Samhälle, samverkan och övergång

Transkript

1 Samhälle, samverkan och övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2012/2013 Karlbergsskolan 7-9 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplanens mål och riktlinjer (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Skolan och omvärlden Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Samverkan och övergång Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Rektors ansvar att skolans internationella kontakter utvecklas Fullmäktigemål Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Nämndmål Skolan ger en bra bild av Karlskogas arbetsmarknad och näringsliv Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen klasser i grundskolan som genomför studiebesök i kommunens anläggningar och företag med verksamhet inom naturvetenskap och teknik Enhetens egna mål Internationaliseringsarbetet ska utvecklas Eleverna kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som berör deras framtid Alla klasser ska genomföra minst ett studiebesök under året, gärna inom FramKaNT s område

3 Arbetet i verksamheten Föräldrars delaktighet och inflytande Föräldrarna är alltid välkomna att besöka skolan. Vi arbetar efter Gåvoprincipen, lyssnar in och försöker åtgärda/ bemöta det som sägs. Med nöjda elever och föräldrar känner eleven trygghet och det är en grund för att lyckas med skolarbetet. Om något problem uppstår kontaktas alltid vårdnadshavaren. De informationskanaler som finns är Edwise där klasserna har ett eget rum och information som berör klassen läggs ut. Andra informationskällor är skolans hemsida, kommunens hemsida, schemafilen där alla kan se om det är en schemaändring. Informationsbrev från rektor skickas hem då behov finns och expeditionen är alltid bemannad och går att ringa till. Många använder sig också av direkt kontakt med läraren via mail. Utvecklingssamtal genomförs varje termin då klassföreståndare och lärare träffas. I de fall som eleverna har åtgärdsprogram träffas skola hem mera regelbundet. Verksamhetsrådet träffas vid minst 4 tillfällen under året. En representant från varje klass är utsedd samt en suppleant. Innehållet bestäms tillsammans med föräldrar och elever. Inför varje nytt läsår presenterar rektor skolans uppdrag och mål. Rektor har lämnat information om betygsutfallet och jämfört med en 10 års period tillbaks, studieresor har diskuterats samt ny personal presenterats. Polisen har varit och informerat om nya nätdroger och information om aktiviteter på skolavslutningskvällen har getts. Information har också lämnats om flytten som ska ske v. 8, 2014 till Bregårdsskolan. Örebro Regionsförbund har under läsåret 2012/13 kartlagt nuläget och de utvecklingsbehov som finns på skolan inför den sammanslagning som kommer att ske vecka 9, 2014 då Bregårdsskolan 4-9 bildas. Elever, personal och föräldrar har varit delaktiga i kartläggningen. Vid ett tillfälle träffade också Örebro regionsförbund deltagarna i verksamhetsrådet. Örebro Regionsförbund har under varit och kartlagt nuläget och de utvecklingsbehov som finns inför den sammanslagning som kommer att ske vecka 9, 2104 då Bregårdsskolan 4-9 bildas. Elever, personal och föräldrar har varit delaktiga i kartläggningen. I föräldrasvaren låg den positiva tonvikten på områdena med trygghet och förhindrande av kränkningar. Elevernas behov av studiero, stimulans och anpassning samt vårdnadshavarens delaktighet och inflytande är områden som behöver utvecklas. De som använder sig av skolans Facebooksida är oftast mycket nöjda med skolans arbete. I Verksamhetsrådet efterlyser några mer information om det som händer i skolan och om flytten till Bregårdsskolan. Enligt den Brukarundersökning som genomfördes 2012 framgår det att skolan har förbättrat resultatet inom de flesta områden. et visar också att skolans elever känner sig trygga i vår miljö vilket enligt forskningen är viktigt för att eleven ska lyckas. et från Brukarundersökningen Elever Elever Bemötande i stort 58 NKI 67 NKI Tillgänglighet 52 NKI 58 NKI Helhet 51 NKI 57 NKI Inflytande 51 NKI 58 NKI Trygghet 87 NKI 95 NKI

4 Föräldraenkäten hade låg svarsfrekvens vilket gjorde att den inte var tillförlitlig och kan därför inte redovisas i detta sammanhang. I föräldraenkäten som genomfördes av Örebro Regionsförbund var den positiva tonvikten på de områden som handlar om trygghet och förhindrande av kränkningar. Elevernas behov av studiero, stimulans och anpassning samt vårdnadshavarens delaktighet och inflytande är områden som behöver utvecklas. I utvärderingen framkom att det var få föräldrar som kände till skolans kvalitetsåtagande. Analys och bedömning Skolans resultat har förbättrats enligt den senaste Brukarundersökningen (elever) inom de flesta områden. Det har varit ett medvetet arbete bland personalen att lyssna in föräldrarna och arbeta för att skapa goda relationer. Det är en viktig parameter i arbetet med eleverna för att de ska nå goda resultat. Eleverna trygghetskänsla är också en bra grund för att lyckas med skolarbetet. Önskemål från en del föräldrar om mera information om vad som händer i skolan och när flytten till Bregådsskolan närmar sig har lett till att förvaltningen informerar föräldrar på föräldramöten och personalen på personalmöten. Eleverna hålls uppdaterade av personal och via Elevrådet där de har chans att vara med och påverka. Skolans Facebooksida är en bra och uppskattad informationskanal av många. Det är svårt att få föräldrar till Verksamhetsrådet trots att vi gemensamt gör en agenda. Under vårterminen ökade besöksantalet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter att arbeta för att resultatet på nästa Brukarunderökning ska förbättrats ytterligare genom att vara lyhörda för föräldrarnas synpunkter. Tillsammans med föräldrarna får vi arbeta med att utveckla deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Information kommer att ges på föräldramöten om skolans kvalitetsåtaganden. För att öka deltagandet på Verksamhetsrådet arbetar vi för att göra innehållet intressant! Framtiden och verksamhetsutveckling Verksamhetsråden har haft ett lågt deltagande men det förbättrades under vårterminen. När vi bildar Bregårdsskolan 4-9 kommer vissa Verksamhetsråd att vara gemensamma. Föräldrarna har framfört önskemål om en genomgång av det nya betygssystemet samt kunskapskraven/matriser till nästa läsår. De vill också ha kontinuerlig information om den flytt som ska ske 2014 Skolan kommer att tillmötesgå deras önskemål. Ansvaret vilar på rektor men förvaltningen ger också information om flytten till Bregårdsskolan. Samverkan och övergång - elevernas övergång För att underlätta övergången mellan årskurs 6 och 7 för eleverna arbetar skolan utefter en Brygganplan. I den beskrivs vilka mötesplatser som behövs, vem som kallar till möten under året och vilka som deltar vid mötena. Utifrån den information som kommit fram skapas de nya klasserna i samråd med avlämnande lärare. Organisationen på skolan kan behöva ställas om beroende på vilka elevgrupper som kommer. I planen framgår också när information till föräldrar ska ske om de blivande åk 7 klassernas sammansättning. Under våren hålls föräldrarna informerade om hur arbetet går till och inbjuds till en dialog med skolan.

5 För att underlätta elevernas övergång till gymnasiet sker i dag ett samarbete mellan rektorer och studievägledare som går att läsa mer om i avsnittet Pedagogisk verksamhet med andra grundskolor, gymnasieskolan. Studievägledaren sköter informationen till eleverna om de olika gymnasieprogrammen genom att besöka klasser och göra studiebesök på gymnasiet med de elever som så önskar. Alla elever får också individuell handledning av studievägledaren. Inför valet delas Programväljaren ut till alla elever där information finns om de program som man kan välja i Örebro län. Informationen till föräldrarna om gymnasievalet börjar redan då eleverna går i åk 8. Möckelngymnasiet har besökt skolan och informerat alla elever i åk 9 om de program som finns en dag under hösten. Även Karlskoga Idrottsgymnasium och gymnasieskolor från andra kommuner har varit på besök. Då eleverna ska börja gymnasiet får föräldrar skriva på en samtyckesblankett för överlämnande av viktig information om eleven till gymnasieskolan. Studievägledaren hjälper till att arrangera prova-på-dagar och kan vid behov följa med elever till gymnasiet innan de väljer, om de önskar besöka vissa program. Specialpedagogen eller studievägledaren följer med de elever som ska gå sitt gymnasieprogram i Örebro på RGD/RGH. Den utvärdering som genomfördes i slutet av VT 2013 gällande studievägledarens arbete med informationen till eleverna gällande gymnasieprogramen visade på ett positivt utfall. Endast 1 elev lämnades vid höstterminen till Introduktionsprogrammet då övriga blev privade till andra program. Analys och bedömning Studievägledaren har en god relation till eleverna och är lyhörd för deras frågor och funderingar. Hon är centralt placerad vilket bidrar till att hon är synlig och tillgänglig. Hon arbetar tillsammans med arbetslagen då det är aktuellt och dialogen är bra. Studievägledaren deltar också i möten med föräldrar och elever där rektor bedömer att det är lämpligt. Hon kan då vara ett stöd till eleven och föräldrarna då det gäller frågor som rör gymnasievalet. Besöket som gymnasiet har gjort har varit bra. Det finns tyvärr alltid en risk att eleverna misstolkar viss information som kan leda till ett felval. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Studievägledaren ingår sedan terminsstarten i elevhäsloteamet för att ha en bra bakgrund till eleverna. Det underlättar då hon ska ge stöd i valet till gymnasiet. Om eleven är motiverad till att välja ett visst gymnasieprogram så kan anpassningar göras för att eleven ska lyckas att nå sina uppsatta mål. Framtiden och verksamhetsutvecklingen Besöken tillsammans med eleverna och studievägledaren på gymnasiet kan utvecklas och det finns redan planer på hur det ska genomföras under nästa läsår. Gymnasiet kommer att bjuda in åk 9 under en dag då de får gå runt och bekanta sig med programmen. Samarbetet med gymnasiet måste fortsätta och vidareutvecklas på rektorsnivå. Något som vi alla arbetar tillsammans med. Pedagogisk samverkan med andra grundskolor, gymnasieskolan Den pedagogiska samverkan med andra grundskolor i kommunen sker på olika plan. I rektorsgruppen sker en planering och samverkan utifrån de frågor som är aktuella att samverka i. Oftast handlar frågorna om kompetensutveckling som kan ges på gemensamma

6 studiedagar. En sådan genomfördes under hösten 2012 då Anna Karlefjärd kom och föreläste för personalen på kommunenens 7-9 skolor. Hon återkom till samma personalgrupp vid skolstarten i augusti Hennes föreläsningar har berört formativ bedömning, varför, hur och när, dokumentation, åtgärdsprogram, och utvecklingssamtal. Förmiddagen avslutades med en frågestund. Under eftermiddagen gick hon runt bland personalen på Karlberg 7-9 i de olika ämneslagen och personalen gavs möjlighet att ställa frågor och diskutera dilemman. Det har även funnits möjlighet att kommunicera med henne i olika frågor efter besöket. Anna arbetar på uppdrag av Skolverket med olika frågor och utbildar skolledare i hela Sverige och även lärargrupper. Dessutom forskar hon i skolfrågor. Gemensamma kompetensutvecklingseftermiddagar (GKU) har också planerats av rektorsgruppen och genomförts under läsåret tillsammans med alla grundskolor. Innehållet på träffarna har varit planerade utifrån den nya Lgr 11 och betygssystemet. Rektorer har haft ansvar för olika ämnesgrupper. Rektorerna på grundskolans 7-9 skolor har vid 3 tillfällen träffat gymnasiets rektorer. Verksamhetschefen för grundskolan har lett mötena. Fokus på träffarna har varit hur vi ska hitta bra samverkansformer för att underlätta övergången mellan grundskolan och gymnasiet. De rektorer som ansvarar för studievägledarna på gymnasiet och grundskolan har träffar tillsammans med studievägledarna under året. Specialpedagogerna, kuratorerna och skolsköterskorna har regelbundna yrkesträffar, då de möts över stadierna. Anna Karlefjärds besök var av stor vikt för att trygga personalen i olika frågor som berör Lgr 11. Hennes föreläsning var mycket uppskattad! GKU eftermiddagarna har skapat mötesplatser för 7-9 personalen i de teoretiska ämnena. Önskemål som kommit fram i utvärderingar är att personalen under nästa läsår vill vara med och påverka innehållet vid träffarna. I de praktiska ämnena har personalen träffats i grundskolan 1-9. Mötet med gymnasierektorerna har varit givande. Bra dialog har förts om samverkansformer. Cheferna för SYV i grundskolan och på gymnasiet har samverkat och bokat in gemensamma studiebesök under läsåret. Besöken har varit i FramKaNT s anda. Specialpedagogerna har fått handledning från SPSM och de kommer under läsåret 2013/2014 ha gemensam kompetensutveckling, samt bedriva bokcirklar. Analys och bedömning Det är bra att tillsammans kartlägga behovet av kompetensutveckling för kommunens grundskolor även om varje enhet behöver se till sitt behov. Förutsättningar för att en dialog ska uppstå mellan skolorna skapas, då gemensam kompetensutveckling erbjuds. Dialogen mellan skolorna syftar till att lära av varandra samt att arbeta för en likvärdig betygssättning. Ur ett ekonomiskt perspektiv ger det även utrymme för ytterligare kompetensutveckling både på kommun och enhetsnivå. Lgr 11 genomfördes och i samband med det, ett nytt betygssystem som syftade till att göra det lättare att sätta betyg. Det var en upplevelse som inte delades av lärarpersonalen då det uppstod tolkningssvårigheter. En stor osäkerhet fanns inför att sätta betyg vilket krävde mera kunskap. Anna Karlefjärds föreläsning skulle ha kommit in i ett tidigare skede. För att bättre kunna handleda eleverna i valet till gymnasiet behöver studievägledarna besöka gymnasieprogrammen som finns i Karlskoga/Degerfors.

7 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Fortsätta bygga på gemensam kompetensutveckling för kommunens grundskolor samt gymnasieskolan/grundskolan i vissa frågor. Samverkan mellan studievägledarna i de båda förvaltningarna måste fortsätta. Ansvariga rektorer deltar vid 1 möte per termin och resten initieras av dem själva. Framtiden och verksamhetsutvecklingen Under nästa läsår kommer GKU innehållet att delvis styras av personalens önskemål. Då grundskolan kvalitetsutvecklare förser skolorna med statistik utifrån betyg som kan jämföra mellan skolorna så uppstår en naturlig nyfikenhet på att diskutera med varandra hur man gör för att få det resultat man får. För att utveckla samverkan mellan grundskolan och gymnasiet är det viktigt att chefer från båda förvaltningarna deltar ibland och att det finns en dagordning vid träffarna. Att fortsätta diskussionen med samverkan utifrån ett elevperspektiv är viktigt då klyftan vid övergången till gymnasiet är stor fortfarande. Studievägledarna kommer att fortsätta göra studiebesök för att få en fördjupad kunskap om kommunens företag. Samverkan med närsamhället Skolan har ett Cafe Pärlan som sköts av brukare från omsorgen. Där kan man köpa baguetter och frukt om man känner sig sugen eller bara sitta och koppla av. Skolans elever möter här på ett mycket uppskattat sätt omvärlden i skolan. Studiebesök görs inom olika samhällsområden som berörs i undervisningen. Skolan brukar varje år ha politiker besök men i år riktades det till F-6 skolorna på västra skolområdet. Eleverna i alla årskurser har ansvaret för matsal och rasthall under hela läsåret enligt ett i förväg uppgjort schema. I årskurs 8 genoförs företagslektioner enligt ett schema. Eleverna blir tilldelade företag eller ordnar själva sådana. De förarbetar sitt besök på företaget i skolan, besöker företaget och intervjuar. Därefter gör de en sammanställning som redovisas i skolan då företagen bjuds in. I årskurs 9 har de en Prao vecka utanför skolan. Den för och efterarbetas i skolan i samarbete med SO och svenskundervisningen och eventuellt andra ämnen. Studievägledaren förbereder eleverna för gymnasievalet med start i åk 7. Framtidståget kommer i åk 9. I samband med vissa områden som eleverna har görs studiebesök tillsammans med undervisande lärare. En gemensam plan för kommunens grundskolor håller på att arbetas fram tillsammans med studievägledarna som garanterar en lägsta nivå för alla elever. Den ska vara i FramKaNT s anda som innebär att det är teknik och naturvetenskap som är i fokus. Café Pärlans verksamhet är mycket uppskattad av både elever och personal. PRAO:n i åk 9 är efterlängtad av eleverna och en del passar på att ordna sommarjobb under den perioden. Ibland kommer någon elev tillbaks och får göra ett omval eller göra sin praktik på en reservplats på skolan som studievägledaren har i sin plan. De studiebesök som genomförs är också uppskattade av eleverna.

8 Analys och bedömning Vi ska behålla företagslektonerna och PRAO:n och arbeta vidare med att ha en lista på företag som våra elever kan gå till. Café Pärlan är en viktig mötesplats för eleverna och bidrar till att utveckla skolans värdegrund. För att förankra skolan i verkligheten är det viktigt att göra studiebesök som är kopplat till undervisningen. Skulle det kunna höja pojkarnas resultat i skolarbetet? Åtgärder för ökad måluppfyllelse Verksamheten av caféet utvecklas tillsammans med elever och personal vid café rådet. De träffas varje månad. Varje elev ska under läsåret 2013/14 ha varit med om ett studiebesök. Framtiden och verksamhetsutvecklingen Då flytten sker v8, 2014 till Bregårdsskolan kommer Café Pärlan att flytta med. Under nästa läsår ska alla klasser genomföra minst ett studiebesök och det behöver planeras tillsammans i arbetslagen. Studie- och yrkesorientering Eleverna i årskurs 8 har sedan 10 år tillbaka arbetat med Företagsarbete. De delas in i grupper och blir tilldelade ett företag som de senare besöker. Eleven planerar besöket i skolan genom att läsa in sig på fakta om företaget och förbereder frågor. Därefter arbetar man under en temavecka med all insamlad fakta och förbereder en presentation som ske på olika sätt. Företagen är inbjudna till presentationen och bjuds därefter på fika i skolan. En del företag som deltar i Företagsveckan platsar inom det uppdrag som finns i FramKaNT. Eleverna i åk 8 arbeta också tillsammans med studievägledaren med Karriärspaketet som består av frågor som ska besvaras. Svaren bearbetas och eleven får en fingervisning om sin personlighet och eventuella yrkesval. Eleverna i åk 9 genomför under hösten en PRAO vecka. Platser tas fram i dialog med studievägledaren. Framtidståget besöker åk 9 på hösten för att förbereda eleverna inför framtiden.. Studievägledarna arbetar med en plan som ska garantera en lägsta nivå för grundskolans elever gällande studiebesök i FramKaNT s anda. Grunden är lagd i åk 2,3,5 och 6 men är ännu inte klar för 7-9 skolornas del. Planen för 7-9 skolorna studiebesök förväntas vara slutförd under läsåret 13/14. Studievägledarna arbetar med att ge eleverna stöd i deras gymnasieval. En förutsättning för att mötet mellan elev och studievägledare ska ske är att de är lätta att få kontakt med. Därför är studievägledaren placerad i anslutning till rasthallen så att hon lätt ska kunna nås när eleverna har frågor att ställa. Studievägledaren arbetar också på att skapa en god relation till eleverna, vara engagerad i deras frågor och försöker ge korrekta svar på frågor som ställs. En utvärdering genomförs av eleverna i åk 9 varje år i slutet av vårterminen om hur de uppfattar stödet från studievägledarna.

9 Eleverna upplever enligt den enkät som genomfördes i juni 2013 att de har fått mycket stöd och hjälp av studievägledaren och att hon varit mycket engagerad i deras val. Analys och bedömning Studievägledaren har en god relation till eleverna och är lyhörd för deras frågor och funderingar. Hon är centralt placerad vilket bidrar till att hon är synlig och tillgänglig. Hon arbetar tillsammans med arbetslagen då det är aktuellt och det finns en bra dialog. Studievägledaren deltar också i möten med föräldrar och elever då det är saker som kan påverka deras val i framtiden och där rektor bedömer att det är lämpligt. Åtgärder för ökad måluppfyllelse I dag fångas eleverna upp av SYV främst upp i årskurs 8 då de ska genomföra Karriärspaketet. För att få de elever mer studiemotiverade som inte är det så vore det önskvärt att möta dem redan i åk 7. Framtiden och verksamhetsutvecklingen Utvärderingarna kommer att genomföras som tidigare. et analyseras och mål sätts upp tillsammans med studievägledaren för att utveckling ska ske. En plan för hur SYV arbetar i de olika årskurserna med eleverna kommer att tas fram. Den ska vara tydlig på alla plan i organisationen inom BUN. Internationalisering Skolan har under en tre årsperiod varit delaktig i ett Nordisk samarbetsprojet som har haft inriktningen Entreprenöriellt lärande. Länderna som deltagit har varit Sverige, Estland, Lettland och Finland (SELF). Personal från skolorna har besökt varandra för att se hur skolorna fungerar. Även rektor har deltagit. Under sista året har inget internationellt arbete varit igång. Den ämnesansvarige läraren i engelska har initierat ett lärevent som är korta intensiva online evenemang om ett tema. Det leds av en expert och innebär aktivt arbete och diskussioner mellan lärare i Europa. Planen är att det ska starta under hösten En lärare på skolan är utbildad i Entreprenöriellt lärande och är behöriga att utbilda andra. Skolan har en FBK klass. Ibland använder vi eleverna i undervisningen som får berätta om olika saker som berör ämnet. Hur och när eleverna slussas ut i klass är individuellt och en bedömning göra av läraren tillsammans med eleven. Samarbetet med skolor i andra länder går långsamt framåt. Analys och bedömning Vi behöver ta bättre vara på elevernas kunskap som går i FBK. Vi behöver också samsyn om hur vi ska möta eleverna. Arbetet med skolor i andra länder går långsamt framåt men förhoppningsvis kommer årets organisation att ge lite kraft. Internationalisering är ett utvecklingsområde för skolan. Åtgärder för ökad måluppfyllelse En arbetsgrupp har utsetts som kommer att arbeta med uppdraget internationalisering under nästa läsår. Rektor ansvarar för gruppen och kommer att kalla till möten. Det lärevent som är i startskedet e Twinning är ett sätt att öka måluppfyllelsen. Det kan ge personalen stimulans och underlag till att diskutera arbetssätt och arbetsformer.

10 Framtiden och verksamhetsutvecklingen Under nästa läsår ska internationaliseringsgruppen ta fram ett förslag på hur arbetet ska komma igång på skolan.