Krav på snökedjor på tunga fordon?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krav på snökedjor på tunga fordon?"

Transkript

1 1 Krav på snökedjor på tunga fordon? Göran Forssén

2 2 Krav på snökedjor på tunga fordon? Innehåll 0. Sammanfattning sid 2 1. Frågeställning 3 2. Utredningens genomförande 4 3. Bestämmelser i Sverige, Norge och i andra länder 4 4. Erfarenheter och uppfattning i Norge 5 5. Uppfattning vid svenska åkerier 7 6. Snökedjor på bussar 8 7. Synpunkter från snökedjetillverkare 9 8. Analys, slutsatser och förslag Sammanfattning Är det motiverat att införa krav på att tunga fordon ska medföra snökedjor för att användas vid behov? Vad är fördelarna respektive nackdelarna med ett sådant krav? Det är frågeställningen för denna utredning. Det är inte helt enkelt att komma fram till om det är klokt att införa krav på snökedjor för tunga fordon i Sverige, eller inte. Om det funnits starka skäl som tidigare identifierats för att införa ett sådant krav så hade det redan varit infört. Sedan kan man konstatera att förutsättningarna nu ändrats något jämfört med tidigare genom att vi har mer vägar. Att få bort tunga fordon som kör fast där det är ett körfält på sådana vägar är inte helt enkelt. Förutsättningarna ändras också fortlöpande genom att det blir allt mer utländska lastbilar på våra vägar. Dessa fordon är ofta sämre rustade för vinterväglag än vad de svenskregistrerade är. Ofta har också den utländska föraren sämre erfarenhet av att köra på vinterväglag. En samlad bedömning visar enligt min mening att det inte finns tillräckliga skäl för att införa krav på snökedjor. Det är dock inte någon tvärsäker slutsats. Om krav på snökedjor införs förbättras framkomligheten. Även trafiksäkerheten i viss mån. De samhällsekonomiska kostnaderna som blir följden av stopp p g a att tunga fordon fastnat och blockerar vägar skulle minska. De ovan nämnda fördelarna förutsätter dock naturligtvis att fordonsföraren verkligen har kedjor med sig och använder dessa när det erfordras. Det är enligt min uppfattning en avgörande faktor när ett införande av ett krav på snökedjor övervägs. Erfarenheten i Norge, som har krav på snökedjor, är att det är absolut nödvändigt med frekventa kontroller av att kedjor medförs. Annars är det ingen mening att ha ett sådant krav. Sedan ska de medförda

3 3 kedjorna också monteras när behov uppstår och de måste monteras i tid, innan fordonet kör fast, eller glider av vägen. Här tror jag tyvärr att omdömet kan vara bristfälligt hos många fordonsförare, vid ett generellt krav på att kedjor ska medföras. Erfarenheterna från Norge, enligt de personer som intervjuats, är dock att snökedjorna verkligen används, t ex vid fjällövergångar. Jag menar ändå att av olika skäl, t ex att det är besvärligt att montera kedjorna om man inte är van och att föraren bedömer att situationen är sådan att kedjor inte erfordras, så kommer kedjorna i ett antal fall inte att monteras i tid. Att montera kedjorna när fordonet fastnat i en uppförsbacke är för sent. Nackdelar med ett krav på snökedjor är att de är svåra att montera om man inte är van. Det kan också vara så trångt mellan hjulen och stänkskärmarna att det är svårt att montera kedjorna och köra med dem. Det är också ett litet utrymme mellan drivhjulen och luftbälgarna på ett luftfjädrat fordon, vilket kan medföra att kedjorna slår sönder luftbälgarna. Kostnaden för ett par kedjor är mellan 2000 kr och 5000 kr beroende på typ, vilket ju inte är så mycket räknat per fordon. Räknar man på den totala kostnaden för kedjor till alla i trafik varande tunga fordon blir naturligtvis kostnaden betydande. Den övervägande uppfattningen inom åkeri- och busstrafikbranschen är enligt min bedömning att det inte finns skäl att införa ett krav på snökedjor. Merparten fordonsägare tycker att det är att gå många steg tillbaks i tiden. Man menar att det är rutin att sätta på nya vinterdäck på drivaxeln under hösten och att det i de allra flesta fall är tillräckligt för att klara vinterförhållanden. I de fall ett fordon utnyttjas under besvärligare förhållanden vintertid så är det också utrustat för dessa förhållanden. Därför är fordon utrustade med snökedjor, sandspridare eller slirskydd av typen On spot då det ansetts behövas. I de norra delarna av Sverige är man mer positivt inställd till ett eventuellt krav på snökedjor än i de mellersta och södra delarna av landet, för det är mer vanligt att de redan har den utrustningen och de ser tydligare behovet i deras del av landet. Om krav på snökedjor ska införas i Sverige bör det vara ett mjukt, inte allt för omfattande krav. Kravet bör vara att ett par snökedjor ska medföras respektive fordonsekipage, avsedda för drivaxeln. Det bör gälla endast för de tung-tunga lastbilsekipagen, d v s lastbil + släpvagn och dragbil + påhängsvagn. Det bör inte vara något krav för tunga bussar. Kravet bör avse hela landet och gälla för en viss tid under vinterperioden. Ett alternativ till ett snökedjekrav är ett krav på att tunga fordon ska ha vinterdäck med rejält mönsterdjup på drivaxeln. Ett sådant krav bedöms vara enklare att få acceptans för från åkerioch busstrafiknäringen. VTI har dock funnit att det inte finns stöd för att påstå att ett sådant krav förbättrar trafiksäkerheten. Det är också svårt att finna en lämplig modell för hur ett krav på vinterdäck ska utformas. Mot den bakgrunden är det tveksamt om det är lämpligt att införa ett sådant krav. Om krav på snökedjor eller vinterdäck ska införas bör reglerna införas i Trafikförordningen, lämpligen 4 kap Frågeställning Varför har vi inte krav på att snökedjor ska finnas på tunga fordon i Sverige? I Norge finns t ex sådana krav. Där måste det tunga fordonet medföra ett antal snökedjor under vinterperioden, för att kunna användas vid behov. Frågeställningen är motiverad mot bakgrund av att det har varit situationer de senaste vintrarna då tunga fordon inte har kunnat ta sig fram och istället korkat igen trafiken. Det har ofta handlat om en backe där fordonet inte kunnat ta sig

4 4 uppför. Den ökade förekomsten av vägar i Sverige medför också ökade problem om tunga fordon får stopp på enkörfältsidan. Det är då ofta svårt att ta sig fram till det tunga fordonet för att bärga bort det. Det blir också successivt allt fler utländska lastbilar på våra vägar. De har ofta sämre förutsättningar för att klara vinterväglag än vad de svenska har. Vad är fördelarna och nackdelarna med att införa ett krav på snökedjor i Sverige? 2. Utredningens genomförande Underlag för utredningen har bl a inhämtats genom intervjuer med personer vid svenska åkeriföretag och personer i Norge som har stora erfarenheter av det norska kravet på snökedjor. Underlag har även hämtats från tillverkare och försäljare av snökedjor. 3. Bestämmelser i Sverige, Norge och i andra länder Sverige Inga krav finns på att det tunga fordonet ska medföra snökedjor eller ha annan form av slirskydd. Det finns krav på att däcksmönstret ska vara minst 1,6 millimeter i de mittersta 75 procent av slitbanans bredd. Norge Sedan vintersäsongen 2005/2006 gäller bestämmelser om att tunga fordon ska medföra snökedjor under perioden 1 november till och med första måndagen efter annandag påsk. För Nordland, Troms och Finnmark gäller perioden 16 oktober till och med 30 april. En (singel- )lastbil och buss ska medföra minst tre snökedjor och ett fordonsekipage bestående av lastbil och släpvagn eller påhängsvagn ska medföra minst sju snökedjor om lastbilen har tvillinghjul på drivaxeln. En snökedja ska vara anpassad för lastbilens framhjul, fyra kedjor ska vara anpassade för lastbilens drivhjul och två ska vara anpassade för släpvagnens/påhängsvagnens hjul. Ett alternativ till detta som är tillåtet är att fordonsekipaget har slirskydd av typen On spot monterat på två hjul på drivaxeln och det ersätter då två kedjor om lastbilen har tvillinghjul på drivaxeln. Om lastbilen har enkla hjul på drivaxeln, eller om dubbelkedjor utnyttjas, räcker det med fem kedjor för fordonsekipaget varav två ska vara anpassade för lastbilens drivaxel. För singellastbilen ska kättingarna vara anpassade så att en kätting passar hjulen på framaxeln och två kättingar passar hjulen på drivaxeln. Före 2005/2006 fanns inte krav på att snökedjor alltid skulle medföras fordonen under en viss period. Tidigare gällde att snökedjor skulle medföras om det förväntades att körning skulle ske på snö- och istäckt väg. Kravet på antalet kättingar som ska medföras har stegrats över tiden. Det har aldrig varit som stort som nuvarande krav på sju kättingar. Branschorganisationen Norges Lastebileierförbund (NLF) agerade för att de nuvarande kraven skulle införas. Det främsta skälet för det var att utländska lastbilsekipage ställde till mycket problem när de fastnade vintertid i Norge. Krav i andra länder International Road Transport Union (IRU) har under de senaste åren gjort undersökningar av vilka krav på snökedjor som gäller i medlemsländerna. I en undersökning presenterad den 19 oktober 2007 redovisas vad som gäller i 43 länder, varav flertalet ligger i Europa. I 10 av dessa länder gäller generella krav på att snökedjor ska medföras tunga fordon under en viss tidsperiod. I 11 av länderna gäller selektiva krav på vissa vägsträckor. För att ha tillåtelse att köra på dessa särskilda vägsträckor krävs att snökedjor utnyttjas om det finns en skylt som föranstaltar det. I vissa av dessa länder gäller att snökedjor ska utnyttjas om vägsträckan är

5 5 snötäckt och det finns en skylt om snökedjekrav. I 22 av länderna finns inga krav på att snökedjor ska medföras. I de 21 länder som har krav på något sätt (generellt eller selektivt) att snökedjor ska medföras så gäller antalskravet att två kedjor till respektive fordonsekipage ska medföras i merparten av länderna (ca 15 av länderna, vissa länder har inte specificerat antalskravet). Dessa två kedjor ska vara anpassade för två drivhjul på drivaxeln. Norge har de mest långtgående kraven när det gäller antalet snökedjor som ska medföras. Det kan vara värt att särskilt notera vad som gäller i Finland. Det är ju ett grannland med liknade topografi och övriga förhållanden som i Sverige. I Finland finns inga krav på att snökedjor ska medföras. (När det gäller reglerna i Finland förekommer det olika uppgifter i olika sammanställningar varför frågan särskilt har kollats upp) 4. Erfarenheter och uppfattning i Norge Redovisningen i detta kapitel grundar sig på vad som framkommit vid besök och intervjuer den 18 oktober 2007 av följande personer vid Norges Lastbileierförbund; VD Gunnar Apeland, vvd Olav Slattsven, Rune Damm och Kjetil Meaas. Det kan särskilt nämnas att Kjetil nyligen började vid Lastebileierförbundet och har tidigare varit chef för en vägkontrollgrupp inom Vägdirektoratet i drygt 20 år. Som nämnts ovan har Norges Lastebileierförbund agerat för att kraven på snökedjor som gäller från vintern 2005/2006 skulle bli verklighet. Ett av huvudskälen för agerandet var att det upplevdes av åkerinäringen som ett stort problem med de utländska fordonsekipagen som kom till Norge dåligt utrustade och körde fast efter vägarna. De är mot den bakgrunden nöjda med att regelverket nu finns. En förutsättning anser de vara att det verkligen kontrolleras att kravet på snökedjor uppfylls. Och det görs det, enligt deras uppfattning. Kontrollen är frekvent, vilket innebär att absoluta flertalet ekipage medför kedjor. Kontrollen genomförs i stort sett varje dag och det nämndes som exempel att kontrollerna kan utföras såväl i Svinesund som i anslutning till fjällövergångarna. Om inte kedjor medförs blir det böter på 500 NOK. Om fordonsekipage kört fast efter vägen och det visar sig att kedjor inte medförts så uppgår böterna till NOK. De intervjuade personerna anser att det är en klar fördel numera när kravet på kedjor gäller obligatoriskt under en viss bestämd tidsperiod. Det innebär att man slipper diskussioner om det är nödvändigt att medföra kedjor eller inte. En del fordonsägare, i synnerhet i de södra delarna av Norge, tycker att kravet på kedjor är onödigt. De behöver inga kedjor anser de. Det finns också fordonsägare som tycker att kravet på sju kedjor är för omfattande. Även representanterna för NLF som intervjuades tycker att kravet är väl tilltaget och det är inte ofta det finns skäl att använda alla sju kedjorna. Samtidigt är det bra att ha kättingar i reserv, t ex om någon skulle gå sönder, anser de. Det anses att det ökade slitaget på vägarna p g a att snökedjor utnyttjas är marginellt. Snökedjorna utnyttjas endast för körning under kortare sträckor, t ex vid en fjällövergång och då är det snö och is på vägen. Det är ingen som kör i onödan med kedjorna monterade på bar asfalt för det är inte komfortabelt. Någon vetenskaplig undersökning om vägslitaget ökat till följd av kättinganvändningen tror man dock inte har gjorts. Erfarenheten i Norge är att kedjorna verkligen används. Som regel är det dock endast två kedjor som utnyttjas och de läggs på drivaxeln, för att ta sig fram och komma uppför, t ex vid

6 6 en fjällövergång. Ibland används också ytterligare en kedja på ett av framhjulen på lastbilen ( styrkätting ) för att inte blåsa av vägen eller köra av i en nerförsbacke. Det är således mycket sällan som alla sju kedjorna utnyttjas. Det kan dock förekomma i långa och branta backar nedför fjällövergångarna. Om fordonsföraren då behöver bromsa kan det inträffa att släpvagnen åker på tvären, om inte snökedjor utnyttjas på den. Polisen står emellanåt och kontrollerar att kedjor verkligen sätts på, speciellt vid fjällövergångar men också på vägar in mot Oslo har det skett. Det finns också speciella kjettingplasser anordnade före vissa fjällövergångar och andra skarpa uppförsbackar. Det är speciellt anordnade uppställnings- och monteringsplatser som är särskilt utmärkta med skyltar. Det fuskas med snökedjor på det sättet att de inte passar däcken på fordonet. Det gäller speciellt de som har supersingeldäck. Det beror på att det kan vara svårt att få tag på kedjor till supersingeldäck och de är dyra att anskaffa. De utländska fordonsekipagen har ofta för få kedjor med sig. Det förekommer också att de har med sig kedjor som inte uppfyller kraven, se fotografier nedan. Foto: Kjetil Meaas, NLF Många lastbilsförare klarar inte av att montera kedjorna. Det gäller speciellt de utländska förarna. I Norge är det krav från Vegdirektoratet i läroplanen för förarproven att föraren ska kunna montera snökedjor. För de som kan, tar det inte lång tid att montera kedjor. För montering av alla sju kedjorna tar det ca 30 minuter. Det är ofta problem att montera och få plats med kedjorna mellan hjulet och stänkskärmen. Det gäller i synnerhet på drivaxeln. Därför använder många On spot för de inre hjulen på drivaxeln vid tvillingmontage. Det är ännu större problem på bussar än på lastbilar att få plats med kedjor. Det är ett stort bekymmer med stölder av snökedjor. Som regel hänger kedjorna på en krok på fordonen och de är ett eftertraktat stöldobjekt för bl a utländska fordonsförare, som inte har kedjor med sig. I synnerhet är kedjor till supersingel däck ett eftertraktat stöldobjekt mot bakgrund av att det kan vara svårt att få tag på sådana i handeln. Stölderna av snökedjor uppgavs vara ett större problem än dieselstölder i Norge. Vissa större utländska åkeriföretag har ordnat med depåer med snökedjor på platser efter svenska Västkusten. Avsikten är att deras förare ska kunna utrusta sig med kedjor vid dessa platser innan de kör in i Norge.

7 7 5. Uppfattning vid svenska åkerier Representanter för ett tjugotal åkeriföretag har intervjuats. Som regel är det åkeriägaren som synpunkter har inhämtats från men i vissa fall, när åkeriet är stort och åkeriägaren bedömts inte ha så stora kunskaper i frågan har trafikledare eller ansvarig person för den operativa driften istället intervjuats. Ulric Långberg vid Sveriges Åkeriföretag har också intervjuats i frågan. Fyra åkerier har särskilt valts ut för att de har en omfattande trafik på Norge. Med dessa har mer djupgående intervjuer genomförts. Dessa personer och företag är; Robert Norrsjö, Robert Norrsjö Åkeri AB i Köping som utför transporter med farligt gods med fem tankfordon mellan Sverige och Norge. Lennart Aldegren, Lennart Aldegrens åkeri i Munkedal, utför skogstransporter mellan Sverige och Norge med fem bilar. Erik Alfredsson, Alfredsson Transport AB i Norrköping, utför styckegodstransporter med 16 fordon mellan länderna. Bengt-Ove Gunnarsson och Stefan Gunnarsson, Gunnar Johansson & Co AB i Hamburgsund. Åkeriet utför styckegodstransporter med 40 bilar mellan länderna. Allmänt kan konstateras att åkeriernas uppfattning till övervägande del är att det inte finns skäl att ha krav på snökedjor i Sverige. De intervjuade åkerierna i södra och mellersta Sverige är mer negativt inställda än de i norra Sverige. De som är negativa till ett krav motiverar sin uppfattning med att det är en rutin inom åkerinäringen att nya vinterdäck alltid monteras på drivaxeln under hösten för att få bra framkomlighet under vintern. Det är av ren självbevarelsedrift som denna rutin tillämpas och de anser att det är tillräckligt för färd i vinterväglag. I jämförelse med Norge har Sverige också en inte alls lika besvärlig topografi. En del fordon har också sandspridare som kan utnyttjas för att sprida sand/grus framför fordonets däck. För de fordon som det ansetts angeläget har också slirskydd i form av On spot monterats, eller att de redan medför snökedjor för att de har ett sådant användningsområde som motiverar det, t ex skogstransportbilar. Som ytterligare nackdelar med snökedjor har framförts att de är dyra, och att det skulle bli en helt onödig kostnad för åkeriet. Det finns ingen kunskap att montera snökedjorna. Det är dessutom svårt, eller i princip omöjligt att få plats mellan hjul och stänkskärm med snökedjan på vissa fordon. Det har också framförts att det är mer angeläget att se till att de tunga fordonen har vinterdäck med rejält mönsterdjup monterade på drivaxeln än att införa ett krav på snökedjor. Lars Lindgren, erfaren trafikledare vid Transportledet (ett av Sveriges största åkerier) i Hässleholm sa t ex att under hans 40 år i branschen har det aldrig uppstått behov av att ha någon snökedja till något av företagets fordon. Det är dock viktigt att använda rätt däck. Lars ser snökedjor endast som en onödig kostnad och de kommer aldrig att användas. Lars anser att det är många steg tillbaks i tiden om ett krav på snökedjor införs. I sammanhanget bör nämnas att Transportledet i huvudsak bedriver trafik mellan Skåne och Mälardalen. Uppfattningen om snökedjor är mer positiv hos de fyra intervjuade åkeriföretagare som bedriver trafik på Norge än hos de andra intervjuade åkeriföretagarna som inte gör det.

8 8 Samtliga Norgeåkare anser att snökedjekravet är motiverat i Norge. Alla säger också att snökedjorna verkligen kommer till bruk. Det är inte så att de endast medförs för syns skull utan de används regelbundet. Samtliga säger att det kan vara svårt för lastbilsförarna att montera snökedjorna, om de inte tidigare gjort det. Det är dock enkelt att lära sig hur man gör. Åkeriet i Hamburgsund har till rutin att varje höst låta alla förare få en repetionsgenomgång på planen vid företaget hur kedjorna ska monteras. De intervjuade Norgeåkarna har uppfattningen att kravet på sju kedjor i Norge är överdrivet. Det erfordras i princip aldrig att samtliga sju kedjor utnyttjas. Erik Alfredsson menade också att det inte är möjligt att utnyttja snökedjor på de inre hjulen på drivaxeln vid tvillingmontage för att det är stor risk att kedjorna slår sönder luftbälgarna till luftfjädringen. Av de intervjuade fyra företagarna med trafik på Norge ansåg tre av dem att det inte skulle vara något konstigt om ett kedjekrav infördes i Sverige. De ansåg således att det finns skäl som talar för det, även om dessa inte är jättestarka. Det finns dock inte skäl att ha krav på mer än två kedjor till drivaxeln, möjligen krav på tre kedjor för att ha en kedja också till ett styrhjul på framaxeln, eller ha det i reserv. En av åkeriföretagarna var negativ till att införa ett snökedjekrav i Sverige då han ansåg att det inte finns motiv för det. Av de fyra med Norgetrafik ansåg tre att vinterväghållningen i Norge har samma standard som i Sverige. Den är varken bättre eller sämre. De nämnde dock att de inte saltar vägarna som vi gör i Sverige vilket innebär att de inte blir lika moddiga. En av åkeriföretagarna ansåg att vinterväghållningen är sämre i Norge. Det är intressant att notera den annorlunda uppfattningen hos de åkerier som bedriver trafik på Norge. De är mer positiva till snökedjor. Åkeriföretagare i allmänhet i Sverige är negativa till ett krav. Samtidigt måste uppmärksammas att uppfattningen bland svenska Norgeåkare till snökedjor troligen skiljer sig åt beroende på om det enbart är de sydligaste delarna av Norge som trafikeras. Samtliga fyra intervjuade åkerier med Norgetrafik trafikerar inte enbart de sydligaste delarna. Det är en rimlig bedömning att åkeriföretagen i norra Sverige generellt är bättre rustade för vinterväglag än de i andra delar av landet samt många av de fordonsekipage som kommer från utlandet. De i norra Sverige har bättre vinterutrustning på fordonen och är vana att köra på vinterväglag. De är också inte lika negativa till ett eventuellt krav på snökedjor som åkeriföretagen i de mellersta och södra delarna av landet. Ulric Långberg vid Sveriges Åkeriföretag uttalade sig positivt till ett krav på snökedjor i Sverige då han intervjuades. Han menade att trots den utrustning som finns på lastbilarna vintertid (vinterdäck m m) kan det finnas skäl att även ha krav på snökedjor. Det räcker med att ha ett par kedjor till drivaxeln. Denna uppfattning till ett eventuellt snökedjekrav är dock ingen officiell uppfattning från organisationen. 6. Snökedjor på bussar I Norge är det krav på snökedjor inte bara till tunga lastbilar utan också till tunga bussar. Precis som när det gäller åkerinäringen är det rutin inom busstrafikbranschen att när hösten kommer så läggs nya grovmönstrade vinterdäck på drivaxeln. En del busstrafikbolag lägger också på vinterdäck på framaxeln för att förbättra styrförmågan vid halt och snöigt underlag samt för att förbättra möjligheterna att vara kvar på vägen vid mycket blåsig väderlek.

9 9 En undersökning gjordes av däcktyp samt mönsterdjup på bussar i Sverige under februari 2003 av Däcksbranschens Informationsråd. I den undersökningen besiktigades framdäck och drivdäck (yttre och inre) på 121 bussar, jämnt fördelade på stadsbuss, landsorts-/skolbuss eller turistbuss. Mönsterdjup och däcktyp (sommar- eller vinterdäck) antecknades. Totalt omfattade undersökningen 726 bussdäck. Av alla de 726 däcken var 55 procent sommardäck och 45 procent vinterdäck. Framdäcken var till övervägande del sommardäck (91 procent) medan drivdäcken till övervägande del var vinterdäck (63 procent). Medelmönsterdjupet hos alla undersökta däck var 10,9 mm. Flertalet däck hade ett mönsterdjup på över 10 mm (65 procent). Endast 2 procent av de undersökta däcken hade ett mönsterdjup på 4 mm eller sämre. Den ovan redovisade undersökningen gjordes under vintern 2002/2003. Användningen av vinterdäck bedöms av Bussbranschens Riksförbund (BR) ha ökat ytterligare sedan dess. Tommie Vesterlund vid BR säger att de inte anser att det finns skäl till krav på snökedjor på tunga bussar. Ett sådant krav slår blint och träffar t ex alla innerstadsbussar i linjetrafik också. Enligt BR är det främst kategorin Turistbussar som bl a utnyttjas för trafik till fjällen vintertid där det kan finnas skäl att utnyttja snökedjor. För denna busskategori har BR tidigare gått ut med rekommendationer att snökedjor bör medföras. Inför vintersäsongen 2007/2008 går BR ut med ännu tydligare rekommendationer om detta. Mer angeläget än krav på snökedjor är att se till att fordonen har bra vinterdäck monterade på drivaxeln. BR har inte något emot ett lagkrav om detta, enligt Tommie. 7. Synpunkter från snökedjetillverkare Representanter för två av de största tillverkarna och försäljarna av snökedjor i Sverige har intervjuats, Kedjan i Östersund (Håkan Eriksson) och Gunnebo Industrier (Lennart Halling). De säger att det inte är så vanligt att lastbilarna har snökedjor idag som det var förr i tiden. Samtidigt har försäljningen av kedjor till lastbilar ökat något under de senaste åren, vilket beror i huvudsak på Norgetrafiken eller att exporten av kedjor till Norge, eller utlandet i övrigt ökat. Kedjan i Östersund säljer relativt mycket kedjor till lastbilar medan Gunnebo säljer mest till skogsbruket, lantbruket och till entreprenadmaskiner. Representanten för Kedjan uppger att det till skogstransportbilar ofta köps snökedjor, samt till bilar som används för mjölktransporter (som hämtar mjölk på bondgårdar) samt till snöröjningsfordon. Bruttopriset på snökedjor ligger mellan 5000 kr och 2000 kr (exkl moms) paret, beroende på utformning. Snökedjetillverkarna säger att det kan vara svårt att montera kedjorna för ovana. Man lär sig dock fort. De tycker att ovana förare bör träna några gånger på barmark att montera snökedjor innan de ger sig ut vintertid. Det kan vara trångt att montera kedjorna för att stänkskärmarna sitter för nära hjulen. På vissa fordon går det dock att ta bort stänkskärmarna vid montering. Det är riskabelt att montera snökedjor på inre drivhjulen vid tvillingmontage för kedjan kan slå sönder luftbälgen vid hjulet. Det beror på att det är så trångt mellan hjulet och bälgen. Hållbarheten på snökedjorna uppges vara god. Minst 200 mil ska man kunna kräva att det ska vara möjligt att köra med en kedja.

10 10 Om ett fordonsekipage har snökedjor med sig säger båda representanterna att det mest knepiga är att få föraren att montera kedjorna i tid. Att denne ska ha tillräckligt omdöme att montera dessa innan ekipaget kör fast. Att starta i en uppförsbacke när man redan har fått stopp, är i princip omöjligt även om kedjorna monterats på plats i backen. Då kommer man ingen vart utan endast sliter sönder kedjorna. Tillverkarna av snökedjor anser att det bör vara lagkrav på att tunga fordon har kedjor med sig vintertid. 8. Analys, slutsatser och förslag Om krav på snökedjor ska införas i Sverige är det huvudsakliga motivet att det är av framkomlighetsskäl. Det finns även till del motiv från trafiksäkerhetssynpunkt men dessa motiv är inte lika starka. Movea trafikkonsult AB har beräknat att de totala kostnaderna till följd av totalstopp vintertid kan uppgå till 250 miljoner kr per år, varav ca 35 miljoner kronor för lastbilstransporterna (rapport ). I Norge finns krav på att snökedjor ska medföras tunga fordon under vinterperioden, d v s alla lastbilar och bussar med en totalvikt över 3,5 ton. Sverige har från framkomlighetssynpunkt inte lika besvärlig topografi som Norge. Sveriges topografi är mer lik Finlands. I Finland finns inga krav på att tunga fordon ska ha med sig snökedjor. Min bedömning är att flertalet verksamma inom åkeribranschen och busstrafikbranschen anser att det inte finns skäl att införa krav på snökedjor på tunga fordon i Sverige. Kommentarer har framförts om att det vore att gå tillbaks år i tiden att införa ett sådant krav. Rutin inom åkeri- och busstrafiknäringen är att företagen sätter på nya, grovmönstrade vinterdäck på samtliga hjul på drivaxeln under hösten, inför vintern. Det är av ren självbevarelsedrift för att säkerställa god framkomlighet. Flertalet åkeri- och busstrafikföretag anser att denna åtgärd är tillräcklig för att säkerställa framkomligheten vintertid. I övrigt förekommer det att lastbilarna är utrustade med sandspridare som sprider ut sand/grus framför hjulen och slirskydd av typen On spot. Det är också relativt vanligt att lastbilar som utnyttjas för skogstransporter och till del även fordon som utnyttjas för mjölktransporter och för snöröjning är utrustade med snökedjor, likaså bussar som går i turisttrafik. I absoluta flertalet fall har således fordonen utrustats och anpassats för att ha god framkomlighet och tillgodose kraven på trafiksäkerhet även vid vinterväglag. Sedan kan självfallet mer extrema väg- och väderbetingelser inträffa där inte ens denna utrustningsnivå är tillräcklig. När sådana väderbetingelser inträffar bör transporterna inte utföras, anser många av de intervjuade personerna vid åkeriföretagen. Fordonen bör då stå stilla. Enligt min uppfattning är dock verkligheten den att det är få lastbilsförare som stannar och inte kör, även om väglaget och klimatförhållandena är usla. När det gäller utländska fordonsekipage är det mer vanligt att de är dåligt utrustade för vinterväglag. Det är inte ovanligt att de har mycket slitna däck, även på drivaxeln. De utländska dragbilarna har ofta två axlar, vilket ger sämre framkomlighet vid vinterväglag,

