Hiv ABC KOMMITTÉN FÖR INTERNATIONELLA AIDSDAGEN 2014

Transkript

1 KOMMITTÉN FÖR INTERNATIONELLA AIDSDAGEN 2014

2 Inledning De första fallen av hiv-smitta i Finland uppdagades för mera än 30 år sedan. På den tiden insjuknade så gott som alla smittade i aids, prognosen var dålig. I dag är hiv-smitta en kronisk sjukdom, i bästa fall lever man ett friskt och normalt liv trots smittan. Sjukdomsbilden ser i dag helt annorlunda ut eftersom medicinerna har utvecklats med stormsteg. Tack vare medicinerna är den uppskattade livslängden för en hiv-smittad så gott som den samma som för andra människor. Om hiv-positiva mammor får medicin under graviditeten elimineras risken för att smittan ska överföras till barnet så gott som fullständigt Att vården utvecklats har lett till att synen på hiv-smitta har förändrats. Det i sin tur har haft stor betydelse för livet på individnivå för den som smittats, men det har också haft samhällelig betydelse. Därför är det viktigt att media uppdaterar sin kunskap om aids och att man förstår vilka sociala och samhälleliga faktorer som hör ihop med sjukdomen. För att påverka finländarnas attityder och kunskap om hiv gäller det att använda sig av saklig och respektfull retorik, att föra fram expertkunskap och forskningsrön samt att använda sig av korrekta termer och ord. Samtidigt främjar man också folkhälsan och ett mera jämlikt samhälle. 2

3 Allmänna begrepp Hi-virus Human immunodeficiency virus det vill säga humant immunbristvirus. Bärare av HI-viruset är Hi-smittade. Det finns två huvudtyper av viruset, de i sin tur delar sig i flera undergrupper. Det första fyndet av Hi-virus skedde i USA år Hiv-infektion Kronisk infektionssjukdom som orsakas av hi-virus. Om hiv-smitta inte vårdas leder smittan till aids. Aids Aids är den fas av hiv-infektionen då kroppens immunförsvar är kraftigt nedsatt och motståndskraften mot sjukdomar har försvagats. Hiv och aids är inte samma sak. Aids-diagnosen gör man först i det stadiet då den hiv-positiva personen insjuknar i någon hiv-relaterad sjukdom på grund av kroppens försämrade immunförsvar. I Finland har antalet döda i aids minskat tack vare effektivare medicinering. Numera är det möjligt att från aids-stadiet återvända till hiv-infektionsstadiet eller till det helt symtomfria stadiet. Hiv-status Varje människa har en hiv-status. Positiv hiv-status (hiv+) betyder att man bär på smittan. Negativ hiv-status (hiv-) betyder att man inte bär på smittan. Man kan ta reda på sin egen hiv-status genom att låta testa sig. Sexsjukdom Sjukdom eller könssjukdom som smittar via sex. Sexsjukdom är som term att föredra eftersom anger hur smittan överförs. Sexsjukdomar är bland annat hiv, klamydia, gonorré, syfilis, kondylom och herpes. Säkrare sex Man kan skydda sig från hiv-smitta och andra sexsjukdomar genom att ha sex på ett säkrare sätt. Det gör man genom att använda kondom vid vaginal- och analsex. Vid oralsex kan man använda ett oralsex-skydd eller kondom. Heterosex Sexuellt umgänge mellan man och kvinna. Hiv kan smitta vid oskyddat vaginalt, analt eller oralt sex mellan man och kvinna. Sex mellan män Hiv kan smitta vid oskyddat analt eller oralt sex mellan män. Sex mellan kvinnor Det finns så gott som inga fall där hiv skulle ha smittat vid sex mellan kvinnor. 3

4 Hiv-test Hivtest i Finland I Finland är det kommunerna som sköter hiv-testen. I första hans vänder man sig till hälsovårdscentralen där det ska vara gratis och möjligt att testa sig anonymt. Det är också möjligt att testa sig vid poliklinikerna för könssjukdomar, studenthälsan, arbetshälsovården eller på en privat hälsovårdsstation. Provet tas för det mesta från armvecket, svar får man inom en vecka. Ett Hi-negativt resultat är helt tillförlitligt då det gått tre månader sen det misstänka smittillfället. Snabbtest Ett hiv snabbtest ger resultat inom 1-20 minuter beroende på vilken testmetod som används. Snabbtestet tas för det mesta från fingertoppen, från saliven eller från urinen. Det är bäst att göra ett snabbtest hos någon av de tillförlitliga hälsovårdsenheter som erbjuder servicen. Ett Hi-negativt resultat från ett snabbtest är helt tillförlitligt då det gått tre månader sen det misstänka smittillfället Snabbtesten är avgiftsfria och kan göras anonymt på Hiv-stödcentralerna, på Pro-Tukipiste (pro-stödpunkt), på Finlands Röda Kors Pluspunkter, på hälsorådgivningsenheter för droganvändare, på de rörliga hälsorådgivningsenheterna och på en del hälsovårdscentraler. Testa hemma Det finns hemtest som man kan beställa via nätet. Testen kostar och i Finland har man inte ännu utrett vilka av testerna som är pålitliga. Argumenten både för och emot dessa hemtest är många. Antikroppar Diagnostiseringen av Hiv-smitta baserar sig för det mesta på förekomsten av hiv-antikroppar. Kroppen börjar producera antikroppar mot hiv en kort tid efter smittan. Senast tre månader efter smittan kan antikropparna konstateras i blodet. Därför lönar det sig att göra hivtestet 1-3 månader efter tillfället då man misstänker att man blivit smittad. Fönsterperiod Fönsterperiod pratar man om då man avser perioden efter att man blivit smittad men då antikropparna ännu inte syns i blodet. Om en människa fått hivsmitta förs smittan extra lätt vidare till en annan människa under fönsterperioden. 4

5 Hiv-smitta Hiv kan smitta genom oskyddat vaginalsex och analsex genom oralsex utan kondom eller skydd för oralsex genom drogsprutor som används gemensamt från en hiv-positiv mor till barnet under graviditeten, förlossningen eller under amningsperioden. (I Finland är risken låg tack vare skyddsmedicinering) Vid blodtransfusion eller vid organtransplantation. (I Finland har man inte konstaterat ett enda fall av överföring av smittan i samband med bloddonation efter 1985.) Hiv smittar inte i det dagliga livet: inte via mat, dryck, bestick inte via handdukar eller lakan inte via bastulaven, wc-stolen eller simhallen inte via myggor eller andra djur inte via spott, tårar, svett, urin, avföring eller via spyor inte via kyssar, kramar, beröring inte i socialt umgänge inte via säkrare sex inte genom frisk hud Symtom För det mesta orsakar hiv-smitta inga andra symtom än en eventuell primärinfektion. Om den smittade inte får medicinsk vård kan hiv utvecklas till aidsstadiet då kroppens immunförsvar raseras och bakterier eller andra mikrober förorsakar infektioner till exempel i lungorna, munnen eller på huden. De vanligaste aidsrelaterade sjukdomarna är infektioner i matstrupen och i munnen, lunginflammation, olika infektioner och Kaposis sarkom. Primärinfektion Man uppskattar att 30-50% av de som smittas av hiv drabbas av primärinfektionen, den inträffar 2-6 veckor efter smittillfället. Symtomen är mycket allmänna, influensaliknande som feber, halsont och svullnad i halsens lymfkörtlar. En del får utslag på överkroppen. Hiv-smitta kan inte konstateras utgående från symtomen. Endast ett hivtest kan avgöra om man blivit smittad eller inte. Virusmängd Det är mera sannolikt att hiv-smitta överförs från en människa med hög virusmängd. Virusmängden är störst under de första veckorna efter att man fått smittan, sedan sjunker mängden. Om man inte får fungerande medicinering kommer nivåerna att stiga igen då aidsfasen inträder. Om man får rätt medicinering sjunker virusmängden under den mätbara gränsen på några månader, den som bär på smittan för den inte vidare vid oskyddat sex efter det. Nyligen hiv-smittad Några veckor efter att man blivit hiv-smittad är mängden hi-virus i blodet hög. Då är risken att få smittan av den virusbärande personen som högst vid sexkontakt eller användning av samma injektionsspruta. Under perioden då man just fått smittan kan ett negativt hiv-test inte anses helt tillförlitligt. CD4-cellen CD4-cellen är en hjälparcell som reglerar immunförsvaret genom att identifiera för kroppen främmande ämnen och genom att hjälpa de vita blodkropparna (lymfocyter) att förstöra sjukdomsalstrare. Hi-viruset förstör CD4 celler och genom att mäta antalet celler kan man få uppgifter om hur hiv-infektionen framskrider. I Finland bestämmer man från fall till fall när medicineringen ska inledas eller så inleds den då nivån av CD4-celler sjunkit till en bestämd nivå. 5

6 Hiv-medicinering Medicineringen bygger på att minska mängden hi-virus och göra det möjligt för hjälparcellerna (CD4) att föröka sig. Vården kallas HAART-vård, (highly active antiretroviral therapy). Genom medicineringen förlängs den smittades livslängd, man förhindrar följdsjukdomar samtidigt som man förbättrar den smittades livskvalitet. Vården och medicineringen planeras alltid individuellt, man kombinerar olika läkemedel. Med den kunskap vi har i dag är medicineringen livslång. Vaccin mot hiv Det finns många omfattande försök på gång runt om i världen där man försöker få fram ett vaccin mot hiv, såväl förebyggande som vårdande. Just nu (2014)finns inget vaccin att få. PEP-förebyggande medicinering PEP (Post-Exposure Prophylaxis) är en förebyggande behandling med hiv-mediciner som drastiskt minskar risken för hivsmitta efter att man utsatts för möjlig smitta. PEP kan övervägas till exempel vid nålstick eller andra arbetsolyckor i vårdsektorn eller då en hiv-negativ person utsatts för möjlig smitta, t.ex. om kondomen spruckit. PEP ska sättas in snabbt, senast 48 timmar efter att man utsatts för smitta. Den förebyggande medicineringen är en kombinationsbehandling som varar i en månad. Beslut om att inleda vården fattas av en läkare. PrEP- skyddsmedicinering PrEP (Pre-Exposure Prophylaxis) är en förebyggande medicinering för personer som genom sin livssituation löper hög risk för att smittas av hiv. Det kombinationsläkemedel för hiv som används i USA för denna vård är inte godkänd som skyddsmedicin i Europa. I Finland finns ingen officiell rekommendation om PEP eller PrEP. Smittspårning Med smittspårning avses att man informerar alla som kan ha utsatts för smittan och erbjuder dem undersökning. Det primära syftet med smittspårning är att förhindra att smittan sprids och att få de som möjligen smittats under vård. Då en smittsam sjukdom konstateras är den vårdande läkaren skyldig att föra smittspårning på tal. Man försöker fastställa tidpunkten då personen blivit smittad, till exempel genom att kontrollera med ev. tidigare negativa test eller utreda om personen haft en primärinfektion. Att meddela de som möjligen utsatts för smittan kan göras av den smittade själv eller om han/hon så önskar av läkaren. Smittspårning baserar sig på en förtroendefull vårdrelation Hiv-vården i Finland Vården av hiv-smitta har i Finland koncentrerats till specialsjukvården. Vården för en hiv-positiv går ut på uppföljning av det allmänna hälsotillståndet och en helhetssyn i vården, bland annat följer man med munhälsan och ger vaccinationer mot andra smittsamma sjukdomar. En god allmänkondition och vård av den egna hälsan minskar riskerna för att drabbas av andra sjukdomar. Genom blodprov följer man med hur hiv-infektionen framskrider, vid behov inleds medicinering. Med en fungerande medicinering kan den hiv-positiva leva samma liv som en hiv-negativ, både i arbetslivet och på fritiden. Det finns inget som förhindrar att man bildar familj. Vården är kostnadsfri med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. 6

7 Hiv i Finland I Finland konstateras årligen nya fall av hiv-smitta. Oskyddat sex är så gott som alltid orsaken till smittan. Den senaste tiden har knappast några fall konstaterats där smittan skulle överförts via narkotikasprutor. Statistik över konstaterade fall av hiv-smitta i Finland finns på Institutet för hälsa och välfärds nätsida: Finlands hiv-strategi Finlands nuvarande hiv-strategi sträcker sig från Strategin strävar efter att minska antalet nya fall av hiv-smitta i Finland och se till att alla smittade får den rekommenderade vården. Målet är också att arbeta mot stigmatisering och diskriminering av de hiv-smittade. Strategin presenterar åtgärder som leder till att målen uppnås: /90918/THL_SUO007_2012Web. pdf?sequence=1 Centrala befolkningssegment Hiv-smitta är ovanligt i Finland, men i vissa grupper av befolkningen är smittan vanligare förekommande än hos befolkningen överlag. Finlands hiv-strategi koncentrerar den förebyggande vården till dessa grupper. Globalt sett varierar de mera utsatta befolkningssegmenten mellan olika länder och världsdelar. Utsatta grupper Utsatta grupper är befolkningsgrupper som löper en större risk än genomsnittet att smittas av hiv. Dessa befolkningsgruppers samhällställning är ofta svagare än genomsnittets. Stigma och fördomar Det finns fortfarande många rädslor och fördomar förknippade med hiv, detta leder ofta till diskriminering av de hiv-smittade. Trots att den hiv-smittade inte utgör någon smittorisk för omgivningen blir han eller hon ofta utestängd från den sociala och samhälleliga gemenskapen. Stigmatiseringen får näring av en heteronormativ sexualsyn, diskriminering, rasism, smittade som dömts för oskyddat sex och de sensationsrubriker som domarna lett till. Att de mänskliga rättigheterna respekteras har visat sig vara alldeles central då det gäller att förebygga hiv-smitta och då det gäller de smittades och de anhörigas trygghet. Hiv-smitta berör fortfarande ofta människor vars sociala ställning är svag. Stigmat speglas i samhällstrukturen och påverkar bland annat möjligheten till social- och hälsovård, till möjligheter i arbetslivet, också de hiv-smittades rättsskydd påverkas. Möjlighet till hiv-test Det lönar sig att hiv-testa sig om man haft oskyddat sex. Hiv syns inte på utsidan och ger inga symtom så det finns inte andra sätt att utesluta smitta än att testa sig. I Finland görs hiv-test inte automatiskt då man testas för andra sexsjukdomar, utan man måste be om det. Det har ofta upplevts som besvärligt att få göra ett hiv-test inom den offentliga sjukvården. Många faktorer ligger bakom; begränsade resurser, föråldrad kunskap om hiv, fördomar, den sexuella normen och tabun som gör det svårare att diskutera sexualhälsa och hiv-test i hälsovården. Att sänka tröskeln för testen är viktigt eftersom en tidig diagnos förbättrar prognosen och minskar risken för att smittan förs vidare. Om hiv-smittan konstateras i ett sent skede Av de nya fall av hiv-smitta som konstateras i Finland uppdagas två tredjedelar i ett skede då kroppens immunförsvar redan har försvagats och medicineringen redan borde ha inletts. Ofta har det gått flera år sedan man fått smittan. Då är risken uppenbar att den smittade har fört smittan vidare till flera sexpartners. I de flesta fall i Finland har man fått smittan av någon som inte själv vet om att den är smittad. 7

8 Hiv och lagen Hiv ABC Många lagar, förordningar och praxis berör hiv och hiv-smittade. En del förstärker medan andra försvagar förverkligandet av de mänskliga rättigheterna och upprätthåller skadliga tillvägagångssätt. Också i Finland finns det saker att förbättra då det gäller de hiv-smittades ställning. Strafflagens tillämpning i fall av spridande av hiv-smitta är en utmaning för det förebyggande arbete och för de hiv-smittades mänskliga rättigheter. Hiv i världen I hela världen finns uppskattningsvis över 35 miljoner hiv-smittade, av dem lever 32,6 miljoner i u-länder. Kampen mot hiv börjar ge resultat. Antalet nya fall av hiv-smitta hade år 2013 minskat med 38 % jämfört med År 2013 konstaterades dock över två miljoner nya fall av smitta och 1,5 miljoner människor dog av aidsrelaterade orsaker. Sammanlagt har över 39 miljoner människor dött i aids. Numera är ungefär hälften av de smittade kvinnor då sjukdomen tidigare förekom mest hos män. Hiv i u-länderna 95 % av de nya fallen av hiv-smitta konstateras i u-länderna. De länder som drabbas värst av epidemin har också andra stor samhälleliga problem; fattigdom, sjukdom och hungersnöd. Hiv-smittan ökar risken för att man insjuknar i andra allvarliga sjukdomar, till exempel är tuberkulos en allvarlig risk för den som är hiv-smittad. Tuberkulos är de facto den vanligaste dödsorsaken för hiv-smittade. Tidig diagnostisering och vård har dock märkbart minskat antalet dödsfall för hivsmittade i tuberkulos eller i andra hiv-relaterade sjukdomar. Centrala befolkningssegment 24,7 miljoner hiv-positiva människor bor i den delen av Afrika som ligger söder om Sahara. Det är nästan 70 % av alla hiv-smittade i världen. I Afrika, söder om Sahara är det kvinnor i åldern år som drabbas i 60 % av fallen. Andelen smittade kvinnor ökar också i Östeuropa, i Asien och i Latinamerika. Det finns över 3,2 miljoner hiv-smittade barn under 15 år, de flesta av dem i Afrika söder om Sahara. För det mesta har barnen fått smittan via sin mor, under graviditeten, förlossningen eller via modersmjölken. Utsatta grupper Fattigdom och diskriminering ökar risken för att smittas av hiv. De som utsätts för sexuella övergrepp löper en 50 % större risk att bli hiv-smittade. Många särskilt utsatta grupper, till exempel manliga prostituerade, transsexuella sexarbetare, sexuella minoritetet och sprutnarkomaner saknar möjlighet till förebyggande åtgärder. På grund av det är det många som inte känner till sin egen hiv-status. Stigma och fördomar Många kulturellt betingade fördomar kring hiv påverkar de hiv-smittades liv. Stigmatisering och diskriminering gör också att många saknar möjligheter att bli testade och att få vård. I många u-länder råder en helt felaktiga uppfattning om hiv och aids. Förebyggande åtgärder och saklig information är av central betydelse i kampen mot aids och strävan att minska fördomarna. Möjlighet till hiv-test Man uppskattar att omkring 19 miljoner av 35 miljoner hiv-positiva inte känner till sin status. Möjligheten till hiv-test är av största betydelse då det gäller att stoppa smittan. I synnerhet nyckelgrupperna borde få bli testade och få vård. I västerlandet är hiv numera en sjukdom som kan vårdas med hjälp av medicinering, i u-länderna är den i många fall fortfarande en dödlig sjukdom på grund av brist på mediciner. Medicinering I u-länderna bor det nästan 32,6 miljoner människor som borde får antiretroviral medicinering mot hiv-symtom. Endast 11,7 miljoner får det. Med rätt medicinering kan man förhindra att viruset sprids från människa till människa och därmed förebygga smittspridningen. Endast vart fjärde barn med hiv-smitta får vård, medan en tredjedel av de vuxna får vård. Läs om omskärelse av pojkar och män på FN:s befolkningsfonds UNFPAs sidor:: Källor: UNAIDS, UNFPA, WHO 8

9 Internationella aidsdagen WHO:s aidsprogram (Global Program on AIDS, GPA) utlyste år 1988 datumet 1 december till internationella aidsdagen. Dagen har årligen uppmärksammats i Finland, i början med stöd av medicinalstyrelsen, senare med stöd av social- och hälsovårdsministeriet. Sedan början av 1990-talet har UNAIDS koordinerat dagens internationella tema. I Finland koordineras dagen av kommittén för internationella aidsdagen. Kommittén samlar alla organisationer och aktörer som vill verka för att öka kunskapen om hiv och jobba för att minska fallen av hiv-smitta och för de hiv-positivas rättigheter. Aktörer A-klinikstiftelsen, Vinkki Hälsorådgivning och socialrådgivning för missbrukare Helsingfors diakoni-institut, Munkholmens servicecentral Service för hiv-positiva drogmissbrukare Hiv-stödcentralen Förebyggande verksamhet, hiv-test, rådgivning och stöd för hiv-positiva, för deras närstående och för de som är rädda för att de ska bli smittade Positiiviset ry Patientorganisation för hiv-smittade. Info och stöd till hiv-smittade och deras anhöriga. Sakkunnighet om hur man lever med hiv. Pro-tukipiste Sakkunniga gällande prostitution, sexarbetare och människohandel SETA ry Människorättsorganisation som främjar lika värde oberoende av sexuell läggning eller könsidentitet. Seppo-stiftelsen Sakkunnigorganisation gällande sexualitet och relationer Suomen HIV/aids-sairaanhoitajayhdistys (SHAS ry) (Hiv/aids-sjukskötarförening i Finland) Förebyggande av hiv-smitta, utveckling av vården Finska Missionssällskapet Jobbar internationellt med att förebygga smitta och påverka attityder Finlands Röda Kors Förebyggande verksamhet, rådgivning, test Väestöliitto Expertorganisation inom social- och hälsovård. Specialkunskap gällande familjer, befolkning och sexualitet, både i Finland och internationellt. 9

10 Internationella aktörer International Federation of the Red Cross/Red Crescent Societie, IFRC Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen är en av de äldsta och mest kända humanitära organisationerna. International Aids Society Expertorganisation som utbildar, förenar och mobiliserar. IPPF, International Planned Parenthood Federation Internationell organisation som jobbar för individens rätt till familjeplanering och sexualhälsa (NGO) UNAIDS, Joint United Nations Programme on HIV and AIDS FN:s hiv/aids-program UNFPA, United Nations Population Fund FN:s befolkningsfond är en internationell utvecklingsfond som arbetar för likvärdiga möjligheter till ett gott och friskt liv. UNICEF, United Nations Children s Fund FN:s barnfond, internationell organisation som jobbar för barnens rättigheter WHO, World Health Organization Världshälsoorganisationen, lyder under FN. Strävar efter att förbättra medborgarnas hälsa. 10