Landstinget Kronoberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget Kronoberg"

Transkript

1 Landstinget Kronoberg Hur bidrar landstingets avvikelsehanteringssystem till förbättringar i vården? En granskning av landstingets system för avvikelsehantering. Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisionen i Landstinget Kronoberg Andreas Endrédi

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH REKOMMENDATIONER Inledning Sammanfattande analys Slutsatser / rekommendationer BAKGRUND INLEDNING SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE UTGÅNGSPUNKTER REVISIONSUNDERLAG LANDSTINGETS AVVIKELSEHANTERINGSSYSTEM Riktlinjer inom Landstinget Kronoberg VIS RISKANALYS IDENTIFIERING, DOKUMENTATION OCH ANALYS AV AVVIKELSER ÅTGÄRDA BRISTER OCH ÅTERFÖRA ERFARENHETER ANMÄLAN ENLIGT LEX MARIA BEVAKNING AV AVVIKELSER MED STORT INTRESSE FÖR LANDSTINGETS SJUKVÅRD PATIENTNÄMNDSÄRENDEN OCH VIS Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 2

3 1 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH REKOMMENDATIONER Inledning Syfte Syftet med föreliggande granskning har varit att översiktligt bedöma: om avvikelsehanteringssystemet lever upp till Socialstyrelsens krav systemets funktionalitet för att förbättra vården om patientnämndens arbete/ärenden integreras på ett tillfredsställande sätt i avvikelsehanteringssystemet / förbättringsarbetet. Läsanvisning Denna rapport är strukturerad så att läsaren på ett snabbt och enkelt sätt skall kunna tillgodogöra sig det mest väsentliga i granskningen. Rapporten inleds (detta kapitel) med en sammanfattande analys vilken också innehåller de slutsatser och rekommendationer som lämnas till landstinget med anledning av denna granskning. Granskningens bakgrund, syfte, utgångspunkter mm presenteras i kapitel två medan det tredje och avslutande kapitlet innehåller granskningens revisionsunderlag, d.v.s. fakta Sammanfattande analys Lever avvikelsehanteringssystemet upp till Socialstyrelsens krav? Granskningen har visat att landstinget har ändamålsenliga styrdokument och övergripande rutinbeskrivningar för stora delar av avvikelsehanteringen, inklusive anmälan enligt Lex Maria, i enlighet med Socialstyrelsens krav. Ett antal s.k. lathundar finns tillgängliga på landstingets hemsida. Beträffande verksamhetsanpassade rutinbeskrivningar är det oklart i vilken grad sådana föreligger i allmänhet. Det har inom ramen för denna granskning inte varit möjligt att på enhetsnivå granska detta genom platsbesök. Vid korta telefonkontakter med några kliniker vid CLV framkommer dock att det lokala arbetet med avvikelser är förankrat och att rutiner tycks finnas även lokalt. Beträffande kravet på riskanalys har landstinget ännu ej börjat genomföra systematiska riskanalyser inom ramen för kvalitetssystemet och som underlag för avvikelsehanteringen. Landstingets nya IT-baserade stödsystem för att hantera avvikelser VIS har nu använts i drygt två år och det bedöms därför som angeläget att informationen i systemet börjar användas för att ge underlag till riskanalys. Genom att använda informationen på detta sätt ökar landstinget kravet på kvalitet i informationen. Samtidigt ökar kraven på enheter som ännu inte fullt ut kommit igång med registreringen att faktiskt göra det. Systemets funktionalitet för att förbättra vården Sammantaget framkommer att alla som revisionen kommit i kontakt med i denna granskning anser att VIS systemet på ett påtagligt sätt underlättat arbetet med avvikelsehantering. Flera menar att antalet rapporterade avvikelser ökat. Dessutom ges i och med införandet av VIS en Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 3

4 väsentligt mycket bättre möjlighet till sammanställning av avvikelser. Revisionens bedömning är att VIS systemet är ändamålsenligt och ger förutsättningar att förbättra vården. Faktiska förbättringar bygger på att identifierade avvikelser åtgärdas och att åtgärderna ger avsedd effekt. I just detta avseende saknas ännu en fungerande dokumentation. Systemet medger att planerade/vidtagna åtgärder med anledning av en avvikelse dokumenteras. Däremot saknas en flaggning som visar att avvikelsen är åtgärdad i meningen att vidtagna åtgärder har givit önskad effekt och därigenom gör så att sannolikheten för att avvikelsen skall inträffa igen ligger på en acceptabel nivå. Just detta torde vara intressant ledningsinformation. Det bedöms som att avvikelser hanteras adekvat på enhetsnivå men att det ännu finns mer att göra avseende sammanställning och analys på övergripande nivå. Följande information bör ur ett övergripande ledningsperspektiv vara intressant att följa: Antal avvikelser av olika allvarlighetsgrad (ingår redan i dagens rapportering) Antal/andel allvarliga avvikelser som åtgärdats (och som inte åtgärdats) Antal/andel av de allvarliga avvikelserna som har en åtgärdsplan (och som saknar åtgärdsplan) Mönster i avvikelserapporteringen o många liknande avvikelserapporter på samma enhet o många avvikelserapporter av samma typ på olika enheter Först när driftsenheterna eller landstinget på övergripande nivå samlat analyserar materialet i t.ex. ovanstående aspekter kan nästa steg i utvecklingen av avvikelsehanteringen tas. Informationen kan då t.ex. användas för att se likheter/mönster som kräver samordnade förbättringsinsatser. Landstinget har idag ingen gemensam, systematisk bevakning av ansvarsärenden. Aktuella händelser / ansvarsärenden mm (som t.ex. finns förtecknade i Läkartidningen eller Socialstyrelsens RiskDataBas) läggs som länk - ibland ut på landstingets hemsida. Vid hearingen framkom att landstinget har planer på att inrätta ett medicinsk råd. En av uppgifterna skulle kunna vara att mer systematiskt stå för denna bevakning. Det medicinska råd som landstinget planerar inrätta kan ha viktiga uppgifter i dels att samordna bevakningen av ansvarsärenden dels i att utifrån analyser av den samlade avvikelserapporteringen identifiera och initiera samordnade förbättringsinsatser. Integrering av Patientnämndens ärenden i VIS Handläggaren på Patientnämnden tar kontakt med berörd verksamhetschef när ett patientärende uppkommer. Verksamhetschefen skall då enligt landstingets regler registrera patientärendet i VIS. Dagens manuella rutin säkerställer inte att samtliga patientärenden registreras i VIS och handläggaren vid Patientnämnden menar att detta heller inte sker i vissa fall. Patientnämndsärenden är viktiga ur avvikelsesynpunkt och landstinget bör, i avvaktan på ITstöd avseende Patientnämndsärenden, säkerställa att denna manuella hantering fungerar. Detta kan t.ex. ske genom att verksamhetschefen kvitterar att patientnämndsärenden registrerats i VIS på det underlag som kommer från Patientnämndens handläggare. Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 4

5 1.1.3 Slutsatser / rekommendationer Mot bakgrund av ovanstående lämnas följande slutsatser och rekommendationer: Landstinget har ett fungerande avvikelsehanteringssystem som i huvudsak uppfyller Socialstyrelsens krav. Beträffande riskanalys och åtgärder/återföring av avvikelser finns förbättringsmöjligheter. Goda förutsättningar bedöms finnas att med relativt enkla medel åtgärda detta. VIS-systemet bedöms som ändamålsenligt och ger förutsättning att förbättra vården. För att dra större nytta av systemet bör landstinget på ledningsnivå genomföra övergripande analyser av rapporterade avvikelser. Detta dels i syfte att få underlag för riskanalys dels för att identifiera behov av gemensamma/samordnade förbättringsinsatser. VIS-systemet bör kompletteras med möjlighet att ange att en avvikelse är åtgärdad. Landstinget bör införa en övergripande systematisk bevakning av ansvarsärenden. Landstinget behöver säkerställa att samtliga Patientnämndsärenden registreras i VIS. Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 5

6 2 BAKGRUND 2.1 Inledning I socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1996:24(M) finns regler om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. I föreskriftens 4, avsnitt e. Riskanalys och avvikelsehantering stipuleras att kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för: identifiering, analys och bedömning av risker identifiering, dokumentation och analys av felaktigheter, skador och avvikelser från det förväntade förloppet som kan ha betydelse för kvaliteten hur uppkomna fel eller brister åtgärdas och hur erfarenheter från avvikelsehanteringen återförs i förebyggande syfte hur anmälan enligt Lex Maria skall göras I ett nummer av Läkartidningen 2003 intervjuas Socialstyrelsens centrala tillsynschef, Catarina Andersson Forsman. Enligt artikeln menar Catarina Andersson Forsman att landstingen generellt och främst läkarna dåligt utnyttjar avvikelsehanteringssystem i patientsäkerhetsarbetet. Landstinget har nyligen infört ett gemensamt, IT-baserat, avvikelsehanteringssystem. Det finns således skäl för revisionen att granska att avvikelsehanteringssystemet lever upp till Socialstyrelsens krav och om systemet i övrigt fungerar tillfredsställande i landstingets förbättringsarbete. 2.2 Syfte Att översiktligt bedöma: om avvikelsehanteringssystemet lever upp till Socialstyrelsens krav systemets funktionalitet för att förbättra vården om patientnämndens arbete/ärenden integreras på ett tillfredsställande sätt i avvikelsehanteringssystemet / förbättringsarbetet. 2.3 Metod och avgränsning Granskningen genomförs i form av en hearing. Som underlag och förberedelse inför hearingen sker en genomgång av dokumenterad beskrivning av landstingets avvikelsehanteringssystem. Granskningen av avvikelsehanteringen fokuseras på vårdrelaterade avvikelser. 2.4 Granskningens genomförande Till hearingen har inbjudits följande personer: Ansvarig ( systemägare ) för landstingets avvikelsehanteringssystem Planeringschef vid landstingets kansli Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 6

7 Förvaltningschef (högste tjänsteman) och handläggare vid patientnämndens förvaltning Chefläkare och chefsjuksköterskor vid CLV, Ljungby lasarett, Primärvården, och Rehab (Även chefläkaren inom psykiatrin var inbjuden men deltog inte vid hearingen.). Ordförande i landstingets styrgrupp för avvikelsehanteringssystemet Inför hearingen formulerades ett antal frågor med utgångspunkt i socialstyrelsens föreskrifter och landstingets egen dokumentation angående avvikelsehanteringssystem. Frågorna delgavs de inbjudna och revisorerna i samband med kallelsen till hearingen. Korta telefonintervjuer har också genomförts med: Landstingets säkerhetschef Systemadministratör som hanterar avvikelsehanteringssystemet Ordförande i landstingets styrgrupp för avvikelsehanteringssystemet Patientnämndens handläggare Avdelningschefer vid tre kliniker inom CLV 2.5 Utgångspunkter Avvikelsehanteringen är en del av vårdgivarens kvalitetssystem och avser den del som rör rutiner för att identifiera, rapportera, analysera, följa upp och återföra avvikelser. Med avvikelse, d.v.s. tillbud eller skada, avses en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patienten eller vårdgivaren. SoS krav på avvikelsehantering Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för: Riskanalys Identifiering, dok.,analys av avvikelser Åtgärda brister, återföra erfareneheter Anmälan enl. Lex Maria Avvikelser kan vara relaterade till medicinska insatser eller till den omvårdnad som ges till patienten. Orsaker till avvikelser kan finnas i det mänskliga handlandet, tekniken och vårdens organisation inom och mellan olika delar i vårdkedjan. En bärande tanke med avvikelsehanteringen är att man skall se avvikelser som en möjligheter till förbättring. Ansvarsmässigt skall all personal identifiera, rapportera och dokumentera avvikelser. Den närmast överordnade chefen bedömer avvikelsen och svarar för den vidare handläggningen. Verksamhetschefen har det slutliga ansvaret för analys, uppföljning och återföring. Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 7

8 Rutiner för avvikelsehantering skall finnas för varje vårdverksamhet och vara anpassade till just den verksamheten. Identifiering, rapportering, analys, uppföljning och återföring skall beskrivas. Särskild hantering gäller för avvikelser enligt Lex Maria. Vid en avvikelse där en patient har drabbats av en allvarlig skada eller fått en allvarlig sjukdom i samband med vård och behandling, eller när det finns anledning att misstänka att en sådan skada eller sjukdom kan uppkomma senare måste händelsen anmälas till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen är ansvarig för att detta sker. Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 8

9 3 REVISIONSUNDERLAG 3.1 Landstingets avvikelsehanteringssystem Riktlinjer inom Landstinget Kronoberg Ansvaret inom landstinget kring avvikelsehantering finns beskrivet i ett dokument från landstingsdirektören. Biträdande landstingsdirektören har också i särskilt dokument fastställt rutiner för Lex Maria-anmälan. Båda dessa dokument finns tillgängliga via landstingets hemsida. Ansvar och regler kring avvikelsehantering finns dessutom att läsa i en lathund som också är tillgänglig via landstingets hemsida. Lathunden innehåller förutom dessa regler och ansvar även begreppsdefinitioner, klassificering av avvikelser, praktisk hantering för rapportering och olika konkreta avvikelseexempel med förslag till klassificering. På hemsidan finns också en lathund för statistikuttag ur VIS-systemet. Landstingets regler och ansvar kring avvikelsehantering har en tydlig koppling till Socialstyrelsens föreskrifter VIS VIS är landstingets IT-system för att hantera avvikelser och står för VårdInformationsSystem. Systemet började införas 2001 och den första avvikelsen är inrapporterad i systemet i juni samma år. Ett stort antal användare (målet är alla anställda) har möjlighet att registrera avvikelser direkt i VIS. I februari 2004 har uppskattningsvis 40% av de anställda denna behörighet. I avvaktan på att alla anställda skall få behörighet att registrera avvikelser direkt i VIS finns en manuell blankett för avvikelserapportering. Inom vissa verksamheter sker registreringen samlat via någon eller några utsedda personer vilka registrerar samtliga rapporter. Andra verksamheter har redan tilldelat alla, eller nästan alla, behörighet att själva registrera avvikelserapporter i VIS. Via mailsystem kan den som registrerar en rapport meddela berörd chef eller annan om avvikelserapporten. Efter registrering kan ansvarig chef i Ärendehanteringen i VIS gå vidare med handläggningen av avvikelsen. Systemet innehåller en möjlighet att lägga in bevakningsdatum, t.ex. för att följa upp att avvikelsen hanterats rätt och att lämpliga åtgärder vidtagits och implementerats. I en statistikmodul kan inrapporterade uppgifter sammanställas och presenteras efter avvikelsetyp, tidsintervall och organisatorisk enhet. Enligt landstingets chefläkare är alla verksamheter inom sjukvården inne i systemet, alla enheter har rapporterat. Trots detta är det en stor variation i antalet rapporterade avvikelser mellan enheter. 3.2 Riskanalys Vid hearingen framkom enstaka exempel på att verksamheter genomfört egna riskanalyser vilka delvis har kopplats till avvikelsehanteringen. Generellt sett tycks däremot detta inte ske. Flera av deltagarna vid hearingen menade att underlag för en sådan analys kommer att kunna Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 9

10 erhållas ur VIS-systemet men att detta ännu ej varit möjligt p.g.a. att systemet ännu inte använts tillräckligt länge. 3.3 Identifiering, dokumentation och analys av avvikelser En viktig förutsättning för att verksamheterna skall rapportera avvikelser är att personalen förstår syftet med att rapportera, att de vet vad som är en avvikelse och även är förtrogna med det praktiska förfarandet vid rapportering. Verksamheterna framhåller att avvikelserapportering inte är nytt men att det samtidigt blivit mer konkret och enklare i och med införandet av VIS. Landstingsledningen menar att det inte ännu är självklart för alla vad som menas med en avvikelse men att frågan är levande. I den lathund som finns på landstingets hemsida finns följande definition av vad en avvikelse är: En avvikelse är en icke förväntad händelse som orsakat eller skulle ha kunnat orsaka fara för/eller skada hos patient, anhörig eller personal. Landstinget genomför på driftsenheternas uppdrag utbildningar i avvikelsehanteringssystemet. Hittills har ca 200 personer framförallt kontaktpersoner på respektive enhet - utbildats på detta sätt. Utbildningar har dessutom skett i kaskadform d.v.s. de som utbildats centralt har i sin tur utbildat sina arbetskamrater lokalt. Denna form av utbildning kommer att fortskrida framöver och landstinget planerar i mars genomföra utbildning av utbildare. Följande insatser görs enligt verksamhetsföreträdarna för att få medarbetarna att känna till systemet och få dem att registrera avvikelser: Utbildning i avvikelsehantering/vis finns med på introduktionsprogrammet för nyanställda (lokala kontaktpersoner utbildar) Avvikelsehanteringen beskrivs vid introduktionssamtal Statistik ur VIS presenteras för personalen. På många håll diskuteras rapporteringsfrekvensen för olika enheter på t.ex. arbetsplatsträffar. Syftet är att få fler att rapportera avvikelser och inse att det är till för att förbättra verksamheten och inte för att hitta syndabockar. Analys sker främst av rapporteringsfrekvens. Detta förhållande gäller både på verksamhetsnivå och på central nivå i landstinget. Nyligen har landstinget infört krav på regelbunden rapportering (sammanställning) av avvikelser. Rapporteringen skall avse antal avvikelser, typ av avvikelser och åtgärder. De två första delarna rapporteras enligt landstingsledningen, däremot finns mer att önska avseende rapporteringen av åtgärder. Landstingsledningen har än så länge inte gjort någon samlad analys av verksamheternas rapportering eller av grunddata i VIS. 3.4 Åtgärda brister och återföra erfarenheter Enligt landstingets regler har avdelningschef ansvar för att en avvikelse bearbetas och avslutas eller vidarebefordras till verksamhetschef. Verksamhetschefen har dessutom ansvar för att ta del av verksamhetens samtliga avvikelser, informera om avvikelser och vidtagna åtgärder till personalen inom verksamheten samt att rapportera sammanställning av avvikelser med analys och åtgärder till driftenhetschef i samband med delårsbokslut och årsanalys. Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 10

11 Enligt verksamhetsföreträdarna hanteras varje avvikelse efter sina förutsättningar. Många avvikelser kan åtgärdas omedelbart genom att t.ex. införa en ny regel. Andra avvikelser kan vara av karaktären att ingen direkt åtgärd är motiverad. I de fall mer omfattande åtgärder eller ändringar i arbetssätt krävs är det oftast berörd avdelningschef som i praktiken vidtar åtgärder i samverkan med berörd personal. Vid telefonkontakt med några avdelningschefer vid CLV har det visat sig att samtliga dessa löpande tar upp avvikelser till information/diskussion vid avdelningsmöten/arbetsplatsträffar, att de också dokumenterar vidtagna åtgärder i VIS och att de involverar berörd personal i förbättringsarbetet. Uppföljning sker löpande eller vid nästa avdelningsmöte. Från avdelningarna och detta bekräftades vid hearingen menar man att det som ännu inte fungerar fullt ut är dokumentationen av att vidtagna åtgärder faktiskt givit önskad effekt och att avvikelsen därigenom kan avskrivas. Några preciserade rutinbeskrivningar kring hur verksamheterna skall förfara i förbättringsarbetet har inte framkommit. Vid några av klinikerna inom CLV används i vissa fall förbättringsmetoder inom ramen för kvalitetsverktyget Kvalitet till er tjänst. Deltagarna vid hearingen ansåg att det fortfarande finns brister i avvikelsehanteringen avseende förbättring/återföring. Systemmässigt är det möjligt att markera en avvikelse som avslutad utan att den är åtgärdad. Detta förhållande är naturligt då det inträffar att avvikelser kan avslutas utan att åtgärder är motiverade. Det skulle däremot vara en fördel ur kvalitetssynpunkt om systemet gav stöd för att ange att avvikelsen är åtgärdad. 3.5 Anmälan enligt Lex Maria Enligt verksamhetsföreträdarna finns etablerade rutiner för anmälan enligt Lex Maria. Rutinerna är nyligen uppdaterade och finns tillgängliga på landstingets hemsida. 3.6 Bevakning av avvikelser med stort intresse för landstingets sjukvård Landstinget har idag ingen gemensam, systematisk bevakning av ansvarsärenden. Aktuella händelser / ansvarsärenden mm (som t.ex. finns förtecknade i Läkartidningen eller Socialstyrelsens RiskDataBas) läggs som länk - ibland ut på landstingets hemsida. Vid hearingen framkom att landstinget har planer på att inrätta ett medicinsk råd. En av uppgifterna skulle kunna vara att mer systematiskt stå för denna bevakning. 3.7 Patientnämndsärenden och VIS Enligt landstingets regler om avvikelsehantering är verksamhetschefen ansvarig för att även ärenden från Patientnämnden registreras i VIS. Handläggaren vid Patientnämnden kontaktar verksamhetschefen när nya ärenden kommer upp. Ibland har verksamheten själva redan registrerat avvikelsen när den ånyo kommer som ärenden från Patientnämnden. I dessa fall kan det hända att samma händelse registreras som två avvikelser i VIS. Omvänt händer det, enligt Patientnämndens handläggare att patientärenden inte registreras alls i VIS. Patientnämndens handläggare sammanställer årligen ärenden till respektive verksamhetschef. Detta arbete sker manuellt då nämnden idag saknar ett IT-stöd för att hantera ärendena. Ett nytt IT-baserat ärendehanteringssystem planeras införas i landstinget. Systemet kommer att hantera ärenden i allmänhet, d.v.s. inte enbart Patientnämndens ärenden. Granskning av avvikelsehanteringen, Landstinget Kronoberg 11

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Avvikelsehantering att lära av misstagen

Avvikelsehantering att lära av misstagen Revisionsrapport* Avvikelsehantering att lära av misstagen Kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Mars 2008 Anna-Karin Nesheim Roine Gillingsjö *connectedthinking

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer

Avvikelsehantering statistikproduktion

Avvikelsehantering statistikproduktion Avvikelsehantering statistikproduktion Denna processbeskrivning behandlar rutiner för hantering av avvikelser i verksamheten, som medfört eller skulle kunna ha medfört, fel eller förseningar i Trafikanalys

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011

MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 21 jan 2013 Tor Svensson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Landstinget i Kalmar län. Granskning av avvikelsehanteringen. Revisionsrapport. KPMG AB 16 mars 2012 Antal sidor: 16 Antal bilagor: 1

Landstinget i Kalmar län. Granskning av avvikelsehanteringen. Revisionsrapport. KPMG AB 16 mars 2012 Antal sidor: 16 Antal bilagor: 1 Revisionsrapport KPMG AB 16 mars 2012 Antal sidor: 16 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning och rekommendationer 1 2. Bakgrund och syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Projektorganisation

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av granskning av försörjningsstöd

Revisionsrapport Uppföljning av granskning av försörjningsstöd Revisorerna i Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en uppföljning avseende tidigare granskning av försörjningsstöd. Revisionen hemställer

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Division Folktandvårds kvalitetsarbete. Granskning av. Norrbottens läns landsting. Januari 2003. Ellinor Nybom Jan-Erik Wuolo

REVISIONSRAPPORT. Division Folktandvårds kvalitetsarbete. Granskning av. Norrbottens läns landsting. Januari 2003. Ellinor Nybom Jan-Erik Wuolo REVISIONSRAPPORT Granskning av Division Folktandvårds kvalitetsarbete Norrbottens läns landsting Januari 2003 Ellinor Nybom Jan-Erik Wuolo www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Revisionsrapport Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Motala kommun Kerstin Karlstedt December 2012 Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfrågor... 3 2.2. Metod... 3 4.1. Servicegaranti... 7 4.2.

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Effektiv avvikelse- och riskhantering skapar mer fokus på åtgärder Exempel på arbeten från Landstinget i Östergötland och Region Skåne

Effektiv avvikelse- och riskhantering skapar mer fokus på åtgärder Exempel på arbeten från Landstinget i Östergötland och Region Skåne Effektiv avvikelse- och riskhantering skapar mer fokus på åtgärder Exempel på arbeten från Landstinget i Östergötland och Region Skåne Anna Gunnarsson, Landstinget i Östergötland Eva Hellman, Landstinget

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl.

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl. I II Landstinget DALARNA ~ILAGA ~6 ~ 33 BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum 2013-03-25 Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Kultur- och bildningsnämnden

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2013-02-28 1(12) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2012 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm är en vårdgivare med verksamhet vid 15 centraler från Luleå i norr till Malmö i söder.

Läs mer

Risk- och avvikelsehantering I kommunal hälso- och sjukvård

Risk- och avvikelsehantering I kommunal hälso- och sjukvård Dnr Son 2015/100 1(1) 2011-10-03 MAS RIKTLINJE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rev. 2015-06-15 MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering I kommunal hälso- och sjukvård Eva Wahtramäe Carlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Avvikelsehantering i Primärvården FyrBoDal. Eva Larsson, systemadministratör

Avvikelsehantering i Primärvården FyrBoDal. Eva Larsson, systemadministratör Avvikelsehantering i Primärvården FyrBoDal Eva Larsson, systemadministratör 1 Importfil 3 ; 17 ; Nummer 22 ; Namn 15 ; E-postadress 3 ; Påloggningsnamn 5 ; Lösenord 57 ; Lösenord giltigt till NoBo Karlsson

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Avvikelsehantering. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Avvikelsehantering. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Avvikelsehantering Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-06-18 14REV48 2(16) Sammanfattning Vårdgivaren har ett ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Som en del i detta arbete

Läs mer