränsningar Vår analys begränsades till personer som bedömdes ha smittats i Sverige samt personer som var födda i Sverige, men som bedömdes ha smittats utomlands. Denna exkludering av personer som var födda utomlands och smittade utomlands (vanligen före ankomsten till Sverige) gjordes för att undvika att trenderna vad gäller tid för diagnos påverkades av migrationstrender. Att immigranter får sin diagnos sent kan ha många förklaringar. Infektionen kan vara känd, med eller utan behandling vid personens ankomst till Sverige. Infektionen kan också vara okänd sedan tidigare, men diagnosticeras snart efter ankomst till Sverige. Personen kan även ha en okänd infektion som han/hon levt en längre tid med i Sverige. Tid mellan smittotillfälle och hivdiagnos är således inte direkt relaterat till hur väl smittskyddsarbetet i Sverige fungerar, vilket var av primärt intresse i denna studie. Analysen begränsades vidare till personer som diagnosticerats mellan 2003 och 2010 och där CD4-värden samt sparade serumprov från tiden kring diagnos fanns tillgängliga. Endast personer där prov för BED-analys var taget högst 30 dagar före, alternativt senast 60 dagar efter, CD4-test inkluderades. Laboratoriemetoder och klassificering BED är en av de mest använda laboratoriemetoderna för att uppskatta incidensen av hiv i en befolkning. BED-testet (IgG-Capture Enzyme Immunoassay) är en antikroppsanalys med vilken man med relativt god säkerhet kan bedöma om en individ är nysmittad, det vill säga smittad inom det senaste halvåret eller har varit smittad en längre tid [6]. Metoden är utvecklad av Centre for Disease Control and Prevention (CDC) i USA och är kommersiellt tillgänglig (HIV-1 IgG capture BED enzyme linked immunoassay (BED-CEIA)(Calypte Biomedical Corp, Lake Oswega, OR, USA). Metoden är validerad på svenska prover (Skar et al. opubl.). Metoden har dock begränsningen att personer som har utvecklat aids kan få låga BED-värden och därmed tolkas som nysmittade [7]. För studien analyserades sparade serumprover med det kommersiella BED-testet enligt tillverkarens instruktioner och utifrån det gränsvärde för mätvärdet (ODn) som rekommenderas av tillverkaren. Sålunda indikerar ODn <0,8 smittotillfälle 13

14 inom de föregående sex månaderna och ODn 0,8 indikerar att smittotillfället ligger längre tillbaka i tiden. CD4 är den typ av vita blodkroppar som angrips vid hivinfektion. CD4-talet ger ett mått på graden av immunbrist och således på utveckling av sjukdomen (sjukdomsprogress). Innan CD4-talet sjunkit under 350celler/µl bör antiretroviral behandling sättas in för att förhindra fortsatt sjukdomsprogress och svår immunbrist [8]. En person som diagnosticeras efter att detta gränsvärde passerats brukar klassificeras som sen testare, enligt en ofta använd definition [1, 4, 8]. Begreppet är alltså relaterat till tid för diagnos i förhållande till behandlingsindikation. CD4-tal har även använts för att bedöma tiden sedan smittotillfället. Detta är dock inte helt oproblematiskt eftersom sjukdomsprogress inte är linjärt relaterad till tid [9]. I en stor studie hade 26 procent av patienterna CD4 < 350celler/µl och 9 procent CD4 < 200celler/µl redan ett år efter smittotillfället [10]. När CD4 sjunkit till under 200celler/µl bedöms personen ha en avancerad sjukdom. För studien användes resultatet från en koncentrationsbestämning av CD4 i blodet, utförd med flödescytometri på lokala laboratorier i samband med diagnos. Båda analysmetoderna (BED och CD4) är behäftade med viss osäkerhet när det gäller att bestämma tid sedan smittotillfälle, varför tolkningen av tid till diagnos för varje individ gjordes utifrån samstämmigheten i resultaten. Studiedeltagarna fördelades därmed i fyra kategorier (Tabell1). Dessa kategorier var: tidig infektion vid diagnos, intermediär infektion (dvs. inte tidig diagnos men heller inte sjukdomsprogress) och sen diagnos, samt en grupp med oklara fall. De oklara fallen kan ha haft en felklassificering i BED-analysen på grund av aids. Trendanalyserna i denna studie gjordes kring andelen personer som klassificerades att ha en tidig diagnos enligt båda analysmetoderna, det vill säga BED <0,8 och CD4 200celler/µl. Tabell 1. Gränsvärden och definitioner för laboratoriemetoderna CD4 och BED CD4 200 Tidig CD4 <200 Sen BED ODn <0.8 Tidig BED ODn 0.8 Sen Tidig Intermediär Oklar Sen Tidig: Nylig infektion enligt BED och utan tecken till svår sjukdomsprogress enligt CD4. Intermediär: Mer än 6 månader sedan smittotillfälle, men utan tecken till svår sjukdomsprogress. Sannolikt representerar detta en lång tidsperiod i sjukdomsförloppet. Oklar: Nylig infektion enligt BED, men svår sjukdomsprogress enligt CD4. Möjligen felklassifikation i BED beroende på aids vid diagnos. Sen: Mer än 6 månader sedan smittotillfälle och svår sjukdomsprogress. 14

15 Statistiska metoder Det undersöktes om det förelåg några trender i andelen personer som diagnosticerats med tidig infektion mellan åren 2003 och 2010 med en generaliserad linjär modell (s.k. GLM) med binomial fördelning och en logitlänk. Den enda oberoende variabeln i modellen var år. Därutöver gjordes separata trendanalyser inom grupper av personer med samma smittväg samt för personer smittade i Sverige respektive utomlands. Vidare gjordes en analys av riskfaktorer för att inte diagnosticeras tidigt. Faktorer som undersöktes var smittväg, smittland samt andra variabler som tidigare visat sig ha betydelse för när hivdiagnosen ställts nämligen kön, ålder och födelseland. De variabler som hade ett statistiskt signifikant inverkan på att inte få en tidig diagnos i en enkel (univarat) analys inkluderades i en multipel (multivariabel) analys. Samtliga analyser gjordes med logistisk regressionsanalys. Kön, smittland, födelseland, smittväg och åldersgrupp behandlades som kategoriska variabler. 15

16 Resultat I Nyupptäcktsstudien ingick 900 personer som var smittade i Sverige alternativt som var födda i Sverige, men smittade utomlands. Totalt 763 personer återstod i analysen, efter att de som inte föll inom de uppsatta begränsningarna tagits bort. Tabell 2 visar fördelningen över smittväg och smittland för studieindividerna. Samstämmighet om tidig infektion i de två laboratorieanalyserna, BED respektive CD4, förelåg för 282 personer (37 procent) (Tabell 3). Tabell 2. Fördelning över smittväg och smittland för de 762 hivpositiva personer som inkluderats i studien. Heterosexuell smitta Smitta mellan män som har sex med män Smitta vid injektionsmissbruk Övriga smittvägar Smittad i Sverige Svenskfödd Utlandsfödd el okänt Smittad utomlands el okänt Svenskfödd Tabell 3. De 762 hivpositiva personerna som inkluderats i studiens laboratorieresultat enligt klassificeringen i tabell1. CD4 200 Tidig CD4 <200 Sen BED ODn <0.8 Tidig BED ODn 0.8 Sen Totalt 282 (37%) 315 (41%) 597 (78%) 30 (4%) 135 (18%) 165 (22%) Totalt 312 (41%) 450 (59%) 762 (100%) Trendanalys I laboratorieresultaten för samtliga 762 personer varierade den årliga andelen med tidig infektion enligt denna studies definition (BED <0,8 och CD4 200) mellan 25 procent (år 2004) och 51 procent (år 2005), men analysen visade ingen statistiskt signifikant trend över åttaårsperioden (p=0,836) (Figur 1). 16

17 Figur 1. Den årliga andelen hivpositiva personer i studien som fått sin diagnos tidigt, Vid en uppdelning av fallen utifrån smittväg blev antalet nydiagnosticerade individer per år i respektive grupp litet, varför den statistiska styrkan för att påvisa svaga trender var låg. Bland de som smittats via sex mellan män, via heterosexuell kontakt respektive genom injektionsmissbruk sågs inte några trender över tid i den andel som fick en tidig diagnos. Inte heller vid analys med gruppering efter smittland (Sverige eller utomlands) kunde några statistiskt signifikanta trender påvisas under tidsperioden. Riskfaktorer Sammantaget under de åtta åren hade alltså 282 personer (37 procent) en tidig infektion enligt SMI:s definition (Tabell 3). Den smittvägsgrupp som hade störst andel personer diagnosticerade tidigt var män som smittats genom sex med män (46 procent), medan andelen var lägre för heterosexuellt smittade och personer smittade genom injektionsmissbruk (25 respektive 29 procent) (Tabell 4). Tidig diagnos var vanligare bland män än kvinnor (38 procent jämfört med 29 procent). Däremot sågs ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen bland personer smittade heterosexuellt. Andelen personer med tidig infektion var lägre i äldre åldersgrupper än bland unga (Tabell 4). Vid uppdelning efter smittland hade 39 procent av de som smittats i Sverige en tidig infektion vid diagnosen, medan 30 procent av de svenskfödda som smittats utomlands hade en tidig infektion (Tabell 4). I gruppen som smittats utomlands var andelen som smittats heterosexuellt större än den var i gruppen som smittats i Sverige (53 procent jämfört med 16 procent) (Figur 2). 17

18 Tabell 5 visar resultaten från analysen av riskfaktorer. Faktorer som i den enkla regressionsanalysen hade en statistiskt signifikant association med att inte få en tidig diagnos var smittväg, smittland, kön och åldersgrupp. Dessa inkluderades i den multipla logistiska regressionsanalysen. De faktorer som efter denna analys kvarstod som statistiskt signifikanta riskfaktorer för att inte få en tidig diagnos var smittvägarna heterosexuell kontakt och injektionsmissbruk samt äldre åldersgrupp (Tabell 5). Tabell 4. Antal och andel hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt (mindre än 6 månader efter smittotillfället). Tidigt till diagnos Antal Andel Smittväg MSM 183/397 46% Heterosexuellt 47/191 25% IVM 35/121 29% Annat 17/53 32% Smittland Sverige 224/570 39% Utomlands 58/192 30% Kön Man 249/647 38% Kvinna 33/115 29% Åldersgrupp - 25 år 23/42 55% år 83/177 47% år 91/261 35% år 55/178 31% år 25/82 30% 65 år - 5/22 23% Födelseland Sverige 217/591 37% Utland el okänt 65/171 38% 18

19 Tabell 5. Resultat från enkel och multipel analys av riskfaktorer för att inte få sin diagnos tidigt bland de 762 inkluderade hivpositiva personerna i studien. Enkel Multipel OR p-värde OR p-värde Smittväg MSM (ref) (ref) Heterosexuellt 2,62 <0,001 2,35 <0,001 IVM 2,10 0,001 2,03 0,003 Annat 1,81 0,056 1,72 0,112 Smittland Sverige (ref) 0,025 (ref) 0,450 Utomlands 1,50 1,16 Kön Man (ref) 0,046 (ref) 0,694 Kvinna 1,55 1,11 Åldersgrupp - 25 år (ref) (ref) år 1,37 0,360 1,68 0, år 2,26 0,015 2,70 0, år 2,71 0,004 2,88 0, år 2,76 0,010 2,75 0, år - 4,12 0,018 4,12 0,022 Födelseland Sverige (ref) 0,758 Utland el okänt 0,95 Figur 2. Årlig fördelning över smittväg för svenskfödda hivpositiva personer som smittats utomlands och diagnosticerats mellan 2003 och

20 Slutsatser Smittskyddsinstitutets studie påvisade inte någon statistiskt signifikant trend över åren 2003 till 2010 bland nydiagnosticerade hivpositiva personer i den årliga andelen med tidig diagnos, vare sig i gruppen som helhet eller för respektive smittväg (heterosexuell kontakt, män som har sex med män respektive injektionsmissbruk) eller smittland (Sverige jämfört med utlandet). indikerar att 37 procent av de hivpositiva personerna i studien hade fått sin diagnos tidigt, det vill säga inom sex månader efter smittotillfälle. Det innebär att en majoritet hade fått sin hivdiagnos senare i sjukdomsförloppet och att sen hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige. andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt i Sverige stämde relativt väl med nivåerna i andra Europeiska länder. att ha smittats via heterosexuell kontakt eller injektionsmissbruk samt att tillhöra en äldre åldersgrupp var de viktigaste riskfaktorerna för att inte få sin hivdiagnos tidigt, detta understryker vikten av att diagnosen hiv ska misstänkas även utanför de klassiska preventionsgrupperna. Fynden tydliggör vikten av att sprida kunskap om att fördröjd hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige liksom i andra länder, både inom och utanför de klassiska preventionsgrupperna. att följa andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt både i hela gruppen nydiagnosticerade personer, och i grupperingar efter olika smittvägar och andra riskfaktorer. Måttet kan ge tidiga signaler om förändringar i smittspridningen och testningsbeteende och kan därmed vara en indikator vid utvärdering av effekter av primär- och sekundärpreventionsinsatser i landet. att göra fördjupade studier av bakomliggande orsaker till sen hivdiagnos, så som sker i den pågående Late presenters-studien. Sådan kunskap behövs för att kunna identifiera vilka åtgärder och insatser som kan riktas till aktuella målgrupper för hivpreventionen, och till hälso- och sjukvården samt andra aktörer, för att minska tiden från smittotillfälle till hivdiagnos 20

21 Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka om det skett förändringar över tiden 2003 till 2010 när det gäller tid från smitta till hivdiagnos, både för samtliga hivpositiva personer inkluderade i studien och per smittväg och smittland. Smittskyddsinstitutet har valt att undersöka detta genom att titta på andelen nydiagnosticerade personer som får sin hivdiagnos tidigt, det vill säga inom cirka sex månader efter smittotillfälle. Detta mått kan ge tidiga signaler om förändringar i smittspridning och testningsbeteende och kan därmed vara en indikator vid utvärdering av effekter av primär- och sekundärpreventionsinsatser i landet. En person klassificerades att ha en tidig hivdiagnos om resultaten från BED-analys samt analys av CD4-tal vid diagnos gav samstämmig indikation om detta. Enbart personer som smittats i Sverige eller som är födda i Sverige, men smittade utomlands inkluderades, då fokus var hur smittskyddsarbetet i Sverige fungerar. Inga större förändringar över tid Smittskyddsinstitutets analys av trender över åren 2003 till 2010 vad gäller andelen nydiagnosticerade personer som fått sin hivdiagnos tidigt (mindre än sex månader efter smittotillfället) baserat på laboratorieresultat med CD4 och BED-metod kunde inte påvisa någon statistisk signifikant trend över tid vare sig i gruppen som helhet eller uppdelat i respektive smittväg och smittland. Möjligheten att påvisa mindre trender, framför allt i respektive smittvägsgrupp, var begränsad på grund av det låga antalet nydiagnosticerade personer per år i studien. Detta är i sin tur en effekt av den internationellt sett låga incidensen av hiv i Sverige och att vi inte inkluderade personer smittade före ankomst till Sverige. Vi har inte undersökt årsvisa förändringar, utan enbart om det förekommit någon övergripande förändring över tidsperioden. Som tidigare beskrivits har man internationellt sett noterat en ökande trend vad gäller andelen sena testare under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet [3]. I dessa studier har ofta en CD4-baserad definition för sena testare använts. Någon trend som visar en ökande andel sena testare (CD4<350) sågs inte i detta svenska material (dessa data visas inte). Våra resultat överensstämmer också med resultatet i den enda internationella studie som vi identifierat där man använt en liknande metod för att analysera trender över tid i andelen hivpositiva personer med tidig infektion [11]. Gruppen sena testare bör undersökas vidare Sammantaget indikerar resultaten att 37 procent av de hivpositiva personerna i studien diagnosticerades inom sex månader efter smittotillfället. Således finns en stor grupp personer som lever med hivinfektion i Sverige som diagnosticeras senare i sjukdomsförloppet. Studien visar att fördröjd hivdiagnos är ett betydande problem i Sverige, liksom det är internationellt [1]. Andelen hivpositiva personer som fått sin diagnos tidigt ligger på en något högre nivå i Sverige än i andra 21

22 Europeiska länder, där liknande laboratoriemetoder använts för att undersöka detta [11-13]. Dock försvåras jämförelsen med andra länder av begränsningarna uppsatta i denna studie som exkluderar personer smittade före ankomst till Sverige. Att en stor grupp i Sverige fortsatt får en fördröjd hivdiagnos medför sannolikt effekter på prognosen för enskilda hivpatienter, eftersom behandling inte sätts in i optimal tid. Det har sannolikt av flera anledningar även effekt på smittspridningen, dels kan personer som är ovetande om sin smitta föra den vidare och dels är smittsamheten särskilt hög under tidig infektion på grund av höga virusnivåer. Dessutom betyder fördröjd behandling också utebliven chans till prevention, då behandling kraftigt reducerar smittsamhet [14]. Ytterligare en aspekt för vikten av tidig diagnos är samhällsekonomin, då sen diagnos leder till ökade vård- och behandlingskostnader. Den smittvägsgrupp med störst andel personer som fått sin diagnos tidigt var de som smittats via sex mellan män (MSM). Närmare hälften av dem hade fått sin diagnos inom sex månader efter smittotillfället, vilket bekräftar resultat från sexvane- och beteendestudier som visar att testningsfrekvensen är högre i denna grupp än i andra grupper i samhället [15]. Med snarlika metoder har liknande nivåer dokumenterats i både Tyskland och Frankrike och något lägre nivåer i Storbritannien bland MSM [11-13]. Dock kvarstår en inte obetydlig andel sena testare bland de nydiagnosticerade hivpositiva personerna även i de klassiska grupperna med förhöjd risk att exponeras för hiv, såsom MSM och injektionsmissbrukare. I denna studie var injektionsmissbruk en statistiskt signifikant riskfaktor för fördröjd hivdiagnos, trots att injektionsmissbrukare omfattas av riktad screening. Denna insats når uppenbarligen inte hela gruppen. Därmed behövs ytterligare informationsinsatser och förbättrade strategier, för att nå individer inom dessa grupper som inte testar sig regelbundet och de som inte testar sig efter att de blivit utsatta för risk för smitta. Den grupp med minst andel som kom tidigt till diagnos var heterosexuellt smittade. Denna smittväg kvarstod också som statistiskt signifikant riskfaktor efter justering för övriga faktorer. Detta stämmer väl med internationella studier och understryker vikten av att diagnosen hiv ska misstänkas även utanför de klassiska grupperna med förhöjd risk att smittas av hiv [3]. I denna studie undersöktes även andra faktorers effekt på att inte få sin hivdiagnos tidigt. I internationella studier har risken för sen hivdiagnos bland män varit högre än för kvinnor, sannolikt på grund av att kvinnor i många länder omfattas av screening bland gravida [3]. Vi fann i stället en högre sannolikhet för kvinnor att inte diagnosticeras tidigt. Könsskillnaden tycktes dock bero på att en majoritet av männen tillhörde MSMgruppen som oftare diagnosticerades tidigt och könsskillnaden kvarstod inte efter justering för smittväg. Liksom i internationella studier noterades en ökad sannolikhet för att inte få en tidig diagnos bland äldre åldersgrupper, en trend som tycks vara oberoende av smittväg. Däremot hade inte födelseland någon signifikant effekt på tid för hivdiagnos i denna studie, som dock bara omfattade inhemskt smittade personer eller i Sverige födda personer som smittats vid utlandsvistelse. Gruppen svenskfödda som smittats utomlands hade en högre andel personer som inte fått sin diagnos tidigt jämfört med personer smittade i Sverige. Det har också beskrivits i tidigare svenska studier [2, 16]. Justerat för smittväg hade dock inte 22

23 smittland någon effekt på tid för diagnos. Skillnaden mellan inhemskt och utlandssmittade visade sig bero på att den vanligaste smittvägen bland utlandssmittade var heterosexuell smittväg, vilket var en riskfaktor för fördröjd diagnos. Bland de inhemskt smittade personerna dominerade däremot MSM som smittväg. Övervikten av heterosexuellt smittade bland de utlandssmittade personerna var särskilt uttalad i början av studieperioden. Med tiden övergick det till en balans mellan antalet smittade heterosexuellt och via sex mellan män (Figur 2). En svagt stigande, om än inte statistiskt signifikant, trend i andelen personer med tidig hivdiagnos i den utlandssmittade gruppen, speglar denna förändring i smittvägar över tid i gruppen (data visas ej). Late presenters-studien, som är en nationell studie ledd från Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, använder definitionen CD4 <350 och/eller aids vid diagnos för sen hivdiagnos. I ett första delresultat från den studien var andelen sena testare 69 procent [16]. Late presenters-studien inkluderar, utöver de grupper som inkluderats i vår studie, även immigranter smittade före ankomst till Sverige. Den grupp som i internationella studier ofta innehållit störst andel sena testare, har varit just immigranter [1, 3]. I Late presenters-studien har immigrantgruppen lyfts fram som en angelägen grupp när det gäller sen hivdiagnos. Att nå denna grupp med det hivpreventiva arbetet i Sverige är också mycket viktigt. Däremot kan inte enbart värden i laboratorieanalyser, så som använts i denna studie, användas för att följa trender över tid när det gäller tiden mellan smitta och diagnos för immigranter. För att rätt kunna tolka trender över tid behövs även kompletterande bakgrundsinformation som t.ex. tid mellan ankomst till Sverige och hivdiagnos, då smittan ofta har skett före ankomst till Sverige. Slutligen, denna studie belyser inte de bakomliggande orsakerna till sen hivdiagnos. Fördjupade studier av detta, så som sker i Late presenters-studien är av stor vikt. Sådan kunskap behövs för att kunna identifiera vilka åtgärder och insatser som kan riktas till aktuella målgrupper för hivpreventionen, och till hälso- och sjukvården samt andra aktörer, för att minska tiden från smittotillfälle till hivdiagnos. 23

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA Migration, sexuell hälsa och hivprevention HIV och migration i EU/EEA Teymur Noori Nationella Hiv/STI-konferensen Stockholm, 21-22 October 2013 Översikt Epidemiologisk översikt ECDC projekt kring migration

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet

Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet 2014-11-12 Hiv Behandling ger livskvalitet och minskad smittsamhet Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hiv- Humant Immunbrist Virus Isolerades 1983 i Frankrike. Namn HIV-1 1985.

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

TBC - hotbilden har förvärrats

TBC - hotbilden har förvärrats Förändrad population nya utmaningar TBC - hotbilden har förvärrats SFOG, Norrköping, 25 augusti 2009 250 200 Tuberkulos Stockholms län 1989-2008 Kvinna Man Totalt 230 Antal rapporterade 150 100 120

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren?

Läs mer

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför?

Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Vaccination av tandvårdspersonal - när och varför? Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga vad gäller för tandvården, och skiljer det sig från sjukvården? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne Tuberkulos Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 2 Tuberkulosincidensen bland svenskfödda i Sverige 1920-2008 700 600 Antal fall per 100,000 500 400 300 200 BCG 100

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV)

Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV) Smittsamhet vid behandlad hivinfektion Kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten och Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV) Smittsamhet vid behandlad hivinfektion Kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte

Infektionsläkarföreningens vårmöte Infektionsläkarföreningens vårmöte Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset InfCareHIV Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-03-30 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Hiv och hepatit - vad behöver jag som personal veta? 150304, Piperska Muren Överläkare/bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Hiv Hepatit C Hepatit B

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien

Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hiv- och STI-prevention riktad till migranter. En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige

Hiv- och STI-prevention riktad till migranter. En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige Hiv- och STI-prevention riktad till migranter En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige Hiv- och STI-prevention riktad till migranter En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Noaks Arks Nyhetsbrev No 2, 2007

Noaks Arks Nyhetsbrev No 2, 2007 Viracept dras omedelbart tillbaka från den europeiska marknaden Det europeiska läkemedelsverket (EMEA) återkallar Viracept från den europeiska marknaden med omedelbar effekt. Orsaken är en eventuell kontamination

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso och sjukvården m.m. SOSFS 2007:19 Föreskrifter

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv

Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Vem ska få behandling? Ett smittskyddsperspektiv Stephan Stenmark Smittskyddsläkare i Västerbotten Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Gula villan möte 2013-03-12 och 2013-03-20 Eva Mogard Överläkare Infektionskliniken Karlstad

Gula villan möte 2013-03-12 och 2013-03-20 Eva Mogard Överläkare Infektionskliniken Karlstad Gula villan möte 2013-03-12 och 2013-03-20 Eva Mogard Överläkare Infektionskliniken Karlstad Gav HIV ett ansikte Berättade offentligt 1987 Dog 1989-46 år gammal Globalt lever ca. 33 miljoner individer

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev No 3, 2006

Noaks Ark Nyhetsbrev No 3, 2006 Terapeutisk vaccinering öppnar för behandlingsfria perioder En klinisk studie med terapeutisk vaccination av hivpatienter visar att de vaccinerade klarar av behandlingsavbrott under en längre tid. Resultatet

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se. Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se. Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom Inledning Humant immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som bland annat angriper

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR

Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR Ramona Groenheit PhD, Mikrobiolog 2012-12-05 Med molekylära typningsmetoder kan vi: Upptäcka och övervaka utbrott Övervaka behandlingen

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Denna manual innehåller information om webbrapportens dataelement, layout, tolkning och funktioner.

Denna manual innehåller information om webbrapportens dataelement, layout, tolkning och funktioner. Skydd för patienthälsa Denna manual innehåller information om webbrapportens dataelement, layout, tolkning och funktioner. 1. Dataelement... 2 2. Närmare uppgifter om dataelement... 4 3. Layout... 5 4.

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Dec 2010 SMITTSKYDDSINSTITUTETS RAPPORTSERIE NR 3 2010 Listeria bland gravida kvinnor i Sverige Vaksamhet viktigt hos både blivande mödrar, mödrahälsovården och myndigheter AV SOFIE IVARSSON SMITTSKYDDSINSTITUTET

Läs mer

Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE

Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE Syfilis Klinik och Behandling VENHÄLSAN, SÖDERSJUKHUSET ANDERS BLAXHULT, ÖVERLÄKARE Historia Spreds i Europa på 1500-talet (Columbus?) Stor spridning i Sverige på 1800-talet 1905 påvisades Treponoma Pallidum

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända. A I D S Accountability International. m.in hälsa. Diskussionsunderlag

Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända. A I D S Accountability International. m.in hälsa. Diskussionsunderlag A I D S Accountability International Hivbarometern: - Sveriges insatser till nyanlända Diskussionsunderlag m.in hälsa meningsfull delaktighet integration hälsa Projektet är finansierat av Europeiska Integrationsfonden

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987 2011

Hiv i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987 2011 Hiv i Sverige Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987 2011 Hiv i Sverige Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987 2011 Bindningar och jäv För Smittskyddsinstitutets (SMI)

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

Skolboksvenereologi för vetgiriga. Per Anders Mjörnberg Överläkare Hudkliniken Ryhov 2012

Skolboksvenereologi för vetgiriga. Per Anders Mjörnberg Överläkare Hudkliniken Ryhov 2012 Skolboksvenereologi för vetgiriga Per Anders Mjörnberg Överläkare Hudkliniken Ryhov 2012 VENERISKA SJUKDOMAR Venereologi = läran om kärleksgiftet Sexually Transmitted Diseases Sexually Transmitted Infections

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer