CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse"

Transkript

1 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2005

2

3 INNEHÅLL 4 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 7 STRATEGI OCH ORGANISATION 10 CANCERORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEVALDA 12 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 18 FINLANDS CANCERREGISTER 23 MASSUNDERSÖKNINGAR 27 PERSONALEN VID CANCERFÖRENINGEN I FINLAND OCH CANCERREGISTRET 28 CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING 30 TELEFONRÅDGIVNINGEN SYÖPÄYHTEYS - CANCERKONTAKT 31 TERHOHEMMET 32 CANCERORGANISATIONERNAS EKONOMI 36 FONDER 38 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 44 CANCERORGANISATIONERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉER OCH FONDERNAS FÖRVALTNINGSNÄMNDER 46 STIPENDIER 56 KONTAKTUPPGIFTER

4 Generalsekreterarens översikt Cancerorganisationerna minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället och stöder cancerpatienterna och deras anhöriga under behandlingen och rehabiliteringen. I december 2005 antogs en gemensam strategi för cancerorganisationerna efter att den hade handlagts och förberetts i ungefär ett och ett halvt år. Strategin visar vägen och inriktningen för framtiden och den får genomslag redan i verksamhetsplanerna för I strategin läggs Cancerorganisationernas viktigaste värderingar fast: mänsklighet, sanningsenlighet, obundenhet och gemensamt ansvarstagande. Också verksamheten 2005 kan analyseras utifrån de strategiska aspekterna. Det samhälleliga engagemanget återspeglades i utlåtanden och yttranden, bl.a. om sjukdagpenningarna och avgifterna inom hälso- och sjukvården. Cancerorganisationerna uttalade sig också om missförhållandena med läkemedelsersättningarna och medverkade till både framtagningen av vårdgarantin och definieringen av de nya gränserna för välfärden. När vår strategi lades upp deltog alla föreningar med sin egen insats. Planeringen av jubileumsåret 2006 kom i gång och verksamhetsledarna träffades regelbundet för att diskutera aktuella frågor. Behovet att se över organisationen är nästa tema på agendan. Inte minst inom Finlands Cancerregister är forskningsverksamheten livlig. Forskningsbidragen var något fler än under tidigare år. Focus Oncologiae kommer att ge ut ett temanummer om forskning för att ge forskningsresultaten större spridning. Under året såg Cancerföreningen i Finland och Finlands Cancerregister över sina webbsidor. Tack vare en ny tjänst får verksamhetsledarna information om cancernyheter i medierna i realtid både per e-post och på webben. Tidningen Syöpä- Cancer kom ut med sex nummer. Vidare skedde det förändringar i Cancerorganisationernas service. Många av föreningarna slutade med screeningar för bröstcancer, men i Helsingfors och Kotka fortsatte stationerna inom Cancerföreningen i Finland att erbjuda screeningar. Screeningen för tarmcancer fungerade utmärkt tack vare samarbetet mellan Massundersökningsregistret och Pirkanmaan Syöpäyhdistys. Drygt hundra kommuner är engagerade i verksamheten. 4

5 De hälsofrämjande tjänsterna, inte minst rådgivning i olika former, är stadda i utveckling. Vi följer kontinuerligt upp kvaliteten på rehabiliteringskurserna. Tanken är att den professionella biten av kursutbudet skall vila på kursarrangörerna. Cancerföreningen utredde utbildningen i cancerfrågor dels vid de medicinska fakulteterna, dels vid yrkeshögskolorna. Utifrån resultaten kommer Cancerorganisationerna att generera stöd för undervisningen i samråd med utbildningshuvudmännen. Cancerstiftelsens XXXII symposium lockade ett hundratal experter som diskuterade hudcancer ur många olika perspektiv. Cancerföreningens ekonomi var i balans och Cancerstiftelsens kapital utvecklades i positiv riktning. Cancerstiftelsen gav ekonomiskt stöd till verksamheten vid Trivandrums cancerregister, ett av de bästa registren i Indien. Cancerorganisationernas gemensamma insamling En god tanke levde inte upp till förväntningarna. Sannolikt spelade fuskinsamlingarna som fick mycket publicitet in. En annan orsak var att finländarna skänkte stora belopp till offren för tsunamin. Insamlingen Rosa bandet var en succé för många av samarbetspartnerna, för att inte tala om festkommitténs storslagna konsert på höstkanten. Nordisk Cancerunion gick aktivt in för att omdana sin forskningspolitik. Omstruktureringarna kommer sannolikt att få genomslag först Förbundet för cancerorganisationerna i Europa har satsat på en effektivisering av verksamheten. Det ordnas en lång rad möten och organisationen skickar regelbundet ut nyhetsbrev. Internationella cancerunionen arrangerar nästa världskongress i Washington sommaren År 2006 är ett jubileumsår för Cancerorganisationerna. Cancerföreningen i Finland fyller sjuttio år, också flera av föreningarna har anledning att fira. Jubileumstillställningarna infaller till största delen mot slutet av året. Patientens röst är årets tema och bland värderingarna kommer vi särskilt att lyfta fram mänsklighet. Harri Vertio, MKD, generalsekreterare 5

6 6

7 Strategi och organisation I december 2005 antogs en gemensam strategi för cancerorganisationerna efter att den hade handlagts och förberetts i ett och ett halvt år. Strategin visar vägen och inriktningen för framtiden. Strategin utgör en definition av vad organisationen vill, och det behövs en kontinuerlig diskussion kring den. Organisationen är som ett stort fartyg vars stadiga gång skapar trygghet, men som oavbrutet måste tolka sin omgivning och svaga signaler från den. När strategi lades upp deltog alla föreningar med sin egen insats. Uppdrag Cancerorganisationerna skall reducera de cancerrelaterade hoten och skadorna i samhället och stödja cancerpatienter och deras närstående i vården, behandlingen och rehabiliteringen. Värderingar 1. Humanitet Cancerorganisationerna respekterar människovärdet, värnar om individualitet och öppenhet i mötet med människor och satsar i sin verksamhet på gemenskap och förståelighet och jämlikhet mellan människor. 2. Sanningsenlighet Vår verksamhet bygger på tillförlitlighet, trovärdighet, vetenskaplighet och förståelighet. 3. Oberoende Vi måste vara oberoende för att kunna arbeta med god genomslagskraft, bra resultat och stor effektivt mot våra mål, men i samarbete med andra. 4. Solidaritet Cancerorganisationernas solidariska arbetssätt är en bra plattform för föreningarna när de fullföljer sitt syfte och innefattar ett ansvar för den samlade organisationens ekonomi. Strategier Samhällspolitisk strategi - Cancerorganisationerna som politisk aktör i samhället Organisatorisk strategi - Cancerorganisationerna som aktör inom den tredje sektorn Kunskapsstrategi Utbildningsstrategi - strategisk, professionell, organisatorisk och individuell Servicestrategi - Cancerorganisationerna som tillhandahållare av tjänster Internationell strategi Ekonomisk strategi Strategiarbetsgruppen Professor Jorma Rantanen, Arbetshälsoinstitutet, ordförande Överläkare Matti Rautalahti, Cancerföreningen i Finland, vice ordförande Professor Timo Hakulinen, Finlands cancerregister Professor Risto Johansson, Kuopio universitetssjukhus Ekonomichef Eero Keränen, Cancerföreningen i Finland Informationschef Satu Lipponen, Cancerföreningen i Finland Verksamhetsledare Leena Rosenberg, Cancerpatienterna i Finland Överskötare Anne Sköld, Cancerorganisationernas poliklinik (Helsingfors) Verksamhetsledare Hilja Vainio, Mellersta Finlands Cancerförening Pol. mag. Onni Vuorenmaa, ordförande i finansutskottet Generalsekreterare Harri Vertio, Cancerföreningen i Finland, sekreterare Värderingsarbetsgruppen Medicinalrådet Liisa Elovainio Professor Matti Hakama Hälsovårdsdoktor Päivi Karttunen, ledamot i styrelsen för Cancerstiftelsen Verkställande direktör Marja-Liisa Kotisaari, Birkalands Cancerförening Verksamhetsledare Hannu Tavio, Finlands prostatacancerförening Informationschef Satu Lipponen, Cancerföreningen i Finland Generalsekreterare Harri Vertio, Cancerföreningen i Finland, sekreterare Ekonomiarbetsgruppen Verksamhetsledare Leila Märkjärvi, Saimens Cancerförening Verksamhetsledare Kari Ojala, Sydvästra Finlands Cancerförening Verksamhetsledare Pertti Taimisto, Norra Finlandf Cancerförening Pol. mag. Onni Vuorenmaa, vice ordförande i Cancerstiftelsen Ekonomichef Eero Keränen, Cancerföreningen i Finland, sekreterare 7

8 Cancerorganisationernas centralbyrå organisationsschema och ledningens uppgifter Delegation Styrelse STAKES Arbetsutskottet Finansutskottet Stipendienämnden Institutioner Generalsekreterare Finlands Cancerregister Direktör Överläkare Överläkare/bitr. generalsekreterare Informationschef Ekonomichef Uppgifter: chef för centralbyrån Uppgifter: leder föreningens och stiftelsernas hälsofrämjande verksamhet och rehabilitering Uppgifter: leder föreningens och stiftelsernas interna och externa information Uppgifter: övervakar föreningens och stiftelsernas ekonomi samt egendomsförvaltning och bokföring chef för institutionerna inom centralorganisationen verkställer styrelsens, arbetsutskottets och finansutskottets beslut ställföreträdare för generalsekreteraren i andra än ekonomiska frågor svarar för att institutionerna följer budgeten uppgifterna är exakt fastlagda i ekonomistadgan ställföreträdare för generalsekreteraren i ekonomiska frågor förvaltar fonderna svarar för personalfrågor ställföreträdare för överläkaren i andra än medicinska frågor 8

9 Cancerorganisatioernas organisationsschema Cancerorganisationernas medlemsantal: Delegation Södra Finlands Cancerförening Styrelse Styrelse Mellersta Finlands Cancerförening Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning Cancerföreningen i Finland 12 registrerade regionala föreningar: Birkaland Kymmenedalen Mellersta Finland Norra Finland Norra Karelen Norra Savolax Saimen Satakunta Sydvästra Finland Södra Finland Åland Österbotten 4 registrerade rikstäckande patientföreningar: Finlands Cancerregister Massundersökningsregistret Kymmenedalens Cancerförening Sydvästra Finlands Cancerförening Birkalands Cancerförening Österbottens Cancerförening Norra Karelens Cancerförening Norra Savolax Cancerförening Norra Finlands Cancerförening Saimens Cancerförening Cancerföreningen i Satakunta Ålands Cancerförening 610 LE-invaliderna Finlands prostatacancerförening Finlands mun- och halscancerpatienter (f.d. LE-invaliderna) Cancerpatienterna i Finland 180 SYLVA Finlands prostatacancerförening Sammanlagt Cancerpatienterna i Finland SYLVA, Cancerbarnens föräldrar 211 oregistrerade patientavdelningar eller klubbar 9

10 Cancerorganisationernas förtroendevalda CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Delegation Generalsekreterare Harri Vertio presenterade utkastet till strategi för Cancerorganisationerna på rådslagsdagarna. I delegationen för Cancerföreningen i Finland ingår ordföranden samt 26 medlemmar och lika många ersättare. Elva av delegationens medlemmar väljs bland de kandidater som nominerats av de regionala föreningarna och tre medlemmar bland de kandidater som nominerats av patientföreningarna. Dessutom väljs tolv andra medlemmar. Enligt samma principer väljs en personlig ersättare för varje medlem. Delegationen hade följande sammansättning: Medicinalrådet Matti Juhola, ordförande Professor Kalevi Kiviniitty, vice ordförande Vid delegationens höstmöte delades Cancerbekämpandets förtjänstmedaljer ut till följande personer: Förtjänstmedalj i silver: Professor Risto Johansson Sakkunnigläkaren vid Folkpensionsanstalten Paavo Rissanen ML Olli Simonen Överläkare Ritva Vastamäki Förtjänstmedalj i brons: ML, specialisten i pediatrik Kaisu Antila Röntgenskötare Esko Elola Personalsekreterare Henje Hyppänen-Joutsa Biträdande avdelningsskötare Tuula Lindh Överskötare Alpo Manninen Merkonom Barbro Mitts Professor emeritus Björn Thomasson Verksamhetsledare Hilja Vainio Medlem Personlig ersättare Redaktör Jaakko Aho Överläkare Matti Salmo (Österbottens Cancerförening) Specialistläkare Leena Helle Specialistläkare Marja-Liisa Mäntymaa (Kymmenedalens Cancerförening) Avdelningsdirektör Juhani Ilmarinen Överläkare, professor Juhani Juntunen Vicehäradshövding Verkställande direktör Eeva Kemmo-Kari Ulla-Riitta Manninen PR-värdinna Taru Kinnunen Redaktör Asta Matikainen Kommundirektör Valtteri Kivilahti Personalchef, pol. dr Anita Jungar (Sydvästra Finlands Cancerförening) Professor Kalevi Kiviniitty Verksamhetsledare Pertti Taimisto (Norra Finlands Cancerförening) Länssocialrådet Marketta Korhonen Informationschef Seppo Aaltonen (Mellersta Finlands Cancerförening) Företagare Veikko Lammi Verksamhetsledare (SYLVA) Leena Vasankari-Väyrynen Direktören för Egentliga Finlands Chefsöverläkare i Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt Aki Lindén sjukvårdsdistrikt Lauri Nuutinen Överskötare Alpo Manninen Lektorn i hälso- och sjukvårdslära (Saimens Cancerförening) Leena Sjöblom Professor Kari Mattila Resultatområdeschef Juha Teperi Redaktör Anders Mattsson Verksamhetsledare Helka Andersson Avdelningsöverläkare Tapio Nieminen Sjukhuspastor Hannu Salonoja (Satakunta Cancerförening) Hälsovårdare Marjo Niinisalo Överläkare Ilkka Salvén (Sydvästra Finlands Cancerförening) Sjukskötare Saara Paukku Verksamhetsledare Katriina Päivinen (Norra Karelens Cancerförening) Chefredaktör Taito Pekkarinen Chefsöverläkare Jorma Lauharanta Ekonom Heikki Punkka Ekonomichef Inkeri Törmä (Birkalands Cancerförening) Industrirådet Risto Ranki Vicehäradshövding Heikki T. Hämäläinen Riksdagsledamot Paula Risikko Kommerserådet Satu Tiivola Professor Viljo Rissanen Professor Veli Matti Kosma (Norra Savolax Cancerförening) Hälsovårdsrådet Lea Savolainen Fru Terttu Yli-Tolppa-Kerrola (Cancerpatienterna i Finland) Redaktionschef Outi Simolinna Verksamhetsledare Mervi Hara Docent Anna-Lisa Söderholm Löjtnanten i a. Ossi Haajanen (Finlands Mun- och halscancerpatienter) Styrelseordförande för Onvest Oy Hälsovårdsrådet Anja Toivanen Anna-Ester Liimatainen-Lamberg Ärkebiskop emeritus John Vikström Pol. mag. Antti Somervuori 10

11 Styrelse Professor Heikki Joensuu, Helsingfors, ordförande Professor Seppo Pyrhönen, Åbo, vice ordförande Länssocial- och hälsovårdsrådet Tuula Eerola, Kuopio Professor Jorma Isola, Tammerfors Professor Risto Johansson, Kuopio Professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen, Tammerfors Bankdirektör Ari Laakso, Esbo Professor Jorma Paavonen, Helsingfors Docent Ulla Puistola, Uleåborg Professor Pekka Puska, Helsingfors Professor Teuvo Tammela, Tammerfors CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Styrelse Docent Tuomo Timonen, Helsingfors, ordförande Pol. mag. Onni Vuorenmaa, Esbo, vice ordförande Docent Seija Grénman, Åbo Medicinalrådet Jouko Isolauri, Helsingfors Hälsovårdsdoktor Päivi Karttunen, Tammerfors Professor Juha Kere, Helsingfors Docent Elise Kosunen, Tammerfors Direktör Helena Pesola, Grankulla Professor Taina Pihlajaniemi, Uleåborg Professor Jorma Rantanen, Helsingfors Fil. mag. Matti Willamo, Esbo Bankdirektör Kari Virta, Helsingfors Styrelsen för Cancerföreningen i Finland. Övre raden f.v. Ari Laakso, Risto Johansson, Heikki Joensuu, Seppo Pyrhönen, Teuvo Tammela, Jorma Paavonen. Nedre raden f.v. Pirkko Kellokumpu- Lehtinen, Tuula Eerola, Ulla Puistola. På bilden saknas Jorma Isola, Jorma Keski-Oja och Pekka Puska. Gemensamma arbetsutskott Arbetsutskottet Professor Heikki Joensuu, ordförande Pol. mag. Onni Vuorenmaa, vice ordförande Bankdirektör Ari Laakso Professor Seppo Pyrhönen Docent Tuomo Timonen Bankdirektör Kari Virta Generalsekreterare Harri Vertio Finansutskottet Bankdirektör Ari Laakso, ordförande Bankdirektör Kari Virta, vice ordförande Professor Heikki Joensuu Fil. mag. Matti Willamo Pol. mag. Onni Vuorenmaa Generalsekreterare Harri Vertio Ekonomichef Eero Keränen, sekreterare Styrelsen för Cancerstiftelsen. Övre raden f.v. Kari Virta, Onni Vuorenmaa, Tuomo Timonen, Matti Willamo, Jorma Rantanen. Sittande f.v. Seija Grénman, Elise Kosunen, Helena Pesola, Taina Pihlajaniemi, Päivi Karttunen. På bilden saknas Jouko Isolauri och Juha Kere. Revisorer Revisorer för Cancerföreningen i Finland, Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning var ekon. mag., CGR Kaj Kiljander och ekon. mag., CGR Mikael Paul. Deras personliga ersättare var verkställande direktör, CGR Teppo Rantanen och CGR Tuomo Vesanen. Övervakningsrevisorer var ekon. mag. Johanna Antila, ekon. mag. Mirja Fraktman, ekon. mag. Susanna Kesti och ekon. mag., GRM Hanna Siegfried. 11

12 Affischerna för den nationella kampanjen mot rökning har vunnit följande priser: Cannes Lion 2005 Public Health and Safety Section Silver Lion Cresta Awards 2005 Print Section Kultajyvä 2005 Annonsserien Hopeajyvä AD Spot Award 2005 Press and Poster Section Grand Prix Outdoor Finland Ulkomainoskampanjat 2005 Huvudpriset Cancerföreningen i Finland Hälsofrämjande Prevention och bekämpning av cancer är Cancerorganisationernas strategiska insatsområden. För tredje gången i följd samordnade Cancerföreningen i Finland den rikstäckande kampanjen för att minska rökning bland unga. Kampanjen finansieras av social- och hälsovårdsministeriet. Den består av flera olika element och planeringen kom i gång Under året fortsatte tidigare kampanjavsnitt och helt nya kom till. De viktigaste folkhälsoorganisationerna, social- och hälsovårdsministeriet, informationsoch kommunikationsbyrån BNL Euro RSCG och reklambyråerna Bob Helsinki och Contra är engagerade i projektet. Överläkare Matti Rautalahti håller i trådarna för hela kampanjen. Internet har varit ett viktigt kommunikationsmedel i den rikstäckande kampanjen. Det har byggts upp en lång rad webbplatser som tar fasta på kampanjteman, till exempel happi.ws med virtuellt stöd till dem som vill sluta röka, viritys.tv med program för rökstopp, tyokalupakki.net med stöd till lärare i undervisningen i hälsokunskap, serialkiller.fi som ger de unga information i äventyrsformat, ryppy.net med tobaksinformation kring utseendet och pokalehuulessa.fi om temat snus. Vi har gjort reklam för webbplatserna på flera olika sätt och de har haft flera hundratusen besökare. Dessutom ingick bl.a. utomhusaffischer, tidningsannonser, tevereklam och teveprogram och annonsering på Internet i kampanjen. Cancerorganisationerna sammanställde ett utbildningsprogram och utbildade instruktörer till rökstoppsgrupper för unga rökare i samråd med Andningsförbundet Heli och Hälsan rf i Jyväskylä och Uleåborg. Cancerorganisationerna var med i gruppen bakom den rikstäckande telefontjänsten Stumppi som ger råd om tobak och rökning. För telefontjänsten svarar Andningsförbundet Heli. Andra medverkande organisationer är Allergi- och Astmaförbundet, Folkhälsoinstitutet, Finlands Apotekareförbund, Finlands Hjärtförbund och Hälsan rf. Cancerorganisationerna är engagerade i ett projekt för stöd till hälsokunskap i skolorna i S:t Petersburg Projektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs av Stakes. I samråd med Hälsan rf hade utvecklingschef Virve Laivisto hand om utbildningen i insatser för att förebygga rökning och stöd till rökstopp för lärarna i skolorna i stadsdelen Nevski. På initiativ av folkhälsoorganisationerna tillsatte Helsingfors stad en arbetsgrupp för ett rökfritt Helsingfors. Tanken är att staden skall lägga upp ett program för att förebygga och minska tobaksrökning i Helsingfors. Enligt vår lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet vilar det huvudsakliga ansvaret för hälsofrämjande verksamhet på kommunerna. Den så kallade tobakslagen förpliktar kommunerna att 12

13 ordna lokala aktiviteter för att minska rökningen. Folkhälsoorganisationerna spelar då en framträdande roll bl.a. när det gäller att utarbeta handlingsprogram och producera material. Cancerorganisationerna var med och utarbetade ett program som blir klart våren Kampanjen Sätt färg på livet - hälsosamt med frukt, bär och grönsaker genomfördes för femte gången Kampanjen genomfördes också denna gång i samarbete med Inhemska Trädgårdsprodukter, Cancerföreningen i Finland och Finlands Hjärtförbund. Den riktar sig primärt till skolungdom och vill påminna barn och unga om hur viktigt det är för hälsan och välbefinnandet att äta bra och hälsosamt. Tillsammans med Maa- ja kotitalousnaiset ordnades evenemang i två hundra lågstadieskolor och budskapet nådde ut till drygt elever. Eleverna i sjunde klass i högstadieskolorna fick kokboken Raastava nälkä med tips hur de själva kan laga mat. Material finns utlagt på raastavanalka.fi. Kampanjerna kring gummitemat Kesäkumi, Talvikumi och Varuskumi syftar till att få unga att använda kondom och den vägen minska sexuellt överförda sjukdomar. Under året delades kondomer ut på tillställningar för ungdomar. Sett i Cancerorganisationernas perspektiv kan man med större kondomanvändning förebygga den smitta som bevisligen ökar cancer i livmoderhalsen. Kampanjen genomfördes i samråd med YleX och FRK. Årets tema var Seksiä selvin päin (ung. sex på nyktert huvud). Det ordnades en frågelek om den sexuella hälsan bland unga. De som svarade rätt premierades med en pins med texten Naimamaisteri. I kampanjen ingår också en årlig sommargummilåt. Åres låt var Kumivirsi med bandet PMMP. På webbsidan lades spelet Seksiä selvin päin ut. Kampanjen Kesäkumi tog sikte på att öka kondomanvändningen bland unga. Vårens traditionella kampanj för måttligt solbadande gick åter en gång under temat Ota maltilla. UV-strålningen och konsekvenserna av exponering var ett bärande tema. Temat vare också framme i Cancerorganisationernas monter på mässan Lapsi De regionala föreningarna och Cancerklinikernas poliklinik ordnade fortfarande rådgivning om födelsemärken inom sina distrikt. Kampanjen byggde på samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen och där ingick ett gemensamt informationsmöte. De regionala föreningarna ordnar rådgivning om födelsemärken. Under cancerveckan oktober lyfte Cancerorganisationerna fram motion och viktkontroll i hela landet. På mässan Terveys 2005 informerade Cancerorganisationerna i sin monter om rökstopp och demonstrerade samtidigt Syöpä-produkterna och Rosa bandet-armbandet. Pökäle huulessa- kampanj ger de unga information om snus. Tillsammans med tretton andra organisationer ingår Cancerorganisationerna i Barnens hälsoforum. Med olika aktiviteter vill forumet ge barn och unga bättre hälsa och större välbefinnande. Fokus sätts på faktorer som medverkar till en bättre vardag för barn och barnfamiljer: hälsosam föda, tillräckligt med motion och vila, trygga mänskliga relationer och livsglädje. Verksamheten inriktar sig på element som stöder en hälsosam uppväxt och utveckling bland barn och unga, men också på metoder för att minska de skadliga faktorerna. År 2005 var fetma hos barn det viktigaste insatsområdet. Ett seminarium ordnades om temat. Dessutom gjordes satsningar på hälsosamma skolmåltider och mellanmål. Cancerorganisationerna samarbetade med en rad andra hälsoorganisationer inom ramen för bl.a. webbsidan Folkhälsoinstitutets tobaksgrupp, projektet Bättre val (Hjärtmärket) och det europeiska nätverket ENSP för minskad rökning. På mässan Lapsi 2005 presenterade sig Cancerorganisationerna under temat Ota maltilla. Föräldrarna fick information om hur de kan skydda sina barn mot UV-strålning från solen. 13

14 Stiftelsen Koulutus Elämään främjar hälsosamma levnadsvanor, arbetar med alkohol- och drogförebyggande verksamhet, vill informera om kroppen och hur unik den är, lär barnen att ta hand om sig och fatta beslut som är bra för hälsan. Undervisningen ges i en undervisningsvagn som besöker daghem och skolor och är anpassad till målen i läroplanen. Cancerorganisationerna har stött verksamheten ekonomiskt och lämnat experthjälp vid framtagning av undervisningsmaterial. Cancerföreningen i Finland var en av samordnarna för forskningsprogrammet för hälsofrämjande (TERVE; HÄLSA). Programmet avslutades 2004 och finansierades av Finlands Akademi. En slutrapport lämnades till en internationell utvärderingsgrupp I utvärderingsrapporten sägs att programmet lyckades väl med att nå sina mål. Programmet var nödvändigt och betydelsefullt trots att de innehöll en uppsjö av projekt. Den vetenskapliga kvaliteten och produktuppsättningen var utmärkta. Programmet leddes av Matti Rautalahti och samordnades av Virve Laivisto. De redigerade tillsammans en bok om de viktigaste resultaten: Timantit terveyden edistämisen tutkimusohjelmasta. Flera regionala cancerföreningar ordnade öppenvårdsrehabilitering under temat Elämässä eteenpäin, att lära sig leva med cancer. Cancerorganisationernas överläkare var ledamot i handels- och industriministeriets nämnd för funktionella livsmedel (mervärdesmat). Ända sedan 1995 har Cancerorganisationerna ordnat rådgivning för människor som oroar sig för sina ärftliga anlag för cancer. Under året ordnades en kurs för cancerföreningarnas ärftlighetsrådgivare. Frågor kring cancer och ärftlighet togs upp på rehabiliteringskurserna och inom telefonrådgivningen Cancerkontakt, Minna Pöyhönen, specialist i genetik vid Befolkningsförbundet, samordnar cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning. Organisationernas femåriga projekt Polku startade våren 1998 och avslutades När projektet avslutades fanns det drygt 200 utbildade patientföreläsare och en rad regionala styrgrupper. Styrgrupperna finns fortfarande och svarar för tutorverksamheten på nio orter. Vid det sista mötet för organisationsledarna utsågs en ledningsgrupp för Polku II som skall arbeta vidare på projektet. År 2005 hade Cancerorganisationerna 20 patientföreläsare på nio orter. Ett gemensamt veckslut med utbildning och rekreation ordnades för patientföreläsarna i Helsingfors i november. Rehabiliteringskurserna var fortsatt mycket populära: 2005 deltog omkring patienter och anhöriga. Rehabilitering Cancerorganisationerna har som mål att alla som fått cancer skall få rehabilitering anpassad till livssituationen. Rehabilitering vid cancer finansieras av Folkpensionsanstalten, Penningautomatföreningen, enheter inom hälso- och sjukvården, regionala cancerföreningar och rikstäckande patientorganisationer. I flera år har resurserna varit så gott som oförändrade. Merparten av kurserna för rehabilitering vid cancer ordnas av Cancerorganisationerna. År 2005 deltog cirka patienter och anhöriga i rehabiliteringskurserna. Dessutom ordnade föreningarna kurser för nyinsjuknade och tillhandhöll öppenvårdsrehabilitering för grupper. Stödpersoner ställde upp som stöd för hundratals cancerpatienter. De regionala cancerföreningarna och Cancerorganisationernas poliklinik informerar och ger råd om födelsemärken. Följande regionala center tillhandahåller rehabilitering vid cancer: Meri-Karina (Åbo), Imatran liikunta- ja kuntoutumiskeskus, Härmän Kuntokeskus, Kunnonpaikka (Kuopio) och Merikoski (Uleåborg). Det ordnades utbildning och rådslag för den personal som är engagerad i cancerrehabiliteringen. Flera av de regionala föreningarna ordnade öppenvårdsrehabilitering inom ramen för stöd- och undervisningsprogrammet Elämässä eteenpäin, Lära sig leva med can- 14

15 cer. Kurserna är ett mellanting mellan öppenvårdsrehabilitering och anpassningsträning, och erfarenheterna har varit goda. De som insjuknar i cancer och deras arbetskamrater behöver ofta kunskap och stöd när den cancerdrabbade återvänder och skall fortsätta i arbetslivet. Tillsammans med Arbetshälsoinstitutet deltar Cancerorganisationerna i projektet Työ ja syöpä (arbete och cancer). Under projektets gång samlas det in information om behovet av stöd och bästa möjliga praxis i arbetslivet. Vissa delar av projektet är samnordiska och får stöd från NCU. Rehabiliteringskommittén bestod av överläkare Matti Rautalahti (ordförande), Virve Laivisto (sekreterare), Helka Andersson, Tarja Konttinen, Tiina Oivanen, Kari Ojala, Paavo Rissanen, Tiina Huusko, Pertti Taimisto, Leena Rosenberg och Hilja Vainio. Virve Laivisto var rehabiliteringssamordnare. En god tanke var temat för den rikstäckande insamlingen. Information och tidningen Syöpä-Cancer Informationsavdelningen har hand om kontakterna med medierna, svarar för organisationens bild utåt och står för den interna informationen. I avdelningens arbete utgör tidskriftsarbete, strategisk planering och informationsstöd till hälsofrämjande nyckelområden. Informationsavdelningen var också med och planerade medelsinsamlingen och samarbetsprojekt. Satu Lipponen, magister i samhällsvetenskaper, är informationschef vid Cancerföreningen i Finland. Under året skickades 48 pressmeddelanden ut från informationsavdelningen. Det ordnades sju presskonferenser. Cancerorganisationerna ingick i en utvärdering som Penningautomatföreningen gjorde av 30 organisationer Rapporten, Rahaautomaattiyhdistyksen avustaman viestintä- ja tiedotustoiminnan arviointi, sammanställdes av Net Effect Oy. Kampanjen En god tanke syntes i gatubilden. I Helsingfors drog Katri Lihr, Heli Ahonen och Maija-Riitta Leppänen en lans för Sylva. Inom informationsverksamheten samarbetade Cancerorganisationerna med flera andra organisationer i bl.a. ett projekt för riktlinjer i informationen om hälsofrämjande (Terveyden edistämisen viestinnän suuntaviivat). Riktlinjerna inklusive rekommendationer presenterades den 15 september Cancerorganisationernas rikstäckande insamlingskampanj En god tanke startade under förvintern. Den resulterade i att cancer fick mycket utrymme i medierna. Rundradion ordnade en temavecka med information. Kampanjen Rosa bandet var det inslag som fick mest publicitet under hösten. Kampanjen samlar in medel till bröstcancerforskning och ordnades för tredje gången. Grafiska instruktioner för armbandet Rosa bandet sammanställdes. Wenzel Hagelstam svingade vant klubban på Cancerorganisationernas första bokauktion. Kampanjen HELP för att förebygga rökning bland unga i Europa ingår i organisationernas nationella och internationella informationssamarbete. Också Cancerorganisationerna deltar i samarbetet. För att främja rökfrihet på restauranger informerades det om goda exempel på internationella planet, bl.a. i Norge, Sverige, Italien och Irland. Cancerorganisationerna tog initiativ till ett rökfritt Helsingfors. Våren 2005 offentliggjordes de nya cancersiffrorna från Finlands Cancerregister. Prostatacancer var den vanligaste cancerformen, vanligare än bröstcancer. Information om UVstrålning ordnades för tredje gången i samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen. I december uttalade sig Cancerorganisationerna kraftfullt om ersättningarna för smärtstillande medel till cancerpatienter i livets slutskede. För ett ögonblick var Finland i det läget att de smärtstilland medel som cancerpatienter får via injektion inom hemsjukvården inte omfattades av ersättningsrätten. Det utbröt Roosa bandet -fonden fick ett eget märke. 15

16 Syöpä Liikunnan tehosta laaja tutkimus KEVÄÄN KURSSIT AITO PUBI on savuton 1/2005 Cancer SYÖPÄJÄRJESTÖJEN AIKAKAUSLEHTI Millaista hoitoa saa IÄKÄS SYÖPÄ- POTILAS? Syöpä Miten ehkäisen ihosyöpää? Auringon kahdet kasvot Cancer Tidningen Cancer utkom med sex nummer. 2/2005 SYÖPÄJÄRJESTÖJEN AIKAKAUSLEHTI MUKANA SYÖPÄ- ARPA! HYVÄ AJATUS haastaa toimintaan Järjestöjohtajan TIETOINEN VALINTA en offentlig debatt om frågan. I februari 2006 återinfördes ersättningsrätten för smärtstillande medel i vätskeform. En bedrägeriförening som avslöjades i början av året hörde till de händelser utanför Cancerorganisationerna som väckte mest uppmärksamhet Medierna hade tidigare varnat för bedrägeriet, men det var nyhetsrapporteringen i MTV3 som vände blickarna på fenomenet. En rättsprocess förbereddes Cancerorganisationerna inskärpte att bedrägeriet inte får skada de organisationer som arbetar med cancerhjälp på riktigt. Men misstänk-samheten var väckt och det gav utslag i lägre betyg än normalt i en utvärdering av informationen. En översyn av Cancerorganisationernas webbplats cancer.fi startade hösten 2005 och utfördes av Optinet Oy. Cancerföreningen i Finland var en av fyra kandidater till en tävling om den bästa webbstrategin på Interneteventet SIME i Stockholm hösten De tre andra var från Sverige: Match.se, Aftonbladet och Sveriges Television. Tävlingen vanns av Sveriges Television. Webbsidan cancer.fi hade i snitt besökare i månaden, som mest besöktes platsen av personer i månaden. Webbplatsen ökade avsevärt i popularitet: i snitt hade webbplatsen fler besökare i månaden än året innan. Besökarna dröjde kvar drygt tio minuter per besök. Antalet sessioner varierade mellan och i månaden. Webbsajten administrerades av WM-data Novo som också svarar för publikationssystemet. Det interna nätet, intranät, utvecklades och förbättrades i samråd med dataenheten vid centralbyrån. SD Group Oy i Träskända svarade för publikationssystemet. År 2005 kom Syöpä-Cancer ut med sex nummer. Docent Päivi Hietanen efterträdde professor Seppo Pyrhönen som chefredaktör. Bland frågor som behandlades i tidningen märktes äldre cancerpatienter, hudcancer, hormoner, ärftliga och urologiska cancerformer. Tidningen trycktes i exemplar och skickades ut till medlemmar i cancerföreningarna. I tidningen ingår en fristående svensk bilaga, och den som vill får den tillsammans med den finska tidningen. Upplagan för den svenska bilagan var examplar. Redaktionen bestod av: docent Päivi Hietanen, chefredaktör, docent Kaj Haglund, docent Akseli Hemminki, redaktionssekreterare Anu Kytölä, redaktionschef Satu Lipponen, specialistläkare Marjo Pajunen, överläkare Risto Sankila, professor Toivo T. Salmi, verkställande direktör Teuvo Rodén, verksamhetsledare Leena Rosenberg och överläkare Matti Rautalahti samt redaktör Jaana Ruuth. Det ordnades två kurser för redaktionen och redaktionsrådet där deltagarna diskuterade tidningens roll och innehåll. Kursen leddes av redaktör Tuula Vainikainen. Samarbete med företag Friendtex, ett företag för direktmarknadsföring av modeplagg, samarbetede också 2005 med Cancerföreningen i Finland. Hösten 2005 ingick Cancerföreningen i Finland ett samarbetsavtal med Keskos Plussa-system för att förbättra rådgivningstjänsten. Marja-Liisa Kotisaari tar emot en check på euro från Friendtex Oy på Cancerorganisationernas vägnar. Checken överlämnades av Hanna Leino och Olga Kemppinen. Medlemsföreningar Till Cancerföreningen i Finland hörde tolv regionala cancerföreningar och fyra rikstäckande patientföreningar. Vid årets slut hade föreningarna sammanlagt medlemmar över hela landet. Föreningarna arrangerar patientverksamhet i 16

17 211 patientavdelningar eller klubbar. Rehabiliterings- och anpassningsträningskurser, stödpersoner och rekreation hjälper patienterna att hantera sin sjukdom efter cancerdiagnosen. ANNUAL REPORT 2004 NORDIC CANCER UNION Föreningarna har rådgivningsstationer, polikliniker, laboratorier, vårdhem, patienthem och patienthotell. Deras institutioner deltar i insatserna för prevention och tidig upptäckt av cancer. Via sina institutioner förmedlar föreningarna bröstproteser och andra hjälpmedel till patienterna. Föreningarna utbildar hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom andra sektorer inom sitt distrikt samt besöker skolor och arbetsplatser. Dessutom ordnar de evenemang av olika slag för allmänheten. Internationellt samarbete Nordisk Cancerunion (NCU) är ett samorgan för cancerbekämpning i de nordiska länderna och har funnits sedan Cancerföreningen i Finland innehade sekretariatet Styrelsen är det högsta beslutande organet i NCU och sammanträder en gång om året. I styrelsen ingår generalsekreterarna och styrelseordförandena för cancerorganisationerna i de nordiska länderna. Generalsekreterarna sammanträder regelbundet 3-4 gånger om året. NCU stöder högkvalitativa samnordiska forskningsprojekt. Årligen ges euro ut i forskningsbidrag. Under året antog NCU en strategi för Forskningsbidragen kommer primärt att gå till epidemiologisk forskning och till forskning kring hälsofrämjande verksamhet och utbildning. I slutet av året flyttades sekretariatet till Norge för nästa treårsperiod. NORDIC CANCER UNION Nordiska Cancerunionens (NCU) sekretariat var i Finland under åren Kontakterna med Internationella cancerunionen (UICC) upprätthölls på många olika sätt. UICC har 280 föreningar i 80 länder. Cancerorganisationernas dåvarande generalsekreterare Liisa Elovainio valdes 2002 in i UICC:s delegation för en andra fyraårsperiod. Liisa Elovainios mandat fortsätter fram till sommaren Cancerföreningen i Finland är medlem i de europeiska cancerorganisationernas förbund (European Cancer Leagues, ECL). Organisationen har 34 föreningar utspridda över hela Europa. ECL främjar samarbetet mellan de europeiska cancerföreningarna på många olika sätt. Förbundet deltar aktivt i arbetet för att bekämpa rökning, främja patienters rättigheter och bevakar EU:s hälsovårdspolitik. Cancerstiftelsen stödde cancerregistret i Trivandrum i Indien med dollar Cancerorganisationerna deltog i EU:s kampanj mot rökning: Help För ett liv utan tobak. Kampanjen vände sig särskilt till unga i alla 25 medlemsländerna. European Network for Smoking Prevention (ENSP) samordnar samarbetet mellan de europeiska aktörerna för bekämpning av rökning. Informationschef Satu Lipponen är den ena av Finlands två nationella kontaktpersoner för nätverket. Cancerföreningen i Finland stöder uppbyggnaden av nätverket för rökfria sjukhus i Europa (ENSH) genom det nationella nätverket. Nätverket sorterar under Hälsofrämjande sjukhus i Finland rf. I dagsläget ingår elva sjukvårdsdistrikt eller samkommuner i nätverket för rökfria sjukhus. Ett rökfritt sjukhus betyder inte bara rökförbud för personalen under arbetstid, utan det ingår också att personalen och patienterna får hjälp med att bli rökfria på bästa möjliga sätt. Avvänjningsvänliga sjukhus vore ett bättre namn på de rökfria sjukhusen. Finland ligger i framkanten för utvecklingsarbetet inom denna sektor bland länderna i Europa. 17

18 Finlands Cancerregister Basfakta om prevention av cancer Statistiken för 2002 och 2003 gavs ut i bokform. Cancerregistret samlar in uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen, ger ut cancerstatistik och ägnar sig åt epidemiologiskt och statistiskt forskningsarbete. I Cancerregistret ingår massundersökningsregistret som bl.a. utvärderar massundersökningar. Under 2005 publicerades 80 vetenskapliga studier där forskare eller material från Cancerregistret spelade en framträdande roll, och tre doktorsavhandlingar. Chef för Cancerregistret var professor Timo Hakulinen och chef för massundersökningsregistret var från januari professor Matti Hakama och från och med februari doktor Nea Malila. Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar. Institutet svarar också för statens officiella cancerregister. Cancerföreningen i Finland har avtal med Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes om administration av Cancerregistret vid Stakes. I ledningsgruppen ingick företrädare för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Ordförande för ledningsgruppen var resultatområdeschef Hannu Hämäläinen, Stakes. Nästan 60 procent av Cancerregistrets kostnader täcktes med ett anslag från Penningautomatföreningen. Medel tillfördes dessutom genom forskningsavtal och bidrag från Cancerföreningen i Finland. Registrering av cancersjukdomar Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte som tidigare. När sjukhusen i allt större omfattning övergår till elektronisk kommunikation måste också registreringen av cancerfall gå i samma riktning. Dödsattester och merparten av anmälningarna om cancerfall från de patologiska laboratorierna kommer redan nu in på elektronisk väg men sjukhusen har en mängd olika system för patientinformation, vilket gör det svårt att ta fram ett samordnat system för kliniska anmälningar. Varje år tar Cancerregistret emot och behandlar drygt anmälningar om cancerfall. Ur materialet framgår att det årligen upptäcks ungefär nya fall av cancer i vårt land. Statistiken för 2002 och 2003 gavs ut i bokform, Cancer in Finland 2002 and 2003 (Cancerföreningen i Finland, publikation 66, 2005). Den årliga statistiska publikationen fick en ny visuell profil. Samtidigt kompletterades tabellerna med förklarande text och grafik. Den nyaste statistiken finns utlagd på Cancerregistrets webbplats cancerregistret.fi och uppdateras ungefär varannan månad. Webbsidan har ett större utbud tabeller än den tryckta tabellsamlingen, den har till exempel tabeller för varje sjukvårdsdistrikt. Dessutom har webbsidan flash grafik för presentation av cancervariationen i tid och rum. Statistiken följer sjukdomsklassifikationen i ICD-10. Registret tillhandahöll därutöver en rad statistiska sammanställningar för enskilda uppdragsgivare och för varierande ändamål. 18

19 Nordiska Cancerunionens (Nordisk Cancer Union, NCU) omfattande cancerdatabank NORDCAN sågs över och var allmänt tillgänglig utan kostnad på Internet. På det internationella planet är statistik om cancerläget i Finland tillgänglig i internationella cancerdatabanker på nätet, bl.a. EUCAN, EUROCIM, GLOBOCAN, WHO Mortality Data Bank. De uppdateras inte lika ofta som Cancerregistrets egen statistik eftersom cancerstatistiken i flera länder blir klar betydligt långsammare än i Finland. Cancerforskning Den epidemiologiska och statistiska cancerforskningen är en av nyckelverksamheterna inom Finlands Cancerregister. Registret har tillgång till uppgifter om cancerfall ända sedan Cancerregistret har en stark forskningstradition och stor kompetens samt nära kontakt med universitet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt, och många projekt kan ta år att genomföra. Många gånger behövs det internationellt samarbete för att studierna skall omfatta ett tillräckligt stort material och vara mer pålitliga i statistiskt hänseende. Tarmcancer, män Nedan följer en kort beskrivning av de viktigaste forskningsresultaten. En komplett förteckning över Cancerregistrets undersökningar finns på webbsidan och i publikationen Cancer in Finland 2002 and 2003 (Cancerföreningen i Finland, publikation 66, 2005). En jämförelse omfattande tretton länder visar att adenokarcinom i livmoderhalsen sannolikt har samma orsaker som skivepitelkarcinom, men att minskningen till följd av screeningar var mindre vid adenokarcinom. Nordiska incidenstrender för testikelcancer stöder hypotesen att det finns gemensamma orsaker till olika typer av testikelcancer. Finländskt material gav inget stöd för iakttagelsen från Norge att incidensen för tarmcancer skulle ha varit exceptionellt låg hos dem som är födda under andra världskriget. Enligt hypotesen skulle energitillförseln i barndomen ha haft ett samband med risken för tarmcancer i vuxen ålder. Studien EUROCARE som undersöker överlevnaden för cancerpatienter i Europa visade att överlevnadstalen för barncancerpatienter hade stigit kraftigt överallt i Europa. Melanom, osteosarkom och sköldkörtelcancer var undantag från regeln, och där hade siffrorna inte förbättrats. EUROCARE genererade också de första tillförlitliga befolkningsbaserade överlevnadstalen för fjorton sällsynta cancertyper. Siffrorna för äldre patienter var som regel lägre än för yngre, även om man med metodologiska relativa överlevnadstal vägde in den högre dödligheten av andra orsaker bland äldre patienter. Med hjälp av databasen för EUROCARE kunde man påvisa att överlevnaden för personer över 65 år hade ett starkt samband med socioekonomiska faktorer. En hög socioekonisk position hade ett samband med högt överlevnadstal. Tarmcancer, kvinnor Hos mer än hälften av patienterna med femårsöverlevnad efter diagnosen duktal adenokarcinom i bukspottkörteln visade sig den ursprungliga cancerdiagnosen vid en histologisk omprövning vara fel. Följaktligen är det faktiska överlevnadstalet vid adenokarcinom i bukspottkörteln mycket låg. De statistiska metoderna för överlevnadsanalys av patienter och incidensprognoser utvärderades och förbättrades. Ett finländskt material visade att en ny åldersstandardiserad metod för relativ överlevnad gav tillförlitligare resultat. Med metoden kunde också överlevnadstalen justeras i situationer när det varierade från ålders- 19

20 3778 De vanligaste typerna av cancer bland kvinnor i Finland grupp till åldersgrupp. Dessutom togs det fram strategier för olika situationer där ofullständig registrering försvårade möjligheterna att räkna ut tillförlitliga överlevnadstal med de befintliga metoderna. I och med att dödligheten i cancer och av andra orsaker var störst i samma grupper, bl.a. i de äldre åldersgrupperna, var medelfelen i den traditionella analysen av relativ överlevnad vanligen för stora. Detta visade att uppdelning var viktigt vid valet av analysmetod. I ett nordiskt samarbete togs en metod fram som medger att ökningen i incidensen för bröstcancer vid screening kan räknas ut för varje födelseårskull. Prognosintervallerna för tillförlitligheten i prognoserna för förekomsten var överlag för korta i fråga om de vanligaste cancertyperna. Detta är bra att ta i beaktande när den statistiska prognosmodellen byggs upp för att prognoserna inte skall framstå som alltför säkra. ANTAL AV NYA CANCERFALL Med hjälp av yrkesexponeringsmatrisen (FINJEM; job exposure matris) lyckades man upprepa iakttagelserna i fråga om yrkesbetingade lungcancerrisker vid individuella mätningar av exponeringen. I analysen var det också viktigt att väga in social klass och andra arbets- och livsstilsrelaterade cancerformer. I testikelcancer upptäcktes dosresponssamband med exponering för bekämpningsmedel, textildamm, alifatiska och alicykliska kolväten och vissa andra organiska lösningsmedel. Bröst 4060 Livmoderkropp Tjocktarm Nervsystemet Lung Äggstock Non-Hodgin-lymfom Bukspotskörtel Ändtarm Hud, (ej melanom) Prognos för antalet nya fall 2006 Hudmelanom Mage Genom att kombinera yrkesuppgifterna vid befolkningsräkningar med uppgifterna i cancerregistret har man fått tillförlitliga bedömningar av det yrkesrelaterade sambandet vid mycket sällsynta sjukdomar. År 2005 startade den samnordiska studien NOCCA som tar sikte på att omvandla de yrkesspecifika bedömningarna av cancerrisken med hjälp av yrkesexponeringsmatriser till arbetsrelaterade riskfaktorer. Utifrån FINJEM som i Finland har utarbetats och testats ingående av Arbetshälsoinstitutet läggs liknande matriser upp för förhållandena i Sverige, Norge, Danmark och Island. Utöver de traditionella kemikalierna m.m. skall också den ökade cancerfrekvensen på grund av de nya utmaningarna i arbetslivet (till exempel stress, fysisk inaktivitet på arbetsplatsen och uppskjutet barnafödande på grund av karriär) undersökas. Studien satsar extra mycket på att undersöka arbetsrelaterad cancer hos kvinnor, ett område som är mycket litet utforskat. Den samnordiska databasen kommer att omfatta ungefär 4 miljoner cancerfall, vilket är gånger fler än i de viktigaste av de tidigare studierna kring sambandet mellan arbete och cancer. Bröst Tjocktarm Livmoderkropp Lung Nervsystemet Äggstock Non-Hodgin-lymfom Bukspotskörtel Hud, (ej melanom) Ändtarm Hudmelanom Mage Hos manliga anställda inom livsmedelsindustrin upptäcktes en 50 procent ökning av risken att få bukspottkörtel- och njurcancer. Risken för bröstcancer bland flygvärdinnor hade inget samband med den ackumulerade strålningsexponeringen vid flygningar. En samordnad analys av tretton studier visade på att risken för bröstcancer ökade med 50 procent. Det kan ha ett samband med de kända orsakerna till bröstcancer, men också ha en viss betydelse som förklaring till observationerna hos flygvärdinnor. En studie omfattande femton länder pekade mot att personal vid kärnkraftverk löper en liten extra risk att insjukna i leukemi på grund av exponeringen för strålning. Risken stämmer överens med de risktal som tillämpas vid uträkningen av säkerhetsnormer för strålskydd. En studie omfattande tretton länder i Europa gav vid handen att radonexponering i hemmen ökar sannolikheten att få lungcancer, särskilt bland rökare. En finländsk studie pekar mot att radionuklider (radon, radium och uran) i drickvatten inte ökar risken för magcancer. Hos patienter hade strålbehandling samband med senare risk för ben- och mjukdelssarkom. Patienter som fått strålbehandling mot Hodgkins lymfom löpte ökad risk att 20

21 få bröstcancer, men bröst- och äggstockscancer hos släktingar ökade inte risken. Denna internationella studie visade att den terapibetingade ökningen av risken för bröstcancer varierade inom vida gränser beroende på ståldos och användningen av alkylerande medel De vanligaste typerna av cancer bland män i Finland En studie omfattande fjorton europeiska och nordamerikanska cancerregister visade att patienter med testikelcancer löpte ökad risk att få en ny cancer åtminstone 35 år efter behandlingen. Risken var ungefär dubbelt så stor som cancerrisken hos normalbefolkningen. Den ökade risken kunde iakttas i alla behandlingsgrupper. Kvinnliga bröstcancerpatienters risk att få ny cancer var en fjärdedel högre än hos normalbefolkningen, visade en studie omfattande tretton cancerregister. Manliga bröstcancerpatienters risk att få ny cancer var en tredjedel högre än hos normalbefolkningen. Hos patienter med non-hodgkin-lymfom var risken att få ny cancer nästan 50 procent högre än hos normalbefolkningen. Kvinnor som fått minst fem barn hade en låg cancerdödlighet jämför med normalbefolkningen, visar en finländsk studie. Den totala dödligheten var däremot inte lägre eftersom en högre dödlighet i kärlsjukdomar och diabetes kompenserar den uppnådda fördelen vid cancersjukdomar. ANTAL AV NYA CANCERFALL Psykiska riskfaktorer hade inget samband med senare risk för bröstcancer under en uppföljning under 6-9 år, visar en finländsk studie. Personer med Downs syndrom löpte tio gånger större risk att få leukemi och fem gånger större risk att få testikelcancer än normalbefolkningen. Prostata Lung Tjocktarm Urinblåsa Ändtarm Non-Hodgin-lymfom Njure Mage Hud (ej melanom) Nervsystemet Bukspotskörtel Hudmelanom Enligt material från Norra Karelen avviker inte cancerrisken hos personer med hypertoni från risken inom normalbefolkningen. Hos kvinnor, men inte hos män hade medicinering mot högt blodtryck ett samband med njur- och bukspottkörtelcancer Prognos för antalet nya fall 2006 Infektion med Chlamydia pneumoniae hade inget samband med risken för prostatacancer, visade en nordisk serumbankundersökning. Det upptäcktes inte heller något samband mellan infektion med papillomavirus och risken för prostatacancer. Undersökningar av sambandet mellan bakterieinfektioner hos modern och leukemi hos barnet gav inga nya observationer. Inget samband kunde påvisas mellan polyomavirusinfektion och risken för neuroblastom hos barnet. Det fanns inget samband mellan HHV8-infektion och multipel myelom Mödrar till patienter med ataxia telangiectasia hade ökad risk att få bröstcancer, men detta gällde inga andra blodsförvanter. Iakttagelsen stöder inte den nuvarande hypotesen om sambandet med genmutationer. Tarmcancer i samband med HNPCC-syndrom uppträdde ofta senare än tidigare studier har visat. Medianen för diagnosålder var 61 år och den livslånga risken var 69 procent hos än och 52 procent hos kvinnor I flera av projekten ovan inom analytisk epidemiologi samarbetade cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut. Bland dessa märks särskilt Stakes, Arbetshälsoinstitutet, Strålskyddscentralen, Folkhälsoinstitutet, institutionen för folkhälsovetenskap vid Helsingfors universitet, institutionen för hälsovetenskap vid Tammerfors universitet, Åbo universitet, Kuopio universitet, Uleåborgs universitet, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Prostata Lung Tjocktarm Urinblåsa Ändtarm Non-Hodgin-lymfom Hud (ej melanom) Njure Nervsystemet Hudmelanom Bukspotskörtel Mage 21

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse. Cancerorganisationerna

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse. Cancerorganisationerna CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2007 Cancerorganisationerna INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2004 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT ÖVER 2004 6 CANCERORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Cancerföreningen. i Finland 70 år.

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Cancerföreningen. i Finland 70 år. CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Cancerföreningen i Finland 70 år Årsberättelse 2006 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

Innehåll. Stipendienämnden och utvärderingsnämnderna Cancerstiftelsens festkommitté Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Fonder Stipendier

Innehåll. Stipendienämnden och utvärderingsnämnderna Cancerstiftelsens festkommitté Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Fonder Stipendier Årsberättelse 2010 2 Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9 Verksamhet Föreningarna Cancerorganisationernas överläggningsdagar

Läs mer

innehåll 2 Cancerorganisationerna

innehåll 2 Cancerorganisationerna ÅRSBERÄTTELSE 2011 innehåll MiSSion, VÄRdERingaR...5 generalsekreterarens översikt...6 FöRTRoEndEVaLda FöRTjÄnSTMEdaLjER...9 delegationen för Cancerförening i Finland Cancerstiftelsen och Stiftelsen för

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 1 Föreningens ändamål, mission och värderingar... 4 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer... 6 Delegationen... 6

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Samhällspåverkan 17.9.2013. Cancerstiftelsen

Verksamhetsplan 2014. Samhällspåverkan 17.9.2013. Cancerstiftelsen 17.9.2013 Cancerstiftelsen Verksamhetsplan 2014 Cancerstiftelsen minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället och stöder cancerpatienterna och deras anhöriga under behandlingen

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Innehåll Föreningens ändamål, mission och värderingar... 3 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer...

Läs mer

Organisationen producerar och förmedlar information

Organisationen producerar och förmedlar information 13 Organisationen producerar och förmedlar information Finlands Cancerregister en plattform för beslut i cancerfrågor Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som inrättades 1952 av Cancerföreningen

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

när hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

när hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi n Också närstående behövar stöd n Livskvalitet hänger på attityden Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer när hon var 21 1 www.cancer.fi I detta

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Syöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger

Syöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger Syöpä 5/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande Drabbade av cancer två gånger Rosa bandet 2011 kommer! 1 2www.cancer.fi I detta nummer 5/2011 3 4 8 12 Rosa

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Syöpä. cancer.fi 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

Syöpä. cancer.fi 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi www.cancer.fi I detta nummer 3/2011 3 4 8 11 Ledare Flera födelsedagar åt finländarna Harri Vertio s.8 Omslag layout: Reklambyro 358 s.4 En skål

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Syöpä. cancer.fi. Heidi Ahjoniemi. har opererats för gliom 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Bredvid patienten står vårdnadsteam

Syöpä. cancer.fi. Heidi Ahjoniemi. har opererats för gliom 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Bredvid patienten står vårdnadsteam Syöpä Bredvid patienten står vårdnadsteam Meningeom bara hos vuxna 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Heidi Ahjoniemi har opererats för gliom www.cancer.fi I detta nummer 2/2011 s.8 s.4

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

VARJE GÅVA ÄR BÖRJAN TILL EN SKATT.

VARJE GÅVA ÄR BÖRJAN TILL EN SKATT. VARJE GÅVA ÄR BÖRJAN TILL EN SKATT. STÖD FORSKNINGEN. DU STÖDER MÅNGAS HÄLSA. 1 Diabetes är en livslång följeslagare Allt fler barn i Finland får diabetes, många redan som spädbarn. Sjukdomen blir en livslång

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Testamente en gåva till kommande generationer

Testamente en gåva till kommande generationer Testamente en gåva till kommande generationer CANCERSTIFTELSENS MÅL ÄR ATT ÖVERVINNA CANCER TESTAMENTSDONATION FÖR DET ARBETE SOM UTFÖRS FÖR ATT BEKÄMPA CANCER Vi kan i mångt och mycket tacka Cancerstiftelsens

Läs mer

cancer.fi i rörelse Fem patienter berättar vad det är som sätter dem 6/2011 Syksyn Sävel en höst full av musik

cancer.fi i rörelse Fem patienter berättar vad det är som sätter dem 6/2011 Syksyn Sävel en höst full av musik Syöpä 6/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Syksyn Sävel en höst full av musik Kirsi Penttilä är en forskningssjuksköterska Fem patienter berättar i rörelse vad det är som sätter dem 1 www.cancer.fi

Läs mer

Hanna Kattainen har utnämnts till chef med ansvar för godkännande av revisorer.

Hanna Kattainen har utnämnts till chef med ansvar för godkännande av revisorer. REVISION 2/2012 29.2.2012 INNEHÅLL Ny organisation för :s sekretariat... 1 CGR-revisorernas anmälningar av uppgifter som ska inlämnas för tillsynen... 1 Anmäl alltid ändringar i kontaktuppgifterna till...

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf. Verksamhetsplan 2014

Cancerföreningen i Finland rf. Verksamhetsplan 2014 Cancerföreningen i Finland rf Verksamhetsplan 2014 Cancerföreningen i Finland minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället och stöder cancerpatienterna och deras anhöriga

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA FINLANDS LÄN Social- och hälsoavdelningen 13.5.2009 Till de i distributionen nämnda Länsstyrelsen i Västra Finlands län och samarbetsgruppen NÅVÅ arrangerar RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Tehy för hälsa & välbefinnande

Tehy för hälsa & välbefinnande Tehy för hälsa & välbefinnande Innehåll 3 Välbefinnande som uppgift 5 Effektivitet och vänlighet vi tehyiter 7 Tehys sak är en viljefråga 9 Tehy är aktivt och effektivt 11 Tehy gör världen bättre 13 Tehy

Läs mer

Cancer i Finland. Eero Pukkala Matti Rautalahti

Cancer i Finland. Eero Pukkala Matti Rautalahti Cancer i Finland Eero Pukkala Matti Rautalahti Publikationer från Cancerföreningen i Finland 2013 Cancer i Finland Eero Pukkala och Matti Rautalahti Cancer i Finland Tredje reviderade upplagan ISBN 978-952-5815-14-6

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Handikapprådets sammansättning 2013... 3 Sammanträden... 4 Utlåtanden, förslag, ställningstaganden, meddelanden och

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors Petri Puroaho Min talets teman Övergångsarbetsmarkanden i arbetslivet -projektet Projekts viktigaste målen och samarbete Övergångsarbetsmarknadens

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Transport och turism 201 Finländarnas resor Höst 2012 (1 1122012) Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Den ökande populariteten för turism visar inga tecken

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

www.johtamisverkosto.fi 2012 Johtamisen kehittämisverkosto. www.johtamisverkosto.fi 1

www.johtamisverkosto.fi 2012 Johtamisen kehittämisverkosto. www.johtamisverkosto.fi 1 www.johtamisverkosto.fi 2012 Johtamisen kehittämisverkosto. www.johtamisverkosto.fi 1 Johtamisen kehittämisverkosto Nätverket för ledarskapsutveckling Ett gott ledarskap har en stor betydelse för personalens

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

2006:14 swe. För en rökfri arbetsplats

2006:14 swe. För en rökfri arbetsplats 2006:14 swe För en rökfri arbetsplats Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2006:14swe För en rökfri arbetsplats Helsingfors 2006 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-2224-4

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer