Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna Augusti Landstinget Kronoberg. Granskning av Cambio Cosmic

Transkript

1 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna Augusti 2008 Landstinget Kronoberg Granskning av Cambio Cosmic

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning Inledning Bakgrund Syfte och mål med granskningen Genomförande Nulägesbeskrivning och uppföljning av iakttagelser vid tidigare granskning Utbredning av Cosmic i Kronoberg Införandeprojektet Projekt-, systemförvaltning och IT-organisation Teknik Cosmics funktionalitet och utvecklingsplaner Utdata Tidigare problem med programkod Samverkan med andra Cosmic-kunder Utbildning Informationssäkerhet Styrning av åtkomst Incident- och avbrottshantering Uppföljning av effekter till följd av införandet av Cosmic Effekter med införandet av Cosmic Ansvarsfördelning avseende effekthemtagning Hinder och risker för effekthemtagning Modell för beräkning och uppföljning av planerade effektivitetsvinster Kostnadsbesparingar Uppföljning av övriga iakttagelser från revisionen Mål Sammanfattning

3 1. Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har Ernst & Young genomfört en övergripande granskning kring Cosmic, som är det patient- och vårdadministrativa system som införts i landstinget i Kronoberg med start under år Målet med granskningen är att klargöra övergripande fokusområden avseende IT-miljön, för att ge faktaunderlag för revisorernas väsentlighets- och riskbedömning. Granskningen belyser införandet av Cosmic och ger en beskrivning över nuläget och fortsatta utvecklingsplaner. Vidare belyser rapporten hur effekterna i de ursprungliga målen har realiserats. Tidplanen har varit ett prioriterat och styrande mål under införandet. Projektet genomfördes enligt tidplan om än utan full funktionalitet i alla moduler. Cosmic fortsätter nu att utvecklas i hög takt med nya moduler och integrationer mot medicinteknik. Fram till idag har Cosmic införts i hela landstinget, alla kommuner har åtkomst till informationen i Cosmic och erbjuds möjlighet att använda systemet kostnadsfritt för sin egna journaler. Hittills har Markaryd kommun antagit detta erbjudande. Landstinget Kronoberg har kommit igång med att utveckla sina vårdprocesser som innefattar att utveckla Cosmic till ett effektivt verksamhetsstöd. Cosmic stödjer informationshanteringen i den medicinska och vårdande processen på ett tillfredsställande sätt. Den främsta effekten är ökad patientsäkerhet. Effekthemtagning har inte varit ett projektmål, ansvaret för att konkretisera och realisera effekter är vårdverksamheternas. Delprojektet Utdata var initialt försenat. Nu finns ett antal rapporter för verksamhetsuppföljning som används av ca 700 läkare. Omfattande utveckling pågår av ytterligare rapporter till bl.a. nationella register och styrkort som rullas ut under hösten. Samarbetet mellan landstingen som valt Cosmic fungerar väl, vilket styrker utvecklingstakten och kvaliteten. Det finns en stor medvetenhet bland de intervjuade om vad som behöver utvecklas vidare. De områden vi noterat som relevanta för fördjupad granskning sammanfaller i hög grad med dessa områden. De mest väsentliga områdena omfattar att: IT-beroendet inom Landstinget Kronoberg har ökat högst väsentligt genom införandet av Cosmic. Detta ställer krav på ett metodiskt och strukturerat arbetssätt kring riskhantering vilket innebär tydliggörande av ansvar och kontinuitet i arbetet med riskanalyser, handlingsplaner och uppföljning. Styrning av åtkomst genom behörighetssystem och rutiner kring loggning skall möta kraven i den nya patientdatalagen vad beträffar integritet och patientsäkerhet. Prioritering och säkerställande av att rollen som formationssäkerhetssamordnare med uttalat fokus för informationssäkerhet och informationsklassning tillsätts. Utbredningen av Cosmic i Kronobergs län ställer också ökade krav på tydliga riktlinjer för informationssäkerhet. Följa upp hur användare ges utbildning och information inom informationssäkerhet. Beträffande utdata, bevaka det påbörjade arbetet med övergripande plan och prioritering av rapporter. Bevaka arbetet med att ta fram mer detaljerade och mätbara effektmål främst inom Närsjukvården. Inom Länssjukvården, har en handlingsplan utformats, en uppföljning av fortsatt arbete bör ske mot denna plan. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Landstinget i Kronoberg har sedan 2004 bedrivit ett breddinförande av patient- och vårdinformationssystemet Cosmic från den svenska leverantören Cambio. Cosmic är ett system med både patientadministration och vårddokumentation som även är integrerat med övriga verksamhetssystem, ekonomi och medicinteknik, såväl som externa elektroniska vårdtjänster. Genom införandet av Cosmic har komplexiteten i landstingets IT-miljö och verksamhetens IT-beroende ökat påtagligt. Detta samtidigt som det ställs höga krav på patientsäkerhet och systemets integritet. Fram till idag har Cosmic införts i hela landstinget, inklusive vårdenheter i alla kommuner i länet, samt i Markaryd även för kommunens egen vårddokumentation. På uppdrag av den dåvarande landstingsdirektören genomförde Ernst & Young hösten 2004 en granskning av införandeprojektet. Vid den tidpunkten var Cosmic ett nytt system och Kronoberg det första landstinget som påbörjat ett större införande. Genom pilotprojekt var systemet infört på ett fåtal kliniker inom primärvården och breddinförandet var i sin linda, införandet på medicinkliniken hade mött stora problem med brister i delar av systemets funktionalitet. Denna granskning är genomförd av Ernst & Young, på uppdrag av landstingets revisorer Syfte och mål med granskningen Revisorerna har en uppgift att granska att landstingets vårdadministrativa system är ändamålsenligt och ger god nytta för patienter och verksamhet. Målet med granskningen är att klargöra övergripande fokusområden avseende IT-miljön, för att revisorerna skall få det faktaunderlag för revisorernas väsentlighets- och riskbedömning, som de behöver för att med rimlig säkerhet kunna uttala sig i ansvarsprövningen. Granskningen syftar till att ge underlag för revisorernas fortsatta granskning genom att uppdatera den övergripande riskbilden avseende IT-miljön. Granskningen skall vidare belysa och bedöma ändamålsenligheten i landstingets arbete med realisering av ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter inom ramen för VIS-införandet. Målet är att granskningsrapporten skall beskriva och besvara följande områden/frågor: Nulägesbeskrivning över projektets status och uppföljning av iakttagelser från tidigare revisioner avseende: införandeprojektet, IT-miljön såsom IT-organisation och infrastruktur, systemets informations- och patientsäkerhet. Uppföljning av effekterna efter införandet av Cosmic: Vilka mål finns och vilka effekter har åstadkommits, är dessa kommunicerade och förankrade på verksamhetsnivå? Hur stora bedöms de hittills hemtagna kostnadsbesparingarna vara? Finns hinder identifierade för att effekthemtagning inte kommer att ske? Används en modell för beräkning och uppföljning av planerade effektivitetsvinster? Kompletterande frågor från revisionen baserade på iakttagelser inom primärvården. 3

5 2.3. Genomförande Uppdraget har utförts av Ernst & Young under maj till augusti Granskningen grundar sig på intervjuer med ett urval nyckelpersoner och dokumentstudier. De personer som intervjuats är: Göran Hernell, IT-avdelningens IT-chef och projektledare för införandet Helena Sjögren, IT-avdelningen, systemförvaltare och bitr projektledare Martin Myrskog, direktör länssjukvården Kjell Grahn, direktör närsjukvården För att besvara enskilda frågeställningar har intervjuer även gjorts med: Thomas Dahl, verksamhetschef processtöd Mona Gyllinger, IT-utvecklare 4

6 3. Nulägesbeskrivning och uppföljning av iakttagelser vid tidigare granskning 3.1. Utbredning av Cosmic i Kronoberg Införandet av Cosmic påbörjades våren 2004 och var klart i primärvården i juni 2005 och slutfördes i länssjukvården i december Landstinget har idag registrerade användare och 97 % av befolkningen har en journal i Cosmic. Genom målsättningen för en samordnad vårdplanering står numer hela länet i fokus för införandet. Samarbetet, som leds av landstinget, går under namnet Vårdlink. Landstinget har tecknat licenser med Cambio som innebär att även alla kommuner inom Kronoberg utan ytterligare licenskostnader kan använda systemet. Markaryds kommun har dessutom valt att använda Cosmic fullt ut för sin egen vårddokumentation och köper drift och support av landstinget. I Vårdlink finns det en teknisk spärr som innebär att vårdpersonal i kommunerna inte kommer åt patientinformation om patienten inte har gett sitt samtycke. Kommentar: Vid sidan av de positiva effekter som en ökad utbredning innebär så utgör det en ökad risk att användare vid kommunernas vårdverksamheter, och även privata vårdgivare, numer kan bereda sig direkt åtkomst och insyn i patientinformationen. Det fordras rutiner och automatiserade kontroller för att möta krav på styrning av åtkomst och loggning Införandeprojektet Införandet har genomgått ett antal faser. Initialt genom pilotprojekt under 2004 som följdes av breddinförandet, vilket pågick från september 2004 till december Under dessa faser var målsättningen att få vårdverksamheterna att överföra sina grundläggande processer till Cosmic och utforma gemensamma rutiner för dessa. I den fas man befinner sig idag, är målsättningen att förbättra processerna och successivt ta i bruk nya funktioner i den takt de utvecklas. Införandeprojektet har på intet sätt varit problemfritt. Systemet har utvecklats parallellt med Kronobergs införande vilket inneburit en krävande hantering kring kontroll av nya versioner, buggar (programfel) och rättningar. På landstingets hemsida under IT i vården, finns en översiktlig redogörelse som ger en bra bild över hur landstinget gått till väga med projektets genomförande och hur det har organiserats. Tidplanen var införandeprojektets mest prioriterade mål. Inom länssjukvården, där akutvården utgör ca 70% av all verksamhet, var införandet av Cosmic en stor utmaning. Organisationen påverkades belastningsmässigt, som exempel utökades personalen med tre extra anställda per avdelning, för att ordinarie personal skulle kunna delta i användarutbildningar. Inom närsjukvården har vårdcentraler fungerat som pilotenheter inom ramen för VISprojektet. Belastningsmässigt har införandet av Cosmic påverkat primärvården på samma sätt som länssjukvården. Till skillnad från länssjukvården har man inom närsjukvården dock inte tillsatt någon extra personal under systeminförandet. I projektets början fick patientbesök flyttas fram pga personalbrist. I dagsläget innebär systemuppgraderingar, nya versioner att personal måste vidareutbilda sig. En effekt av detta är att primärvården förlorat mycket operativ tid, färre vårdtimmar, under de år införandet pågick. 5

7 3.3. Projekt-, systemförvaltning och IT-organisation Några av de faktorer, som ligger till grund för att implementation av Cosmic lyckats, är ITavdelningens uthållighet att motstå organisationens önskemål om införandet av lokala system istället för Cosmic. En annan framgångsfaktor är de utbildningsinsatser som gjorts, med utbildare som har vårdbakgrund eller vårdutbildning, och som känner till verksamhetsprocesserna. VIS-projektet har letts av en projektledningsgrupp och flera arbetsgrupper. De olika arbetsgrupperna motsvarande systemets olika moduler med representation från verksamheten. VIS-projektet har övergått i en förvaltningsroll med en förvaltningsledningsgrupp och en förvaltningsgrupp för varje modul. IT-avdelningen är indelad i: VIS-utvecklingsgrupp, datalager (tidigare systemgruppen) och VIS-service. Helena Sjögren är ansvarig för VIS-utvecklingsgruppen som har till uppgift att bl.a. svara för fortsatt utveckling av ytterligare funktionalitet och processförbättring i samverkan med verksamheterna. VIS-service, IT-support, VIS-utvecklingsgrupp och datalagergruppen arbetar numer i ett gemensamt ärendehanteringssystem och har anpassat sitt arbetssätt efter ITIL. ITIL (IT Infrastructure Library) är en uppsättning etablerade processer för IT-verksamhet, ursprungligen framtagna av myndigheterna i Storbritannien. ITIL betraktas idag som god praxis och anammas av allt fler organisationer. Supporten är numer tillgänglig 24/7, d.v.s. 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan, vilket mötte motstånd när det infördes i samband med vår tidigare granskning. Under hösten 2008 kommer ärendehanteringssystemet även börja användas av teknikgruppen och senare andra grupper för programsupport inom landstinget. Teknikgruppen har förstärkts genom att en teknisk specialist, Karl Langner (tidigare Tandvården) numer övergått till IT-avdelningen och numer ansvarar för gruppen. Karl Langner har haft en betydande roll då Kronoberg på ett självständigt sätt infört de frekventa programuppdateringar som leverantören Cambio utkommit med. En administrativ utvecklingsgrupp, vars uppgift är att utveckla Paltina, ärendehanteringssystemet, webbplattformen och nya e-tjänster är planerad inom IT-avdelningen men ej startad. En ytterligare förändring är att IT drift & support, som tillhör Landstingsservice, preliminärt övergår till IT-avdelningen. Detta är ett önskemål hos de berörda som framförts under en längre tid. En av våra väsentliga iakttagelser 2004 var det uppenbart bristande samarbete som förelåg främst mellan IT-avdelningens VIS-service och teknikgrupp gentemot IT drift & support. Trots att åtgärder redan genomförts genom framtagande av tydliga uppdrag och en samlokalisering av supportfunktionerna, så kommer ett organisatoriskt samgående sannolikt bidra till bättre förutsättningar för samarbete. IT-organisationen har överlag haft en låg personalomsättning vilket innebär att värdefulla erfarenheter och kompetens som byggts upp under införandeprojektet finns kvar. Den tidigare projektorganisationen har omformats till en systemförvaltning. Bilaga 2 Översikt över organisation för utveckling och förvaltning av VIS, illustrerar den nya organisation och förhållandet mellan beställare, utförare och användare Teknik Kronoberg har även varit pilotkund för Cosmics nya tekniska plattform, vilket i sin tur påverkat projektet. Vid vår granskning 2004 var vår bedömning att teknikfrågorna fram till denna tidpunkt haft för låg prioritet och arbetet kring främst servermiljö och redundans var försummat. Avbrott i 6

8 kommunikation till Ljungby lasarett hade också inträffat. Senare har det förekommit problem med den tekniska miljön bl.a. i samband med att fel upptäcktes i nya versioner av Microsofts databas SQL Server. Våren 2006 stoppades införandet helt under en tid då databasbelastningen plötsligt snabbt gick uppåt. Kronoberg har under senaste åren investerat ordentligt i en modern infrastruktur och hög tillgänglighet. Fortfarande kvarstår dock problem med långa svarstider. Kommentar: Vid vår granskning 2004 hyste vi en tveksamhet särskilt kring den tekniska IT-kompetensen inom landstinget. Vår bedömning idag är att IT-organisationen såväl som infrastrukturen har utvecklats i takt med ökad komplexitet, ökad datorisering och ökat IT-beroende som Cambio Cosmic inneburit. De tekniska problemen som uppstått under projektet bedömer vi har bidragit till att stort fokus ägnats åt att säkerställa prestanda och tillgänglighet Cosmics funktionalitet och utvecklingsplaner Den nuvarande versionen av Cosmic heter R7.2. Till hösten beräknas R7.3 vara klar och Kronoberg kommer sannolikt att vara målkund (pilot). Modulen för patientadministrationen är långt framskriden. Främst återstår DRG (grupperade kontakter) som beräknas bli klart under Nyligen påbörjade funktioner är självserviceterminaler som bl.a. kommer att stödja betalning med betalkort. Även utveckling av internetbokningar sker, där landstinget i Östergötland är pilotkund. Remiss och svar omfattar ett flertal integrationer med medicinteknik, flera är redan i bruk bl.a. kem-labb, mikrobiologi, röntgen och fysiologi. Konsultremissen som också är införd har krävt särskilt arbete och annorlunda rutiner med anledningen av risker som uppstår om inte remisser kommer fram mellan primärvård och sluten vård. Flera av integrationerna utvecklas utan ledning av Cambio, istället utvecklar Kronoberg dessa själva m.h.a leverantörer från de system som Cosmic integreras mot. Integration mot Sympathy, inom patologi, beräknas vara klart under Funktionaliteten i modulen för vårddokumentation och läkemedel är också hög med sökord, blanketter, individuella vårdplaner, digital diktering, koppling mot dokumentskanning och möjlighet att bifoga filer/foton, gemensam läkemedelslista och e-recept. Arbete pågår sedan en tid inom länssjukvården med att upprätta och lägga in standardvårdplaner, vilket inte tillämpats inom länssjukvården tidigare. Andra områden som omfattas av utvecklingsplaner och där Kronoberg kommer att vara pilotkund för Cambio är: en modul för operationsplanering ärendehantering inom psykiatri stöd för obstetrikprocessen (mödrahälsovård, förlossning, BB) stöd för akutprocessen (akutliggare med medicinsk triagering) Pi-dos som är en lösning för att exportera ordinationer till Apotekets Apodos system. integration mellan Cosmic och den nationella sjukvårdsrådgivningen

9 självserviceterminaler i reception/kassa e-brev (kallelser) I linje med den nationella vårdstrategin pågår utveckling av en patientportal mina vårdkontakter som skall innehålla tidbokningssystem och möjlighet för medborgaren att titta på sin journal. Pilotprojekt på 6-7 enheter har startat nu under våren. En adapter/gränssnitt skall också tas fram för att ansluta Cosmic till en nationell patientöversikt Utdata Arbetet med utdata var länge eftersatt i projektet p g a förseningar i funktion för hämtning och överföring av data från Cosmic till datalagret. Idag finns ett antal Business Objectsrapporter utformade för bland andra läkarkåren. Gränssnittet mot Business Objects har i dagsläget användare. De mest väsentliga rapporterna avser vårdgarantin, läkemedelskostnader och ledtider i konsultationsprocessen. Över tiden har statistisk kvalité i utdata förbättrats och utrymmet för tolkningar minskat. Infoweaver är ytterligare ett verktyg för att sammanställa information. Infoweaver kommer att användas mot Economa A+ för ekonomisk uppföljning. Verksamheten är involverad i arbetet med att specificera utdata och prioritera vilka rapporter som ska utformas. Plan för prioriteringar av rapporter har behandlats landstingets ledningsgrupp samt i en förvaltningsgrupp för Business Objects och datalagergrupp, där verksamhetsföreträdare ingår. Det pågående arbetet med utformning av rapporter kan delas in efter i administrativa och medicinska områden. Administrativa rapporter stödjer styrning och ledning av verksamheten, medan medicinska rapporter syftar till att ge underlag för kvalitetsbedömningar. Bl.a. görs en satsning att ta fram en styrkortsrapport som redovisar uppföljning av resultat och kvalité inom olika områden. Kommentar: Arbete kvarstår att få ihop ekonomi, personal och utdata. Vår uppfattning är att det råder delade meningar om i vilken utsträckning verksamheten är involverad i arbetet med att specificera utdata och prioritera rapporter. I dagsläget verkar det saknas en tydlig övergripande plan för vad man vill uppnå med utdata Tidigare problem med programkod Som första kund till det då helt nya Cosmic fick landstinget i Kronoberg hantera många problem till följd av bristande kvalitet i flera av de programversioner och rättningar som släpptes. Landstingets uppfattning om leverantören Cambio är att de har utvecklats och arbetat med att förbättra sina processer. Bl.a. sker numer nyutveckling på Sri Lanka, vilket fordrar att Cambio har hög kvalitet på sina kravspecifikationer. Numer är det också flera kunder som testar vilket ger bättre kvalitet i leveranserna. Kvarstående problem med programkoden går oftast att härleda till de gamla modulerna som inte var tillräckligt bra utvecklade. Fortfarande finns en restlista med rättningar och förbättringar. Kommentar: Cosmics gamla programdelar medför sämre kvalitet i systemet. 8

10 3.8. Samverkan med andra Cosmic-kunder Cosmic används hittills av sju landsting. Det är förhållandevis ett högt antal jämfört med andra system vilket innebär att utvecklingen av Cosmic kan hålla ett högre tempo. Samarbetet mellan StyrCa (samtliga sju landsting samt Capio ingår) och förvaltningsråd, teknikgrupp och integrationsråd fungerar väl Utbildning Inom ramarna för införandet har personalen genomgått utbildning i Cosmic. Planer för vidareutbildning och nybörjarutbildning för personal som börjar efter införandet var ej klart Nu erbjuds användarna uppföljningsutbildning (0,5 dagar), utbildning för nyanställda (0,5+0,5 dagar) och på-platsen-uppföljning (1 dag). På intranätet finns även instruktionsfilmer som personalen kan studera Informationssäkerhet Arbetet med att förbättra styrningen kring informationssäkerheten har gått parallellt med införandet. En informationssäkerhetssamordnare har varit anställd under ett par år, men har nyligen slutat sin tjänst. Rekrytering ska påbörjas och tjänsten kommer att flyttas från ITavdelningen till säkerhet och beredskap. Landstingets informationssäkerhetspolicy har beslutats av Landstingsstyrelsen samt övriga framtagna riktlinjer och regler för IT användare av IT-chefen. Dessa dokument finns att tillgå på intranätet. Verksamhetschefer är ansvariga för att regler och riktlinjer kommuniceras i organisationen och för att anställningsavtal med tystnadsplikt undertecknas. Någon särskild utbildning i informationssäkerhet för användare ges ej. Kommentar: Tillsättande av rollen som formationssäkerhetssamordnare med uttalat fokus för informationssäkerhet och informationsklassning bör prioriteras. En ansats gällande utbildning av användare inom informationssäkerhet bör beaktas. Utbredningen av Cosmic i Kronobergs län ställer också ökade krav på tydliga riktlinjer för informationssäkerhet Styrning av åtkomst En ny patientdatalag från första juni 2008 ställer krav på stark autenticering, d.v.s säkerställande av användaridentitet, för en sammanhållen journal. Styrningen av åtkomst för användare från olika huvudmän styrs idag främst genom regler som sätts i databasen. Även sjukvårdsrådgivningen har åtkomst till Cosmic. För användare inom landstinget är åtkomsten definierad så att endast behöriga användare kommer åt informationen inom vården för psykiatri, ungdomsmottagningar, sex och samlevnad samt behandling av missbrukare. Datainspektionen har lämnat ett förläggande att en bättre kontroll av att granskning av loggar i journalsystemet bör inrättas. I dagsläget sker det noteringar i ett excelformulär om att loggarna har granskats. IT-avdelningen skall utforma en ny rutin för logg-granskning och mer överskådliga rapporter skall skapas m.h.a. Business Objects. Avvikelser i informationshanteringen redovisas i ett avvikelsesystem. 9

11 Kommentar: Nya journallagar ställer krav på styrning och åtkomst. Det är av vikt att prioritera arbete med informationsklassning och logiska vyer. Arbetet med informationsklassning, som kommer att sätta agendan för styrning av åtkomst ytterligare, har inte nått ända fram. Ansvarig för detta är chefläkare, Styrbjörn Östberg Incident- och avbrottshantering Under de senaste två åren har ingen allvarlig störning inträffat. Vid de kortare avbrott som förekommit har reservsystemet (läskopian) fungerat väl. Initialt upplevde användare systemet som långsamt. Efter att driftansvariga vidtagit åtgärder för att förbättra b la systemets databaskapacitet är nuläget bättre avseende systemets prestanda. En del problem med långa svarstider återstår för driftansvariga att utröna. 10

12 4. Uppföljning av effekter till följd av införandet av Cosmic 4.1. Effekter med införandet av Cosmic Från VIS-projektets ursprungliga start år 1997, finns av landstinget beslutade övergripande målbeskrivningar för syftet med systemet. Mer allmänt kommunicerat material med uppdaterade och mätbara effektmål saknas. En beskrivning och uppföljning av de övergripande mål som sattes år 1997 bifogas slutrapporten, se bilaga 2. Länssjukvården De främsta nyttoeffekterna med införandet av Cosmic upplevs hittills vara ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Vidare ger Cosmic stora möjligheter till effektivisering av processer och hantering av utskriftsklara patienter. Strukturerad utdata har medfört ökad mätbarhet av kvalitet och produktionsplanering. Länssjukvården har börjat tillämpa lean-konceptet för att reducera ledtider i vårdprocesserna. Införandet av Cosmic har även medfört viss riskeliminering, t ex medicinska risker. Nytt från förra året är att standardiserade processer, i form av vårdplaner som verksamheten tagit fram, för olika vårdfall (t ex behandling av höftfraktur) finns inbyggt i Cosmic. Riskanalys är en del i detta arbete. Vårdplanerna uppdateras årligen. Rationaliseringsbudget för vårdinformationssystemet är på årsbasis 8 miljoner kronor, dvs för år 2006 och 2007 uppgår rationaliseringskrav till 16 miljoner kronor. Verklig rationaliseringsbudget utreds i nuläget. I budgeten finns fördelningsnyckel för alla kliniker. Ledningen för länssjukvården beslutar om rationaliseringsbudgeten i samråd med verksamhetschefer. Medicinklinik och geriatrik har varit pilotenheter och kunnat visa rationalisering kopplat till införandet av Cosmic. Strategi och målsättningar med vårdinformationssystemet ingår i länssjukvårdens övergripande strategiarbete vilket beskrivs i Länssjukvårdens strategihandling Från prat till konkret resultat. Sedan februari 2008 har chefer indelade i sex arbetsgrupper arbetat med handlingsplaner bl a för effektivisering av utvalda verksamhetsprocesser år Som en del i strategiarbetet genomfördes en nulägesanalys år 2007 som visade på processbrister motsvarande 10-20% produktionsbortfall (motsvarande 1,4 milj SEK). De processanalyser som har gjorts visar att informationssystemen är en styrkefaktor och att information genomgående återkommer som en kritisk framgångsfaktor. Landstingets vårdinformationssystem beskrivs som heltäckande men att det måste fortsätta att utvecklas bl.a. till följd av Nationell patientöversikt och projektet Vården på Webben. Att rapport och analyssystem ännu inte är utvecklade framhålls som en svaghet. Information om strategiarbetet finns på intranätet och utgivet i tryckt bokformat. Resultatet av arbetet med handlingsplaner skall presenteras för ledning och prioriteras den 5 september Kronobergs landsting har låtit en oberoende extern part jämföra nyckeltal med Gävleborgs Landsting, som arbetat med rationaliseringar en längre tid med Landstinget Kronoberg. Framöver kommer Landstinget Kronoberg kunna jämföra sina verksamhetsprocesser och nyckeltal med motsvarande processer och nyckeltal i Gävle Landsting. Ett exempel på nyckeltal i Landstinget Kronobergs rationaliseringsbudget är antal läkarsekreterare per läkare. Antal läkarsekreterare per läkare varierar idag mellan 0,3 och 1,7 beroende på avdelning. 11

13 Målsättningen är 0,5 läkarsekreterare per läkare. Exempel på fler nyckeltal är antal personal per disponibel vårdplats. Nyckeltalen styrs av balanserade styrkort för Landstinget Kronoberg. Ansvarsfördelningen kring vårddokumentationen Den nya generationens läkare tenderar att överta vissa ansvarsområden från den traditionella läkarsekreteraren. Arbetet med vårddokumentation har i viss mån omfördelats men i grunden regleras ansvarsfördelningen kring vårddokumentationen av journallagar. Eftersom det endast finns en journal per patient är patientinformationen i Cosmic innehållsrik. Tidigare hade en patient flera journaler, ofta en per behandlande vårdavdelning. Att information från olika källor numer rapporteras in i samma system medför en viss risk för redundant information i Cosmic. Personalens upplevelse av Cosmic Personalen inom länssjukvården är överlag positivt inställda till Cosmic. Inom delar av läkarkollektivet finns ett visst motstånd till Cosmic. Till största delen bottnar motståndet i att personalen ännu inte utnyttjar systemets möjligheter att förbättra arbetssättet. Läkarens dagliga arbete ställer generella krav på mobilitet och tillgänglighet av information. Ett områden som kan förbättras är systemets användbarhet avseende interaktion med användare. I specifika fall innebär dagligt arbete i Cosmic t ex hög frekvens av klickande i systemet. Synpunkter av det här slaget hanteras av supportgrupper. Olika lösningar för att öka flexibilitet och systemets tillgänglighet utvärderas. Närsjukvården Inom närsjukvården har man inte tagit fram mätbara mål specifika för införandet av Cosmic. Närsjukvårdens övergripande mål att förbättra tillgängligheten och hålla vårdgarantier är kopplade till Cosmic. I dagsläget är det svårt att visa vilka, eller mäta, hur stora effekter som har åstadkommits till följd av Cosmic. Antalet besök inom primärvården ökar med 1-2% varje år. En del av detta är kanske hänfört till Cosmic. Den främsta nyttoeffekten med införandet av Cosmic är ökad patientsäkerhet. I dag har de flesta medarbetare vant sig vid att arbeta med systemet och Cosmic är till större nytta i det dagliga arbetet nu än under introduktionstiden. Cosmic upplevs vara ett instrument i ett förbättrat helomhändertagande av patienter. Ett exempel på det är läkemedelslistan som finns som funktion i systemet. År uppskattade ledningen att införandet av Cosmic skulle leda till personalminskningar med ca tjänster inom närsjukvården, vilket också är besparingskravet. Totalt har personalen minskats med ca 20 tjänster hittills. Inom primärvården uppgår personalminskning till ca 15 tjänster (läkarsekreterare, undersköterskor och en läkartjänst) motsvarande 6 miljoner kronor. I dagsläget bedöms inte någon ytterligare neddragning av personal vara möjligt, då det medicinska ansvaret inte skulle kunna vidmakthållas. 12

14 Inom närsjukvården hanteras förändringar på basenhetsnivå. Vid förändringar i verksamheten (t ex nya arbetssätt, organisationsförändringar osv) tillämpas Lex Elsie. En konsekvensbeskrivning och riskbedömning genomförs. Medför förändringen risker för ohälsa eller olycksfall ska de åtgärdas. Det är svårigheter att tillämpa Lex Elsie ute i verksamheten och det resulterar ofta i kvalificerade gissningar då kan vara svårt att identifiera risker. Som en följd av detta kan riskhanteringen kan bli otydlig. Ansvarsfördelningen kring vårddokumentationen Traditionellt sett gavs i praktiken läkarsekreterare stort ansvar för vårddokumentationen. Efter införandet av Cosmic har läkare visat större ansvar för dokumentationen. Eftersom dokumentmallar och sökordsbegrepp används i systemet bedöms kvalitén i vårddokumentationen ökat. Att oskrivna journaler inte längre förekommer är också en positiv effekt av införandet av Cosmic. Personalens upplevelse av Cosmic Läkarkåren har anmärkt att vissa moduler i Cosmic är svåra att tillämpa. I vissa specifika fall kräver det dagliga arbetet att användaren måste ha onödigt många systemfönster aktiva samtidigt i Cosmic. Det finns även önskemål om ökad flexibilitet i systemet. För att Cosmic bättre ska passa olika klinikers behov vore det en fördel om systemet kunde anpassas därefter. Kommentar: Hittills stödjer Cosmic informationshanteringen i den medicinska och vårdande processen på ett tillfredsställande sätt. Inga kompletterande lösningar eller arbetssätt fordras Ansvarsfördelning avseende effekthemtagning Det råder inte några tveksamheter hos någon av de intervjuade att det är vårdverksamheterna som har ansvaret att konkretisera och åstadkomma de effektmål som har satts på en övergripande nivå. Ledning och verksamhetschefer inom Landstinget Kronoberg är tillsammans ansvariga för hemtagning av effekter. Hemtagning av effekter har inte varit en del av VIS-projektet. För mer information om länssjukvården och närsjukvårdens arbete med effekthemtagning se avsnitt 4.1 Effekter med införandet av Cosmic Hinder och risker för effekthemtagning Länssjukvården De förväntningar Landstinget Kronoberg hade på systemet år 1997 har uppnåtts. Närsjukvården De förväntade besparingar för närsjukvårdens verksamhet från 1997 har uppnåtts till ca 50%. Ytterligare besparingar i form av personalminskning bedöms utgöra en risk för att det medicinska ansvaret inte skulle kunna vidmakthållas. 13

15 4.4. Modell för beräkning och uppföljning av planerade effektivitetsvinster Länssjukvården En modell för nyttokalkylering saknas. Önskemål finns om en modell för uträkning av hälsoekonomi. I dagsläget upplevs svårigheter att räkna nyttoeffekter av t ex ett förändrat arbetssätt. Kostnadsutveckling i relation till vårdproduktion följs av ekonomichef. Rationalisering kopplad till vårdinformationssystemet registreras med en specifik projektkod. Närsjukvården Kostnadsutveckling i relation till vårdproduktion följs av ekonomichef. Balanserade styrkort inom Landstinget Kronoberg följs av relevanta nyckeltal Kostnadsbesparingar Länssjukvården Utförda kostnadsbesparingar uppgår hittills till 3 miljoner kronor. Vad som kan härledas direkt till införandet av Cosmic är otydligt. Närsjukvården Inom närsjukvården har personal minskat med ca 20 tjänster hittills pga. besparingskrav. Kommentar: Detaljerade och mätbara effektmål har hittills inte tagits fram. En modell för nyttokalkylering saknas. 14

16 5. Uppföljning av övriga iakttagelser från revisionen - Utifrån konstaterat fortfarande höga läkemedelskostnader - I vilken omfattning använder man f.n. gemensam och tillgänglig läkemedelslista? (Status ordinationsmallar?) - Hur stor andel utgörs idag av E- recept (i mars 2007 var siffran ca 80 %) - funktionalitet och tillgängligheten i system? - Hur väl "talar" idag Cosmic-systemet med produktionssystemen på röntgen, kem- och microlab (tidigare bekymmer med att följa och utläsa utdata) - Systemets funktionalitet vad gäller kopplingar av interna remisser till tidsbokning, väntelistor etc. - Funktionalitet vad gäller resursplanering (akutinskrivningar i sluten vård) Gemensam läkemedelslista är införd sedan hösten 2004 på alla enheter i landstinget. Ordinationsmallar för öppen vård enligt listan över rekommenderade läkemedel från läkemedelskommittén är införda sedan driftstart. Nu pågår arbete med ordinationsmallar för sluten vård i samband med införande av utdelningsstödet på vårdavdelningarna. Enligt vår egen statistik för 2008 så är andelen e-recept från Cosmic 97,7 %. Resterande 2,3 % är patienter med reservnummer (asylsökande, utländska turister m fl). E-recept kan inte användas för patienter med reservnummer. Enligt Apotekets senaste statistik från mars 2008 så har Kronoberg 87 % e-recept. Under mars var vår egen statistik 97,5 %. Vi kan inte förklara skillnaden i statistiken och har framfört kritik till Apoteket. Eftersom nästan all vård utom specialistläkargruppen i Växjö journalförs i Cosmic så måste det vara fel på Apotekets statistik med tanke på att Specialistläkargruppen uppger att de skickar 9 av 10 recept som e-recept. Remiss- och svar är infört i hela landstinget för remisser till röntgen, kem- och fyslabb och mikrobiologen. Återstår remisser till patologi (utveckling pågår hos Cambio). Rutinerna är införda i sin helhet på alla enheter. Det finns inga större kända problem inom dessa funktioner. Konsultremisser mellan vårdenheter i landstinget är infört mellan alla enheter och det går att följa remissen hela vägen. Konsultremissen har koppling till tidbokning och väntelista. Det pågår ett projekt mellan Cambio och alla kunder för att förbättra funktionaliteten i programmet när det gäller remisshanteringen. Vi förstår inte frågan. På akutinskrivningar är det inte aktuellt med resursplanering (bokning). Vi känner inte till några aktuella problem när det gäller akutinskrivningar. - DRG-status (ngt man mäter, storhe- Registrering av DRG är införd och omfattar 15

17 ter, nationellt-lokalt) och systemhantering härav Ekonomiadministrativa bekymmer, nuvarande status gällande: - avstämningsproblem Cambiogenererad patientintäktsfil - frikortsproblematiken vid betalningar av vårdbesök - uppgradering av system/nya versioner ställer till problem- hur bedöms dess påverkan på intäktsredovisningen i nuläget? - tidigare problem med att ekonomipersonal inte definierade krav på systemet - status kvalitén på registreringar, avseende att felaktigheter tidigare ledde till stort antal makuleringar för närvarande utomlänspatienter. Målet är att införa DRG generellt fr o m årsskiftet. Det finns önskemål om förbättringar i programmet före ett generellt införande. Inget större problem i dagsläget. Datalagergruppen (Dick Hedberg) har utvecklat bättre underlag (avstämningslistor) ur de olika databaserna för avstämning av kassa. I dagsläget görs inga vidare förbättringar i Cosmic utan man avvaktar planerade nya plug-ins för att ta ut filer i XMLformat. Kundreskontradelen kräver i dagsläget manuell avläsning. Specifikt frikortsbetalning upplevs inte som problem i dagsläget. Finns frikortet i Cosmic går ingen faktura iväg. I tidigare version har frikortsfunktionen inte fungerat fullt ut under 6 mån. Felet åtgärdat under hösten Inga kända problem under Idag utförs fler tester innan uppgraderingar. Ekonomipersonal har kommit med krav vid flertalet tillfällen. Frågor kring funktionalitet i systemet diskuteras i arbetsgrupper inom landstinget, t ex så har ekonomiavdelningen varit delaktig i arbetsgruppen för vårdadministration. Systemkrav skickas till ITavdelningen som tar ärendet vidare till Cambio. Fortfarande ett problem. Genererar onödiga poster, ibland så mycket som 30-40% av kassaposterna. Alla brister i kassorna resulterar i avvikelserapporter som attesteras av ekonomiavdelningen. Orsaken till de många makuleringarna är inte helt utredd. Det finns en hel del som är handhavandefel, men det finns också programfel som har gett upphov till makuleringar. Personal frågar inte efter inkomster, frikort osv och makulerar. Huvudansvar vid resp kassa är fortfarande en ansvarsfrågan. Kundtjänst för betalningsfrågor ska införas 16

18 arbetet att införa tjänsten påbörjas under hösten tidigare hög andel handpåläggning och manuell hantering av fakturering pga att "plug-in" saknades för flera områden (psykiatrin, annan betalare, utländska patienter, utomlänspatienter, migrationsverket) - plug-in för flerdygnsvård och varuförsäljning har tidigare inte fungeratnuvarande status? - nuvarande status på konvertering av plug-in och anpassning för utsökning i nya XML-databasen - nuvarande status på dialogen med Cosmic-leverantör ang ovanstående Det som inte finns plugin:er för i nuvarande driftmiljö är: flerdygnsvård (långliggare), annan betalare (dvs någon annan än patienten betalar för t ex ett intyg), fakturering av andra landsting (ersättning för patienter från andra landsting), fakturering av Försäkringskassan (ersättning för utländska patienter) och Migrationsverket (ersättning för asylsökande). Faktureringen görs idag manuellt i ekonomisystemet utifrån listor som tas fram från datalagret. För flerdygnsvård saknas det fortfarande plug-in (se ovan). För varuförsäljning i samband med annan betalare, finns funktioner redan installerat i Cambio Cosmic. Oklart om det fungerar fullt ut i dagsläget. Med nya XML-plugin:er kommer vi att få funktioner för ovanstående. Vi har dock inte fått dessa installerade och testade än så om de fungerar enligt våra önskemål vet vi inte. Vi kommer också att få nya XML-plugin:er för de funktioner som vi har i drift idag. Dessa funktioner är prioriterade i projektet. Tidsplanen för projektet är beroende på när vi kan få R7.3 i drift. Det finns förändringar som är gjorda i R7.3 som påverkar och kortar ner tiden för körningen av plugin:erna. En tidplan är inte satt än. Projektet ska planeras efter sommaren. Göran Hernell och underchefer är ansvariga. Projektledare för konvertering av plug-ins är Monika Johansson. Mona Gyllinger (IT-utvecklare ) är involverad i projektet. De tekniska resurserna för mappning till XML-filer kommer att vara tekniker på IT-avdelningen. Detta har tidigare inte varit klart, då externa resurser diskuterats, men det har egentligen inte försenat projektet. För att komma vidare måste Landstinget Kronoberg ha tekniska resurser för att genomföra mappning mellan Cambio 17

19 administrativa problem? Cosmic och Economa A+. För flerdygnsvård ( långliggare ) har inte Cambio haft någon bra lösning hittills. Fick en plugin som inte fungerar. Beträffande annan betalare (t ex försäkringsbolag) är det oklart hur lösningen kommer att se ut. Eventuellt fortsätter man med manuella rutiner pga det skulle bli stora register att administrera i systemet. Beträffande dialogen med Cambio så har projektet tilldelade personer från Cambio som deltar i möten. Göteborg den 29 augusti 2008 Johan Elmberg och Emma Rylander 18

20 Bilaga 1. Uppföljning av mål för VIS-projektet, Göran Hernell (24) Ledningsenheten IT-avd, Göran Hernell Uppföljning av mål för VIS-projektet Landstingsstyrelsens beslutade 3/97, 63 att genomföra VIS-projektet och då angavs ett antal övergripande mål för vad som skulle uppnås med systemet. Med den kunskap vi nu har om systemet och införandet bör vi ställa frågan om vi kan förvänta oss att Cambio Cosmic kommer att ge det stöd som behövs för att uppnå målen. Det slutliga svaret kan vi inte få förrän systemet är infört i sin helhet. Nedan ges en bedömning av nuläget. 6. Mål Huvuduppgiften för ett nytt vårdinformationssystem är att: - Stödja informationshanteringen i den medicinska och vårdande processen. - Vara ett verktyg för utveckling av verksamhet och organisation. Ja. Cambio får fler och fler funktioner för processtöd. Cosmic har fått en stor marknadsandel som ger en ekonomisk grund för fortsatt utveckling. Ja, systemet ger fakta som underlag för förändring. Tillgång till information och funktioner oberoende av plats och över organisationsgränser skapar nya förutsättningar. Vårdinformationssystemet ska: 1. Medge en samlad och överskådlig vårddokumentation om patientens alla kontakter med olika vårdgivare inom vårdcentralen resp sjukhuset. Ja. Cosmic är infört för all vård i landstinget och innehålla de översikter som behövs. Antalet integrationer med medicinska servicesystem och MT-system ökar successivt. Informationen 19

21 2. Förbättra tillgången till vårddokumentation i det direkta vårdarbetet. 3. Minska resursåtgången för att dokumentera vården och för att återsöka vårdinformation. 4. Förbättra informationsutbytet mellan enheter i vårdkedjan vid kommunikationen mellan vårdcentraler, kliniker, medicinska serviceenheter, kommunens hemsjukvård, försäkringskassa och apotek. 5. Underlätta samverkan mellan vårdenheter inom landstinget samt med andra sjukvårdshuvudmän framför allt inom södra sjukvårdsregionen. 6. Underlätta vårdplaneringen med bl a effektiva bokningsfunktioner och rutiner för att förbereda och planera vården. 7. Förenkla uttag och redovisning av vårdavgifter. 8. Förbättra servicen till patienten genom snabbare och bättre information om åtgärder och resultat samt genom att vårdgivaren vid själva kontakten kan utföra fler åtgärder direkt t ex utskrift av remisser och bokning av återbesök. kan presenteras och filtreras på olika sätt. Även infört i alla kommuner för samordnad vårdplanering. Ja. All vårddokumentation görs tillgänglig för behöriga användare. Det som inte skapas i systemet eller överförs elektroniskt till Cosmic skannas till det digitala arkivet Comprima, som i sin tur nås från Cosmic. Ja. Effekterna uppstår successivt. Ja. Elektronisk informationsöverföring införs successivt. Kommunikation med Apoteket är införd för alla enheter sedan dec Kommunikation med alla medicinska serviceenheter är införd utom för patologen (2009). Utveckling av funktioner för samverkan med kommunerna är infördes hösten Betr försäkringskassan pågår försöksverksamhet i andra delar av landet. När dessa lösningar är klara finns de tekniska förutsättningarna att skapa kommunikation med Cosmic. Ja. Inom landstinget finns nu helt nya förutsättningar med gemensam journal, remiss- och svar samt möjlighet till gemensamma väntelistor och bokning av tider även på andra enheter. Vi är beredda att kommunicera med andra landsting när det gäller remiss- och svar inkl konsultations-remissen. Vi är beredda att ansluta hela landstinget till den nationella patientöversikten när den är klar och adapter finns för Cosmic. Ja. Funktionerna är införda i hela landstinget. I höst räknar vi med att även kunna införa internetbokning på de enheter där det finns behov.. Ja. Vi har enhetliga rutiner, styrning av avgiftsberäkningen och automatisk överföring till system för redovisningen och fakturering. Vi har dock haft en del problem med dessa funktioner. Arbete pågår med en ny överföringsrutin. Ja. Vårdgivaren kan själv boka tider och skriva remisser direkt i systemet. Bättre service inom läkemedelsområdet. Resultat från medicinsk service rapporteras snabbare till vårdgivarna. Brev till patienten skrivs ut från Cosmic eller 2010 kommer vi troligen kunna ge patienten tillgång till delar av informationen i Cosmic 20

22 9. Ge en säkrare vård via kontroll- och bevakningsfunktioner samt information till vårdgivare om medicinska varningar. 10. Ge underlag för kvalitetsutveckling och uppföljning med fokus på hela vårdprocessen. 11. Ge underlag för folkhälsoarbetet i landstinget. 12. Förenkla och förbättra rapporteringen av vårdstatistik för internt och externt bruk 13. Vara så flexibelt utformat att det kan användas på alla vårdcentraler och kliniker. Det underlättar utbildning, personalrörlighet, informationsutbyte och samverkan mellan vårdgivare, vårdenheter och omgivande system. 14. Kunna kompletteras med funktioner för medicinskt beslutstöd. Dessa ska även kunna vara utvecklade av andra leverantörer. via Internet. Ja. En rad kontroll- och bevakningsfunktioner ingår. Medicinska varningar är tillgängliga för alla behöriga användare inom sjukvården i landstinget. Ja. Cosmic är ett processtöd. Informationen kopplas till vårdbegäran och vårdåtagande. Informationen blir tillgänglig över organisationsgränser. Till datalagret överförs en stor mängd patientdata för analys med Business Objects bl a läkemedel, remissvar, vårdåtgärder, kvalitetsdata och flödesdata. Datalagret innehåller även information som överförs från medicinska servicesystem och senare även MT-system dvs data kring undersökningar och aktiviteter som beställs och utförs för patienterna. Rapportering till kvalitetsregister kommer att göras via Cosmic och datalagret (start med NDR). Business Objects breddinfört till chefer och läkare. Under 2008 till alla som har behov. Även privata enheter och kommuner. Ja. Befolkningens vårdkonsumtion kommer kunna följas eftersom nästan all vård i länet kommer att rapporteras till datalagret och kunna relateras till befolkningen. Ja. Överföringen till datalagret görs automatiskt varje natt. Om behov kan vi göra tätare överföringar för valda delar. Presentation och analys via Business Objects. Extern rapportering till socialstyrelsen, regionala register och kvalitetsregister kan baseras på vårddata som fångas i det löpande arbetet (minimerar dubbelregistrering). Via våra system kan de mer eller mindre automatiskt överföras till externa register. Ja. Cosmic används nu för all typ av vård inom hela sjukvården. Ja. Inom läkemedelsområdet kommer vi att ansluta Cosmic till den nya SIL-databasen. När det gäller externt utvecklade program bör det finnas goda förutsättningar med tanke på att 21

23 15. Kunna samverka med övervakningsutrustning och diagnostisk utrustning. 16. Uppfylla höga krav på säkerhet i informationshanteringen bl a förbättra skyddet mot obehörig åtkomst till vårddokumentationen. Cosmic är tjänstebaserat och följer standarder. Ja, troligen. Tekniskt möter det inget hinder, men det beror på hur kunderna vill att systemet ska utvecklas. Integration med PACS (röntgenbilder) och MUSE (ekg) är införd. Dicombilder från MT-utrustning kan lagras i Comprima och läsas i Cosmic. Vi kommer troligen komplettera med ett program för att fånga video från MT-utrustning och lagra i PACS eller Comprima. Ja. Cosmic har redan många säkerhetsfunktioner och kommer att få fler. Loggningen överförs nu som komplement till datalagret som komplement till de funktioner som finns i Cosmic. Rapporter har utvecklats i Cosmic. Införande återstår.för säker identifiering kommer vi under 2008 införa elektroniska id-kort med koppling till AD och Cosmic. Vår del av HSAkatalogen publiceras nationellt i maj/juni. 7. Sammanfattning Avstämningen visar att vi redan har uppfyllt flertalet mål som landstingsstyrelsen har beslutat om. Övriga mål är av den karaktären att de uppfylls successivt allteftersom systemet används. Det är sju landsting som är kunder på Cambio Cosmic. Vi är det första landstinget som har breddinfört systemet i all typ av vård. Vi ligger ca två år före nästa kund att breddinföra systemet. 22

24 Bilaga 2. Översikt över organisation för utveckling och förvaltning av VIS, erhållen av Göran Hernell, Organisation för utveckling och förvaltning av VIS Lokal VIS-samordn VIS-ansvarig VIS-grupp Beställare landstinget Användare Lokal organisation för att utveckla verksamheten med hjälp av VIS Användare Landstingets kansli, IT-avd GH/ 13 Behov Hur Behov av funktioner. Användargrupp Hur VIS ska VIS användas. (rutiner, regler). Driftenhet Basenhet Leverans Förv grupp Business Obj IT-utvecklare IT-utbildare VIS-support IT-support Support Införandestöd Kompetensutv Verksamhetsstöd Landstingets ledningsgrupp Utförare Förv ledn grupp VIS Förv grupp modul-process VA-ek Reko Vårddok Läkemedel Ros Link Akut Operation IT-avd ansvarar för att utveckla, förvalta och tillhandahålla IT-tjänster med hjälp av förvaltningsgrupper och leverantörer MAS-gruppen Gemensam kommungrupp Vård-IT Lt-kommun SVP regelgrupp Leverans Beställare kommun Gemensam för landst-kommunerna Användare Landstingsdirektör Uppdragåtagande Driftenhetschef Verksamhetschef Socialchefsgrupp Införandegrupp Per kommun Socialchef Enhetschef Användare 1