We are Survivors. Namn: Farhad Mazi Esfahani. Datum:

Transkript

1 We are Survivors En målgruppsstyrd informationsinsats om hiv, rikta till nyanlända migranter. En komplettering av Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats om hiv idag Namn: Farhad Mazi Esfahani Datum:

2 Bakgrund Kunskapen om testning som prevention har ökat i och med att evidensen kring praktiken har stärkts genom gedigna studier de senaste 10 åren Studier som HPTN 052-studien och Partner studien. Smittskyddsinstitutets kunskapsunderlag från 2013 Smittsamhet vid behandlad hivinfektion sammanfattade kunskapsläget med slutsatsen att smittrisken är mycket låg vid vaginala, anala och orala samlag om den hivpositive har en välinställd antiretroviral behandling även om kondom inte används. Detta innebär att behandling är den viktigaste faktor för att aktivt begränsa överföring av hiv (Gray et al, 2001; Folkhälsomyndigheten, 2014a; Cohen et al, 2011). Vilket i sin tur innebär att ökad testning är den viktigaste faktorn för ett effektivt preventionsarbete (GNP+, 2012; UNAIDS, 2014; WHO, 2010). Detta för att i ett tidigt skede identifiera nya fall och kunna påbörja en behandling tidigt för att på så sätt minska risken för eventuell omedveten överföring (Pao, D., Pillay, D. & Fisher M, 2009 ). Trots detta finns det en obefogad rädsla kring överföring av hiv kopplad till okunskap, som skapar förutfattade meningar och fördomar, som i sin tur skapar diskriminering och stigmatisering av personer som lever med hiv (PLHIV). I början av 2014 påbörjade Folkhälsomyndigheten planerandet av en nationell informationsinsats för att föra ut den nya kunskapen under Syftet med informationsinsatsen är att öka kunskapen om hiv idag hos personal inom hälso- och sjukvård samt allmänheten, öka antalet hivtester och minska diskriminering och stigmatisering kring hiv och hivtestning. Mål och syfte Projektet syftar till att komplettera Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats om hiv idag. Med en målgruppsstyrd informationsinsats om hiv riktad till nyanlända migranter utifrån målgruppens egna behov. Målgrupp En viktig preventionsgrupp att nå gällande ökad tillgänglighet av hivtest och minskad hivrelaterad stigma är personer med utländskbakgrund, som kommer ifrån högendemiska länder (prop.2005/06:60, Folkhälsomyndigheten, 2014b) Folkhälsomyndighetens rapport Hiv- och STI-prevention riktad till migranter visar att hiv- och STI-preventionen riktad till migranter i Sverige inte utförs på ett systematiskt sätt och att migranter därför inte nås. Personer med utländskbakgrund är inte heller en homogengrupp då många kulturella och språklig samt sociala skillnader inom gruppen kräver riktade insatser för att nå subgrupper inom målgruppen som annars inte nås. Metod Projektet kommer att genomföras enligt följande faser: Fas 1, kartläggning och behovsanalys; Fas 2 utformning; Fas 3, Implementering; Fas 4, utvärdering. Fokusgruppsintervjuer med nyanlända migranter, representanter från kulturföreningar, patientföreningar riktade till personer som lever med hiv, forskare och andra intressenter genomfördes för att kunna utforma informationsinsatsen utifrån målgruppens behov och åsikter. Samtliga föreningar 2

3 och organisationer som blivit beviljade medel enligt prop.2005/06:60 för hivprevention riktade till nyanlända migranter 2015 bjöds in att deltaga för att gemensamt arbeta med målgruppen istället för att utforma snarlika projekt på varsitt håll. Detta resulterade i ett samarbete mellan Hiv-Sverige och RFSL-Dalarna inom ram en för detta projekt. Följande tre frågeställningar diskuterades på fokusgruppsintervjuerna: Vilken hälsoinformation om hiv saknar du? I Vilket format föredrar du informationen på? Vilka kommunikationskanaler använder du främst? Resultat av fokusgrupperna Det utfördes sammantaget två fokusgruppsintervjuer på Hiv-Sverige och ytterligare sex stycken kompletterande djupintervjuer med viktiga intressenter. RFSL- Dalarna genomförde ytterligare ett antal fokusgruppsintervjuer med nyanlända migranter i Dalarna. Vilken hälsoinformation om hiv saknar du? Det framkom att många är rädda för att hiv ska stoppa deras möjligheter till ett socialt sammanhang i Sverige. Många uttryckte att de inte kände till sina rättigheter gällande hälsa och sjukvård. Flera uttryckte att de inte vet hur de ska orientera sig i det svenska vårdsystemet. Det framkom även att majoriteten är rädda för att läkare och tolkar ska föra vidare konfidentiell information. Den största barriären för att söka vård och testa sig för hiv bland asylsökande är rädslan för att bli utvisad om man har hiv. I Vilket format föredrar du informationen på? Man föredrar information om hiv på sitt eget modersmål eller på engelska, gärna i ljudformat snarare än bara text, ljud och bild i kombination föredrogs av samtliga. Vilka kommunikationskanaler använder du främst? Flertalet kommunikationskanaler och arenor identifierades: Svenska för invandrare (SFI) nämndes som en viktig arena där många möts och där många har kontakt med. Andra kontaktytor som nämndes var migrationsverket, arbetsförmedlingen och vårdcentralen. Virtuella kommunikationskanaler som identifierades var framförallt Instagram och Facebook, något som de allra flesta hade, för att kunna hålla kontakt med vänner och släkt. Även gratisapplikationen för chatt kallad PAL talk identifierades som en bra kommunikationskanal. We are survivors Utifrån resultatet från fokusgruppsintervjuerna har temat We are survivors tagit fram. We are survivors är ett initiativ av Hiv-Sverige och RFSL-Dalarna. Koncept och budskap Producera en film med någon som målgruppen kan identifiera sig med, som berättar sin historia, som förmedlar att hiv inte ska stå i vägen för ens drömmar, att testning och behandling är gratis i Sverige, att läkare och tolkar har tystnadsplikt och att man inte blir utvisad för att man lever med hiv. 3

4 Huvudbudskap Låt inte hiv stoppa dina drömmar Kampanjens målsättning Vi har både ett emotionellt och ett funktionellt mål. Det emotionella är att migranter ska känna sig välkomna och trygga att vara i Sverige. Det funktionella är att vi i första hand vill få fler att våga testa sig för hiv och i andra hand att känna till Hiv-Sverige och RFSL. Kommunikationsidén We are survivors Vi vill låta människor som har liknande bakgrunder och upplevelser berätta sina historier. Hur de har lyckats fly från en utsatt situation, kommit till Sverige och förverkligat sina drömmar. Genom filmen om Ophelia vill vi förmedla att hiv inte ska behöva stå i vägen för någons drömmar. Målet med insatsen är att folk ska känna ett lugn och en trygghet inför att faktiskt ta reda på sin hivstatus. Filmen görs på engelska med textning på: arabiska, somaliska, kurmanji, thailändska och tigrinja. Tillvägagångsättet En socialmediakampanj, på Facebook och Instagram. Navet i kampanjen ska vara en webbsida wearesurvivors.se, där man kan se filmen om Ophelia, kan läsa om hiv och testning på de 7 mest efterfrågade språken (svenska, engelska, arabiska, somaliska, kurmanji, thailändska och tigrinja) Tonalitet Tonaliteten det vill säga vilken ton ska varumärket ha i ord och bild när det uttrycker sig, We are Survivors ska vara: äkta, starkt, respektfullt och hoppfullt. Delresultat Vi har marknadsfört kampanjen på Facebook för hela Sverige under 2 veckor till utvald publik. Den avgränsades till personer som är mellan 18 och 65 år, födda i ett annat land än Sverige som har sin Facebookprofil på engelska, arabiska, thailändska eller på kurmanji (somaliska och tigrinja fanns inte att välja på Facebook). Detta gav oss en potentiell målgrupp på ca personer. Över människor har sett filmen under de senaste två veckorna. Även RFSL-Dalarna har gjort marknadsföring i enbart Dalarna med ytterligare som har sett filmen. Sammanlagt har över personer sett filmen. 4

5 Resultatet för Hiv-Sveriges del av We are Survivors: Antal gången reklamen visats Antal unika profiler som sett reklamen Antal unika profiler som sett filmen Ökad spridning För att utöka spridningen av informationen eftersträvar vi samverkan med Migrationsverket, SFIskolor och arbetsförmedlingen samt andra viktiga aktörer. Migrationsverket Utifrån fokusgruppsintervjuerna identifierades migrationsverket som en viktig kommunikationsarena för spridning av informationsmaterial så som film, digitala bilder och texter samt affischer. Migrationsverket informerar lokalkontoren om kampanjen och om att de kommer få informationsmaterial som de kan sätta upp i receptioner. Om tv-skärmar används kan de få digitala affischer och informationsmaterial. Förslaget innebär inte några kostnader för Migrationsverket. Hiv-Sverige står för kostnaderna för material och distribution. Hiv-Sverige kan distribuera materialet till lokalkontoren om Migrationsverket tillhandahåller adressuppgifter. Eller om Migrationsverket distribuerar materialet och fakturerar Hiv-Sverige. 5

6 Referenser Cohen, M. S., Chen,Y, Q., McCauley, M., Gamble, T., Hosseinipour, M, C., Kumarasamy, N., Hakim, J, G., Kumwenda, J., Grinsztejn, B, M., et al. Prevention of HIV-1 Infection with Early Antiretroviral Therapy. New England Journal of Medicine, 2011;365: s Folkhälsomyndigheten, Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion, 2014a Folkhälsomyndigheten. Hiv- och STI-prevention riktad till migranter. En kartläggning av det förebyggande arbetet i Sverige. Folkhälsomyndigheten 2014b. Global Network of People Living with HIV (GNP+). ART for prevention. GNP Gray, R,H., Wawer, M, J, Brookmeyer, R., Sewankambo, N, K., Serwadda, D., Wabwire-Mangen, F, et al. Probability of HIV-1 transmission per coital act in monogamous, heterosexual, HIV-1-discordant couples in Rakai, Uganda. Lancet 2001;357(9263): Joint United Nations Programme on HIV/AIDS (UNAIDS). Fast Track. Ending the AIDS epidemic by UNAIDS Geneva Pao, D., Pillay, D. & Fisher M. Potential impact of early antiretroviral therapy on transmission. Current Opinion HIV AIDS 2009;4(3): Socialdepartementet. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Proposition. 2005/06:60. World Health Organization (WHO). Antiretroviral therapy for HIV infection in adults and adolescents: recommendations for a public health approach Revision. WHO, Geneva,