Innovativ utvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innovativ utvärdering"

Transkript

1 Innovativ utvärdering Paper till HSS 15 i Klamar Mats Holmquist

2 Samordningsförbunden i Sverige har till uppgift att samordna myndigheterna inom välfärden för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Man finansierar insatser som syftar till att samlokalisera, utveckla gemensamma metoder och individanpassa insatser efter vars och ens förutsättningar och behov. Ett centralt syfte är att få samarbetet mellan parterna att fungera bättre och använda samhällets resurser för rehabilitering mer kostnadseffektivt. Samverkan kräver organisering, vilket är skälet till att samordningsförbund bildats. De är juridiskt självständiga myndigheter och har funnits sedan Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft den 1 januari Det finns 80 samordningsförbund som omfattar 240 av Sveriges 290 kommuner. Under 2014 finansierades 960 insatser med sammanlagt deltagare där parterna bidrog med 560 miljoner kronor till samverkan. Inom ett samordningsförbund samverkar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Samordningsförbundet Halland är ett av dem och omfattar fem kommuner i regionen. Verksamheten ska möjliggöra en snabbare återgång till arbete och etablering på arbetsmarknaden genom att finansiera en gränsöverskridande samverkan. Syfte Samordningsförbundet Halland har ett samverkansavtal med Högskolan i Halmstad (HH) som omfattar utvärdering av fem insatser, projekt, i fyra kommuner under tre år samt strategiskt stöd i styrelsen. Syftet är att utvärderingarna ska stödja implementeringen av värdefulla resultat och bidra till hållbara effekter. På HH har vi därför bildat ett utvärderingsteam med fyra forskare och lärare som följeforskar i projekten. Vi organiserar lärande utvärderingsprocesser med i första hand styrgrupperna som är ansvariga för implementeringen. Metodiken i utvärderingsmodellen baseras på teori och erfarenhet inom bland annat lärande utvärdering (Svensson m.fl., 2009), organisatoriskt lärande (Granberg & Ohlsson, 2009), förändringsledning (Jacobsen, 2013), projektarbete (Svensson, Aronsson, Randle & Eklund 2007). Metod Vi organiserar lärloopar i varje projekt. Första loopen börjar med två workshops. En med styrgruppen och en med projektteamet där vi ringar in problemen i de permanenta verksamheterna och lösningsidén i insatsen. Vi fokuserar på samarbetsformer och arbetssätt som kan tänkas implementeras. 2

3 Temporära projekt Lösningsidé Experiment Permanenta verksamheter Problem Behov Lära Utveckla Figur 1: Syfte med följeforskning i projekt Därefter gör vi intervjuer med styrgruppsdeltagarna och teammedlemmarna om samarbetsformerna, arbetssätten och implementeringen. Workshopdokumentationen och intervjuerna sammanställer vi till ett underlag som vi skickar ut till styrgruppen inför ett första gemensamt analysseminarium. Under analysseminariet tar vi upp värdefulla resultat och diskuterar vilka som är realistiska att implementera. Hinder och problem tas upp till analys, möjligheter och lösningar föreslås. Dokumentationen från analysseminariet blir till en första delrapport som lämnas över till styrgruppen för åtgärder. Delrapporten utgör avslutningen på första lärloopen. I utvärderingsprocessen får styrgruppen återkoppling på syfte och mål med projektet, vad som fungerar och vad som är problematiskt. Fokus är på nya samarbetsformer och arbetssätt som kan implementeras i de permanenta verksamheterna hos Socialförvaltningen, Arbetslivsförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Regionen (vården). I andra lärloopen samlar vi in deltagarnas synpunkter med en enkät som vi har tagit fram i samarbete med projektet. Projektgruppen delar ut den och deltagarna skickar in den till oss med post. Vi sammanställer resultaten och gör korstabeller på intressanta variabler.teamet gör några deltagarintervjuer som de skriver rent och skickar till oss. Utifrån enkäten och intervjuerna med deltagarna sätter vi ihop ett nytt underlag till ett andra analysseminarium med styrgruppen. Här sker en liknande kollektiv kunskapsprocess som vid första analysseminariet. Allt dokumenteras i en andra delrapport som ges till styrgruppen för åtgärder. Rapporten avslutar den andra lärloopen. 3

4 Figur 2: Lärloopar Till hösten planerar vi en tredje loop där vi ska göra fokusintervjuer med mellanchefer och en enkät till handläggarna i myndigheterna. Denna mottagarbild ska sedan analyseras tillsammans med styrgruppen utifrån ett implementeringsperspektiv. Dokumentationen läggs ihop med delrapport ett och två till en avslutande utvärderingsrapport. Förutom dessa loopar organiserar vi två analyskonferenser med alla samordningsförbundsprojekt i regionen. Hit samlar vi representanter från alla styr- och projektgrupper samt ansvariga chefer, ledare och politiker i myndigheterna, för att utbyta erfarenheter, dra gemensamma lärdomar och sprida dessa för att påverka makthavarna. Vi kommer även att göra en egen loop med Samordningsförbundets styrelse kring hur de strategiskt kan leda sin projektverksamhet för att generera mer nytta med sina medel. Analys och diskussion Den erfarenhetsbaserade kunskapssynen lyfts fram av Toulmin (1995) som menar att alla teoretiska krav måste belägga sitt värde genom att visa att de har rötterna i människors handlande och praktiska erfarenheter. Principen om stabilitet och enhetlighet står mot mångfald och ömsesidig anpassning till olika omständigheter. Mångfald och kreativa processer kan främjas genom att återgå till det muntliga, det enskilda, det lokala och det tidsbundna hävdar Toulmin. Följeforskningen och ett interaktivt förhållningssätt kan ses som ett uttryck för denna syn. Här finns även en demokratisk aspekt. Att göra praktikerna delaktiga i forskningsprocessen ger dem påverkansmöjligheter och gör dem till aktiva medproducenter av kunskap. Just samverkan mellan teori och praktik menar Delanty (1997) är avgörande för vetenskapens roll i samhället. Formulerandet av forskningsproblem sker alltid i en viss social kontext där det gäller att förstå aktörerna men även se dem inbäddade i sitt sociala sammanhang. Delanty efterfrågar ett större samspråk mellan vetenskap och samhälle och ser samhällsvetenskapen som ett praktiskt samtal format av definitionen av problem. Interaktiviteten i följeforskningen ger konsekvenser för oss forskare. Vi är både ledare av och ledda av följeforskningen (Burton & Mickan, 1993). Vi skapar en stödjande kontext för att möjliggöra följeforskning om frågor som är viktiga för praktikerna. Vi organiserar och leder 4

5 gemensamma analysseminarier vilka ger konsekvenser som påverkar både projekten och vår följeforskning. En analys av ett bristande målfokus ledde till avhopp i projektgruppen och förändrade vår utvärderingsdesign. Relationen mellan oss forskare och styrgruppen blir mer subjekt subjekt lik. En fördel är då att tyst kunskap kan lyftas upp med hjälp av oss. Vi lyfter även in teori i analyserna som stöd för mer generella slutsatser. Kombinationen av teoretiska och praktiska frågor bidrar bägge till bygget av en lokal teori i just detta projekt och till en teori i handling (Hansson, 2003). Här spelar de lokala kontextuella förutsättningar en aktiv roll. Exempelvis hur de sociala relationerna ser ut i styrgruppen och vilken roll organisationskulturen spelar i olika myndigheter och hur samarbetsklimatet är olika kommuner. Eriksson & Holmer (1991) anger tre sätt att förhålla sig till aktionsforskningsprocessen som bygger på praktikernas behov att ta del av forskarnas kunskap, för att bättre kunna förändra sin egen verklighet. 1. Praktikerna får ta del av den akademiska kunskapen som finns via forskarna (inhämtande av kunskap) 2. Forskarna hjälper till med att utveckla kunskaper hos praktikerna som är mer eller mindre latenta (utvecklande av egen kunskap) 3. Praktiker och forskare medverkar tillsammans i den sociala produktionen av kunskap (gemensam kunskapsproduktion) I vårt fall dominerar det sista. Inom lärlooparna utvecklas gemensam kunskap som sedan utvecklas ytterligare mellan looparna. Forskarens roll När följeforskningen är en del av ett praktiskt projekt och forskaren är interaktiv i utvärderingsprocessen, kan forskarrollen vara svår att definiera. Forskaren kan bli medproducent av sina egna data. Ett sätt att förhålla sig till denna roll är att växla mellan närhet och distans, handling och reflektion (Jonsson, 2001). Att vi alltid är minst två forskare gör att vi både kan leda och dokumentera workshops och seminarier. Vår interaktiva rörelse mellan den akademiska världen och den andra världen kan liknas vid abduktion (Alvesson & Sköldberg, 1992). Forskaren växlar mellan världarna och låter de akademiska teorierna impregneras av praktiken. Sedan rör sig forskaren tillbaka till akademin, tar då med sig de nya praktiska kunskaperna och låter dem impregneras av teorier. Mötet mellan världarna sker genom dialog och interaktion. I början sker oftast en diskussion om och definiering av problemet följt av data insamlingar, tolkningar och analyser. När dessa nya kunskaper återförs till praktiken sker i bästa fall en tillämpning och intervention. Följeforskarens abduktiva rörelse mellan teori och praktik kan beskrivas enligt figur 3 nedan. 5

6 Artiklar, rapporter Akademi Teorier Utvecklad teori Datainsamling Interaktion Probleminventering Tolkning, analyser Interventioner Tillämpad kunskap Praktik Verklighet Utvecklad praktik Figur 3: Abduktiv interaktivitet Beslut, förändring Den abduktiva logiken bygger på kreativitet, att se nya sammanhang, att tolka innebörder, att uppfatta nya relationer, att förklara samband att ge ny innebörd åt det som redan är känt (Svensson, 1992) Denna växelverkan mellan forskning och praktik kan innebära att planera en workshop, genomföra den, observera vad som sker, reflektera över resultatet och därmed identifiera nya problem. Det blir en spiral med återkommande loopar. Jonsson (2001) menar att vid interaktiv kunskapsbildning kommer forskare och praktiker från två olika sammanhang och möts i ett tredje där de för dialog med varandra. Detta tredje system utgör ett socialt rum där relationen mellan teori och praktik hanteras och där kunskap genereras. När du befinner dig i ditt forskningssystem har du rollen av primär aktör. Du är ansvarig för att teoretisk kunskap utvecklas och sprids. I det interaktiva dialogsystemet är du och praktikerna gemensamt ansvariga för att interaktionen fungerar och att innehållet är relevant. Jon Ohlsson (2002) kallar denna forskarroll för kritisk reflektör för att sträva efter att precisera och upprätthålla en distinktion mellan kunskapande och utvecklingsbidragande. Rollen tar sig yttryck i tre aktiviteter som påminner om hur vi arbetar i våra loopar: 1. Forskaren och praktikerna försöker gemensamt upptäcka problem och viktiga frågor 2. Forskaren reflekterar kontinuerligt över iakttagelser och relaterar dessa till en mer abstrakt förståelse 3. Forskaren återkommer till praktikerna med tolkningar för att få till stånd en gemensam reflektion. 6

7 Interaktiv följeforskning blir intressant genom att den kan bidra med ett utvecklingsinriktat och kreativt lärande (Ellström 1992). Problemet med den traditionella utvärderingen är att den för lite sysslar med innovationer och för mycket med kartläggningar. Det gör det svårt att överskrida det befintliga och undersöka de möjligheter som finns för utveckling, både av praktiken och av teorin. Agneta Hansson (2003) visar på tre typer av resultat från aktionsforskning: 1. Resultat som bidrar till produktionen av teorier och till ackumulerad akademisk kunskap (teoretiskt resultat) 2. Utveckling av teoretisk kunskap och praktisk kompetens kopplad till organisationen som en effekt av dialog baserad interaktion mellan forskare och praktiker (praktisk kunskapsutveckling) 3. Konkreta praktiska resultat av utvecklingsprocessen i form av interventioner i den berörda organisationen (praktisk intervention) Fram träder tre olika forskarroller som i text kan beskrivas som åtskilda men som i verkligheten troligen samspelar med varandra beroende på situation och fas i forskningsprocessen. Tabell 1 är ett sätt att särskilja forskarrollerna. Tabell 1: Forskarroller ROLL Traditionell forskare Interaktiv forskare Aktionsforskare Fokus Kunskapsbildning Lärande Förändring Avstånd Distans Växlande Närhet Position Observerar Deltar Driver Bidrag Sakkunskap Processkunskap Metodkunskap Resultat Teoretisk kunskap Praktisk kunskap Praktisk intervention En traditionell forskare samlar in och analyserar data. En interaktiv forskare deltar och bidrar aktivt till lärande. En aktionsforskare organiserar och driver fram handlingar för förändring. Jonsson (2001) menar att den interaktiva rollen ofta är komplex och mångfacetterad, kan bli splittrad och att fokuseringar kan förloras eller blandas ihop. Styrkan är dock att det ger möjlighet till djup förståelse och direkt omsättning av utvunna kunskaper genom kontinuerliga återkopplingar och gemensamma analyser. Forsberg & Starrin (1997) instämmer och anser att deltagarbaserad forskning skapar goda förutsättningar för att mer relevanta frågor kan ställas, rimligare fokuseringar kan göras och mer realistiska och acceptabla interventionsstrategier kan utvecklas. Beskrivningar, tolkningar och analyser som vi gör i akademin kan stämmas av i dialog med praktikerna på analysseminarierna. En tankemässig återvändsgränd kan snabbt upptäckas och ersättas av mer meningsfulla och relevanta tankespår. Den interaktiva kunskapsprocessen skapar på detta sätt förutsättningar för ett giltigt lärande. Winther Jörgensen (2008) menar också att kunskaperna som den interaktiva forskningen bidrar med blir socialt robusta genom sin kommunikativa validitet. En hypotes kan testas i dialog och sedan prövas i praktik för att se om den håller. 7

8 Utvärderingens roll Traditionell utvärdering är ofta summativ. Den görs i slutet, sammanfattar ett projekt och kontrollerar om resultatet stämmer med syftet och målen. Lärande utvärdering är istället formativ (Svensson m.fl., 2009). Den görs under tiden och tar fram underlag som kan användas till att leda och förbättra projektprocessen. Men i bägge dessa former är sambandet mellan temporär och permanent organisation svagt. Kopplingen mellan projektlärande och organisationslärande saknas. Det blir lätt ett fokus på aktiviteter, projektprocess och tillfälliga resultat. I vårt följeforskningsarbete fokuserar vi istället på organisationsnivån. På implementering av värdefulla resultat i de ordinarie verksamheterna. På långsiktiga effekter. Denna utvärderingsform kan kallas innovativ då den vill bidra till att ta det nya till världen, till att nyttiggöra projektresultat och utveckla ordinarie verksamhet. Då krävs en utvärderingskompetens som även kan organisera och leda lärprocesser, som kan sätta in utvärderingsarbetet i ett förändringssammanhang och bidra till en hållbar arbetslivsutveckling. Tabell 2 är ett sätt att särskilja de olika utvärderingsformerna. Tabell 2: Utvärderingsformer Summativ Formativ Innovativ Varför? Kunskap att bedöma projektet Kunskap att utveckla projektet Kunskap att utveckla organisationen För vem? Projektägare, finansiärer Projektgrupp, deltagare Styrgrupp, mottagare Av vem? Extern Närstående Mångkompetent När? I slutet, efteråt Under tiden Under tiden och efteråt Vad? Resultat Process Effekter Några saker vi kunnat observera i det innovativa utvärderingsarbetet så här långt är att En teoribaserad grund för utvärderingsdesignen som förankras i styrgruppen, ger stöd för riktning och prioritet i arbetet Involverandet av styrgruppen i utvärderingsprocessen skapar både relevans i forskningen och delaktighet i lärprocesserna Analysseminarierna blir ett tillfälle till mellanorganisatoriskt lärande och integrerad spridning Erfarenhetsbaserat kollektivt lärande rymmer innovativa möjligheter Förankring och delaktighet i organisationerna är avgörande för implementeringsprocessen 8

9 Referenser Alvesson & Sköldberg (1992) Tolkning och reflektion, Studentlitteratur, Lund Axelsson H. (1997) Våga lära. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, Göteborgs Universitet Burton J. & Mickan P. (1993) Managing Action Research, ur Ghaye T. & Wakefield P. (1993) The role of self in action research, C.A.R.N. Hyde Publication, Bournemouth Delanty, G. (1997). Social Science Buckingham: Open University Press. Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Fritzes. Stockholm Eriksson K. & Holmer J. (1991) Studiecirklar som stöd för förändring av arbetslivet, Rapport nr 1991:09. Institutionen för pedagogik, Göteborgs Universitet Forsberg, E. & Starrin, B. (1997). Frigörande kraft empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm: Gothia. Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur. Hansson A. (2003) Praktiskt taget. Doktorsavhandling. Institutionen för sociologi, Göteborgs Universitet Hansson T. (2000) The heart of learning organizations, Doktorsavhandling. Institutionen för lärarutbildning, Luleå Tekniska Universitet Holmquist, M. (2008). Samverkan och lärande - reflexioner om interaktiva möjligheter och hinder. I Gunnarsson, E., Johannisson, B. & Stjernberg, T. (red) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Acta Wexionensia, Växjö, sid Jacobsen, D. I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. Jonsson L. (2001) Kunskapsbildning i samverkan mellan forskning och praktik, Doktorsavhandling, Ekonomiska Institutionen, Linköpings Universitet Maxwell J. (1996) Qualitative research design. An interactive approach, Applied social research methods series, vol 41, SAGE, London. Ohlsson J. (2002) Forskaren som kritisk reflektör. Pedagogisk forskning med dialog i praktiken. Ur Svensson L., Brulin G., Ellström P.-E. & Widegren Ö. (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik, Arbetsliv i omvandling 2002:7, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Svensson L. (2002) En analys och blick framåt. Ur Svensson L., Brulin G., Ellström P.-E. & Widegren Ö. (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik, Arbetsliv i omvandling 2002:7, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Svensson L., Aronsson G., Randle H. & Eklund J. (2007). Hållbart arbetsliv. Projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling. Malmö: Gleerup. Svensson L. m.fl. (red) (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Toulmin, S. (1995). Kosmopolis. Stockholm: Ordfront. 9

10 Winther Jörgensen, M. (2008). På framkant: Interaktiv forskning och vetenskapens plats i samhället. I Johannisson, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T. (red) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik, sid Växjö: Växjö University Press. 10

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning

Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning Författare: Gunilla Albinsson och Kerstin Arnesson Lärosäte/organisation: Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona, Sverige Kontaktuppgifter:

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning?

Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning? Aktionsforskning, Interaktiv forskning, Följeforskning? Samverkan mellan forskare och praktiker i forsknings- och utvecklingsarbete Erik Lindhult, Mälardalens högskola 19 september, 2011 Agenda Vad är

Läs mer

Utvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund

Utvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund Utvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund Antagen 2014-10-24 Inledning Enligt lagen om finansiell samordning (2003:1210) åläggs samordningsförbunden att finansiera rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

Integrerad samverkan. Christian Ståhl

Integrerad samverkan. Christian Ståhl Integrerad samverkan Christian Ståhl 2 Studie 1: Vad är arbetsförmåga? Perspektiv på arbetsförmåga Positiv till samverkan Holistisk Samverkansinriktade läkare Reduktionistisk Övrig vårdpersonal Försäkringskassan

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund) Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-23 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-03-26

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Samordningsförbund Gävleborg

Samordningsförbund Gävleborg Samordningsförbund Gävleborg Dialogmöten Primärvården 16-17 februari 2015 Projektledare Tinna Cars-Björling Samordningsförbund Gävleborg bildades formellt 2014-12-15 Leds av en styrelse som består av sju

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp 1 (7) Utbildningsplan för: Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, 60-120 hp Master's Programme in Sustainable Information Provision (60 or 120 Credits) Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Sonja.sheridan@ped.gu.se Föreläsningens fokus Hur kan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning synliggöra barns och ungdomars lärande och deras

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg. Carina Löfström & Solveig Högberg

Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg. Carina Löfström & Solveig Högberg Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg Carina Löfström & Solveig Högberg 2010-12-08 Kompetensstegen Nationell satsning för kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun 1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30 ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30 Ett pärlband av projekt Olika kompetensutvecklingssatsningar de senaste c:a tio åren: Kompetensstegen Olika typer av grundutbildningar

Läs mer

SIRA Workshop Dokumentation

SIRA Workshop Dokumentation SIRA Workshop Dokumentation Malmö - 15 maj, 2014 SIRAs möte den 15 maj 2014 i Malmö hade stort fokus på interaktivitet både innehållsmässigt, i vad som diskuterades, men också rent praktiskt, hur vi diskuterade.

Läs mer

Vad innebär lärande i lärande utvärderingar

Vad innebär lärande i lärande utvärderingar O.P. Utvärdering 2013-10-31 1 (11) Olle Palm Vad innebär i utvärderingar Bakgrund Detta paper är en vidare bearbetning av ett paper jag skrev inom kursen Lärande utvärdering och följeforskning vid Mälardalens

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng Programstart: Våren 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Kollektivt lärande i samverkan

Kollektivt lärande i samverkan Detta dokument är en del av dokumentationen av Lust H-projektet 2003-2005. Läs mer på www.lusth.se! Kollektivt lärande i samverkan Paper till HSS, Östersund, april 2005 Mats Holmquist Högskolan Halmstad

Läs mer