8.1 Problembild. 8.2 Strategi. Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan.

Transkript

1 Dnr V Doss 21 Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan. Teknikdelegationen ger en problembild och förslag på fortsatt arbete för områden som är avgörande för utvecklingen av såväl högre teknisk utbildning som teknikvetenskaplig forskning i Sverige. I och med det är vägvalen som görs utifrån betänkandet också avgörande för de tekniska universitetens och högskolornas roll och position, såväl på kort som på lång sikt. Kungl. Tekniska högskolan (KTH) anser att Teknikdelegationen med sitt kartläggande och analyserande arbete gett en tydlig bild av dagsläget utifrån delegationens uppdrag. KTH:s ställer sig därför bakom huvuddelen av betänkandet samt dess slutsatser och förslag. Dock anser KTH att delegationens uppdrag varit för brett. Problembilden för matematik kopplar till problembilden för naturvetenskap och även i viss mån teknik. Enligt KTH:s uppfattning är problembilden för IKT en annan. Med ett tydligare uppdrag till delegationen hade förslagen troligen kunnat skärpas. KTH:s remissvar fokuserar därför på problemområdena matematik, naturvetenskap och teknik. Uppdrag och åtgärder utifrån betänkandet behöver ha ett tydligt fokus. KTH:s remissvar är ett försök att identifiera och markera kritiska framgångsfaktorer för att Teknikdelegationens betänkande skall leda till såväl konkreta, direkta som långsiktiga och utvärderingsbara åtgärder. Remissvaret utgår från kap. 8 och 9 i betänkandet. 8 Förslag 8.1 Problembild KTH ställer sig bakom Teknikdelegationens beskrivning av problembilden. Det är dock avgörande för den fortsatta hanteringen att skillnader i problembilden påverkar prioriteringar och åtgärdsförslag: Naturvetenskap, teknik och särskilt matematik är specifika ämnen vilket gör att både problembild och åtgärdsförslag kräver långsiktighet medan IKT inte har samma tydliga ämnesstruktur. IKT kan därför integreras i stort sett all verksamhet i skola och samhälle. Det finns t.ex. tydliga kommersiella intressen som driver på införandet av IKT-stöd och IKT-pedagogik i skola och högskola men motsvarande drivkrafter finns inte för matematik, naturvetenskap och teknik. Yttranden som att barnen kan redan mer om internet än lärarna visar att position och problembild skiljer sig markant mellan IKT och t.ex. matematik. Däremot finns för de tre mer traditionella ämnena, särskilt matematik och naturvetenskap, en historia och många tidigare projekt och satsningar vars resultat och slutsatser bör påverka det fortsatta arbetet. Teknikämnets svaga position i dagens grundskola visar också att någon liknande drivkraft som för ITK inte finns för teknik. 8.2 Strategi KTH ställer sig bakom Teknikdelegationens förslag att utifrån en tydlig strategi och genom aktörssamverkan fortsätta arbetet där delegationens uppdrag upphör. Strategin bör innehålla mål som går att utvärdera på sikt men också tydliga uppdrag som utnyttjar de möjligheter till förändring som finns direkt, i och med de förändringar som t.ex. sker i skola och högskola just nu. 1 (5)

2 8.2.1 Strategisk plan KTH välkomnar en nationell kompetensstrategi för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. KTH betonar att det här är viktigt att strategin har en tidsaspekt och utnyttjar möjligheter som finns i t.ex. översynen av teknikämnet i grundskolan, reformeringen av gymnasieskolan och införandet av en ny lärarutbildning. Av förslagen på strategins inriktning förespråkar KTH att tyngden och resurserna i ett första steg läggs på lärarkompetens, undervisning i skolan och övergången mellan skola och högskola. Viktigt att notera att den pågående gymnasiereformen i mycket hög grad kommer att påverka system och möjlighet för övergång mellan gymnasieskola och högskola och att översynen av områdesbehörigheterna utifrån Gy 2011 ännu inte verkar ha startat. Problemen med områdesbehörighet och meritpoäng inför årets antagning visar tydligt vikten av att reformer som beror av varandra också utreds och genomförs i samklang. Förslaget på konkreta målsättningar som går att utvärdera är mycket positivt och bör enligt en föreslagen strategi följas upp stegvis Kommission för teknik och naturvetenskap KTH ställer sig bakom Teknikdelegationens förslag på en nationell kommission. KTH vill dock betona att denna kommission bör ha ett politiskt blockövergripande uppdrag för att arbetet skall vara långsiktigt 8.3 Strategiska satsningar: Skola Teknikdelegationens helhetsbegrepp på lärarkompetens är tydligt och en kritisk faktor för att förändra förutsättningarna för matematik, naturvetenskap och teknik i skola och samhälle. KTH vill också markera att alla strategiska satsningar i grunden måste innehålla ett uppdrag till Sveriges kommuner att ta ansvar för lärandemålen för alla skolor i kommunen inklusive friskolor och även ta ansvaret för uppföljningen av dessa Teknik och naturvetenskapskommuner Teknikdelegationens förslag att främja de kommuner som arbetar positivt och med ett faktiskt resultat är god. 250 mkr tillgängligt för Sveriges 290 kommuner gör att medlen är begränsade. KTH förslår istället att kommuner och landsting bildar regioner där medlen görs sökbara i proportion till regionens folkmängd, detta för att styra de s.k. smörjmedlen mot områden där framgångsrika utvecklingsarbeten också når många. KTH anser, som Teknikdelegationen, att det här är viktigt att tydligt styra medlen mot tydligt utvärderingsbara mål. Det är viktigt att det som sker inte bara är projekt som kortsiktigt sätter ljus på problem utan verkligen leder till en långsiktig strukturell förändring. Vikten av detta visas av ett stort antal NOT-projekt som fick stor publicitet och gott mottagande men som, t.ex. enligt Vetenskap och Allmänhet, egentligen ofta endast gav en positiv upplevelse för de inblandade (ref. Projekt utan effekt? utvärderingar av N&T-initiativ under luppen. Rapport 2007:7) Utifrån delegationens helhetsperspektiv skulle kriterierna för att bli en teknik och naturvetenskapskommun t.ex. kunna vara att kommunen kan visa att antalet behöriga lärare inom området höjs, att lärare i friskolor och kommunala skolor höjer sin kompetens genom deltagande i lärarfortbildning, att elever höjer sin kunskapsnivå utifrån nationella och internationella utvärderingar/prov och att övergången till högre utbildning som kräver matematisk/naturvetenskaplig behörighet höjs Rekryteringskampanj för den nya lärarutbildningen KTH instämmer med Teknikdelegationen att införandet av en ny lärarutbildning bör utnyttjas för att öka intresset för matematik, naturvetenskap och teknik. Detta är alltså en del i strategin som behöver formuleras och iscensättas direkt. I en marknadsföring av den nya lärarutbildningen är det viktigt att identifiera det nya, att framhålla vilka nya aktörer och former för lärarutbildning som reformen fört med sig. Viktigt är då också att de lärosäten som ger lärarutbildning/program inom området ges särskilt stöd i marknadsföringen för att de skall kunna synas igenom den marknadsföring av högre utbildning som alltid sker. 2 (5)

3 8.3.3 Riktad fortbildning för lärare och studie- och yrkesvägledare KTH ställer sig bakom att särskilda resurser avsett för fortbildning av lärare och studieyrkesvägledare. KTH anser här att, till skillnad från lärarlyften, den enskilde läraren inte skall behöva delfinansiera en fortbildning som avser lyfta skolans kvalitet. Antingen skall skolorna få full kostnadstäckning för de lärare som genomgår fortbildning eller så skall endast de skolor som motfinansierar lärarfortbildningen fullt ut ha tillgång till de särskilda medlen. Ambitionen att även höja studie- och yrkesvägledares kompetens kan inte nog understrykas. Här bör uppdraget särskilt riktas till universitet och högskolor med programutbildningar inom naturvetenskap och teknik så att dessa ges ansvar (och medel) för att bistå i kompetensutvecklingsprocessen Förkortad lärarutbildning för ämnessakkunniga Förslaget att erbjuda akademiskt meriterade en kortare väg till lärarbehörighet är bra. Det är dock viktigt att det då också finns en arbetsmarknad för dessa. Detta kan t.ex. åstadkommas genom att friskolor och kommunala skolor uppdras och uppmuntras att under en uttalad tidsperiod ersätter obehöriga lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik med behöriga lärare Utveckling av undervisningen i skolan Precis som Teknikdelegationen föreslår anser KTH det av stor vikt att de olika nationella resurscentra som finns, får en nationell samordning och gemensamma uppdrag. Samordningen bör också innebära att nationella nätverk bildas där, där universitet och högskolor med programutbildningar inom området inbjuds och engageras i utveckling av utbildningen även i grundskola och gymnasieskola. 8.4 Strategiska satsningar: Samhälle Marknadsföringsinsatser t.ex. breda linjen KTH anser inte att särskilda medel till nationella marknadsföringsinsatser av Den breda linjen är nödvändigt. Det är i och för sig alltid bra om kampanjer av denna typ kan samordnas men här borde skola, högskola och näringsliv ha ett så pass stort egenintresse att kampanjerna kan söka sin egen finansiering. Det är också viktigt att kampanjer inte blir av typen dagsländor utan ges en långsiktighet för att öka trovärdigheten hos mottagarna Initiativ och projekt KTH är tveksam till en särskild satsning för samordning av olika initiativ och projekt. Det kommer alltid att finnas organisationer och företag som vill satsa på olika former projekt för att lyfta fram naturvetenskap, teknik och IKT, denna typ av verksamhet blir sällan, och skall nog inte heller vara långsiktig. De bör därför söka sin egen finansiering. Vad som däremot saknas i Teknikdelegationens analys och förslag på åtgärder är stöd till Science centers och liknande verksamhet. Denna typ av mer långsiktig verksamhet innebär en möjlighet att inspirera allmänheten och väcka intresse för barn och ungdomar. Det utgör också ett möjlig fysikisk mötesplats mellan skola och högskola. En strategisk satsning under rubriken initiativ och projekt bör ske på långsiktig verksamhet av denna typ. 8.5 Strategiska satsningar: Högskola Övergång mellan skola och högskola KTH stödjer delegationens förslag på en särskild satsning för att underlätta övergången mellan gymnasieskola och högskola inom matematik, naturvetenskap och teknik. Detta är åter en strategi/åtgärd som måste ges hög prioritet. Förslaget till gymnasiereform innebär att flera naturvetenskaps- och särskilt teknikprogrammets inriktningar inte direkt ger behörighet till exempelvis högre teknisk utbildning. Samtidigt har Högskoleverket inte officiellt inlett arbetet med 3 (5)

4 att se över dagens områdesbehörigheter. Det är av störst vikt att behörighetsvägarna, inriktningars struktur, behov av elevens egna val och kopplingen till behörighet till högre naturvetenskaplig och teknisk utbildning är klar och kommunicerad tidigt under våren 2011 så att de elever som börjar den reformerade gymnasieskolan denna gång vet vad som gäller innan de påbörjar gymnasieutbildningen Utveckling av undervisningen i högskolan KTH välkomnar en satsning på utveckling av undervisningen i högskolan. Högskolans kompetens och karriärvägar utgår från en akademisk meriteringsstruktur. I en satsning på utveckling av undervisningen i högskolan bör denna struktur utnyttjas och KTH förordar därför att de satsade medlen används till inrättande av professurer inom områdena matematik, naturvetenskap och teknik med inriktning mot kommunikation och lärande. 8.6 Genomförande av strategin KTH ansluter sig till Teknikdelegationens uppfattning att operativ verksamhet behövs för att de strategiska satsningarna ska kunna genomföras KTH stödjer behovet av en samordnande funktion som driver arbetet operativt men anser samtidigt att det inte bör skapas onödiga kreativa nivåer i arbetet. Den förslagna plattformen bör ha som huvuduppgift att samordna satsningar och verksamhet samt hålla fokus och tempo i förändringsarbetet. Den bör också ha ett tydligt mandat att verka för att inblandade myndigheter och nationella organisationer samordnar sitt arbete kring matematik, naturvetenskap och teknik i utbildningen. 9 Övriga ställningstaganden 9.1 Behörighetskrav för lärare KTH delar Teknikdelegationens förslag på krav på lärarbehörighet. Behöriga lärare inom rätt ämnesområde är avgörande både för att öka intresset för matematik, naturvetenskap och teknik och höja kunskaps- och färdighetsnivå i grundskola och gymnasium, här är ämneskompetensen hos läraren det som behöver prioriteras. Det finns ett problem vad gäller ämnesbehörighet och den föreslagna ämnesstrukturen i Gy2011, särskilt för teknikprogrammet. Definitionen av ett ämne stämmer här inte mellan lärarutbildningen och Gy2011. Detta framgår tydligt om man jämför Skolverkets beskrivning av ämnen på teknikprogrammet och ämneskombinationerna för arbete i gymnasieskolan enligt SFS 2010:544. Denna diskrepans behöver hanteras snarast, annars riskerar flera föreslagna gymnasieämnen sakna ansvariga lärare och därmed bli ett andra klassens ämne. 9.2 Implementeringen av ny lärarutbildning Förslaget att samtliga utbildningar för lärare i förskola och grundskola ska ge solida kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik stöds av KTH. 9.4 Gymnasieskolans inriktningar KTH stödjer delegationens krav på inriktningar som ger full behörighet. Det är i de högskoleförberedande programmens inriktningar som behörigheten för högre utbildning skall fås, inte genom att eleven tvingas själv välja till kurser i programfördjupningen. Det måste gälla flertalet av Naturvetenskaps- och särskilt Teknikprogrammets inriktningar. Detta är även det en del av en strategi som går att genomföra nu. Om så inte görs, införs hösten 2011 en gymnasieskola som inte håller tillräcklig kvalitet vad gäller högskoleförberedelse och rekrytering till högre naturvetenskaplig och teknisk utbildning. 4 (5)

5 9.5 Behörighetsregler till högskolan KTH stödjer Teknikdelegationens uppfattning om behörighet till högre teknisk utbildning. Högskoleverket bör skyndsamt påbörja arbetet med att se över och besluta om nya behörigheter utifrån gy Kursplan för grundskolans teknikämne. KTH stödjer Teknikdelegationens önskan om att reformeringen av grundkolans ämnen lägger särskild vikt vid teknikämnet och även förslagen på hur detta kan göras. KTH anser dessutom att lärarutbildningen i Sverige här har ett särskilt ansvar och bör uppdras att med stöd av Sveriges tekniska universitet och högskolor utveckla ämneslärarutbildningen för teknikämnet i grundskolan. Här kan Nya Zeelands långsiktiga arbete med teknikämnet i Growth and Innovation Framework vara en förebild (Teknikdelegationen Rapport 2009:04 Hur gör man i andra länder). 9.9 Mängden utbildningsprogram i högskolan KTH stödjer Teknikdelegationens åsikt och har påbörjat ett arbete kring detta. Diskussioner kring detta förs också i RET-grupperingen där rektorer/dekaner för Sveriges ingenjörsutbildningar möts för samråd. Den yviga floran av utbildningar med IKT-anknytning kan dock inte hanteras via denna organisation. Remissvaret är sammanställt av en arbetsgrupp ledd av prorektor Eva Malmström Jonsson tillsammans med prodekanus Per Berglund, Lena Gumaelius, föreståndare för Vetenskapens hus och Björn Marklund KTH:s utredningsavdelning. KTH som ovan Prorektor Eva Malmström Jonsson 5 (5)