Fråga 3 Om kommunen har NT-utvecklare inom, vilka skolstadier verkar de?

Transkript

1 Rapport: Naturvetenskaps- teknikutvecklare (NT-utvecklare) i den svenska skolan Projekt med ekonomiskt stöd från Skolverket, 2011 Ansökan D.nr. SU Skolverkets beviljande D.nr.2010:342 Bakgrund: De nationella resurscentra i kemi, biologi, fysik och teknik gjorde en gemensam ansökan till Skolverket för att utreda möjligheter och intresse för inrättande av NT-utvecklare i kommunerna, som kunde stöda lärare i naturvetenskap och teknik i de svenska kommunerna, i delvis analogi till de s.k. matteutvecklarna. Undersökningen inleddes med en första översiktlig enkät till alla svenska kommuner Enkäten utgjorde en intresseförfrågan bland alla svenska kommuner. Den gav en lavinartad respons, med svar svåra att jämföra. En ny enkät skickades därför till kommunens registrering med förfrågan om att man skulle välja ut EN ansvarig person, som bäst kunde svara för hela kommunens del. Se bilaga 1. Undersökningen ger därmed redan i inledningsskedet indikationer på ett intresse, spoeciellt bland ämneslärare. Förutsättningarna för en nationell NT-verksamhet i form av nätverk, och kommuners vilja tillsatsning blev däremot fortfarande oklart. Lärarnas positiva intresse för ett nationellt NTnätverk har vi som NRC också noterat i andra sammanhang. I nedanstående rapport försöker vi ge en så heltäckande och rättvis bild som möjligt utgående från de data vi samlat in. Frågeformulären finns som bilaga. 179 kommunsvar totalt av 291 kommuner i Sverige, hade influtit när enkäten stängdes i början av juni Vi hade bett att EN ansvarig person per kommuns skulle besvara enkäten, eftersom en tidigare intresseförfrågan gav kvalitativt mycket olika och därmed svårbedömda svar. Svaren kommer jämnt från hela landet. Nedan presenteras några frågor med svar i form av diagram. Fråga 3 Om kommunen har NT-utvecklare inom, vilka skolstadier verkar de? Andelen svar som berör gymnasier är låg, medan svar som berör de lägre stadierna är i överväldigande majoritet. Detta kan bero på att de nya kursplanerna innebär största förändringar för dessa skolstadier med tanke på ämnena naturvetenskap och teknik.

2 Fråga 4 Inom vilka ämnesområden verkar de huvudsakligen? Tekniken och biologin verkar vara huvudområden för skolornas utvecklingsverksamhet, vilket möjligen kan kopplas till dagsläget. Teknik är ett ämne som lyfts idag, och som många skolor t.o.m. helt ignorerat till dags dato, trots kursplaner i ämnet, medan biologin svarar mot den utbildningsprofil som olika lärarutbildningsanstalter haft under många år. Rent generellt kan man säga att svarsprocenten bland kommuner som har matematikutvecklare och/eller NTA-lådor är större än för andra kommuner (se diagram nedan). Det är kanske inte så förvånande, då svararen sannolikt säkrare känner till att kommunen satsar på dessa projekt, än om kommunen har mindre kända och olika projekt på gång. Det finns således en möjlighet till att dessa verksamheter är något överrepresenterade. Verksamheten inom matteutvecklarna fungerar väl eller mycket väl enligt en majoritet av svaren. Man kan också notera från de öppnare svaren att svararen ibland likställer NT-utvecklare för kommunen med NTA-samordnare, och att man anser sig ha gjort tillräckligt i och med införandet av NTA. Även reguljär verksamhet räknades ibland som utvecklingsarbete (typ, bygger NO-salar). Fråga 6 Har kommunen matematikutvecklare? 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Förfrågan om NT-utvecklare Ja Nej Fråga 8 Har kommunen NTA verksamhet?

3 På frågan om vilken typ av NT-utveckling kommunen har och har haft under de tre senaste åren svarar många kommuner att man satsar på implementering av de nya kursplanerna i form av möten mellan skolans pedagoger i olika nätverk. Det är naturligt att de kommande nya reformerna i skolan ger utslag i en enkät av detta slag, även om vi försökte ta reda på vilken egen styrning kommunens skolor har när det gäller utveckling av NT-ämnen. Naturligtvis med beaktande av de kommande reformerna, men även med beskrivning av HUR man tänker genomföra förändringar och utveckling. Förfrågan om NT-utvecklare 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% NTA (NTA samordnare) Science center eller liknande andra organisationer som stöder NT-undervisning Fråga 10 Har kommunen samarbete med andra grupper som stöder NT? Förutom NTA och matteutvecklare verkar det vara mest populärt med samarbete kring Naturskolor och Science centers (om de finns i närheten). Det innebär möjligen (sannolikt?) att skolorna/lärarna får verksamhet färdigt planerad, snarare än att man skulle planera egen verksamhet enligt egna behov. Vad gäller ersättning för utvecklingsarbete i kommunen förekommer allt från 5 % nedsättning av tjänst till direkt löneersättning och halvtidstjänster. Vi antar att verksamhetens omfattning står i proportion till ersättningen. Utvecklingsverksamheten verkar ofta vara i första hand kopplad till den egna skolan, men ibland är den också ett samarbete mellan flere skolor inom kommunen. Det mest förvånande är ändå att påfallande många kommuner har svarat att man inte har någon systematisk satsning på NT i kommunen, utan verksamheten är sporadisk och av ad hoc-natur. Undersökningens andra del Av de kommuner som besvarat den första enkäten valdes 35 kommuner, utgående från graden och/eller arten av kommunens NT-satsning. De svar från första omgången, som föreföll mest omfattande och intressanta valdes ut av föreståndarna vid NRC i fysik, biologi och kemi. Även i detta urval finns en stark geografisk spridning länsvis. De kommuner som valdes för den andra omgången representerar följande län (från söder till norr, se bild på följande sida): Skåne (M), Jönköpings län (F), Västra Götalands län (O), Östergötlands län (E), Södermanlands län (D), Stockholms län (AB), Västermanlands län (U), Värmlands län (S), Dalarna (W), Jämtlands län (Z), Västerbottens län (Y) och Norrbottens län (BD). De utvalda kommunerna fick en andra, mer specifik förfrågan om sin verksamhet. Ett par kommuner, som besvarade förfrågan ur gymnasiets del inkluderades i urvalet, eftersom denna grupp tidigare visat sig vara svagt representerad. Avsikten med denna andra förfrågan var att närmare utreda arten av de mest inspirerande projekten, enligt subjektiv bedömning, och deras omfattning och betydelse för utvecklingsarbetet i resp. skolor.

4 De ovan nämda kommunerna fick den andra förfrågan om sin verksamhet i slutet av augusti. Den riktades till flere personer i kommunen både lärare och kommunansvariga, för att ge oss en klarare uppfattning om fortbildningens omfattning och kontinuitet, de mest inspirerandeverksamheterna och projekten, samt deras omfattning och även verksamheten i gymnasier. Se bilaga 2. Enkäten stängdes i mitten av oktober, då 86 svar inkommit. De fördelades på stadier och ämnesområde enligt följande: Vilket/vilka skolstadier och vilket/vilka ämnesområden arbetar du med? 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Gynmnasiet Kemi Fysik Biologi Teknik Fråga 3 Vilket skolstadium och vilket/vilka ämnesområden berör dina uppgifter? Vi ser samma trend som tidigare ifråga om gymnasiers svagare benägenhet att svara på enkäten, medan mellan- och högstadiet dominerar. Fördelningen mellan ämnena har jämnats ut. Vi frågade

5 även om svarandens position i skolan/kommunen och fick följande resultat: Är du 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Rektor NT-lärare Kommunpolitiker NT-utvecklare/- samordnare Annat Fråga 2 Vilken tjänst/jobb har du i kommunen? I denna enkät är det en större del lärare i naturvetenskap och teknik, som svarat, än i den första förfrågan, men även en del rektorer har svarat. Möjligen har lärarna bättre kontroll på hur satsningarna mellan de olika ämnena ser ut, och/eller så kan det vara så att en satsning överhuvudtaget på ett av ämnena leder till att man lättare även satsar på de andra. Det är ju fråga om utvalda kommuner med en viss satsning på NT-ämnen. När det gäller lärares möjlighet att delta i ämnesfortbildning, har NRC under många år kunnat konstatera att den varierar stort med skola och kommun. Av dem som besvarat enkäten anser ändå en majoritet (av lärarna?) att man inte vet eller inte får delta i en årlig ämneslärarfortbildning, vilket vi noterar med en viss förfäran. Det är u ändå fråga om skolor/kommuner som satsar på NT-ämnen enligt egen utsago! Finns det möjlighet (inkl. ekonomisk) för en stor del av NT-lärarna att delta i en årlig ämneslärarfortbildning i din kommun, tror du? Ja Nej Vet ej Fråga 4 Finns det i skolan /kommunen förutsättningar för nationell, årlig NT-fortbildning? Vi frågade även vilken form av stöd man trodde skulle vara av största nytta. NT-nätverk hade inte högsta prioritet; det hade undervisningsanpassat material och extern fortbildning för denna grupp lärare. Detta kan ses stå i bjärt kontrast till möjligheten att delta i sådan verksamhet.

6 Tror du att kommunens elever skulle ha betydande nytta av att lärarna fick 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Extern (nationell) fortbildning för lärare inom NT? ett nationellt nätverk för lärare i NT? Möjlighet att rådfråga(per E- post)sakkunniga om NT? Undervisningsmateri al anpassat för skolans olika stadier? Stöd att implementera nya skolreformer? Fråga 6 Tror du att kommunen/eleverna skulle ha betydande nytta av a. extern fortbildning för lärare inom NT? b. Ett nationellt NT nätverk för NT lärare? c. Möjlighet att (pr E-post) rådfråga sakkunniga om NT? d. Nytt undervinsningsmaterial anpassat för skolans olika stadier? Däremot bedöms kommunens vilja att satsa på ett NT-nätverk som god eller mycket stark bland de lärare som har en uppfattning om frågan: Hur bedömmer du kommunens vilja att satsa på (ytterligare?) ett nationellt nätrverk i NT-ämnen? Mycket stark God Svag Vet ej Fråga 7 Hur bedömmer du att kommunens/skolans vilja att satsa på (ytterligare?) ett nätverk med utbildning och annat stöd? Eftersom lärarnas ämneskompetens sannolikt påverkar svaren, frågade vi också om svararens uppfattning om andelen icke-ämneskompetenta lärare i kommunen. Denna fråga kan endast bedömas som en tolkning av svararens uppfattning, den behöver inte nödvändigtvis reflektera den verkliga situationen. En del svarare vet inte eller vill inte uttala sig i frågan, medan andra talar om att man först nu börjat göra en analys av situationen, och att den tills vidare är oklar. I och med införandet av lärarlegitimation, som kommer att kräva ämneslärarkompetens, är det en kvalificerad gissning, att det pågår utredningar om ämnesbehörighet i många kommuner, men den aktuella situationen idag är något oklar.

7 Bristen på lärare med kompetens inom teknikämnet dominerar enligt de svar vi fått in, och det hänger möjligen samman med att många skolor först under senare år infört infört ämnet i skolan. Om svaret på fråga 9 är ja, främst inom vilka områden? 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Biologi Fysik Kemi Teknik 1. Fråga 10 Tror du att icke-ämnesutbildade lärare i NT utgör ett problem för utvecklingsverksamhet i din skola/kommun? Om svaret är ja, inom främst a. Biologi b. Fysik c. Kemi d. Teknik Ursprungligen hade vi planerat in någon form av kontakter till intresseorganisationer, som kunde tänkas vilja och kunna delta i fortbildningsinsatser inom ett nationellt nätverk. Det visade sig dock att detta var ett alldeles för ambitiöst projekt, och den delen lämnas därför för ev. senare kartläggningar. Vi frågade om de speciella satsningar som denna grupp kommuner (som alltså satsar speciellt på NT) har genomfört eller planerar att genomföra, med möjlighet till fri formulering av svaren. Vi ville veta vilka utvecklingsprojekt det finns, förutom NTA-lådor och matteutvecklar-projekt. Av svaren kunde vi se att det finns en del utvecklingsprojekt, men också att de verkar vara ganska likartade. En del upplever att det närmast är inom Lärarlyftet de kan få fortbildning. På förskola, i förskolklass och för de lägre åldrarna planeras verksamhet i många kommuner, t.o.m. nätverk i samarbete med Science Centers. En del kommuner har nätverk som försöker koppla allt från Naturskola och KomTek till teknikråd med aktörer för näringsliv, högskola och förvaltningsledning.vad tekniken beträffar verkar man främst satsa på mindre projekt och tävlingar, av typ FinnUpp och Snilleblixtarna, medan biologin tar stöd från Naturskolan. Fysik och kemi verkar inte finnas med bland de projekt som nämns i de lägre åldrarna. Olika former av tävlingsverksamhet omnämns oftas som utvecklingsarbete, vilket gör att man kan fråga sig om besvarana har uppfattat utvecklingsarbete som extern verksamhet? I grundskolans mellanstadium och högstadium omnäms projekt som uppbyggande av lärcentra tillsammans med universitet och naturskola (ingen närmare beskrivning finns), och speciellt gymnasiet ser införandet av en dator per elev som en stor och önskad satsning, vilken dock kräver satsningar på adekvata och anpassade digitala läromedel. Forskarskolor utnyttjas av en del kommuner (förf. anmärkning) i närhet till universitet med sådan verksamhet). Befintliga nätverk omnämns i en kommun, men utan näramre förklaring till hur dessa verkar. En kommun talar t.o.m. om att man har en styrgrupp med representanter för lärrare, rektorer och utvecklingsledare som driver utvecklingsarbetet i skolan! Tyvärr måste vi p.g.a. tids- och resursbrist lämna frågan om att utreda hur olika kompetenta aktörer kunde bidra till ett framtida utvecklingsarbete.

8 Sanmmanfattning: Det blev klart, redan i början av arbetet, att lärare i NO och Tek ämnen är mycket intresserade av att det inrättas NT-utvecklare i kommunerna. Vi fick t.o.m. förfrågningar av lärare om de kunde anmäla intresse för att bli kommunens NT-utvecklare redan nu! Den nationella fortbildningens ad hoc karaktär, och som det verkar avsaknaden av ämnesfortbildning för gymnasielärarna, kanske är de största överraskningarna i arbetets första del. Den visade också att man anser att Matteutvecklarna och NT-utvecklarna för NTA lådor är ett väl fungerande system i många kommuner, när det gäller de yngre åldrarna. Dessa kunde kanske användas som utgångspunkt, även för NT-utveckling? För gymnasiets och grundskolans mellan-och högstadier krävs sannolikt att ett eget nätverk byggs upp. Koppling till möjliga lokala resurser är viktiga att beaktta i detta arbete. Den andra delen av förfrågningen har främst besvarats av lärare i respektive ämnen, vilket ger svaren på skolspecifika frågor ytterligare legitimitet; det gäller t.ex. frågan om NT-lärare får delta i en årlig ämneslärarfortbildning. Ca 1/3 vet inte om det är möjligt, och nästan 1/ 3 vet att det INTE är möjligt! Samtidigt anser besvararna att extern fortbildning är den nästviktigaste faktorn för utvecklande av NT undervisning, näst efter stöd för undervisningsanpassat material. Det sistnämda är förstås specillt aktuellt inför de nya skolreformerna fr.o.m. hösten Att kunskapen om ämnesbehörighet bland kommunens lärare är oklar är inte förvånande. Man vill kanske inte misstänkliggöra en kollega, och det har kommit signaler om bristande behörighet under ett flertal år. Man kan hoppas att kravet på lärarlegitimering kommer att klargöra situationen nationellt. Av de fritt formulerade svaren på frågan om vilken spännande ämnesutveckling som har genomförts eller planeras inom hemkommunen, kan man se en stor variation på svaren. Tyvärr blir det ofta oklart vad dessa svar innebär rent konkret. Det förefaller i alla fall rimligt att anta, att det finns ett antal kommuner (läs: lärare) som jobbar mera ambitiöst med utvecklingsfrågor, och som kunde verka som inspiratörer för sina kollegor. Dessutom finns naturligtvis möjlighet att utnyttja NRC i resp. Ämnen som inspiratörer och spridare av s.k. best practice. Frågan om det behövs NT-utvecklare inom varje ämne, biologi, kemi, fysik och teknik har inte berörts här. Den kan kräva en viss uppmärksamhet i fortsättningen. Förslag till fortsatt arbete Nationellt resurscentrum i matematik (NCM) har i samverkan med Skolverket tagit fram ett material, som hjälper kommuner att komma igång med matematikutveckling i skolorna på regional nivå. Dessutom ordnar NCM med finasiellt bistånd av Skolverket 5-6 nationella konferenser för matematikutvecklare. På liknande sätt kunde ett nätverk av NT utvecklare byggas upp och uppehållas. Ett material, som ger en tydlig arbetsbeskrivning behöver utarbetas för vart och ett av dessa ämnen, och uppdragen kunde lämpligen ges till respektive nationellt resurscentrum(nrc). NRC har också en stor erfarenhet av att ordna både nationella konferenser, och regionala kurser för denna grupp lärare. Våra erfarenheter med arbete av styrdokument kopplade till Skola 2011, och våra mångåriga kontakter med lärare och skolor från hela landet kunde mobiliseras för ett samarbete med inriktning på långsiktigt kvalitetsarbete när det gäller utveckling av ifrågavarande ämnen. Bilaga 1 Brev till kommunerna Bilaga 2 Enkätfrågor (291 kommuner) Bilaga 3 Andra frågeomgången (35 kommuner)

9 Bilaga 1 Stockholm 29 november 2010 Bästa mottagare Vi, de Nationella Resurscentra i kemi, fysik, biologi och teknik, har av Skolverket fått ett uppdrag att utreda behovet och intresset av att inrätta NT-utvecklare i Sveriges kommuner för att stöda undervisning i dessa ämnen. NT-utvecklare kunde vara personer som har som arbetsuppgift (deltid?) att stödja och utveckla kommunens lärare i naturvetenskapliga ämnen och teknik i syfte att förstärka undervisningen, vilket kan ge barnen/ungdomarna en bättre grund att stå på inför framtida skol- och yrkesval. Jfr matteutvecklarna. Vi kommer att skicka ut en enkätförfrågan under våren 2011, efter att vi genomarbetat olika idéer och förslag. Med enkäten vill vi nå skolledare, de viktigaste skolansvariga och eventuella existerande NT-utvecklare i din kommun. Vi hoppas du kan hjälpa oss genom att meddela sådana personers E-post adresser och/eller postadresser, eller be dem göra det själva. För anmälning gå till vår hemsida undermeny Kurser. Om du inte vet ert organisationsnummer kan du sätta in personnummer istället (10 siffror utan bindestreck). Ett annat alternativ är att skriva till undertecknad. Anmälda personer förväntas endast svara på enkäten, och förbinder inte sig själva eller sin kommunen på något sätt. Vi kommer att skicka en slutrapport om projektet till deltagarna. Naturligtvis blir resultatet avhängigt de personer som svarar och vilka insikter de har om er kommuns möjlighet att delta, och att föra fram era synpunkter. Vi som arbetar med detta projekt är de Nationella Resurscentra i kemi, fysik, biologi och teknik. Att vi är nationella innebär att vårt uppdrag kommer från Utbildningsdepartementet. Kemilärarnas resurscentrum ( har huvudansvaret för projektet, och därför får ni detta brev från KRC. De andra nationella centra är I vårt arbete med enkäten kommer vi även att kontakta Science Centers, regionala utvecklingscentraler, naturskolor och liknande för att allmänt utforma så relevanta frågor som möjligt. Du kan läsa om ansökan på vår hemsida, undermeny Kurser Med hopp om positivt svar, önskar vi er en trevlig julhelg och skön vinter Vivi-Ann Långvik, föreståndare Tel Mobil E-post viviann@krc.su.se Post adress Kemilärarnas Resurscentrum, KÖL Stockholms universitet Stockholm

10 Bilaga 2 Kommun: 1 Vilken roll har du i kommunens skolverksamhet 3. Har kommunen deltagit i något utvecklingsprojekt kring NT-undervisning under de senaste tre åren? Beskriv i så fall kortfattat denna verksamhet. 4. Har kommunen någon person med samordnande ansvar för utvecklingen av undervisningen i naturvetenskap och/eller teknik (nedan kallad "NT-utvecklare") Ja / Nej. Om nej, gå direkt till fråga Om kommunen har NT_utvecklare, inom vilka stadier är denne/dessa verksamma: Grundskola F-3 Grundskola 4-6 Grundskola 7-9 GymnasietHär måste det vara möjligt att markera flera alternativ 5. Om ja, vilket/vilka ämnen fokuseras arbetet på? Biologi Fysik Kemi Teknik (Här måste det vara möjligt att markera flera alternativ) 6. Hur får NT-utvecklarna ersättning för arbetet? Nedsättning i tjänsten - hur många procent? Annan ersättning, vilken? Ingen ersättning 7. Har kommunen matematikutvecklare? Ja Har haft tidigare Nej 8. Om kommunen har eller har haft matematik och/eller NT-utvecklare, beskriv kort hur verksamheten har fungerat. 9. Har kommunen avtal med NTA (NTA samordnare)? Ja Nej 10. Har kommunen avtal med Science Center eller liknade i regionen? Ja Nej Vilket/vilka i så fall?

11 11. Har kommunen samarbete med andra organisationer som stöder NT undervisning? Ja Nej Vilken/vilka i så fall? 12. Förekommer helt eller delvis ideell fortbildningsverksamhet (eller annan stödverksamhet) inom NT som ekonomiskt stöds av kommunen? Ja Nej Vilken/vilka i så fall? 13. Beskriv kort hur stödet till undervisning i naturvetenskap och teknik fungerar idag i kommunen? Har du förslag på förbättringar?

12 Bilaga 3 1. Vilken kommun representerar du? 2. Vilken tjänst/jobb har du i kommunen? 3. Vilket skolstadium och vilket/vilka ämnesområden berör dina uppgifter? 4. Finns det i skolan /kommunen förutsättningar för nationell, årlig NTfortbildning? Om ja, a. Ja b. Nej c. Inom vilka ämnen d. Personlig budjet/lärare och år 5. Beskriv vilket/vilka nationell(t)/a)ntverksamhet/er du tror vore viktigast för att stöda elevers inlärning inom naturvetenskap och teknik 6. Tror du att kommunen/eleverna skulle ha betydande nytta av a. extern fortbildning för lärare inom NT? b. Ett nationellt NT nätverk för NT lärare? c. Möjlighet att (pr E-post) rådfråga sakkunniga om NT? d. Nytt undervinsningsmaterial anpassat för skolans olika stadier? 7. Hur bedömmer du att kommunens/skolans vilja att satsa på (ytterligare?) ett nätverk med utbildning och annat stöd? 8. Vilken utvecklingsverksamhet inom NT känner du till i din kommun, utom ev. deltagande i Matteutvecklarna eller NTA verksamhet? 9. Beskriv den mest betydande/intressantaste utvecklingsverksamheten inom NT som du känner till i din kommun, UTOM matteutvecklarna. och NTA verksamhet. Vad innebär den? Vilka ämnen, årskurser, påverkar lärarna innehållet enligt egna behov? 10. Tror du att icke-ämnesutbildade lärare i NT utgör ett problem för utvecklingsverksamhet i din skola/kommun? 11. a. Ja b. Nej Om svaret är ja, inom främst c. Biologi d. Fysik e. Kemi f. Teknik g. Vet ej