11 11 medan de svenska som regel är treaxliga. De utländska fordonsförarna kan också ha sämre erfarenhet av att framföra fordon i vinterväglag. Den stora fördelen med att fordonet medför snökedjor, som utnyttjas då behov av det finns är att det ger en ökad framkomlighet. Framför allt ger det fördelar i branta uppförsbackar där tunga fordon annars kan ha svårt att ta sig upp. När det tunga fordonet inte tar sig fram förorsakar det ofta stopp och korkar igen vägen. Det kan också inträffa att fordonet ställer sig på tvären eller glider av vägen. Det är framför allt fordonsekipage bestående av lastbil + släpvagn eller dragbil + påhängsvagn som kan ha nytta av snökedjor. Mer sällan singellastbilar. För att ett krav på snökedjor verkligen ska få någon effekt gäller det självfallet att snökedjorna verkligen kommer att användas då så erfordras. Enligt min uppfattning är detta den springande punkten. Det är också något som tillverkarna av snökedjor framför. Det gäller att fordonsföraren är så insiktsfull att han/hon verkligen stannar i tid och monterar kedjorna. Ett sätt att förbättra utnyttjandet av snökedjor, vid ett krav på sådana, är att anordna särskilda platser före skarpa uppförsbackar, kjettingplasser med uppmaning/information om att montera snökedjorna, som man gjort i Norge. För att det ska vara meningsfullt att införa ett krav måste det finnas en effektiv tillsyn och kontroll av det. Det kan ifrågasättas om det är möjligt att uppnå. De problem som finns vid ett krav på att snökedjor ska medföras är att det finns bristfälliga kunskaper om hur de ska monteras på hjulen. Det är ett ytterst fåtal förare som kan montera kedjorna. På vissa fordonstyper kan det också vara svårt att få plats med kedjan för att stänkskärmen sitter för nära hjulet. Fordonen är inte konstruerade för att det ska finnas plats för snökedjor. Monteringen av kedjorna underlättas dock på luftfjädrade fordon, vilket flertalet är, om fordonet lyfts upp. Alternativt kan i vissa fall stänkskärmarna demonteras för att underlätta montering av kedjorna. Ett annat problem som framförts är att snökedjan kan slå sönder luftbälgarna på luftfjädrade fordon. Bälgarna sitter tätt innanför drivhjulen. Ett krav på snökedjor medför självklart en kostnad för fordonsägaren. Om varje svenskregistrerad tung lastbil och varje tung buss i trafik ska medföra ett par kedjor och respektive par kedjor kostar 5000 kronor (exkl moms) så medför det en total kostnad om ca 500 miljoner kronor för kedjorna. Till det kommer kostnaden för kedjor till de utländska fordonsekipage som trafikerar Sverige. Från denna totala kostnad får frånräknas kostnaden för de snökedjor som redan är i bruk och som frivilligt anskaffats. Spontant kan man tänka att ett ökat utnyttjande av snökedjor innebär ett ökat slitage på vägarna. Det är dock inte komfortabelt att köra med monterade snökedjor. De kommer således inte att utnyttjas annat än då de verkligen erfordras, d v s när det är mycket snö och is på vägarna. Mot denna bakgrund blir det ökade vägslitaget marginellt. Om fördelarna och nackdelarna med ett snökedjekrav sammanvägs tycker jag att det mesta talar för att ett sådant krav inte bör införas. Det är dock inte helt enkelt att dra någon bestämd slutsats i frågan. Hade det varit enkelt att konstatera att det finns skäl för ett kedjekrav hade det redan varit infört. Samtidigt har förutsättningarna successivt ändrats, bl a genom allt mer vägar i Sverige och allt fler utländska lastbilsekipage på våra vägar.

12 12 Ett av de tyngsta skälen för att krav på snökedjor inte bör införas är att det är en uppenbar risk för att kättingarna inte kommer att användas i situationer då det är motiverat. Detta på grund av att föraren felbedömer situationen och/eller drar sig för besväret att montera kedjorna. Det kan också vara svårt att stanna och finna en lämplig plats för att stå och montera kedjorna. Det är ingen förare som kör mer än nödvändigt med kedjorna monterade p g a att det är dålig körkomfort att köra med kedjorna på hjulen. Av dessa anledningar skulle många förare vid ett generell krav på att kedjor ska medföras dra sig för att montera dessa överhuvudtaget, enligt min mening. Resonemanget ovan gäller naturligtvis inte för de förare som är vana att utföra transporter i vinterväglag under besvärliga förhållanden, t ex förare av skogstransportbilar i Norrland. De har normalt snökedjor med sig och är vana att utnyttja dessa. För dem skulle ett krav inte innebära någon skillnad. Om snökedjekrav för tunga fordon ska införas i Sverige bör det i så fall handla om mjuka, inte alltför omfattande, långtgående krav. Det är f ö ett råd som getts från Norge. Det bör dock inte införas nya krav om det inte finns resurser för att kontrollerna efterlevnaden av dessa. Om krav på snökedjor ska införas bör dessa gälla för en viss definierad tidsperiod och för hela Sverige. Kravet bör då vara att två kedjor alltid ska medföras. De två kedjorna ska vara avsedda för drivhjulen för att garantera framkomligheten uppför backar. Kravet bör inte avse bussar alls, utan endast lastbilar med tillkopplad släpvagn eller påhängsvagn. Detta mot bakgrund av att det är främst dessa tung-tunga ekipage som kan få framkomlighetsproblem vintertid. En variant på detta är att säga att kravet endast ska avse fordonsekipage med en totalvikt om t ex 26 ton. Då får man dock även med tre- och fyraxliga (singel-)lastbilar, vilket inte är avsikten. Uppskattningsvis kan kostnaden för snökedjor för svenskregistrerade fordonsekipage med släpvagn eller påhängsvagn uppgå till ca 200 miljoner kr ( fordonsekipage x 5000 kr). Kostnaden för snökedjor för de utländska fordonsekipagen tillkommer till detta. Skulle krav på snökedjor införas kan det förväntas protester från många berörda fordonsägare. Det kan också vara klokt att vara beredd på att påståenden kan komma om att snökedjekravet införs för att Vägverket ska kunna dra ner på snöröjningen. I flertalet situationer klarar sig det tunga fordonet väl vid vinterväglag om det är utrustat med vinterdäck med rejält mönsterdjup på drivaxeln. Merparten av de svenskregistrerade fordonen bedöms vara rustade på det sättet. Ett alternativ till snökedjekrav är att istället införa krav på vinterdäck med bra mönsterdjup (förslagsvis minst 8 mm) på samtliga hjul på drivaxeln på det tunga fordonet under vinterperioden. Ett sådant krav får enligt min bedömning enklare acceptans från fordonsägarna, än ett krav på snökedjor. VTI har i rapporten Vinterdäck ingen garanti för lägre olycksrisk för tunga fordon (2001) kommit fram till att det inte finns stöd för hypotesen att användning av vinterdäck på tunga fordon minskar olycksrisken. VTI ansåg mot den bakgrunden att det inte finns skäl att införa krav på vinterdäck på tunga fordon i Sverige.

13 13 Framkomligheten vid vinterväglag förbättras om vinterdäck utnyttjas istället för sommardäck. Det torde också vara alla fordonsägares uppfattning. Det finns inte heller något i VTIrapporten som talar emot det. Vinterdäckens vinterprestanda torde också ha förbättras ytterligare sedan VTI-utredningen gjordes Om det anses angeläget att införa ett krav på vinterdäck på tunga fordon är det dock svårt att hitta en lämplig modell för det. Det är mycket tveksamt om det ska gälla för alla tunga fordon. Det är troligen mer lämpligt att det i så fall gäller för fordon över en viss totalvikt. Det är ju främst ekipagen lastbil + släpvagn eller dragbil + påhängsvagn och tung-tunga bussar som riskerar att inte kunna ta sig fram vintertid. Det kan även övervägas om en sådan regel ska gälla de utlandsregistrerade tunga fordonen. Är det t ex lämpligt att regeln gäller för danska fordonsekipage som endast kör över till Sverige för att lasta eller lossa i de sydligaste delarna av Sverige? Risken är enligt min mening uppenbar att det blir för detaljerade och plottriga bestämmelser om vinterdäck, om det finns en ambition att införa ett regelverk om detta. Näringsdepartementet anser att detaljregleringar bör undvikas och har uppfattningen att nya bestämmelser självklart endast ska införas om det finns behov av det. Slutsatsen är mot denna bakgrund att det nog inte är motiverat och lämpligt att införa krav på vinterdäck på tunga fordon. Om krav på snökedjor eller vinterdäck ska införas bör reglerna införas i Trafikförordningen, lämpligen 4 kap 18.

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge 11 november 2013 I de flesta EU-länderna är det inte obligatoriskt att ha vinterdäck på bilen, men det finns undantag... Innan semestern kan det löna sig att

Läs mer

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

VINTERDÄCK PÅ VINTERN VINTERDÄCK PÅ VINTERN Ett vanligt svenskt femkronorsmynt hjälper dig att hålla koll på dina vinterdäck. Avståndet mellan överdelen på siffran 5 och kanten är 3 mm, vilket är minsta tillåtna mönsterdjup

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; beslutade den 14 april 2009. Transportstyrelsen föreskriver följande med

Läs mer

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. Vägverket; Ssat 2003-12-09 Östen Johansson Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. 1. Inledning Den 1 januari 1999 trädde Miljöbalken

Läs mer

A. Förslag som syftar till färre stopp i trafiken

A. Förslag som syftar till färre stopp i trafiken Däckspecialisternas Riksförbund 1(6) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm registrator@enterprise.ministry.se N2009/104/TR Remiss Däckspecialisternas Riksförbunds synpunkter på förslagen och materialet

Läs mer

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon.

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon. Datum Vår beteckning 2005-12-05 reflex0512mj Er beteckning Sändlista: Näringsdepartementet, Per Björklund, Charlotte Ottosson Vägverket, Sören Hedberg, Göran Andersson För kännedom: Scania, Anders Lundström

Läs mer

ATV vagnar och tillbehör

ATV vagnar och tillbehör Nr 8, gäller fr o m 2013-12-01 Snökedjor och slirskydd Snökedjor utan brodd för traktorer och anläggningsmaskiner... 2 Broddkedjor för traktorer och anläggningsmaskiner... 11 Skogskedjor Griper Skog...

Läs mer

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL PÅ VINTERN GER VINTERDÄCK HÖGRE SÄKERHET PÅ VÄGARNA MED ELLER UTAN SNÖ I kallt, vått, isigt eller snöigt väglag

Läs mer

sommardäck på sommaren

sommardäck på sommaren sommardäck på sommaren Kör aldrig på dubbfria vinterdäck på sommaren. Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om ändring av förordningen om användning av fordon på väg Utfärdad i Helsingfors den 6 juni 2013 I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om användning av fordon på

Läs mer

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1 Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization Page 1 Däcket En ovanlig god kompromiss Page 2 Däckens kvalitet är avgörande Köregenskaper Säkerhet Driftekonomi Page 3 Vägkänsla

Läs mer

Information från STRO Bernt Wahlberg Informationschef STRO

Information från STRO Bernt Wahlberg Informationschef STRO Information från STRO Bernt Wahlberg Informationschef STRO STRO idag: Bernt Wahlberg Informationschef STRO Jan Strandberg Goodyear/Ordförande STRO Allan Ostrovskis Nokian/ Vice Ordförande STRO Frank Larsen

Läs mer

Behovet av 2,51 m invändigt i vissa fordonskombinationer som alternativ till dyrare åtgärder

Behovet av 2,51 m invändigt i vissa fordonskombinationer som alternativ till dyrare åtgärder Datum Vår beteckning 2006-12-04 ndep20061204 Er beteckning Näringsdepartementet Charlotte Ottosson 103 33 STOCKHOLM Behovet av 2,51 m invändigt i vissa fordonskombinationer som alternativ till dyrare åtgärder

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Remissyttrande om rapporterna N2014/3453/TE och N2014/3454/TE gällande tyngre och längre fordon på det svenska vägnätet.

Remissyttrande om rapporterna N2014/3453/TE och N2014/3454/TE gällande tyngre och längre fordon på det svenska vägnätet. Datum Vår beteckning 1(7) 2014-10-20 2014-19 Er beteckning N2014/3453/TE N2014/3454/TE Näringsdepartementet Transportenheten 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande om rapporterna N2014/3453/TE och N2014/3454/TE

Läs mer

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Olyckor på olika väglag och med olika däck Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö

Läs mer

Mer säker och miljövänlig vinterkörning

Mer säker och miljövänlig vinterkörning Mer säker och miljövänlig vinterkörning Nokian Tyres första prioritet är att utveckla säkra och miljövänliga däck. Kompromisslöst engagemang på säker och miljövänlig bilkörning styr Nokian Tyres, som anser

Läs mer

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik -teori rbetsuppgift vsnitt 3 Fordonet i trafiken bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik Klass Namn Olika typer av fordon 1. Hur många passagerare (föraren oräknad) får en bil högst vara registreringsbesiktigad

Läs mer

Slitna däck är farliga däck byt i god tid

Slitna däck är farliga däck byt i god tid Slitna däck är farliga däck byt i god tid Många tycker att bildäck är lika kul som ett tandläkarbesök, och man vet att det blir dyrt i båda fallen! Men se istället nya däck som en investering i säkerhet

Läs mer

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg

Läs mer

Frågor & Svar Digital Färdskrivare (DFS) utgåva 3

Frågor & Svar Digital Färdskrivare (DFS) utgåva 3 Frågor & Svar Digital Färdskrivare (DFS) 2006 utgåva 3 Frågor och svar i denna presentation var korrekta 2006-11-27 Beakta alltid gällande lagstiftning och prejudicerande domar 2 Fordonsenhetens framsida

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? VÅRA BÄSTA DÄCKRÅD Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Kom ihåg att dina däck är den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det betyder att alla bilens säkerhetssystem sätts

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? Våra bästa däckråd Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Ibland är det lätt att glömma hur viktiga däcken är - de är ju faktiskt den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det

Läs mer

Praktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet.

Praktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet. Praktisk handledning Lastbilsindex i samband med avfallsentreprenader Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet. 2 Innehåll INLEDNING... 3 VAD ÄR LASTBILSINDEX OCH HUR TAS

Läs mer

VÄGAVGIFT FÖR VISSA TUNGA FORDON FRÅN 1 FEBRUARI 1998

VÄGAVGIFT FÖR VISSA TUNGA FORDON FRÅN 1 FEBRUARI 1998 VÄGAVGIFT FÖR VISSA TUNGA FORDON FRÅN 1 FEBRUARI 1998 User charge Vägavgift Droit d usage Benutzungsgebühr Gebruiksrecht Vejbenyttelseafgift Frågor och svar om nya vägavgiften Den 1 februari 1998 införs

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING Anvisningar och säkerhetsinstruktioner för brukare av Mini Crosser med brukarvikt över 150 kg Tillägg till bruksanvisning för Mini Crosser 130T vid brukarvikt över 150 kg SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från varsågod... säkra vintertips från Berätta för oss hur du kör på vintern så hjälper vi dig välja rätt. Vårt jobb är säkerhet - och en sak är helt säker, det blir vinter i år igen. Vår frihet - vår styrka

Läs mer

Redo för vintern. Säker framfart med vinterhjul från Mercedes-Benz.

Redo för vintern. Säker framfart med vinterhjul från Mercedes-Benz. Redo för vintern. Säker framfart med vinterhjul från Mercedes-Benz. Vintertid. ör fortsatt bekymmersfri körning, gör dig redo för den kalla årstiden i god tid med vinterhjul från Mercedes-Benz. Redan vid

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

Fordonsskattetabeller

Fordonsskattetabeller Fordonsskattetabeller FÖRORD Bestämmelserna om fordonsskatt finns i vägtrafikskattelagen (2006:227) VSL, lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (2006:228) LSBF och vägtrafikskatteförordningen (2006:242)

Läs mer

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Det debatteras flitigt gällande den utländska trafiken i Sverige, både i riksdagen och på centralt/lokalt plan. Vi är alla överens om att något måste

Läs mer

From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel, med 30% förnybar råvara.

From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel, med 30% förnybar råvara. Sex bilar med olika motorstyrka och utväxling, i en jakt för att hitta den för uppdraget optimala dragbilen. För enkelhetens skull lackerade i olika färger. From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel,

Läs mer

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg PUBLIKATION : Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg Titel: Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck

Läs mer

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Fyra trafikslag samma ansvar Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Vision Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften! 2013-02-08 4 Fakta Myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Utfall av kontrollbesiktningar 2011

Utfall av kontrollbesiktningar 2011 Utfall av kontrollbesiktningar 2011 Under 2011 gjorde Bilprovningen sammanlagt 5,9 (5,6) miljoner besiktningar, dvs. kontrollbesiktningar, efterkontroller, registreringsbesiktningar och frivilliga besiktningar

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Agneta Edhner Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion regler yrkestrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Exempel. Vinterväghållning vad gäller?

Exempel. Vinterväghållning vad gäller? Vinterväghållning vad gäller? November 2013 Här hittar du aktuell information om hur lagar och regleringar styr vinterväghållningen, inklusive alla undantag. Sveriges Åkeriföretag har analyserat hur regelverken

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Lasta lagligt Vikt- och dimensionsbestämmelser för tunga fordon 2010 Innehållsförteckning Vägnätet... 3 Kartor visar vägnätets bärighetsklasser... 3 Vikt- och dimensionsbestämmelser... 4 Max axeltryck...

Läs mer

Dispenstransporter Tunga, breda och långa transporter

Dispenstransporter Tunga, breda och långa transporter Dispenstransporter Tunga, breda och långa transporter 2 Informationen i den här broschyren vänder sig till alla som planerar att genomföra en tung, bred, lång eller hög transport på det allmänna vägnätet.

Läs mer

Service 2005. Volvo. Rolf Zackrisson. Product Quality Engineer Nordic region. Volvo Lastvagnar Sverige Serviceavdelningen

Service 2005. Volvo. Rolf Zackrisson. Product Quality Engineer Nordic region. Volvo Lastvagnar Sverige Serviceavdelningen Volvo Rolf Zackrisson Product Quality Engineer Nordic region 1 EBS 3 Bromsanpassning 2 EBS 3 Bromsanpassning 3 Information till Nordiska Återförsäljare Följande kontroller bör utföras som förebyggande

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund B-teori Fordonet i trafiken Lektion 4 bengt hedlund Olika typer av fordon Motorfordon Bilar Personbil Buss Lastbil Lätt lastbil Tung lastbil Motorcykel Lätt motorcykel Tung motorcykel Motordrivna fordon

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

Undersökning av Miljözonen i Göteborg. februari 2003. Ett projekt inom TELLUS Göteborg

Undersökning av Miljözonen i Göteborg. februari 2003. Ett projekt inom TELLUS Göteborg Undersökning av Miljözonen i Göteborg februari 3 Ett projekt inom TELLUS Göteborg Bakgrund Företagen i undersökningen Miljözonen infördes i Göteborg 1996, för att på ett effektivt sätt minimera miljöpåverkan

Läs mer

Sunda transporter från sunda åkeriföretag

Sunda transporter från sunda åkeriföretag UTSKRIVBAR VERSION AV PROGRAMFÖRKLARING Fair TRANSPORT format: Liggande A4 Sunda transporter från sunda åkeriföretag Programförklaring Bra val ska löna sig. Både för dem som köper och säljer transporter.

Läs mer

2014-12-17 PM Int trp, allm. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU

2014-12-17 PM Int trp, allm. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU Datum Vår beteckning 2014-12-17 PM Int trp, allm Er beteckning Handläggare Tina Thorsell PM angående Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU Nedan följer den tolkning Sveriges Åkeriföretags

Läs mer

Din bästa däckaffär! Däck för bättre, renare miljö... Däck för god ekonomi... Handla smart - delbetala räntefritt!

Din bästa däckaffär! Däck för bättre, renare miljö... Däck för god ekonomi... Handla smart - delbetala räntefritt! Din bästa däckaffär! Däck för bättre, renare miljö... Däck för god ekonomi... Handla smart - delbetala räntefritt! Dags att byta däck! Handla smart! Betala 1 däck/mån helt räntefritt! Några viktiga saker

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Sammankoppling av fordon

Sammankoppling av fordon Sammankoppling av fordon 2005-05-04 38-50302d Den maj 2003 infördes ny fordonslagstiftning med nya villkor för sammankoppling av tunga fordon. I den här broschyren framgår hur olika fordon får sammankopplas

Läs mer

PRISLISTA DUNLOP. Lastbils- och bussdäck 1 februari 2015. colmec.se

PRISLISTA DUNLOP. Lastbils- och bussdäck 1 februari 2015. colmec.se PRISLISTA UNLOP Lastbils- och bussdäck februari 05 colmec.se Information om U-märkning av däck För att kunna ge standardiserad information om bränsleeffektivitet, våtgrepp och utvändigt däcksbuller har

Läs mer

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Lag om vägtrafikdefinitioner [8501] Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner 1 [8501] De beteckningar som finns i 2 med den betydelse som där anges är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Fordonsskattetabeller

Fordonsskattetabeller Fordonsskattetabeller FÖRORD Bestämmelserna om fordonsskatt finns i vägtrafikskattelagen (2006:227) VSL, lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (2006:228) LSBF och vägtrafikskatteförordningen (2006:242)

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01

meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2004 B 4611-01 KLAGANDE KJ Ombud: förbundsjuristen BW MOTPART Riksåklagaren SAKEN Tillåtande av olovlig körning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

ATT RÄKNA MED INDEX. 2. Räkna med index, ett exempel

ATT RÄKNA MED INDEX. 2. Räkna med index, ett exempel ATT RÄKNA MED INDEX 1. Kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen inom lastbilstransporter mäts av SCB. Mätningarnas resultat presenteras som indextal. Ett indextal anger ett värde i förhållande till ett

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter 1. Vilken/vilka skolskjutsformer använder ni i er kommun? Upphandlad skolskjuts (använd endast frågorna under rubrik 2) Buss i linjetrafik (använd

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

V Ä L K O M M E N VÅR FILOSOFI ÄR ATT DET SKA VARA ENKELT ATT ANVÄNDA EN LEASEPLAN-BIL.

V Ä L K O M M E N VÅR FILOSOFI ÄR ATT DET SKA VARA ENKELT ATT ANVÄNDA EN LEASEPLAN-BIL. Din Personalbil VÄLKOMMEN VÅR FILOSOFI ÄR ATT DET SKA VARA ENKELT ATT ANVÄNDA EN LEASEPLAN-BIL. ENKELT FÖR DIG DÄRFÖR ATT VI, PÅ DIN ARBETSGIVARES UPPDRAG, HANTERAR DET MESTA VAD GÄLLER ADMINISTRATIONEN

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i kraft

Läs mer

744:- 370:- spara. Sommardäcks-dax för din Saab! Kom in till Svenska Bil. Märkesdäck från GoodYear, Sava och Pirelli från

744:- 370:- spara. Sommardäcks-dax för din Saab! Kom in till Svenska Bil. Märkesdäck från GoodYear, Sava och Pirelli från Sommardäcks-dax för din Saab! Kom in till Svenska Bil. Märkesdäck från GoodYear, Sava och Pirelli från spara Utnyttja kupongen på sidan 7 och 370:- 744:- Vi har extraöppet när du behöver oss som bäst den

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver?

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Rev. 2015 08 18. SSMS- SAFE STREETLIGHT MAINTENANCE SYSTEM Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Vill

Läs mer

Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet. Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010

Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet. Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010 Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010 Sammodalitet Sammodalitet - transporterna effektiviseras både inom varje

Läs mer

Körkortslag (1998:488)

Körkortslag (1998:488) Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),

Läs mer

Här kommer en liten reseberättelse om när jag hämtade hem min notchback 2010!

Här kommer en liten reseberättelse om när jag hämtade hem min notchback 2010! Här kommer en liten reseberättelse om när jag hämtade hem min notchback 2010! Allt började med att jag sålde min 51:a T 1 lilljulafton 2009. Att jag sålde den efter nästan 15 år i min ägo berodde mycket

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Bilaga 1 a Kravspecifikation Samtliga anbudsområden

Bilaga 1 a Kravspecifikation Samtliga anbudsområden 2012-03-16 1 (6) Bilaga 1 a Kravspecifikation Samtliga anbudsområden 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för samtliga anbudsområden. 1.2 Disposition Kravspecifikationen innehåller

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning 19 januari 2013 började nya körkortsregler att gälla

Läs mer

643:- 370:- Sommardäcks- dax för din Opel! spara 1. Kom in till Svenska Bil! Märkesdäck från GoodYear, Sava och Pirelli från

643:- 370:- Sommardäcks- dax för din Opel! spara 1. Kom in till Svenska Bil! Märkesdäck från GoodYear, Sava och Pirelli från Sommardäcks- dax för din Opel! 643:- Kom in till Svenska Bil! Märkesdäck från GoodYear, Sava och Pirelli från Vi har extraöppet när du behöver oss som bäst den 25 mars och 1 april. Öppet hela året på våra

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Bara pinsamt eller en ren katastrof? Råd, regler och tips vid lastsäkring

Bara pinsamt eller en ren katastrof? Råd, regler och tips vid lastsäkring Bara pinsamt eller en ren katastrof? Råd, regler och tips vid lastsäkring Du har väl lastsäkrat? Checklista: Personbil Har du säkrat lasten åt alla håll?..sid 3 Släpkärra Vilken vikt på släpkärra får din

Läs mer

Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis om påställning

Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis om påställning -1- RE G E R I N G S KA N S LI ET Trafikenheten Charlotte Ottosson Telefon 08-4055874 Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

2011-08-16. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

2011-08-16. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2011-08-16 215 Motion om klimatskydd för hemtjänstens bilar. (AU 212) Dnr KS 2011-96 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 37 Nr 37 LANDSKAPSLAG om ändring av körkortslagen för landskapet Åland Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 23 maj 2011 I enlighet

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS

Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS PRESS info P11Z01SE / Per-Erik Nordström 2 december 2011 Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS Scania blir först med en ny avancerad farthållare som använder GPS för att

Läs mer

www.alfredssontransport.com NÄR KVALITET, MILJÖ OCH PERSONLIGHET ÄR AVGÖRANDE

www.alfredssontransport.com NÄR KVALITET, MILJÖ OCH PERSONLIGHET ÄR AVGÖRANDE www.alfredssontransport.com NÄR KVALITET, MILJÖ OCH PERSONLIGHET ÄR AVGÖRANDE Familjen Alfredsson: Magnus, Heléne, Olle, Erik ETT INNOVATIVT FAMILJEFÖRETAG Alfredsson Transport startades redan 1937. Idag

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer