CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Cancerföreningen. i Finland 70 år.

Transkript

1 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Cancerföreningen i Finland 70 år Årsberättelse 2006

2

3 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEVALDA Tankarnas träd var kännetecken för Cancerföreningen i Finlands 70-årsjubileum. 8 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 15 FINLANDS CANCERREGISTER 19 MASSUNDERSÖKNINGAR 23 PERSONALEN VID CANCERFÖRENINGEN I FINLAND OCH CANCERREGISTRET 24 CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING 25 TELEFONRÅDGIVNINGEN SYÖPÄYHTEYS - CANCERKONTAKT 26 TERHOHEMMET 27 CANCERORGANISATIONERNAS EKONOMI 32 FONDER 34 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 37 CANCERORGANISATIONERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉER OCH FONDERNAS FÖRVALTNINGSNÄMNDER 38 STIPENDIER Bilder: Markku Ojala 43 ORGANISATION 44 KONTAKTUPPGIFTER

4

5 Generalsekreterarens översikt Cancerföreningen i Finland ikläddes festskrud då organisationen firade sitt 70-årsjubileum. De som arbetar inom cancerorganisationerna och förtroendemännen samlades för att diskutera framtiden, men också det förflutna gav färg åt de gemensamma stunderna. Under Hälsomässan stiftade ett tusental besökare bekantskap med Cancerorganisationerna och ett hundratal lämnade en hälsning med förslag om organisationens utveckling. Under år 2006 gav Cancerföreningen i Finland ut tre böcker som lotsar in i framtiden: Cancer 2015 granskar utvecklingen av cancer som helhet, forskningsrapporten utreder hur kostnaderna för cancer utvecklas under de närmaste åren och i den tredje boken hör vi en cancerpatients röst. Publikationerna spelar en viktig roll som formgivare för politiskt beslutsfattande. Cancerföreningen är en stabil grund för böckerna, Cancerregistret producerar årligen ett respektingivande antal rapporter och forskarna deltar i ytterligare flera vetenskapliga projekt. Som ett led i förverkligandet av cancerorganisationernas gemensamma strategi inleddes arbetet med analys av organisationens utvecklingsbehov. I slutet av året kunde man ta del av innehållet i en pro gradu-avhandling som är under arbete i Helsingin kauppakorkeakoulu. I avhandlingen jämförs Cancerorganisationernas helhet med några andra organisationers verksamhetsmodeller. Organisationens enhetlighet och interna processer granskas närmare under våren Cancerorganisationernas ekonomi står på fast grund och Cancerstiftelsen visade en liten ökning av forskningstillgångar jämfört med tidigare. Rosa bandet-fonden fick rätt stort bidrag till bröstcancerforskning och ur fonden kunde man ge understöd redan till tio forskare. Det var än en gång Festkomittén som stod för insamling av pengar. Under ledning av kommitténs ordförande arrangerades en ståtlig bal. Antalet samarbetspartners i Rosa bandet-verksamheten ökade snabbt. År 2007 kommer på många sätt att präglas av utvecklingsprocesser: Man eftersträvar en mera fungerande organisation, centralbyrån flyttar till andra utrymmen, mellanrapporten för screeningen av tarmcancer blir klar och Cancerstiftelsen är redan i full gång med att planera sitt 60-årsjubileum år Det finns saker som kräver tid, sade professor Merete Mazzarella i sitt tal på jubileumsseminariet. Att vårda en patient är en sådan sak. Också under en tid av förnyelse bör Cancerorganisationerna minnas varför vi finns till, och vi bör lyssna till människan. Bild: Jouko Keski-Säntti Harri Vertio, MKD, generalsekreterare 5

6 Cancerorganisationernas förtroendevalda CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Delegationen för Cancerföreningen i Finland består av 26 ordinarie medlemmar, lika många ersättare och en ordförande. Av delegationens ordinarie medlemmar väljs elva bland kandidater som nominerats av de regionala föreningarna och tre bland de kandidater som nominerats av patientföreningarna. Därtill väljs tolv andra ordinarie medlemmar. Enligt samma princip väljs personliga ersättare för varje ordinarie medlem. Delegationen består av: Medicinalrådet Matti Juhola, ordförande Professor Kalevi Kiviniitty, viceordförande Medlem Personlig ersättare Redaktör Jaakko Aho Överläkare Matti Salmo (Österbotten Cancerförening) Specialistläkare Leena Helle Specialistläkare Marja-Liisa Mäntymaa (Kymmenedalens Cancerförening) Avdelningsdirekör Juhani Ilmarinen Överläkare, professor Juhani Juntunen Vicehäradshövding Eeva Kemmo-Kari Verkställande direktör Ulla-Riitta Manninen PR-värdinna Taru Kinnunen Redaktör Asta Matikainen Kommunaldirektör Valtter Kivilahti Personalchef, pol.dr. Anita Jungar (Sydvästra Finlands Cancerförening) Professor Kalevi Kiviniitty Verksamhetsledare Pertti Taimisto (Norra Finlands Cancerförening) Länssocialrådet Marketta Korhonen Informationschef Seppo Aaltonen (Mellersta Finlands Cancerförening) Företagare Veikko Lammi Verksamhetsledare Leena Vasankari-Väyrynen (SYLVA) Direktören för Egentliga Finlands Chefsöverläkare i Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt Aki Lindén sjukvårdsdistrikt Lauri Nuutinen Överskötare Alpo Manninen Lektor i hälso- och sjukvårdslära (Saimens Cancerförening) Leena Sjöblom Professor Kari Mattila Resultatområdeschef Juha Teperi Redaktör Anders Mattsson Verksamhetsledare Helka Andersson Avdelningsöverläkare Tapio Nieminen Sjukhuspastor Hannu Salonoja (Cancerföreningen i Satakunta) Hälsovårdare Marjo Niinisalo Överläkare Ilkka Salvén (Södra Finlands Cancerförening) Sjukskötare Saara Paukku Verksamhetsledare Katriina Päivinen (Norra Karelens Cancerförening) Chefredaktör Taito Pekkarinen Chefsöverläkare Jorma Lauharanta Ekonom Heikki Punkka Ekonomichef Inkeri Törmä (Birkalands Cancerförening) Industrirådet Risto Ranki Vicehäradshövding Heikki T. Hämäläinen Riksdagsledamot Paula Risikko Kommerserådet Satu Tiivola Professor Viljo Rissanen Professor Veli-Matti Kosma (Norra Savolax Cancerförening) Hälsovårdsrådet Lea Savolainen Fru Terttu Yli-Tolppa-Kerrola (Cancerpatienterna i Finland) Specialredaktör Outi Simolinna Verksamhetsledare Mervi Hara Professor Anna-Lisa Söderholm Löjtnanten i a. Ossi Haajanen (Finlands mun- och halscancerpatienter) Styrelseordförande för Onvest Oy Hälsovårdsrådet Anna-Ester Anja Toivanen Anna-Ester Liimatainen-Lamberg Ärkebiskop emeritus John Vikström Pol.mag. Antti Somervuori 6

7 Styrelse Professor Heikki Joensuu, Helsingfors, ordförande Professor Seppo Pyrhönen, Åbo, viceordförande Länssocial- och hälsovårdsrådet Tuula Eerola, Kuopio Professor Jorma Isola, Tammerfors Professor Risto Johansson, Kuopio Docent Sirkku Jyrkkiö, Åbo Professor Jorma Keski-Oja, Helsingfors Bankdirektör Ari Laakso, Esbo Professor Jorma Paavonen, Helsingfors Docent Ulla Puistola, Uleåborg Professor Pekka Puska, Helsingfors Professor Teuvo Tammela, Tammerfors CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Styrelsen Docent Timonen, Helsingfors, ordförande Bankdirektör Kari Virta, Helsingfors, viceordförande Docent Seija Grénman, Åbo Medicinalrådet Jouko Isolauri, Helsingfors Doktor i hälsovetenskap Päivi Karttunen, Tammerfors Professor Juha Kere, Helsingfors Docent Elise Kosunen, Tammerfors Bankdirektör Kari Markkula, Helsingfors Direktör Helena Pesola, Grankulla Professor Taina Pihlajaniemi, Uleåborg Professor Harri Vainio, Helsingfors Fil. Mag. Matti Willamo, Esbo Gemensamma arbetsutskott Bild: Jouko Keski-Säntti Till vänster Liisa Elovainio, Timo Joensuu, Teuvo Rodén, Reino Alho, Kristiina Kekki och Leena Sjöblom. Vid delegationens höstmöte delades Cancerbekämpandets förtjänstmedaljer ut till följande personer: Förtjänsttecken i guld: Arbetsutskottet Professor Heikki Joensuu, ordförande Bankdirektör Ari Laakso, viceordförande Professor Seppo Pyrhönen Docent Tuomo Timonen Bankdirektör Kari Virta Generalsekreterare Harri Vertio Finansutskottet Bankdirektör Ari Laakso,ordförande Bankdirektör Kari Virta, viceordförande Professor Heikki Joensuu Bankdriektör Kari Markkula Fil. mag. Matti Willamo Generalsekreterare Harri Vertio Ekonomichef Eero Keränen, sekreterare Revisorer Revisorer för Cancerföreningen i Finland, Cancer stiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning var ekon.mag., CGR Kaj Kiljander och ekon.mag., CGR Mikael Paul. Deras personliga ersättare var verkställande direktör, CGR Teppo Rantanen och CGR Tuomo Vesanen. Som övervakningsrevisorer fungerade ekon. mag. Johanna Antila, ekon.mag. Paula Korhonen och ekon.mag, GRM Hanna Siegfried. Medicinalrådet Liisa Elovainio Förtjänsttecken i silver: Docent Timo Joensuu Verksamhetsledare emerita Irma Nuutinen Verkställande direktör emeritus Teuvo Rodén Förtjänsttecken i brons: Överläkare Reino Alho Koordinator för återvinningsverksamheten Riitta Eskelinen Ledande socialarbetare Kristiina Kekki Docent Olof Lindfors Lektor i hälsovård Leena Sjöblom 7

8 Cancerföreningen i Finland Cancerorganisationernas målsättning är att minska de men som cancer förorsakar för individen och för samhället samt att stöda cancerpatienten i tillfriskningsprocessen. Prevention av cancer är en viktig del av organisationernas verksamhet, liksom också analys av den information som gäller cancerfrågor. Hälsofrämjande verksamhet Historie: 1930-talet Cancerföreningen i Finland grundades den Från Afrika köpte man radium för att användas i vården av cancer talet Att hjälpa mindre bemedlade patienter blev en bestående del av Cancerföreningen i Finlands verksamhet talet Cancerorganisationerna hade sju sjukhus talet Patienterna organiserade sig för första gången och den riksomfattande patientorganisationen LE-invalidit (LE-invaliderna) föddes 1970-talet Cancerbehandlingarna utvecklades snabbt talet De första hospicehemmen grundades talet Screening av bröstcancer blev vanligare talet Ett erkännande av den Internationella cancerunionen (Global Excellence in Cancer Control). För fjärde året koordinerar Cancerföreningen i Finland den riksomfattande kampanjen för att minska ungdomars rökning. Kampanjen består av flera små enskilda kampanjer och planeringen av helheten påbörjades år Under verksamhetsåret fortsatte man på tidigare påbörjade kampanjer och startade nya. Den riksomfattande kampanjen förverkligas av centrala folkhälsoorganisationer, social- och hälsoministeriet, kommunikationsbyrå BNL Euro RSCG samt reklambyråerna Bob Helsinki, Contra och hasan & partners. Överläkare Matti Rautalahti är kampanjansvarig. Internet har varit ett centralt kommunikationsmedel i den riksomfattande kampanjen. Man har byggt upp hemsidor som stöder kampanjens många teman, som till exempel happi.ws, viritys.tv, tyokalupakki.net, serialkiller.net, ryyppy.net och pokahuulessa.fi. Med hjälp av undersökningar strävar man efter att ständigt utveckla kampanjen och hålla den uppdaterad. De flesta ungdomar vill sluta röka, men svårigheten att sluta upplevs som överraskande och försvårar beslutet. Utgående från cancerorganisationernas utbildningsprogram har man i samarbete med Andningsförbundet Heli utbildat gruppledare till ungdomars rökstoppsgrupper. Skolningstillfällena hölls i Joensuu, Vasa och i huvudstadsregionen. De utbildade har kommit från olika verksamhetsmiljöer för ungdomar. Cancerorganisationerna vad med i gruppen bakom den riksomfattande telefontjänsten Stumppi som ger råd om tobak och rökning samt i styrgruppen för sidorna tupakka.org. Cancerorganisationerna har varit med om att lägga upp programmet Ett rökfritt Helsingfors. Programmet blev klart på våren 2006 och stadsstyrelsen godkände det efter små förändringar på hösten Arbetsgruppen fortsätter sin verksamhet genom att följa upp förverkligandet av åtgärderna. Programmet om god medicinsk praxis, Käypä hoito, ger rekommendationer om rökavvänjning och blev färdigt första gången år År 2006 uppdaterades rekommendationen. Överläkare Matti Rautalahti var med i arbetsgruppen. Kampanjen Sätt färg på livet hälsosamt med frukt, bär och grönsaker genomfördes redan för sjätte gången år Det var igen Trädgårdsprodukter, Cancerföreningen i Finland och Finlands Hjärtförbund som tillsammans förverkligade kampanjen som betonar vikten av ett hälsosamt mellanmål. Kampanjen riktade sig till skolungdomar och eleverna fick en Mellanmålsguide, Guiden mellanmålets hörnstenar för yrkesmänniskor och Guiden hälsosamt med frukt, grönsaker och bär för lärare. Med kampanjen Kesäkumi-, talvirengas- och varuskumi (Sommargummi, Vinterdäck och Garnisonsgummi) försöker man öka användningen av kondomer bland unga och därmed minska smittorisken av veneriska sjukdomar. År 2006 delade man ut omkring kondomer i olika evenemang för unga liksom också i garnisoner runtom i landet. Ur cancerorganisationernas synvinkel är kondomen ett preventiv- 8

9 medel mot sådan smitta som i sin tur ökar risken för cancer i livmoderhalsen. Kampanjen genomfördes i samarbete med YleX, Aids-stödcentralen och Rfsu. Temat för kampanjen år 2006 var Etuoikeus ehkäisyyn (Preventiv-Privilegierad). Ungdomarna hade möjlighet att delta i en frågetävling om sexualhälsa och alla som svarat rätt fick en pins med texten Naimamaisteri (ung. Samlagsmagister) Till kampanjen hör också varje år en ny Sommargummi-låt, år 2006 var det låten Anna palaa vaan av bandet Smak. Under vårens traditionella solkampanj var temat igen Ota maltilla som rekommenderade att sola med måtta. Kampanjen inleddes med ett informationstillfälle som arrangerades av Meteorologiska institutet och Strålsäkerhetscentralen i Meteorologiska institutets nya utrymmen i Gumtäkt. De regionala föreningarna ordnar rådgivning om födelsemärken och informerar om hur man tryggt kan vistas i solen. Tillsammans med 16 andra organisationer är Cancerorganisationerna med i Barnens hälsoforum. Syftet med forumet är att främja barns och ungdomars hälsa, välmående och trygghet tillsammans med experter på området. I det årliga seminariet Kuuntele aikuinen (Hör här, vuxen) behandlades föräldrars möjlighet att ha en aktivare roll i barnens vardag. Cancerorganisationerna samarbetade med andra hälsoorganisationer och aktörer bl.a. i Folkhälsoinstitutets tobaksgrupp, Finlands ASH ry:s många informationsprojekt om rökning samt i det av Centret för hälsofrämjande koordinerade projektet om hälsokommunikation. Den andra riksomfattande Tupakka ja terveys-dagen (Tobak och hälsa) ordnades i Lahtis i december. Arrangörerna var Filha ry, Folkhälsoinstitutet, social- och hälsovårdsministeriet och hälsoorganisationerna och aktörerna samt forskare. 230 deltog i skolnings- och diskussionsdagen. Cancerorganisationernas överläkare var medlem i nämnden för nya livsmedel vid handels- och industriministeriet. Antal fall Män Antalet nya konstaterade cancerfall bland män under åren och prognoserna för antalet cancerfall fram till år Antal fall Kvinnor Prostatacancer Cancer i tjockoch ändtarmen Lungcancer Cancer i urinblåsan Hudcancer Njurcancer Magcancer Bröstcancer På cancerorganisationernas initiativ fungerar sedan år 1995 en rådgivning för personer som är oroliga för ärftlig risk att insjukna i cancer. Benägenhet för ärftlig cancer kan diskuteras på rådgivningsmottagningar, rehabiliteringskurser och i telefonrådgivningen Syöpäyhteys-Cancerkontakt. År 2006 ordnades första gången en anpassningskurs för bärare av en gendefekt som medför ärftlig tjocktarmscancer. Specialist inom genetisk medicin Minna Pöyhönen vid Helsingfors universitet koordinerar cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning. Cancerföreningen i Finland arrangerade utbildning i Helsingfors och Joensuu för personer som tar vaginalcytologiska prov, såkallade papa-prov. Sammanlagt deltog 119 personer i utbildningen. Antalet nya konstaterade cancerfall bland kvinnor under åren och prognoserna för antalet cancerfall fram till år Cancer i tjockoch äntarmen Livmodercancer Lungcancer Äggstockscancer Cancer i sköldkörtel Magcancer Inom ramen för Cancerorganisationernas verksamhet fungerar patientföreläsare som skolats i sexton Polku-projekt ( ) på olika håll i landet. Patientföreläsarna besöker läroanstalter inom hälso- och sjukvården där de berättar om sina personliga erfarenheter som cancerpatient. I samband med kryssningen Rosa bandet arrangerades en gemensam skolning för patientföreläsarna. Rehabilitering Cancerorganisationernas målsättning är att alla som insjuknat i cancer skall få rehabilitering anpassad till sin livssituation. Rehabiliteringen finansieras av Folkpensionsanstalten, Penningautomatföreningen, enheter inom hälso- och sjukvården, regionala cancerföreningar samt riksomfattande patientorganisationer. År 2006 deltog cirka cancerpatienter och anhöriga i rehabiliteringskurserna. Därtill ordnade medlemsorganisationerna första informationskurser och öppen rehabilitering för grupper. Hundratals cancerpatienter fick stöd av stödpersoner i samma situation. Cancerföreningen gav ut fyra rapporter jubileumsåret till ära. 9

10 Cancerrehabiliteringens regionala centra är Meri-Karina (Åbo), Imatran liikuntaja kuntoutumiskeskus, Härmän Kuntokeskus, Kunnonpaikka (Kuopio) och Merikoski (Uleåborg). Det ordnades utbildningsdagar för personal som engagerar sig i cancerrehabilitering vid dessa centra. Flera regionala föreningar arrangerade Lära sig leva med cancer, ett undervisningsprogram inom ramen för öppen rehabilitering. Kursen var en distanskurs som deltagarna genomförde hemma. Cancerorganisationernas kommitté för rehabilitering bestod av Matti Rautalahti (ordförande), Virve Laivisto (sekreterare), Helka Andersson, Tarja Konttinen, Tiina Oivanen, Kari Ojala, Tiina Huusko, Pertti Taimisto, Leena Rosenberg och Leila Märkjärvi. Virve Laivisto fungerade som rehabiliteringskoordinator. Kostnader förorsakade av cancer är rapporter som skrivits av experter vid Tammerfors universtitets insitution för hälsoekonomi. Utvecklingsprojektet som Penningautomatföreningen finansierade inom Cancerorganisationernas rådgivning startade år Målet med det treåriga projektet är att utveckla gemensamma verksamhetsprinciper och modeller som gynnar en rådgivning av hög kvalitet i de regionala föreningarna. Cancerorganisationerna startade en utbildning inom projektet Toimiva lapsi & perhe (Fungerande barn & familj). Utbildningens målsättning är att informera och lära ut metoder om hur man kan stöda en familj där en förälder insjuknar i cancer. I utbildningen deltog förutom Cancerorganisationernas egen personal också personalen vid cancerkliniken inom HNS. Mika Niemelä vid Uleåborgs universitet fungerar som utbildare. Information och tidskriften Syöpä-Cancer Cancerorganisationernas informationsavdelning svarar för den offentliga bilden, kontakten med media och den interna informationen. Informationschef är Satu Lipponen, magister i samhällsvetenskaper. År 2006 utkom tidningen Syöpä-Cancer med fyra nummer i stället för med sedvanliga sex nummer. Orsaken var det minskade stödet från medlemsföreningarna. Den finskspråkiga tidningen trycktes i exemplar och skickades till cancerföreningarnas medlemmar. En svenskspråkig bilaga inne i tidningen trycktes i exemplar. Cancer i Finland riktar sig bl.a. till experter inom sjuk- och hälsovårdsbranschen. Tidningens redaktion bestod av docent Päivi Hietanen, chefredaktör, docent Caj Haglund, docent Akseli Hemminki, redaktionssekreterare Anu Kytölä, redaktionschef Satu Lipponen, specialistläkare Marjo Pajunen, överläkare Risto Sankila, professor Toivo T. Salmi, verksamhetsledare Leena Rosenberg och överläkare Matti Rautalahti samt redaktör Jaana Ruuth. Tidningens AD är Kirsi-Marja Puuras. Tidningens teman år 2006 var forskning, arbete och cancer, tumörer i livmodern och Cancerorganisationernas 70-års jubileumsnummer som tog upp organisationens historia och skapade teman för framtiden. I jubileumsnumret ingick en intervju med republikens president Tarja Halonen. Cancerorganisationernas hemsidor cancer.fi förnyades på våren Strukturen förenklades och sidorna fick ett fräschare utseende. Optinet Oy upprätthåller sajten och svarar för dess publikationssystem. Patientens synvinkel är ett tema under jubileumsåret. I medeltal hade Cancerorganisationernas hemsidor besökare per månad, som allra mest uppgick deras antal till Hemsidorna växte i popularitet jämfört med föregående år med cirka besökare. Besökarna tillbringade något mindre än tio minuter på sajten per gång. Webbplatsens populäraste sidor var Diskussionsforum, Information om cancer samt Patienter och närstående. Diskussionsforum består av diskussionsgrupper där patienter, deras anhöriga och andra som är intresserade av frågor som rör cancer kan utbyta erfarenheter och tankar. Information om cancer-sidorna berättar om olika cancersjukdomar, deras symtom och be- 10

11 handlingar. Patienter och anhöriga riktar sig till dem som insjuknat i cancer och deras närstående. Strukturen och innehållet i det interna nätet, intranät, utvecklades tillsammans med centralbyråns dataenhet. Planeringen av förnyelsen påbörjades för att göra innehållet mångsidigare och öka antalet användare; man strävade efter att också medlemsföreningar och Cancerorganisationernas polikliniker och laboratorier skulle börja använda intranät. Cancerorganisationernas nätbutik förnyades år Smilehouse Oy är leverantör för nätbutiken. Incidens Kvinnor Män Mortalitet Män Kvinnor Under år 2006 skickade Cancerorganisationerna ut 30 pressmeddelanden. Man höll tio presskonferenser under året. Jubileumsårets tema var Allt om cancer. Kommunikationen planerades i samråd med Hill & Knowlton. I januari utkom en broschyr om patienters rättigheter i vården och omvårdnadsforskning. År 2006 firades för första gången Världscancerdagen den 4 februari som en del av den Internationella cancerunionens projekt. Temat för den första Världscancerdagen var barns cancer. Cancerföreningen i Finland och Sylva ry arrangerade en gemensam presskonferens. Man organiserade också en insamling av datorspel till enheter med barnpatienter. Finländarnas åldersstandardiserade cancerincidens och -mortalitet under åren samt prognostiserad utveckling fram till år Som referens var världens standardbefolkning. Jubileumsårets evenemang Kaikki syövästä Allt om cancer arrangerades i oktober i Lahtis, Joensuu, Rovaniemi och Björneborg för allmänheten. Organisationens huvudfest Nyt on ennen huomista (Nu är före morgondagen) firades i november i mässcentret i Helsingfors. Under jubileumsåret kom Cancerorganisationerna ut med tre rapporter. Cancerns kostnader utkom i september och rapporten Cancer år 2015 utkom i oktober. I november kom också rapporten Potilaan ääni (Patientens röst) ut som gör cancerpatientens röst hörd i egna texter och i intervjuer. Inom ramen för föreningens publikationsserie utkom också rapporten Suomalaista ja eurooppalaista tupakkapolitiikkaa. Rapporten som behandlar tobakspolitik i Finland och övriga Europa gjordes i samarbete med Suomen ASH ry. Publikationen om cancer i Finland uppdaterades och kom ut som nyupplaga, Syöpä Suomessa 2006 (Cancer i Finland 2006). Taloustutkimus genomförde på uppdrag av Cancerorganisationerna en enkät om finländarnas rädsla för cancer. Undersökningen hade tusen respondenter. På hösten utvidgade man undersökningen med enkäten Kaikki syövästä Allt om cancer, som fram till slutet av år 2006 hade respondenter. Cancerorganisationerna deltog med en egen avdelning i Barnmässan på våren 2006 och i Hälso-mässan i november. Cancerorganisationernas mediauppföljning omfattar portalen Observer Finland och M-Brains nättjänst, som år 2006 sattes ut på nätet för den stora allmänheten att ta del av. Informationens reliabilitet och kvalitet värderades med hjälp av Taloustutkimus undersökning Yritysviestintä 2006 (Företagskommunikation). År 2006 genomfördes profilering av informationen med målsättning att göra den externa bilden av Cancerorganisationerna enhetlig. Jubileumsårets hederspris Professor Matti Hakama tilldelades Niilo Voipios hederspris för förtjänstfullt arbete inom vetenskaplig forskning i cancersjukdomar. Priset på euro tilldelades för sjätte gången. Professor Inkeri Elomaa tilldelades ett hederspris för förtjänstfull insats inom klinisk forskning av cancersjukdomar ur professor Sakari Mustakallios fond Hyvän kliniisen tutkimuksen palkinto. Bilder: Joonas Kytölä Cancerorganisationerna deltog i Hälso-mässan. Besökarna fick lämna sina tankar i Tankarnas träd. 11

12 Syöpä-Cancer dryftar president Tarja Halonen de utmaningar som en åldrande befolkningen ger nationen. Presidenten fick Cancer-produkter designade av Paola Suhonen som gåva.

13 Medlemsföreningar Till Cancerföreningen i Finland hör 12 regionala medlemsföreningar och fyra riksomfattande patientföreningar. Vid slutet av år 2006 hade föreningarna sammanlagt medlemmar runtom i Finland. Medlemsföreningarna arrangerar olika slag av patientverksamhet i 179 patientavdelningar eller klubbar. Rehabiliterings- och anpassningsträningskurser, stödpersonsverksamhet och rekreation stöder patienten efter att cancer diagnostiserats. Föreningarna upprätthåller rådgivningsstationer, polikliniker, laboratorier, vårdhem, patienthem och patienthotell. Föreningarnas institut deltar i arbetet för prevention och tidig upptäckt av cancer. Via instituten förmedlar föreningarna bröstproteser och andra hjälpmedel till cancerpatienterna. Medlemsföreningarna utbildar hälso- och sjukvårdpersonal och personal på andra områden i sitt distrikt. Föreningarna besöker också skolor och arbetsplatser och arrangerar olika slag av evenemang för allmänheten. Cancerorganisationernas kursdagar arrangerades i januari i Sibeliushuset i Lahtis. De riksomfattande patientföreningarna Finlands mun- och halscancerpatienter rf, Suomen eturauhassyöpäyhdistys ry Finlands prostatacancerförening rf, Cancerpatienterna i Finland rf och SYLVA rf ansvarade för arrangemangen. Temat var Cancerpatient i Finland. Institut Under Cancerföreningen i Finland lyder tre institut vilkas huvudsakliga syfte är massundersökning av bröstcancer och av cancer i livmoderhalsen. Massundersökningsverksamhet finns i Helsingfors och Kotka, i Uleåborg finns ett laboratorium för cell- och vävnadsprov. Bild: Markku Ojala Cancerorganisationernas tidiga historia personifieras långt i en man; generalsekreterare Niilo Voipio gav ett ansikte åt cancerarbetet och gjorde Cancerorganisationerna till en av de största finländska hälsoorganisationerna. Institutens nyckeltal 2006 Screening av bröstcancer Massundersökning av cancer i livmoderhalsen Övriga cellprovs undersökningar Övrig mammografi Histologiska undersökningar Övriga besök Helsingfors Kotka Uleåborg Samarbete med företag och medelanskaffning för cancerarbete Friendtex, ett företag inom direktmarknadsföring som marknadsför modekläder fortsatte sitt samarbete med Cancerföreningen i Finland också år Också TNT- Express, H-town, Kesko, Reklambyrån Mainio, Primario Productions samt Suomen Stand Up Club har stött cancerorganisationernas verksamhet. Bild: Jukka Uotila Till cancerorganisationerna kan också riktas donationer för patientarbete och förebyggande av cancer. Donationer tas emot i Cancerorganisationernas gemensamma insamlingskonto, per textmeddelande eller per telefon. År 2006 emottogs sammanlagt ungefär euro i donationer. Genom att köpa Cancerorganisationernas grönvita Cancer-produkter stöder man den riksomfattande verksamheten. Man kan också göra inbetalningar direkt till kontot

14 På hösten 2006 arrangerade Cancerorganisationerna ett riksomfattande lotteri under ledning av Sydvästra Finlands Cancerförening. Resultatet uppnådde inte förväntningarna. Internationellt samarbete Cancerföreningen i Finland har ett intensivt internationellt samarbete. Generalsekreterare Harri Vertio invaldes i direktionen för den Internationella Cancerunionen (UICC, International Union Against Cancer) för åren UICC är en sammanbindande länk för 270 organisationer mot cancer i drygt 80 länder. I direktionen sitter fjorton experter på cancer i olika delar av världen. Till ny ordförande för UICC valdes professor Franco Cavalli, cancerläkare från Schweiz. De nya direktionsmedlemmarna valdes i samband med världskonferensen i Washington i juli. Generalsekreteraren representerar föreningen i de europeiska cancerorganisationernas förbund (European Cancer Leagues, ECL, samt i den Nordiska Cancerunionen (NCU, vars sekretariat år 2006 verkade inom ramen för Norges cancerförening. ECL och Cancerföreningen i Finland var arrangörer för en internationell konferens om screening av cancer i december i Helsingfors. Femtio deltagare från sexton länder deltog i konferensen. Liisa Elovainio hängde upp sitt eget budskap i Tankarnas träd på Hälso-mässan i november. Informationschef Satu Lipponen representerar Cancerföreningen i Finland i det europeiska nätverket mot rökning (ENSP, Nätverket utvecklade en europeisk strategi mot rökning och samarbetade med Europeiska Unionens kommission i Help För ett liv utan tobak. Help-kampanjen fortsatte för andra året och förverkligades av den franska reklambyrån Ligaris. Bild: Joonas Kytölä 14

15 Finlands Cancerregister Betydande forskning i förekomsten av cancer och dess orsaker är grund för folkhälsoarbete och beslutsfattande som rör cancer. Cancerregistret samlar in uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen i Finland och ger ut cancerstatistik. Cancerregistret är ett institut för epidemiologisk och statistisk cancerforskning. Som en del av Cancerregistret fungerar massundersökningsregistret som bl.a. utvärderar effekten av massundersökningar. Under år 2006 publicerades nästan 100 vetenskapliga studier där Cancerregistrets forskare eller material från registret hade en framträdande roll. Också tre doktorsavhandlingar publicerades. Som chef för cancerregistret fungerade professor Timo Hakulinen. Chef för Massundersökningsregistret var doktor Nea Malila. Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som också upprätthåller statens offentliga cancerregister. Cancerföreningen i Finland ansvarar för personalen och arbetsutrymmena vid cancerregistret. Föreningen har ingått ett avtal med Stakes, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, om upprätthållandet av cancerregistret. Ledningsgruppen för Cancerregistret bestod av representanter för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Ordförande för ledningsgruppen var resultatområdeschef Olli Nylander från Stakes. Ungefär 40 procent av Cancerregistrets kostnader täcktes med anslag från Penningautomatföreningen. Med forskningsavtal och med bidrag från Cancerföreningen i Finland tillfördes ytterligare medel. Registrering av cancersjukdomar Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte under verksamhetsåret som tidigare. Då sjukhusen i allt större utsträckning övergår till elektronisk informationsöverföring är det också aktuellt att utveckla registreringen av cancerfall i samma riktning. Dödsattester och nästan all anmälan om cancerfall från patologiska laboratorier ges redan i elektronisk form, men sjukhusens brokiga system försvårar skapandet av ett enhetligt system för anmälan om cancerfall för de kliniska undersökningarnas del. Cancerregistret deltog i arbetet med att utveckla det riksomfattande datasystemet inom hälso- och sjukvården. Varje år tar Cancerregistret emot och behandlar mera än anmälningar om cancerfall, vilket visar att cirka nya cancerfall diagnostiseras i Finland årligen. Statistiken från år 2005 finns tillgänglig på Cancerregistrets Internetsidor Statistiken gällande åren 2004 och 2005 följer ICD-10-sjukdomsklassificering och ges ut i tryckt form år Registret gav också ut många slag av specialstatistik för enskilda uppdragsgivare och för varierande ändamål. Den av Nordisk Cancer Union, NCU, bekostade mångsidiga cancerdatabanken NORDCAN förnyades. NORDCAN är gratis för alla användare ( nordcan.asp). Statistik över cancer i Finland hittar man också i ett flertal internationella cancerdatabanker (EUCAN, EUROCIM, GLOBOCAN, WHO Mortality Data Bank, Cancerforskning Epidemiologisk och statistisk cancerforskning är en central verksamhet inom Finlands Cancerregister som har tillgång till statistik sedan år Cancerregistrets forskningstradition och kunskap är stor. Registret står i nära kontakt med universi Kvinnors lungcancer Cancer i livmoderhalsen Den relativa variationen i förekomsten av kvinnors lungcancer och cancer i livmoderhalsen under åren Medelvärdet för hela Finland = 1.0. Kartorna baserar sig på kommunvisa tal. 15

16 Prostatacancer tet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt och projekten är mångåriga. För att samla in ett tillräckligt stort material samt för att förbättra den statistiska styrkan och därmed tillförlitligheten i studierna krävs ofta internationellt samarbete. Nedan följer en kort beskrivning av några centrala forskningsresultat: en fullständig förteckning över Cancerregistrets undersökningar finns på tutkimus. Fjortonde upplagan av den finskspråkiga boken Cancer i Finland gav ut. Boken tar upp frågor som cancersituationen i Finland, faktorer som påverkar cancersituationen och patienters överlevnad. Den första upplagan kom ut år Rapporten Cancer 2015, som också var en av Cancerföreningen i Finlands 70-årsjubileumsskrifter, behandlar cancerns framtidsutsikter. Här finns prognoser för cancerincidensen och cancermortaliteten liksom också visioner om vilka faktorer som kan tänkas påverka utvecklingen. Det var en utmaning att prognostisera incidensen av prostatacancer på grund av svårigheten att förutspå diagnostiseringen. År 2015 antar man att mera än nya cancerfall kommer att diagnostiseras. Den huvudsakliga orsaken till att cancerfallen väntas öka är att den ålderstigna befolkningen ökar. Man gjorde också upp nya prognoser för ökningen av antalet personer som insjuknar i cancer. Dessa prognoser utnyttjades i rapporten om cancervårdens kostnader i framtiden som gavs ut av Cancerföreningen i Finland. Incidensen för cancer i matsmältningsorganen varierade kraftigt mellan olika socialgrupper. T.ex. incidensen för skivepitelkarcinom var dubbelt så hög i den lägsta socialklassen jämfört med högre socialklasser och skillnaden förändrades inte över tid. Incidensen för adenokarcinom var ungefär lika oberoende socialklass. Resultatet stöder antagandet att olika typer av strupcancer orsakas av olika faktorer. Skillnaden mellan olika socialklassers incidens av cancer i matsmältningsorganen förklarades i allmänhet enbart delvis av kända orsaksfaktorer. Incidensen av hudmelanom per ytenhet var störst på huden på huvudet. Av hudmalonom på huvudet hade incidensen av hudmelanom på örat ökat mest hos både män och kvinnor. Resultaten är betydelsefulla då man undersöker hur hudmelanom uppstår. Ökad incidens av Non Hodgkin lymfomer hade nått en brytningspunkt på talet, samtidigt i Finland, Sverige och Norge. Man har inte hittat någon entydig förklaring till detta. Cancer hos barn ökade i genomsnitt med en procent i Europa, enligt material som grundar sig på ACCIS-undersökningar i 35 länder. Ökningen varierade mellan olika cancersjukdomar och gällde inte skelettcancer eller cancer i lever och inte heller ögats retinoblastom. Ökningen förklaras till en del av att registreringen av cancer täcker ett större område, men en del av ökningen ansågs vara realistisk. Incidensen av cancer hos barn var högst i Nordeuropa. Läppcancer ACCIS-undersökningar visade att antalet överlevande barn med cancer i Europa var lägst i de tidigare socialistiska länderna. ACCIS-undersökningarnas detaljerade resultat publicerades i tidningen European Journal of Cancer. Den relativa variationen i förekomsten av mäns prostatacancer och läppcancer under åren Medelvärdet för hela Finland = 1.0. Kartorna baserar sig på kommunvisa tal. Studien EUROCARE-4 som undersöker överlevnaden för cancerpatienter i Europa fortsatte. Resultaten väntas bli klara år Enligt en finsk undersökning påverkades bröstcancerpatienters överlevnad på ett betydande sätt av vissa psykosociala faktorer. Resultatet av sexton cancerregisters samundersökning visade att bröstcancerpatienter som överlevt ett år efter fastställd diagnos löpte 40 % högre risk att begå självmord jämfört med den allmänna befolkningen. 16

17 För att prognostisera cancers incidens, mortalitet och överlevnad utvecklades en ny metod i en situation där patienters dödlighet av andra orsaker än sin cancersjukdom avvek kraftigt från dödligheten hos den övriga befolkningen i samma ålder. Metoden tillämpades för lungcancer där den konkurrerande dödligheten minskar både patienters dödlighet i sin cancersjukdom och antalet överlevande patienter. Statistiska metoder utvecklades också för utvärdering av effekten av olika typer av mammografiscreening med hänseende på incidensen och mortaliteten av bröstcancer. Incidens, kvinnor Incidens,män Att räkna ut cancerpatienters överlevnadssiffror med en såkallad periodiseringsmetod gav noggrannare resultat än med ett traditionellt räknesätt då realtiden var densamma i bägge metoder. Å andra sidan får man med periodiseringsmetoden alltid överlevnadssiffror som är mera aktuella än jämfört med den traditionella metoden. För periodiseringsmetoden utvecklades en regressionsmodell med vilken man kan korrigera överlevnadssiffror eller göra uppdaterade prognoser trots att registreringen av cancerfall kan vara fördröjd med ett par år. Mortalitet,män Mortalitet, kvinnor Att utsätta sig för organiskt damm i sitt arbete var ingen signifikant faktor för insjuknande i cancer i andningsorganen i Finland. Personer som arbetare i tvättinrättning hade en något förhöjd risk att insjukna i cancer i urinblåsan i de nordiska länderna. Däremot observerades ingen större risk att insjukna i strupcancer, vilket var fallet i USA. En systematisk litteraturanalys visade att risken för cancer i bukspottskörteln var förhöjd hos personer som i sitt arbete var i kontakt med klorerade kolvätelösningar och bekämpningsmedel mot insekter. Mäns och kvinnors åldersstandardiserade incidens och mortalitet för all cancer under åren Finländska rökande män löpte i genomsnitt en större risk att insjukna i många olika slag cancersjukdomar, med undantag för hudmelanom och leukemi. Läkarnas utsättning för strålning visade ingen förhöjd cancerrisk. Hos cancerpatienter som fått strålbehandling under åren konstaterades en fördubblad risk att insjukna i strupcancer jämfört med den övriga befolkningen. För patienter under 55 år fanns ett samband mellan strålbehandling och ökad risk att insjukna i fibrosarkom. Strålningsdos för barncancerpatienter och tumörens förnyelse hade ett samband med att senare insjukna i cancer enligt en samnordisk undersökning. Med en omfattande internationell studie, som sammanslagit 13 skilda undersökningar, fick man noggrannare värden för sambandet mellan radonhalten i inneluft och risken för lungcancer samt den kombinerade effekten för rökare. Vattnets radioaktivitet visade inget samband med risk för cancer i urinorganen i Finland. Olyckan i Tjernobyl har inte påverkat incidensen för cancer i sköldkörteln hos barn i Finland. Arbetare från Estland och Lettland som jobbade med reningsarbete efter Tjernobyl-olyckan uppvisade en sju gånger så stor risk att insjukna i cancer i sköldkörteln och dubbel risk att insjukna i hjärncancer jämfört med den allmänna befolkningen. Bröstcancerrisken hade fördubblats efter Tjernobyl-olyckan bland den kvinnliga befolkningen i Ukraina och Vitryssland. Resultaten förklaras inte enbart av effektiverad registrering av cancer. En patient med cancer i sköldkörteln löpte en nästan trettio procent större risk att få cancer i något annat organ än den övriga befolkningen. Det visar en internationell samundersökning som bygger på tretton cancerregister. En patient med tunntarmskarcinom hade en 70 procent förhöjd risk att få en ny cancersjukdom jämfört med den övriga befolkningen. Orsakerna till cancer i bukspottskörteln kunde utredas på basen av efter vilken ursprunglig cancerform den som ny cancerform var allmännare än vanligt; cancer i bukspottskörteln antogs ha ett samband med rök- 17

18 Kaikki syövät Alla cancerformer ( )= Prostatacancer Eturauhasen syöpä Lungcancer Keuhkosyöpä Paksu- ja peräsuolisyöpä Cancer i tjockoch ändtarmen Cancer i Finland Män 2005 Cancer i urinblåsa Rakkosyöpä Non-Hodgkin lymfom Non-Hodgkin lymfooma ning, reproduktiv hälsa och arvsanlag samt strålbehandling mot tidigare cancer. Behandling med estradiol som fortgått mera än fem år, och där man inte använt progestiner vid sidan om, kvinnors menopaus och besvär efter det visade ett samband med förhöjd bröstcancerrisk: antalet ökade fall uppskattades till 2-3 fall per kvinnor under en uppföljning av 10 år. Operationsresultaten av patienter med cancer i äggstockarna talade för en fortsatt koncentrerad verksamhet. Blinda och personer med nedsatt syn hade inte lägre cancerrisk jämfört med andra, med undantag för bröstcancer. Hypotesen som förhindrar melatonincancer fick inte på basen av resultaten något brett stöd. Celiakipatienters risk att insjukna i lymfom var förhöjd jämfört med den övriga befolkningen. Ett samband mellan helicobacter pylori-infektion och förhöjda värden av immunglobulin A-och G samt en sänkt pepsinogen I indikerar en tiofaldig risk för magcancer. Riskfaktorerna för cancer i livmoderhalsen, papillomviruset 16 och 18 konstaterades bland den kvinnliga befolkningen i Finland. Man startade en vaccineringsundersökning med syfte att hindra förstadierna för cancer i livmoderhalsen. I många av de ovannämnda projekten för epidemiologisk analys samarbetade Cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut, såsom Stakes, Institutet för Arbetshygien, Strålsäkerhetscentralen, Folkhälsoinstitutet, Institutionen för hälsovetenskap vid Tammerfors universitet, universiteten i Helsingfors, Åbo, Kuopio och Uleåborg, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Estland, forskningsenheterna vid Danmarks Cancerförening, Tysklands cancerforskningsinstitut (Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg), det Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC, Lyon, Frankrike) och USA:s nationella cancerinstitut (National Cancer Institute, Bethesda, Maryland) Kaikki syövät Alla cancerformer 4027 Bröstcancer Rintasyöpä ( )= Tjock- och ändtarmscancer Paksu- ja peräsuolisyöpä Livmodercancer Kohdunrungon syöpä Lungcancer Keuhkosyöpä Centrala nervsystemet Keskushermosto Chefen för Cancerregistret fungerade som generalseketerare för Internationella föreningen för cancerregister (International Association of Cancer Registries, IACR). Överläkaren vid Cancerregistret fungerade som deltidsanställd (20 %) professor i epidemiologi vid Tammerfors universitet. Cancerregistret deltog aktivt i i den riksomfattande forskarskolan för folkhälsa. Forskarna vid cancerregistret föreläste i ett flertal publika tillställningar i Finland och på internationella kurser och konferenser samt skrev artilar om förekomsten av cancer och forskningsmetoder både för den stora allmänheten som för forskare på området. Personalens sakkunskap utnyttjades i många inhemska och internationella vetenskapliga och administrativa expertgrupper. Cancerregistret hade ett stort antal besökare, såväl inhemska som utländska forskare, studerande och andra aktörer på området. Materialet i Cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut samt av myndigheter på olika nivåer i förvaltningen. Information som gäller individer och åtföljs av identifieringsuppgifter ges bara ut för forskningsändamål och i enlighet med villkoren i de tillstånd av Stakes eller social- och hälsovårdsministeriet som krävs. För uppgifter i tabellform krävs inget tillstånd. Cancerregistret är ett viktigt led i bekämpningen av cancer i Finland, och registrets omfattande material utnyttjas på många sätt i tiotals projekt som pågår vid olika forskningsinstitut. Finland har exceptionellt goda möjligheter att utföra epidemiologisk cancerforskning. Det är därför viktigt att trygga den fortsatta forskningen genom lagstiftning och ekonomiska insatser. Cancer i Finland Kvinnor

19 Massundersökningsregistret I de finska kommunerna utförs lagstadgad screening av cancer i livmoderhalsen och screening av bröstcancer. Dessutom utfördes år 2006 frivillig screening av tarmcancer i 160 kommuner. Syftet med screening är att minska dödligheten som en följd av cancer, men undantagsvis kan man med screening av cancer i livmoderhalsen också minska sjukdomens incidens. Screeningarna grundar sig på vetenskapliga bevis för screeningsprogrammens effektivitet (minskad dödlighet i de screenade sjukdomarna). Screeningarna genomförs enligt förordningen (1339/2006) daterad den Jämfört med den tidigare folkhälsoförordningen har screeningen av bröstcancer justerats till att omfatta kvinnor i åldern år. Massundersökningsregistret grundades år 1968 i anslutning till Finlands Cancerregister. Till Massundersökningsregistrets uppgifter hör att undersöka och utveckla finska cancerscreeningar. Därtill planerar Massundersökningsregistret nya screeningar och ombesörjer kvalitetssäkring. Registret samlar på individnivå in uppgifter om kallelser till screening och om undersökningar; varje år fås information om cirka kallelser till screening och om utförda undersökningar. Den rådande konkurrensen inom hälso- och sjukvården har i allt högre grad medfört arbete och utmaningar för Massundersökningsregistret. Som en följd av en omorganisering av redan verksamma screeningskedjor har helhetsbilden splittrats och informationen mellan olika instanser liksom också till Massundersökningsregistret har löpt sämre. Det oaktat har Massundersökningsregistret strävat efter att år 2006 ha en mera täckande verksamhet än tidigare, och fungera i ett nära samarbete med screeningsenheterna, samt att utvecklas som serviceproducent. I samband med Massundersökningsregistret fungerar en inkallelsetjänst som lyder under Cancerföreningen i Finland. Inkallelsetjänsten producerar också allt material som används i screeningen (screeningskort, kallelsebrev, broschyrer och dylikt). År 2006 har kort och brev skrivits ut direkt utan mellanlagerföring. Alternativt har uppgifterna om kallelserna getts ut i elektronisk form. Under året har man också utvecklat ett elektroniskt screeningsprogram för riksomfattande användning till stöd för screeningsprocessen och för insamlandet av screeningsuppgifterna med enhetliga kriterier. Cancerföreningen i Finland fick euro i understöd av Penningautomatföreningen för utvärdering av Massundersökningsregistret. Screening för att förebygga cancer i livmoderhalsen Screening med papa-prov för att förebygga cancer i livmoderhalsen inleddes i Finland på 1960-talet. På1990-talet fick screeningen sin nuvarande form och växte till nuvarande omfång. Ännu under senare år har man kunnat skönja en förbättring av täckningen av kallelserna till screening och av registreringen av screeningsuppgifterna. I samband med screening av cancer i livmoderhalsen har man sedan år 1999 utfört randomiserade utvärderingar av nya screeningsmetoder. Av de utvärderade metoderna hade fram till slutet av år 2006 omkring screeningspov undersökts med automatiserade metoder och cirka prov med HPV-test för papillomvirus. Resultaten från den automatiserade cytologiska screeningen jämfört med resultaten från traditionell screening rapporterades år 2006 med större materialunderlag än tidigare. Enligt resultaten upptäcks något mer (+19%) av förstadier till cancer med automatiserad metod än med traditionell, men i övrigt är de två metoderna mycket lika varandra. Ur samma forskningsmaterial gjordes också en jämförande undersök- 19

20 ning som visade att det förekommer skillnader mellan olika laboratorium, vilket beror på skillnader i laboratoriediagnostik och skillnader i befolkningens bakgrundsrisker. Skillnaderna till trots har effekten av screeningen synts som en minskning av cancer och den har varit lika betydande i samtliga laboratorium. En uppföljningsundersökning visar att kvinnor som behandlats mot förstadier till cancer i livmoderhalsen under åren hade en något förhöjd risk att insjukna i tobaksrelaterad cancer och cancer i livmoderhalsen. En kontinuerlig kontroll efter behandlingen är därför ytterst viktig. Däremot var cancerrisken efter behandling ungefär densamma oberoende behandlingsmetod. Emellertid observerades något flera cellförändringar i förstadiet efter cervixkonisation med konventionell kniv än efter andra behandlingar, som cervixkonisation med laser eller loop diametri. Resultaten har haft en framträdande roll i Käypä hoito diagnos av förstadier till livmoderhalscancer och behandling som publicerades i augusti De europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening av cancer i livmoderhalsen (Quality Assyrance Guidlines) bearbetades och blev färdiga att publicereras. Massundersökningsregistret organiserade en konferens i Tallinn om registrering av screening av cancer i livmoderhalsen. EU:s EUNICE-nätverk finansierade konferensen. Screening av bröstcancer Den riksomfattande screeningen av bröstcancer började år 1987 och utvidgades till att täcka hela Finland i början av år Nästan alla kommuner i Finland kallade kvinnor i åldern år (enligt folkhälsoförordningen) till screening. Nio av tio kvinnor som fått kallelsen deltar i screeningen. Var fjärde kvinna över 60 år i Finland har fått kallelse till screening. Cancerorganisationerna, liksom också EU, har redan i flera år rekommenderat att screeningen av bröstcancer skulle utvidgas till att gälla kvinnor i åldern år. Också enligt den internationella organisationen för cancerforskning IARC var effekten av bröstcancerscreening för kvinnor i åldern år tillräcklig för att påvisa en klar nedgång i dödlighet i bröstcancer bland dem som genomgått undersökningen. Studier gjorda av Massundersökningsregistret visar att flera fall av bröstcancer upptäcks hos kvinnor i åldern år än hos kvinnor i åldern år. Också onödiga cancermisstankar är färre i åldersgruppen år. I Åbo har screeningen gällt kvinnor i åldern år sedan år Bland de kvinnor i åldern år som genomgått screening sedan år 1987 var nedgången i bröst-cancermortaliteten 42 procent större i Åbo än i Helsingfors, där motsvarande åldersgrupper inte undersökts med screening alls. Undersökningen gjordes i samarbete med utvärderingsgruppen för screening i Åbo. Social- och hälsovårdsministeriets screeningsarbetsgrupp, där också Massundersökningsregistret var representerat, beslutade att screeningen skall utvidgas till att omfatta åldergruppen år. Det utvidgade screeningsprogrammet träder i kraft stegvis och gäller kvinnor födda år 1947 och senare. Mammografiundersökningarna blev i hög grad privatiserade under år 2006, då Suomen Terveystutkimus Oy såldes till hälsovårdskoncernen Suomen Terveystalo. Helsingfors stads mammografiscreening överfördes till Vita-Terveyspalvelut Oy som tillhandahåller tjänsten. Suomen Terveystutkimus Oy hade börjat digitaliseringen av screening år 2005 och screeningen i Helsingfors utfördes med digitalteknologi år Eftersom validiteten i internationella digitaliserade screeningsresultat är kontroversiellt gjorde Massundersökningsregistret en plan för en slumpmässig utvärdering av digitaliserad screening. Undersökningen påbörjades i Suomen Terveystutkimus Oy:s enheter i början av år 2006, men avbröts efter några månader. Tillvidare 20