CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse"

Transkript

1 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2004

2

3 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT ÖVER CANCERORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEVALDA 8 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 13 FINLANDS CANCERREGISTER 18 MASSUNDERSÖKNINGAR 21 PERSONALEN VID CANCERFÖRENINGEN I FINLAND OCH CANCERREGISTRET 22 CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING 25 TELEFONRÅDGIVNINGEN SYÖPÄYHTEYS - CANCERKONTAKT 25 TERHOHEMMET 27 CANCERORGANISATIONERNAS EKONOMI 30 FONDER 38 CANCERORGANISATIONERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉER OCH FONDERNAS FÖRVALTNINGSNÄMNDER 40 STIPENDIER 47 ORGANISATIONSSCHEMA 48 KONTAKTUPPGIFTER

4

5 Generalsekreterarens översikt över 2004 Året 2004 började högljutt och i rampljuset. Cancerföreningarnas program SyöpäNyt som förberetts under en längre tid fick mycket uppmärksamhet i medierna. Också inom organisationen debatterades programmet en hel del, och i varierande ordalag. Cancerprodukterna designade av Paola Suhonen väckte mycket varierande känslor och reaktioner. Också människor som inte tidigare yttrat sig så mycket om cancer tog till orda. Utredningarna det senaste året pekar mot att föreställningarna om organisationens tillförlitlighet och sakkunskap åtminstone inte har försämrats. Ett av syftena med produkterna var att minska rädslorna kring cancer genom att lyfta fram temat i vardagliga ting. De kommande åren får vi se om processen fortskrider på önskat sätt. Starten för screening av tarmcancer var en logisk följd av Cancerorganisationernas policy för tidig upptäckt av cancer. Birkalands Cancerförening är än så länge det enda screeningcentret. Starten lyckades utmärkt, och de första utredningarna visar att förväntningarna visavi deltagande och fynd träffat rätt. Screeningarna kommer att byggas ut i snabb takt de närmaste åren. I fråga om de övriga typerna av screening diskuterade vi framtidsutsikterna i ett kvalitativt och investeringsmässigt perspektiv. Arbetet med Cancerorganisationernas strategi för pågick hela året. Strategigruppen leddes av professor Jorma Rantanen. Hösten 2004 lade arbetsgruppen fram ett utkast till strategi och handläggningen sköts fram till våren Utkastet innefattar fyra strategier som bygger på samhälleliga förändringar, framtidsutsikterna för sjukdomspanoramat och hälso- och sjukvården och nya utmaningar för organisationen de närmaste åren. Tack vare donationerna kunde Cancerorganisationerna liksom under tidigare år också 2004 ge tre miljoner euro i stöd till cancerforskningen. Epidemiologisk och statistisk cancerforskning är en av de viktigaste verksamhetsformerna inom Finlands Cancerregister. Registret genererade en lång rad studier kring aktuella frågor, och samarbetet med andra forskningsinstitut både här hemma och i utlandet var livligt. Professor Timo Hakulinen, chefen för Cancerregistret, valdes till generalsekreterare för internationella cancerregistret. Ordföranden för Cancerföreningen i Finland, professor Risto Johansson, avgick från sin post som han förtjänstfullt innehaft i nio år. Landshövding Rauno Saaris mandat som ordförande för delegationen gick ut med Det livliga verksamhetsåret avrundades med ett erkännande från Internationella cancerunionen: som den första i hela världen fick Cancerföreningen i Finland priset Global Exellence in Cancer Control. Harri Vertio, MKD generalsekreterare 5

6 Cancerorganisationernas förtroendevalda CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Delegationen Årets cancerläkare och årets cancersjuksköterska I delegationen för Cancerföreningen i Finland ingår ordföranden samt 26 medlemmar och lika många ersättare. Elva av delegationens medlemmar väljs bland de kandidater som nominerats av de regionala föreningarna och tre medlemmar bland de kandidater som nominerats av patientföreningarna. Dessutom väljs tolv andra medlemmar. Enligt samma principer väljs för varje medlem en personlig ersättare. Cancerstiftelsens pris Årets cancerläkare gick 2004 till Esa Männistö, specialist i cancersjukdomar och strålbehandling. Priset Årets cancersjuksköterska 2004 gick till sjukskötaren Eeva-Maija Nousiainen. Priserna delas ut vartannat år utifrån inkomna förslag. Vid delegationens höstmöte delades Cancerbekämpandets förtjänstmedaljer ut till följande personer: Förtjänstmedalj i silver: FL Juhani Laaksonen Professor Tuula Salmi Professor Pentti Seppälä Inredningsarkitekt Pirkko Söderman Förtjänstmedalj i brons: Redaktör Jaakko Aho Bankdirektör Hannu Jumppanen Hälsovårdare Jaana Kilpilampi Diakonissa Maj-Britt Källström-Himanka Projektsekreterare Leena Rasinkangas-Ojala Professor Börje Sundell Delegationen hade följande sammansättning: Landshövding Rauno Saari, ordförande Professor Kaija Holli, vice ordförande Medlem Redaktör Jaakko Aho Personlig ersättare Överläkare Matti Salmo (Österbottens Cancerförening) Avfallstekniker Ulf Eklund Verksamhetsledare Helka Andersson Undervisningsminister Tuula Haatainen Lektor Soili Lehto-Kylmänen (SYLVA) Specialistläkare Leena Helle Specialistläkare (Kymmenedalens Cancerförening) Professor Kaija Holli Marja-Liisa Mäntymaa 2003 Överkonstapel Seppo Rantanen (Birkalands Cancerförening) Medicinalrådet Matti Juhola (Mellersta Finlands Cancerförening) Docenten i kommunikationslära Touko Perko Professor Pekka Karma Riksdagsledamot, professor Sirpa Asko-Seljavaara Vicehäradshövding Eeva Kemmo-Kari Verkställande direktör Ulla-Riitta Manninen PR-värdinna Taru Kinnunen Professor Kalevi Kiviniitty Redaktör Asta Matikainen Verksamhetsledare Pertti Taimisto (Norra Finlands Cancerförening) Ekon. dr h.c. Matti Koivurinta (Sydvästra Finlands Cancerförening) FL Juhani Laaksonen Överskötare Alpo Manninen Lektorn i hälso- och sjukvårdslära (Saimens Cancerförnening) Professor Kari Mattila Leena Sjöblom Resultatområdeschef Juha Teperi Skoldirektör Terttu Mertanen Hälsovårdsrådet Lea Savolainen (Cancerpatienterna i Finland) Avdelningsöverläkare Tapio Nieminen Sjukhuspastor Hannu Salonoja (Satakunta Cancerförening) Industrirådet Risto Ranki Vicehäradshövding Heikki T. Hämäläinen Docent Veijo Riistama Professor Reijo Salmela Redaktionschef Outi Simolinna Överläkare Kurt Rhen Verksamhetsledare Mervi Hara Docent Anna-Lisa Söderholm Löjtnanten i a. Ossi Haajanen (LE-invaliderna) Överskötare Marja-Liisa Tapanainen Verksamhetsledare Irma Nuutinen (Norra Karelens Cancerförening) Kommerserådet Satu Tiivola Styrelseordförande för Onvest Oy Riksdagsledamot Irja Tulonen Skolrådet Pirjo Vehkamäki Anja Toivanen Fru Irma Tupasela (Södra Finlands Cancerförening) Överskötare Soili Hemmi Ärkebiskop emeritus John Vikström Pol. mag. Antti Somervuori Biträdande överläkare Merja Yliskoski Professor Veli-Matti Kosma (Norra Savolax Cancerförening) 6

7 Styrelse Professor Risto Johansson, ordförande, Kuopio Bankdirektör Ari Laakso, vice ordförande, Esbo Länssocial- och hälsovårdsrådet Tuula Eerola, Kuopio Professor Jorma Isola, Tammerfors Professor Heikki Joensuu, Helsingfors Professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen, Tammerfors Professor Jorma Keski-Oja, Helsingfors Professor Jorma Paavonen, Helsingfors Professor Pekka Puska, Helsingfors Professor Seppo Pyrhönen, Åbo Professor Teuvo Tammela, Tammerfors Professor Taina Turpeenniemi-Hujanen, Uleåborg CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Styrelse Docent Tuomo Timonen, ordförande, Helsingfors Pol. mag. Onni Vuorenmaa, vice ordförande, Esbo Docent Seija Grénman, Åbo Medicinalrådet Jouko Isolauri, Helsingfors Hälsovårdsdoktor Päivi Karttunen, Tammerfors Professor Juha Kere, Helsingfors Docent Elise Kosunen, Tammerfors Direktör Helena Pesola, Grankulla Professor Taina Pihlajaniemi, Uleåborg Professor Jorma Rantanen, Helsingfors Fil. mag. Matti Willamo, Esbo Bankdirektör Kari Virta, Helsingfors Gemensamma arbetsutskott Arbetsutskottet Professor Risto Johansson, ordförande Bankdirektör Ari Laakso Professor Seppo Pyrhönen Docent Tuomo Timonen Bankdirektör Kari Virta Fil. mag. Onni Vuorenmaa Generalsekreterare Harri Vertio Finansutskottet Fil. mag. Onni Vuorenmaa, ordförande Bankdirektör Kari Virta, vice ordförande Professor Risto Johansson Bankdirektör Ari Laakso Fil. mag. Matti Willamo Generalsekreterare Harri Vertio Ekonomichef Eero Keränen, sekreterare Revisorer Revisorer för Cancerföreningen i Finland, Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning var ekon. mag., CGR Kaj Kiljander och ekon. mag., CGR Mikael Paul. Deras personliga ersättare var verkställande direktör, CGR Teppo Rantanen och CGR Tuomo Vesanen. Övervakningsrevisorer var ekon. mag. Soile Jääskö, ekon. mag. Susanna Kesti, ekon. mag., FVM Lea Maununen och ekon. mag. Leena Purmonen. Erkki Saxéns medalj Medicinalrådet Liisa Elovainio fick Erkki Saxéns medalj för betydande insatser för cancerbekämpningen. Liisa Elovainio var generalsekreterare för Cancerorgani- sationerna i tretton år fram till Före det var hon överläkare för Cancerorganisationerna i tolv år. Liisa Elovainio har arbetat aktivt med tobaksbekämpning över hela världen. Professor Erkki Saxéns medalj ges till personer i Finland eller utlandet som har betydande internationella förtjänster inom områdena cancerbekämpning, epidemiologisk cancerforskning och registrering av cancer- sjukdomar eller som på något annat sätt har haft kontakt med finländska forskare eller Finlands Cancerregister. Medaljen beviljas av styrelsen för Cancerföreningen i Finland. Den är mycket sällsynt och har tidigare getts till Erkki Saxén, Lyly Teppo och Richard Doll. 7

8 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Hälsofrämjande Information och stöd till unga som vill sluta röka. Hälsofrämjande samt prevention och bekämpning av cancer är cancerorganisationernas strategiska insatsområden. Cancerföreningen i Finland samordnar den rikstäckande kampanjen för att minska rökning bland unga. Kampanjen består av flera olika delar och planeringen kom i gång Verksamhetsåret 2004 var det andra året med finansiering från socialoch hälsovårdsministeriet. Under året fortsatte tidigare kampanjavsnitt och helt nya kom till. Webbplatsen byggdes upp för att hjälpa unga att sluta röka. Dessutom togs webbplatsen fram för att stödja lärarna i undervisningen i hälsokunskap och andra pedagoger i deras arbete. De viktigaste folkhälsoorganisationerna, social- och hälsovårdsministeriet, informations- och kommunikationsbyrån BNL Euro RSCG och reklambyrån Bob Helsinki är engagerade i projektet. Överläkare Matti Rautalahti håller i trådarna för hela kampanjen. Webbsidan Serialkiller.fi fick en ny visuell profil. Bland övriga fortfarande pågående projekt för att förebygga rökning bland unga märks kampanjen Serialkiller och webbplatsen ryppy.net. De är stora rikstäckande kampanjer. Under året blev stor och övergripande översyn av webbplatsen Serialkiller.fi klar och en radiokampanj startade. Kampanjen Pökäle huulessa startade och går ut på att minska användningen av snus. Kampanjen består huvudsakligen av en tecknad serie som införs i tidningar och är utlagd på Material om rökfrihet togs fram för olika målgrupper. Cancerorganisationerna vad med i gruppen bakom den rikstäckande telefontjänsten Stumppi som ger råd om tobak och rökning. För telefontjänsten svarar Andningsförbundet Heli. Andra medverkande aktörer är Allergi- och Astmaförbundet, Folkhälsoinstitutet, Finlands Apotekareförbund, Finlands Hjärtförbund och Terveys - Hälsan rf. Kampanjen Sätt färg på livet hälsosamt med frukt, bär och grönsaker genomfördes för fjärde gången Kampanjen genomfördes också denna gång i samarbete med Inhemska Trädgårdsprodukter, Cancerföreningen i Finland och Finlands Hjärtförbund. Den riktade sig huvudsakligen till skolungdom och ville påminna barn och unga om hur viktigt det är för hälsan och välbefinnandet att äta bra och hälsosamt. Tillsammans med Maa- ja kotitalousnaiset ordnades evenemang i hundra lågstadieskolor som nådde ut till drygt elever. Eleverna i sjunde klassen i lågstadieskolorna fick kokboken Raastava nälkä med tips hur de unga själva kan laga mat. (Recepten finns utlagda på MC Urho är ett utbildningspaket för högstadie- och gymnasieelever. Det visar vilka skador högt blodtryck, kolesterol och rökning kan ge. Informationssamarbetet kring Pieni päätös päivässä (Ett litet steg i taget) fortsatte trots att själva kampanjen tog slut Den 4 februari hölls seminariet Terve Media i Nationalmuseets auditorium. Seminariet öppnades av minister Liisa Hyssälä och avslutades med Cancerorganisationernas pressmöte Tarjottimella päivän uutinen. Temat för dagens nyhet var livmoderhalscancer och det sexuella beteendets roll för uppkomsten. Under våren utarbetade samarbetspartnerna i Pieni Päätös Päivässä ett utvecklingsprojekt för en nationell informationsstrategi för hälsofrämjande. Projektet lades fram för social- och hälsovårdsministeriet i juni. Arbetet fortsätter. Vårens kampanj för måttligt solbadande gick under temat Ota maltilla. Kampanjen byggde på samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen och där ingick ett gemensamt informationsmöte. UV-strålningen och konsekvenserna 8

9 av exponering var ett bärande tema. De regionala föreningarna ordnar rådgivning om födelsemärken. I oktober gick europeiska cancerveckan av stapeln och temat var rökning. Tillsammans med Servicebranschernas fackförbund - Servicefacket, Andningsförbundet och Finlands Hjärtförbund föreslog Cancerföreningen att vår tobakslag skall ändras så att exponeringen för tobaksrök bland restauranganställda kan förhindras slutgiltigt. Cancerföreningen i Finland, Andningsförbundet Heli, Suomen ASH och Finlands Hjärtförbund har gjort en enkät om befolkningens attityder till rökfria restauranger och barer. Enkäten genomfördes av Taloustutkimus i oktober och visade att rökfrihet inte skulle skrämma bort kunderna, för 66 % av de svarande skulle inte ändra sitt beteende och 20 % skulle göra fler besök på rökfria restauranger. I undersökningen intervjuades tusen personer i åldrarna år på 96 orter. Kampanjen Kesäkumi (Sommargummi) gick ut på att få folk att använda kondom och den vägen minska sexuellt överförda sjukdomar. Cancerorganisationerna samarbetade än en gång med Finlands Röda Kors och Rundradion om kampanjen som nu ordnades för tionde gången. Kondom är ett viktigt instrument i arbetet för att förebygga virussmitta eftersom man vet att risken för livmoderhalscancer ökar av virussmitta. Kampanjen var synligt framme på en rad sommarevenemang, festivaler och kanalen YleX. Föreningen hade en särskild avdelning för Kesäkumi på sin webbplats. Vintern fortsatte kampanjen under namnet Talvirengas (Vinterdäck). På mässan Hälsa 2004 upplystes publiken om vikten av att använda kondom samtidigt som kondomer delades ut. En del av mässmontern var avdelad för visning och försäljning av cancerprodukter. Cancerorganisationerna samarbetade med en rad andra hälsoorganisationer inom ramen för bl.a. webbsidan Folkhälsoinstitutets tobaksgrupp, Barnens hälsoforum, projektet Bättre val (Hjärtförbundet) och det europeiska nätverket ENSP för minskad rökning. Cancerorganisationernas överläkare var ledamot i den tobakspolitiska arbetsgruppen inom Finlands Läkarförbund och i handels- och industriministeriets nämnd för funktionella livsmedel (mervärdesmat). Ambitionen med kampanjen Kesäkumi ja Talvirengas (ung. sommargummi och vinterdäck) är att uppmuntra till ökad kondomanvändning bland unga. I kampanjen ingår också att Varuskumikondomer delas ut till dem som rycker in i lumpen. Ända sedan 1995 har Cancerorganisationerna ordnat ärftlighetsrådgivning. År 2004 ordnades en kurs för cancerföreningarnas ärftlighetsrådgivare. Frågor kring cancer och ärftlighet togs upp på rehabiliteringskurser och inom telefonrådgivningen Cancerkontakt, Minna Pöyhönen, specialist i genetik vid Befolkningsförbundet, samordnar cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning. Cancerföreningen i Finland var en av samordnarna för forskningsprogrammet för hälsofrämjande (TERVE; HÄLSA) inom Finlands Akademi. Programmet leds av föreningens överläkare. Under året arrangerades seminarier och möten för de multidisciplinära projekten. På så sätt kan projekten bättre stå i kontakt med varandra och utbyta information. Samordnaren har dessutom gjort insatser för att främja de internationella kontakterna inom ramen för projekten. Information om resultaten från forskningsprogrammet och forskningsprojekten har gått ut både nationellt och internationellt. Det femåriga projektet Polku startade våren 1998 och avslutades När projektet avslutades fanns det drygt 200 utbildade patientföreläsare och en rad regionala styrgrupper. Styrgrupperna finns fortfarande och svarar för tutorverksamheten på nio orter. När projektet tog slut ansåg ledarna för organisationerna att det är viktigt att den fortsatta verksamheten tryggas. De ville medverka till att tutorer med självupplevda erfarenheter integreras i läroanstalternas verksamhet. Vid det sista mötet för organisationsledarna utsågs en ledningsgrupp för Polku II som skall arbeta vidare på projektet. Webbsidan och den avgiftsfria telefontjänsten Stumppi hjälper och stöttar de som blivit och de som vill bli rökfria. 9

10 SYÖPÄJÄRJESTÖJEN SOPEUTUMISVALMENNUS- JA VIRKISTYSTOIMINTA SYÖPÄPOTILAILLE JA HEIDÄN LÄHEISILLEEN Cancerorganisationerna har sexton patientföreläsare. År 2004 kom fyra nya föreläsare till som redan tidigare hade föreläst i flera år på regionala läroanstalter utanför själva projektet. En gemensam utbildnings- och rekreationsvecka för patientföreläsarna ordnades i Helsingfors den september. Tio personer deltog i utbildningen. SYÖPÄJÄRJESTÖJEN Kuntoutustoiminta 2004 Cancerföreningarnas anpassningskurser hade sammanlagt deltagare. Syöpä Rusetti rintaan! Unelmia etsimässä SEULONTA MYÖS MIEHILLE 5/2004 Cancer SYÖPÄJÄRJESTÖJEN AIKAKAUSLEHTI Tidningen Syöpä-Cancer kom ut sex gånger, likaså den svenska bilagan. Under hösten fick tidningen en ny grafisk profil och formatet ändrades. Cancerföreningen i Finland ordnade utbildning för cellprovstagare i Helsingfors och Joensuu. Sammanlagt 119 personer deltog i utbildningen. Rehabilitering Rehabilitering vid cancer finansieras av Folkpensionsanstalten, Penningautomatföreningen, enheter inom hälso- och sjukvården, regionala cancerföreningar och rikstäckande patientorganisationer. I flera år har resurserna varit så gott som oförändrade. Merparten av kurserna för rehabilitering vid cancer ordnas av cancerorganisationerna. År 2004 deltog cirka patienter och anhöriga i rehabilitering. Dessutom ordnade föreningarna kurser för nyinsjuknade och tillhandhöll öppen rehabilitering för grupper. Stödpersoner ställde upp som stöd för hundratals cancerpatienter. Kvalitetsprojektet för cancerrehabilitering pågick också 2004, och samarbetet med vissa rehabiliteringsinstitut utvecklades. Följande institutioner är regionala kompetenscentrer: Meri-Karina (Åbo), Imatran liikunta- ja kuntoutumiskeskus, Härmän Kuntokeskus, Kunnonpaikka (Kuopio) och Merikoski (Uleåborg). Det ordnades utbildning och rådslag för den personal som genomför cancerrehabiliteringen. Modellen för öppen rehabilitering fortsatte att testas i form av stöd- och undervisningsprogrammet Lära sig leva med cancer, Elämässä eteenpäin syövän kanssa. Folkpensionsanstalten gav bidrag till sex kurser på försök. De första erfarenheterna av kurserna var positiva. Kurserna kan sägas vara ett mellanting mellan öppen rehabilitering och kurser i anpassningsträning. Den som insjuknar i cancer och hans eller hennes arbetskamrater behöver ofta kunskap och stöd när den cancerdrabbade återvänder och skall fortsätta i arbetslivet. Tillsammans med Institutet för arbetshygien deltar Cancerorganisationerna i projektet Työ ja syöpä (arbete och cancer). Under projektets gång samlas det in information om behovet av stöd och bästa möjliga praxis i arbetslivet. Vissa delar av projektet är samnordiska och får stöd från NCU. Rehabiliteringskommittén bestod av överläkare Matti Rautalahti (ordförande), Leena Rosenberg (sekreterare) samt medlemmarna Helka Andersson, Tarja Konttinen, Tiina Oivanen, Kari Ojala, Paavo Rissanen, Pertti Taimisto och Hilja Vainio. Leena Rosenberg var rehabiliteringssamordnare. Information och tidningen Syöpä-Cancer Informationen har hand om kontakterna med medierna, svarar för organisationens bild utåt och står för den interna informationen. I informationen utgör tidskriftsarbete, strategisk planering och informationsstöd till hälsofrämjande nyckelområden. Informationen var också med och planerade medelsinsamlingen och samarbetsprojekt. Satu Lipponen, magister i samhällsvetenskaper, är informationschef vid Cancerföreningen i Finland. Under året skickades 32 pressmeddelanden ut. Det ordnades sju presskonferenser. Året började med att cancerprodukterna lanserades på designmuseet i Helsingfors den 22 januari Paola Suhonen hade designat kollektionen gratis för Cancerorganisationerna och produkterna väckte livlig debatt. Vid sidan av den offentliga debatten diskuterades cancerprodukterna på och men kommenterar lämnades också per telefon. 10

11 Under hösten väckte presskonferensen om att det börjar ordnas screeningar av tarmcancer i Finland störst intresse. Information om solstrålning ordnades för andra gången i samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen. Tillsammans med Suomen ASH ry ordnades ett evenemang kring Heikki Hiilamos forskningsrapport Valheen mesenaatit, som fick mycket uppmärksamhet. Bland andra större teman 2004 märks åtgärder för att främja rökfria restauranger, vandringen i Aconcagua och dess faser och hormonbehandling vid klimakteriebesvär. Meddelanden på engelska skickades ut i världen om cancerprodukterna och screening av tarmcancer. Cancerorganisationerna hade egen monter på mässan Lapsi 2004 som ordnades på våren och på mässan Terveys som ordnades på hösten i Mässcentrum i Helsingfors. Den nya grafiska profilen på Cancerorganisationernas webbplats hade premiär i februari Samtidigt sågs debattforumen över och diskussionerna delades upp enligt tema. För utformningen svarade Novogroup, senare WM-Data, som också har hand om den tekniska sidan av webbplatsen och utvecklar redigeringsprogrammet. Webbsidan hade i snitt besökare i månaden, som mest besöktes platsen av personer. Webbplatsen ökade avsevärt i popularitet: det genomsnittliga antalet besökare var tre gånger större än året innan. Antalet sessioner varierade mellan och i månaden. Träffarna på hela webbplatsen varierade mellan och 1,5 miljoner. Suomen Friendtex Oy skänkte avkastningen från försäljningen av nallar, euro, till Cancerföreningen i Finland. Det interna nätet, intranät, utvecklades och förbättrades i samråd med dataenheten vid centralbyrån. SD Group Oy i Träskända svarade för den tekniska sidan. År 2004 kom Syöpä-Cancer ut med sex nummer. Professor Seppo Pyrhönen var alltjämt chefredaktör. Bland frågor som behandlades i tidningen märktes motion, Finlands Cancerregister, livmoderhalscancer och uppföljning av cancer. Tidningen trycktes i exemplar och skickades ut till medlemmar i cancerföreningarna. I tidningen ingår en fristående svensk bilaga, och den som vill får den tillsammans med den finska tidningen. Upplagan för den svenska bilagan var examplar. Redaktionen bestod av: professor Seppo Pyrhönen, chefredaktör, docent Kaj Haglund, redaktionssekreterare Anu Kytölä, redaktionschef Satu Lipponen, specialistläkare Marjo Pajunen, överläkare Risto Sankila, professor Toivo T. Salmi, verksställande direktör Teuvo Rodén, verksamhetsledare Leena Rosenberg och överläkare Matti Rautalahti. Samarbete till stöd för cancerarbetet Friendtex, ett företag för direktmarknadsföring av modeplagg, startade samarbete med Cancerföreningen i Finland 2003 och samarbetet fortsatte Hösten 2004 ingick Cancerföreningen i Finland ett samarbetsavtal med Keskos Plussa-system och Tjänstemannaunionen. Medlemsföreningar Till Cancerföreningen i Finland hörde tolv regionala cancerföreningar och fyra rikstäckande patientföreningar. Vid årets slut hade föreningarna sammanlagt medlemmar runtom i Finland. Föreningarna arrangerar patientverksamhet i 186 patientavdelningar eller klubbar. Rehabiliterings- och anpassningsträningskurser, stödpersoner och rekreation hjälper patienterna att hantera sin sjukdom efter att de fått sin cancerdiagnos. Föreningarna har rådgivningsstationer, polikliniker, laboratorier, vårdhem, patienthem och patienthotell. Föreningarnas institutioner deltar i insatserna för prevention och tidig upptäckt av cancer. Via sina institutioner förmedlar föreningarna bröstproteser och andra hjälpmedel till patienterna. Julkorten togs fram i samarbete med Paletti Oy. Korten såldes i bokhandlar och på varuhus. 11

12 ANNUAL REPORT 2003 NORDIC CANCER UNION Föreningarna utbildar hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom andra sektorer inom sin region samt besöker skolor och arbetsplatser. Dessutom ordnar de evenemang av olika slag för allmänheten. Internationellt samarbete NORDIC CANCER UNION Nordisk Cancerunion (NCU) är ett samorgan för cancerbekämpning i de nordiska länderna och har funnits sedan I slutet av 2002 tog Cancerföreningen i Finland över ordförandeskapet, sekretariatet och forskningsfonden för perioden Forskningsfonden inrättades 1989 och stöder högkvalitativa samnordiska forskningsprojekt. Dessutom är unionen engagerad i nordiskt samarbete kring information och patientstöd. På nordisk nivå samarbetar generalsekreterarna, men också informations- och ekonomicheferna samt kontaktpersonerna för patientstöd har kontakt med varandra. Styrelsen är det högsta beslutande organet i NCU och sammanträder en gång om året. I styrelsen sitter generalsekreterarna och styrelseordförandena för cancerföreningarna i de nordiska länderna. NCU:s budget uppgick till euro. Forskningsfonden står för euro av budgeten. Cancerföreningen i Finland bidrog med 10,3 procent av anslagen. Sekretariatet för Nordisk Cancerunion (NCU) flyttade till Finland för åren Kontakterna med Internationella cancerunionen (UICC) upprätthölls på många olika sätt. UICC har 280 föreningar i 80 länder. Vid generalförsamlingen i Oslo i juni 2002 valdes Cancerorganisationernas dåvarande generalsekreterare Liisa Elovainio in i UICC:s delegation för en andra fyraårsperiod. Liisa Elovainios mandat fortsätter fram till I november höll UICC en världskongress i Dublin och Cancerföreningen i Finland fick motta priset Global Excellence in Cancer Control. Priset delades ut för första gången någonsin. I prismotiveringen nämndes särskilt det pionjärarbete Cancerföreningen i Finland utfört inom cancerscreening, verksamheten vid Finlands Cancerregister, de hälsofrämjande insatserna för att förebygga cancer och introduktionen av hospisverksamhet i Finland på 1980-talet. Det lyftes också fram att patientarbete, vetenskaplig forskning och screeningkompetens är intimt förknippade med varandra inom Cancerföreningen i Finland. Bröstcancerpatienterna Katariina Rautalahti, Jonna Jansson och Rista Ingelius klättrade upp på toppen av Aconcagua, södra halvklotets högsta berg. Cancerföreningen i Finland är medlem i de europeiska cancerorganisationernas förbund (ECL), ett europeiskt samarbetsorgan vars medlemmar består av 40 cancerföreningar i över 20 europeiska länder. ECL koordinerade Europeiska cancerveckan, spelar en aktiv roll i ansträngningarna för att minska rökningen i Europa och bevakar hälsovårdspolitiken i EU. European Network for Smoking Prevention (ENSP) samordnar samarbetet mellan de europeiska aktörerna för bekämpning av rökning. Informationschef Satu Lipponen är den ena av Finlands två nationella kontaktpersoner för nätverket. Cancerföreningen i Finland deltar i insatserna för att minska de cancerbetingade problemen i utvecklingsländer med tilltagande exponering och outvecklade kontrollsystem. Cancerregistret i den indiska staden Trivandrum stöddes med cirka euro. Cancerföreningen i Finland deltar i uppbyggnaden av nätverket rökfria sjukhus i samarbete med tretton andra europeiska länder. Sjukhusen i Finland har redan kommit långt i fråga om rökfrihet, men det är viktigt att skapa en enad europeisk front också på detta område och inte minst att bistå de länder där utvecklingen har varit långsammare eller är närapå obefintlig. Nätverket har sammanträtt ett flertal gånger och tagit fram handlingsmodeller för sjukhus som eftersträvar rökfrihet. 12

13 FINLANDS CANCERREGISTER Basfakta om prevention av cancer Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut som är en viktig informationskälla för beslutsfattande i cancerfrågor. Cancerregistret samlar in uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen, ger ut cancerstatistik och ägnar sig åt epidemiologiskt och statistiskt forskningsarbete. I cancerregistret ingår massundersökningsregistret som bl.a. utvärderar massundersökningar. Under 2004 publicerades 80 vetenskapliga studier där forskare eller material i cancerregistret spelade en framträdande roll. Chef för cancerregistret är professor Timo Hakulinen och chef för massundersökningsregistret är professor Matti Hakama. Finlands Cancerregister leds av professor Timo Hakulinen. Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar. Institutet svarar också för statens officiella cancerregister. Cancerföreningen i Finland har avtal med Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården Stakes om cancerregistret vid Stakes. I ledningsgruppen för Cancerregistret ingick företrädare för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Ordförande för ledningsgruppen var resultatområdeschef Hannu Hämäläinen, Stakes. Nästan 60 procent av Cancerregistrets kostnader täcktes med ett anslag från Penningautomatföreningen. Medel tillfördes dessutom genom forskningsavtal och bidrag från Cancerföreningen i Finland. Registrering av cancersjukdomar Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte som tidigare. När sjukhusen i allt större omfattning övergår till elektronisk kommunikation måste också registreringen av cancerfall gå i samma riktning. Dödsattester och merparten av anmälningarna om cancerfall från de patologiska laboratorierna kommer redan nu på elektronisk väg. Men sjukhusen har en uppsjö av program, vilket gör det svårt att ta fram ett samordnat system för kliniska anmälningar. Varje år tar Cancerregistret emot och administrerar drygt anmälningar om cancerfall. Utifrån materialet vet vi att det årligen upptäcks ungefär nya fall av cancer i vårt land. Statistiken för 2002 utlagd på Cancerregistrets webbsida Statistiken följer numera fullt ut sjukdomsklassificeringen i ICD-10. Registret tillhandahöll därutöver en rad statistiska sammanställningar för externa uppdragsgivare. Uppgifterna för 2002 kommer 2005 att publiceras på papper tillsammans med statistiken för Nordiska Cancerunionens (Nordisk Cancer Union, NCU) omfattande cancerdatabank NORDCAN är allmänt tillgänglig utan kostnad. På det internationella planet är statistik om cancerläget i Finland tillgänglig i internationella cancerdatabanker på nätet, bl.a. EUCAN, EUROCIM, GLOBOCAN, WHO Mortality Data Bank. 13

14 CANCERINCIDENSEN ENLIGT ÅLDER Cancerforskning INCIDENS/ ALLA CANCER Män Kvinnor Den epidemiologiska och statistiska cancerforskningen är en av nyckelverksamheterna inom Finlands Cancerregister. Registret har tillgång till uppgifter om cancerfall ända sedan Cancerregistret har en stark forskningstradition och stor kompetens samt nära kontakt med universitet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt, och många projekt kan ta år att genomföra. Många gånger behövs det internationellt samarbete för att studierna skall omfatta ett tillräckligt stort material och vara mer pålitliga i statistiskt hänseende ÅLDER Studien ACCIS blev klar. Den undersökte cancerförekomsten bland barn och unga vuxna och överlevnadstalen bland barnpatienter i Europa. Resultaten pekar mot att cancerincidensen bland unga under 20 är håller på att stiga en aning. Överlevnadstalen hade ökat kraftigt överallt och var klart högre i Västeuropa än i Östeuropa. Utvärderingen av den kronologiska incidensen för livmodercancer kunde förbättras på två olika sätt. Tack vare den nya allokeringsmetoden kunde en internationell tidsseriestudie göras genom att tumörer vars läge i livmodern inte hade upptäckts av statistikerna fördelades mellan livmoderhalsen och livmoderkroppen. Studien publicerades som ett led i projektet CaMon som stöds av Europeiska unionen. I Finland kunde incidensen för cancer i livmoderhalsen och livmoderkroppen bedömas genom att kvinnor som genomgått hysterektomi uteslöts bland den cancerutsatta populationen. De justerade incidenstalen för cancer i livmoderkroppen var nästan en tredjedel högre för cancer i livmoderkroppen i åldersgrupperna år och drygt 15 procent för livmoderhalscancer än de ojusterade siffrorna. En nordisk studie visar att incidensen för cancer i hjärnan har legat på ungefär samma nivå sedan Inga förändringar har kunnat skönjas i siffrorna till följd av den omfattande användningen av mobiltelefoner. En gemensam studie som omfattade åtta länder visar att testikelcancer ökar i länderna med undantag för Danmark där incidensen var högst, sju gånger så stor som i Litauen och fem gånger så stor som i Finland. Skillnaderna berodde inte på cancertypen (seminom o.a.), vilket kan tyda på att båda huvudtyperna har samma orsaker. I andra gemensamma internationella studier undersöktes bl.a. incidensen för cancer i magen och munhålan i Mumbay (Bombay) i Indien och incidensen för mucinös adenokarcinom och patientöverlevnaden i Singapore. Studien EUROCARE som undersöker överlevnadstalen för cancerpatienter i Europa förberedde en ny insamling av information och försäkrade sig om nya anslag från EU i tillägg till de tidigare anslagen. Studien EUROPREVAL som undersöker cancerprevalensen i Europa genererade kalkyler för olika komponenter i prevalensen för tjocktarmscancer i Europa. Dessa delvis överlappande komponenter svarade mot patienter som har botats som inte kommer att botas som inte längre har sjukdomen som har drabbats av recidiv som är i den primära behandlingsfasen som omfattas av intensiv uppföljning som inte omfattas av intensiv uppföljning. 14

15 I Cancerregistret utkom två viktiga artiklar om långtidsuppföljning av patienter. Den ena gällde en uppföljning av bröstcancerpatienter under fyrtio år och visade på en fortlöpande överdödlighet i relation till den allmänna populationen. Resultatet äger inte nödvändigtvis giltighet för bröstcancer som upptäcks och behandlas i dag. De har självfallet inte kunnat följs upp under en så lång tidsrymd. Den andra studien hade patienter som någon gång under sitt liv hade fått diagnosen in situ-karcinom i livmodern följts upp i nästan femtio år. I pensionsåldern uppvisade patienterna en överdödlighet i relation till den allmänna populationen oavsett i vilken ålder in situ-karcinom hade upptäckts. Före pensionsåldern uppvisade patienterna ingen överdödlighet. På grund av överdödligheten sjönk patienternas relativa överlevnadstal från 100 till cirka 90 procent. Det finns således all orsak att hålla ett öga på äldre nuvarande och före detta in situ-patienter. En nordisk långtidsstudie bland patienter under tjugo år visade att dödligheten bland patienter som fått sin cancerdiagnos på 1960-talet efter en femårsuppföljning var högre bland patienter i Finland och Danmark än bland patienter i Norge och Sverige. Bland patienter som fått sin diagnos tjugo år senare fanns inga sådana skillnader. Orsaken skall sannolikt sökas i klinikernas ökade samarbete som genererat en målmedveten samordning av behandlingspraxis. Lugncancer hos kvinnor Överlevnadstalen undersöktes också i två utländska cancerregister. Cancerregistret i Harare i Zimbabwe gav unik information om populationsbaserade överlevnadstal för afrikanska cancerpatienter. Överlevnadstal som hade räknats ut i Khon Kaen i Thailand för patienter med livmoderhalscancer kunde justeras i relation till bortfallet i uppföljningen med en metod som en indisk forskare tidigare hade tagit fram i sin doktorsavhandling i Finland. Också metoderna för analys av relativ överlevnad förbättrades. Metoden förutsatte inte längre kunskap om åldergrupper, tal som statistiskt sett ofta är instabila, och genererade därmed betydligt säkrare siffror med betydligt mindre arbete till exempel för internationella jämförelser. I samarbete med svenska och brittiska forskare kunde det bevisas att alla befintliga metoder för regressionsanalys av den relativa överlevnaden, som kan ta hänsyn till faktorer som påverkar överlevnaden, ger samordnade resultat. Därmed kunde valet av metod återigen basera sig på praktiska omständigheter, till exempel kalkylmässig enkelhet. Studien kunde dessutom visa hur regressionskalkylerna på nytt kunde göras med hjälp av datorprogram för gemensam åtkomst i stället för med de specialprogram som tidigare var nödvändiga. Datorprogrammet för den nya s.k. periodmetoden togs fram i samråd med tyska forskare. Det har upptäckts höga halter av dioxin och dibensofuran i bottenskikten i Kymmene älv. Internationella cancerforskningsunionen har klassat substanserna som cancerogena. Därför undersöktes det i samråd med Folkhälsoinstitutet och med hjälp av bostadskoordinater för populationen om bosättning i närheten av älven är förknippad med ökad cancerrisk. Inga bevis för en förhöjd risk kunde påvisas. Lugncancer hos män En nordisk studie visade att cancerincidensen är ungefär 10 procent lägre bland asfaltarbetare än inom den allmänna populationen. I incidensen för lungcancer ingick en extra risk på 20 procent men risken hade inget samband med anställningstiden och kunde därför anses ha ett samband med arbetstagarnas rökvanor. En sameuropeisk studie kring dödligheten i cancer bland anställda inom titandioxidindustrin gav liknande resultat. En annan sameuropeisk studie visade att flygare inte hade någon överdödlighet i relation till strålningsrelaterad cancer eller någon annan typ av cancer. Enligt en finländsk undersökning löpte sjuksköterskor och lantbruksarbetare betydligt högre risk än genomsnittet att drabbas av cancer i moderkakan. Det är inte känt vad det beror på. Läppcancer Åskådliga kartor visar snabbt hur cancerincidensen varierar på olika håll i Finland. 1.0 = Finlands mellansnitt

16 3377 De vanligaste typerna av cancer bland kvinnor i Finland Ett samband mellan yrkesbetingad exponering för avgaser och risk för lungcancer upptäcktes bara hos kvinnor. Bland andra cancerformer kunde en förhöjd risk för äggstockscancer observeras bland kvinnor som i sitt yrke exponerades för dieselavgaser. Upptäckterna bygger på den s.k. yrkesexponeringsmatrisen (FINJEM; job exposure matris) som använder kalkyler för yrkesbetingad exponering från folkräkning. ANTAL AV NYA CANCERFALL Bröst Tjocktarm Livmoderkropp Nervsystemet Lung Äggstock Non-Hodgin-lymfom Bukspotskörtel Hud, (ej melanom) Ändtarm Mage Hudmelanom En samlad analys av åtta internationella studier pekade på ett samband mellan alkoholkonsumtion och tarmcancer. Personer som konsumerar från två drinkar uppåt per dag löpte en extra risk på 20 procent jämfört med personer som avhåller sig alkohol. Risken ökade i takt med ökad konsumtion. Risken för MS-patienter att få cancer var enligt undersökningar densamma som bland den allmänna populationen. Kvinnor som fött minst fem barn konstaterades löpa ungefär 20 procent större risk att få adenomkarcinom i livmoderhalsen jämfört med den allmänna populationen och ungefär 40 procent större risk att få förstadier (CIN3) till livmoderhalscancer. Risken för adenomkarcinom föreföll att vara mindre än hos den motsvarande allmänna populationen. I och med att HPV-infektioner är sällsynta bland populationer med flerbörd tror forskarna att ett stort antal förlossningar är en fristående riskfaktor för livmoderhalscancer. HPV16-infektioner samverkade antagonistiskt med HPV16/11-infektioner och lungklamydiainfektioner för risken för skivepitelkarcinom i livmoderhalsen. Resultatet bygger på samordning av uppgifter i gamla nordiska arkiv för blodprover och cancerregister och kan betyda att de två andra infektionerna motverkar effekten av HPV16-infektion. Det kan också handla om problem med diagnosen av simultana infektioner. Enterolaktonkoncentrationen i serum har inget samband med risken för bröstcancer, visade en finländsk studie. En samnordisk studie visade att både höga och låga D-vitaminhalter har ett samband med förhöjd risk för prostatacancer. Testosteronhalten i blodet hade inget samband med risken för prostatacancer. Däremot hade höga halter av fleromättade fettsyror i serum ett kraftigt samband med minskad risk för prostatacancer. En metodologisk studie visade att blodtester för olika personer inte bör samordnas för att snabba på analysen. Samordnade analyser medför svårtkontrollerad snedvridning i resultaten. En studie som gjordes tillsammans med Institutet för arbetshygien och Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus gav vid handen att botade cancerpatienter hade relativt lätt att få arbete. Detta är en mycket viktig information eftersom allt fler blir botade från sin cancer. Det gjordes nya generella prognoser för antalet cancerfall. Prognosmetoderna förbättrades för livmoder- och bröstcancer som inte är beroende av screening. Det huvudsakliga materialet bestod av kallelser till screeningar som massundersökningsregistret samlat in för enskilda kommuner och olika ålderskategorier. I flera av de analytiska epidemiologiska projekten samarbetade cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut. Bland dessa kan Stakes, Institutet för arbetshygien, Strålskyddscentralen, Folkhälsoinstitutet, institutionen för folkhälsovetenskap vid Helsingfors universitet, institutionen för hälsovetenskap vid Tammerfors universitet, Åbo universitet, Kuopio universitet, Uleåborgs universitet, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Estland, Institut for Epidemiologisk Kræftforskning i Danmark, Deutsches Krebsforschungszentrum i 16

17 Heidelberg, Tyskland, Internationellt cancerforskningscentrum (IARC, Lyon, Frankrike) och Nationella cancerinstitutet i USA (National Cancer Institute, Bethesda, Maryland) De vanligaste typerna av cancer bland män i Finland Chefen för cancerregistret valdes till generalsekreterare för Internationella föreningen för cancerregister för en fyraårsperiod med början av Överläkaren vid cancerregistret var deltidsanställd (20 %) professor i epidemiologi vid Tammerfors universitet. Statistikchefen var med och byggde upp ett onkologisystem i Serbien i egenskap av konsult för Världsbanken. Cancerregistret deltog aktivt i den rikstäckande forskarskolan för folkhälsa, Chefen för cancerregistret var dessutom chef för skolan fram till den 31 maj Forskarna vid cancerregistret föreläste vid ett stort antal tillställningar för allmänheten hemma i Finland och på internationella kurser och kongresser. De skrev också artiklar om cancerförekomst och metoder inom cancerforskningen både för den stora allmänheten och för forskarsamhället. Personalens expertis togs i anspråk i många vetenskapliga och administrativa expertgrupper i Finland och på det internationella planet. En lång rad finländska och utländska forskare, studerande och andra besökte cancerregistret under året. Materialet i cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut och av myndigheter på olika nivåer inom förvaltningen. Information som gäller individer och åtföljs av identifieringsuppgifter ges bara ut för forskningsändamål och i överensstämmelse med villkoren i tillstånden från Stakes respektive social- och hälsovårdsministeriet. För uppgifter i tabellform krävs inget tillstånd. Cancerregistret är ett viktigt led i cancerpreventionen i Finland. Det omfattande materialet utnyttjas på många sätt i tiotals projekt som pågår vid olika forskningsinstitut. Finland har exceptionellt goda möjligheter att utföra epidemiologisk cancerforskning. Därför är det angeläget att förutsättningarna för fortsatt forskningsarbete tryggas genom lagstiftning och ekonomiska insatser. ANTAL AV NYA CANCERFALL Prostata Lung Tjocktarm Urinblåsa Ändtarm Non-Hodgin-lymfom Njure Hud (ej melanom) Mage Nervsystemet Bukspotskörtel Hudmelanom 17

18 MASSUNDERSÖKNINGSREGISTRET Tre nationella befolkningsscreeningar I Finlands genomförs screeningar av både livmoderhalscancer och bröstcancer i befolkningen. År 2004 startade screening av tarmcancer, en ny verksamhetsform som det finns tillräckligt med bevis för effekterna av. Syftet med screeningarna är att minska dödligheten i den screenade sjukdomen. Med screening av livmoderhalscancer kan dessutom en signifikant minskning av incidensen genereras. Massundersökningsregistret inrättades i anslutning till Finland Cancerregister Registret tar årligen emot information om omkring personer som kallats till och som undersökts genom screeningar. Vid screeningarna upptäcks och tack vare dem behandlas årligen drygt 600 fall av förstadier till eller tidig cancer i livmodern. På grundval av screeningarna för bröstcancer i form av mammografiundersökningar upptäcks och behandlas årligen drygt 700 fall av bröstcancer. År 2004 ordnades den första screeningen för tarmcancer och personer kallades till undersökningarna. Tre fjärdedelar av dem deltog Massundersökningsregistret har en del uppgifter i samband med cancerscreeningarna, till exempel kallelsetjänst där det också ingår att ta fram material för screeningarna. På individnivå samlas det in information till registret från alla kallelser och kontroller till cancerscreening i hela landet för rikstäckande statistiska ändamål. Vid sidan av kallelse- och statistikuppdraget har Massundersökningsregistret också en forsknings- eller utredningsroll. Inom ramen för detta utredningsuppdrag inom hälso- och sjukvården planerar registret nya screeningar och ser över de gamla, utvärderar förändringar i mortaliteten, bedömer screeningarnas förmåga att upptäcka latenta cancerfall och screeningarnas funktion samt utreder kvalitetssäkringen. År 2004 publicerade forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes nya anvisningar om anmälning av massundersökningar av bröstcancer och livmoderhalscancer. I anvisningarna sägs hur kommunerna och samkommunerna skall gå till väga när de anmäler uppgifter om kallelse och kontroller till Stakes till Massundersökningsregistret. Om en huvudman vill anlita någon annan servicetillhandahållare måste det anges i avtalet på vilket sätt anmälningarna till registret skall göras. Det är kommunerna och samkommunerna som svarar för screeningarna. Screeningarna grundar sig på vetenskapliga kunskaper och genomförs i enlighet med bestämmelserna om screeningar i folkhälsoförordningen (802/1992, 4 ). I det rådande läget med inom hälso- och sjukvården där också de elementära åtagandena konkurrensutsätts får Massundersökningsregistret mer arbete och nya utmaningar. Registret måste kunna ta hand om sina åtaganden oavsett hur det samlade läget inom hälso- och sjukvården förändras. Det betyder att Massundersök- Tabell 1. SCREENINGSUPPGIFTER FÖR CANCER I LIVMODERSHALSEN ÅR Födelseår Befolk- Inkallade % av Deltagit % av % av ning befolkning befolkning inkallade 1977(25) ,2 % ,4 % 54,8 % 1972(30)* ,0 % ,4 % 59,4 % 1967(35)* ,0 % ,1 % 65,1 % 1962(40)* ,5 % ,2 % 71,3 % 1957(45)* ,1 % ,2 % 72,8 % 1952(50)* ,9 % ,7 % 76,6 % 1947(55)* ,0 % ,0 % 77,3 % 1942(60)* ,3 % ,4 % 78,4 % 1937(65) ,1 % ,5 % 78,0 % Övriga ,9 % SAMMANLAGT ,2 % Riskgrupper ,1 % ALLA ,5 % *De enligt Folkhälsoförordningen (år 1992) föreskrivna åldersgrupperna 18

19 ningsregistret lämnar anvisningar och ger råd om screeningar också när kommunerna beställer undersökningar av andra tjänsttillhandahållare. Registret fick ett resurstillskott 2004 för att Åldersgrupp Befolkning Inkallade kunna ha hand om kontakterna med kommunerna och screeningaktörerna och ge dem anvisningar och för att uppföljningen och kvalitetssäkringen skall kunna utföras på behörigt sätt. Under året hade Massundersökningsregistret två fast anställda forskare, en forskningschef för hela året och en byråchef fr.o.m. den 1 september. Vidare fanns det fem fast anställda byråassistenter och fyra projektanställda för forskningsuppdrag. Dessutom använde en deltidsanställd (60 %) på cancerregistrets datateknik-avdelning hela sin arbetstid vid Massundersökningsregistret. Penningautomatföreningen beviljade Cancerföreningen i Finland understöd för verksamheten vid Massundersökningsregistret. Screening för att förebygga cancer i livmoderhalsen Tabell 2. UPPGIFTER PÅ SCREENINGSPROGRAMMET FÖR BRÖSTCANCER ÅR Andel av befolkning % Systematisk screening för att förebygga cancer i livmoderhalsen inleddes på talet och ganska snart efter att verksamheten hade inletts, redan i slutet på talet, minskade sjukdomsincidensen. Minskningen fortsatte i ganska jämn takt fram till början av 1990-talet. Då stannade minskningen upp och blev kvar på nivån 4/ kvinnoår, cirka en femtedel i jämförelse med den ursprungliga nivån. I de yngsta ålderskategorierna för screeningarna steg dock incidensen en aning. Screenade Andel av befolkning % Maligna Andel av screenade % ,0 % ,0 % ,7 % 84,6 % 8 0,3 % ,3 % ,5 % 88,3 % 353 0,4 % ,3 % ,9 % 89,1 % 244 0,4 % ,1 % ,8 % 87,5 % 95 0,5 % ,7 % ,5 % 86,1 % 65 0,8 % ,0 % 12 0,0 % 66,7 % 0 0,0 % Övriga Sammanlagt ,1 % ,8 % 88,2 % 765 0,4 % De enligt Folkhälsoförordningen screenade åldersgrupper är betecknade med mörka siffror. År 2002 fick cirka 96 procent av de ålderskategorier (30-60 år) som enligt folkhälsoförordningen omfattas av screeningarna kallelse till kontroll. Bara några kommuner lät bli att kalla de föreskrivna åldersgrupperna till screening, Å andra sidan fanns det en del kommuner som frivilligt satsade på screening av yngre och äldre åldersgrupper än föreordningen föreskriver. Hur deltagandet i screeningar utvecklas kan följas upp i den risktäckande screeningstatistiken. Den färskaste statistiken är från 2002 (tabell 1). För att råda bot på den stigande incidensen har man infört nya screeningtekniker under övervakade förhållanden. En randomiserad studie av nya tekniker vid screening för livmoderhalscancer startade redan 1999 med hjälp av automationsstödd screening vid åtta massundersökningslaboratorier. Än så länge har ungefär screeningtest analyserats med hjälp av automation. År 2003 startade en ny screening inom ramen för de randomiserade studierna. Studien söker i första hand DNA på mänskligt papillomavirus, HPV. Under det första året genomfördes screeningen i sju kommuner i Nyland och 2004 kom två nya kommuner till. I HPVscreeningen har det gjorts cirka HPV-test. En artikel om pilotstudien inom HPV-screeningen publicerades I studien visade sig HPV-DNA-screeningtestet vara en aning känsligare men ändå betydligt inexaktare än de traditionella eller automationsstödda cellproven (s.k. papaundersökningar). Testkänsligheten förbättrades inte av att HPV-DNA-testet kombinerades med samtidig cellundersökning. Pilotundersökningen gjordes på cirka kvinnor i samarbete med tre sjukhus inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS. ANTALET KUNDBESÖK VID CANCERORGANISATIONERNAS POLIKLINIKER ÅR 2004 Screenings mammografier Betalda screeningar Övriga besök Deltagar- andel % Helsingfors Joensuu Kotka Samman lagt v Antalet screeningar var 55% av alla kundbesök. ANTALET UNDERSÖKTA PROV VID CANCERORGANISATIONERNAS LABORATORIER Vävnadsprov Massundersökningsprov Övriga cellprov Övriga mammografiabesök Helsingfors Kotka Uleåborg Sammanlagt Antalet massundersökningsprov var 44% av alla prov. En kvalitetssäkringsstudie startade 2003 och fortsatte 2004 när de massundersökningsprov som föregick cancerfall som upptäckts efter screeningen avlästes på nytt i samarbete med screeninglaboratorierna. Under 2004 avslutades den första fasen av ny avläsning vid flera laboratorier. På senare år har många EU-länder tagit fram screeningprogram och infört registrering av dem. Massundersökningsregistret spelade en framträdande roll när EU:s 19

20 Tabell 3. SCREENINGAR FÖR TARMCANCER Preliminära uppgifter år 2004 MÄN % KVINNOR % SAMMAN- % LAGT Inkallade Antalet deltagare Testnegativa Testpositiva Till forts. undersök. Ej deltagit % 94.4 % 2.1 % 3.5 % 32.7 % % 94.7 % 1.5 % 3.9 % 20.1 % % 94.5 % 1.7 % 3.7 % 26.0 % handbok för kvalitetssäkring vid screening för livmoderhalscancer utarbetades i slutet av Handboken har preliminärt godkänts för publicering. I en jämförande studie av arton länder upptäcktes det att det fanns mycket stora skillnader i screeningprogrammen för liv-moderhalscancer mellan länderna och att dödlighets- och incidenssiffrorna korre-lerar med omfattningen av organiserad screening. Screening för bröstcancer Den riksomfattande bröstcancerscreeningen fortsatte för sjuttonde året i följd. De flesta kommunerna kallade de åldersgrupper (kvinnor i åldrarna år) som anges i folkhälsoförordningen till screening. Däremot ordnades screeningar av kvinnor i åldrarna år i avsevärt färre kommuner. År 2002 kallades ca kvinnor till screening (tabell 2). Nio av tio kvinnor som fått kallelse deltog i screeningen. I internationella studier har det kunnat påvisas att dödligheten i bröstcancer minskar när det ordnas screeningar för kvinnor i åldrarna år. Sett mot ljuset av detta är ålderskategorierna i Finland, år, alltför snävt tilltagna. Cancerorganisationerna har redan i flera år rekommenderat att mammografiscreeningarna i första hand utsträcks till kvinnor i åldrarna år. Också EU har kommit fram till samma rekommendation. De som deltar i screeningen för tarmcancer får ett test och anvisningar hemskickade utan kostnad. De skickar in testet per post till screeningcentret. År 2004 fokuserades undersökningarna av bröstcancerscreeningar dels på uppföljningen av dödligheten i hela landet, dels på jämförelser av verksamheten vid screeningenheterna, bl.a. med hjälp av cancerfall som uppträder mellan screeningarna. Kriterierna för bröstcancerscreening i Finland uppfyllde EU:s kvalitetskrav. Men variationen mellan screeningenheterna var relativt stor. Det kan följaktligen finnas skillnader i de diagnostiska kriterierna, kostnaderna och vinster/nackdelar med screeningarna om man ser till de enskilda enheterna. Det relativ antalet fynd ökade med stigande ålder hos de undersökta kvinnorna. Vårdprocessen har av allt att döma övervärderat risken för recidiv vid screeningcancer, visade en studie kring risken för recidiv vid bröstcancer. Screening för tarmcancer Hösten 2004 startade en populationsscreening för tarmcancer (tjocktarms- och ändtarmscancer) i 22 kommuner. Staren kommer att utvidgas gradvis och är upplagd så att den kan utvärderas vetenskapligt. Därför väljs de som screenas ut slumpmässigt i de avsedda åldersgrupperna. Det första screeningcentret inrättades i Tammerfors inom ramen för Birkalands Cancerförening (Pirkanmaan Syöpäyhdistys). Screeningcentret skickar hem avföringstest med anvisningar till screeningpersonerna och tar emot testen. År 2004 skickades omkring screeningbrev ut som åtföljdes av kort för avföringstest som tas hemma. Av testen har 75 procent lämnats in, vilket är en aning mer än förväntat. Under året inventerades också alla kommuners och samkommuners intresse för att starta en ny screening efter Massundersökningsregistret inrättade ett kostnadsfritt servicenummer i samband med den screening som startade i september Screeningstudie kring prostatacancer Massundersökningsregistret medverkar i en randomiserad studie som ingår i ett internationellt projekt och gäller screening för prostatacancer i huvudstadsregionen och Tammerforsregionen. Den finländska studien ingår i ett internationellt projekt (ERSPC European Study of Screening for Prostate Cancer) och är i själva verket det största enskilda delprojektet. Så här lågt har forskarna kunnat visa att PSAtestet är en bra metod för att upptäcka latent cancer och att överdiagnostiseringen är betydligt mindre än förväntat. Problemet är att en hel del cancerfall upptäcks mellan screeningarna. Än så länga kan inga bedömningar av den slutliga effekten på dödligheten i prostatacancer göras. 20

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2005 INNEHÅLL 4 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 7 STRATEGI OCH ORGANISATION 10 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Cancerföreningen. i Finland 70 år.

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Cancerföreningen. i Finland 70 år. CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Cancerföreningen i Finland 70 år Årsberättelse 2006 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse. Cancerorganisationerna

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse. Cancerorganisationerna CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2007 Cancerorganisationerna INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

Organisationen producerar och förmedlar information

Organisationen producerar och förmedlar information 13 Organisationen producerar och förmedlar information Finlands Cancerregister en plattform för beslut i cancerfrågor Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som inrättades 1952 av Cancerföreningen

Läs mer

Innehåll. Stipendienämnden och utvärderingsnämnderna Cancerstiftelsens festkommitté Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Fonder Stipendier

Innehåll. Stipendienämnden och utvärderingsnämnderna Cancerstiftelsens festkommitté Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Fonder Stipendier Årsberättelse 2010 2 Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9 Verksamhet Föreningarna Cancerorganisationernas överläggningsdagar

Läs mer

innehåll 2 Cancerorganisationerna

innehåll 2 Cancerorganisationerna ÅRSBERÄTTELSE 2011 innehåll MiSSion, VÄRdERingaR...5 generalsekreterarens översikt...6 FöRTRoEndEVaLda FöRTjÄnSTMEdaLjER...9 delegationen för Cancerförening i Finland Cancerstiftelsen och Stiftelsen för

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 1 Föreningens ändamål, mission och värderingar... 4 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer... 6 Delegationen... 6

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Innehåll Föreningens ändamål, mission och värderingar... 3 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer...

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Samhällspåverkan 17.9.2013. Cancerstiftelsen

Verksamhetsplan 2014. Samhällspåverkan 17.9.2013. Cancerstiftelsen 17.9.2013 Cancerstiftelsen Verksamhetsplan 2014 Cancerstiftelsen minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället och stöder cancerpatienterna och deras anhöriga under behandlingen

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.12.2008 KOM (2008) 882 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013 Transport och turism 201 Finländarnas resor 201, Sommar (1.5.-1.8.201) Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 201 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA FINLANDS LÄN Social- och hälsoavdelningen 13.5.2009 Till de i distributionen nämnda Länsstyrelsen i Västra Finlands län och samarbetsgruppen NÅVÅ arrangerar RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Testamente en gåva till kommande generationer

Testamente en gåva till kommande generationer Testamente en gåva till kommande generationer CANCERSTIFTELSENS MÅL ÄR ATT ÖVERVINNA CANCER TESTAMENTSDONATION FÖR DET ARBETE SOM UTFÖRS FÖR ATT BEKÄMPA CANCER Vi kan i mångt och mycket tacka Cancerstiftelsens

Läs mer

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk 22.3.1999 Verksamheten 1998 Allmänt om projektet Det gångna året var det första år då projektets verksamhet hade stabiliserats och omfattade alla arbetsskeden

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse

KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY. Verksamhetsberättelse KARLEBY STAD HANDIKAPPRÅDET I KARLEBY Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Handikapprådets sammansättning 2013... 3 Sammanträden... 4 Utlåtanden, förslag, ställningstaganden, meddelanden och

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf. Verksamhetsplan 2014

Cancerföreningen i Finland rf. Verksamhetsplan 2014 Cancerföreningen i Finland rf Verksamhetsplan 2014 Cancerföreningen i Finland minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället och stöder cancerpatienterna och deras anhöriga

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

Post- och logistikunion PAU ry

Post- och logistikunion PAU ry Post- och logistikunion PAU ry Förbundets syfte är att bevaka och förbättra sina medlemmars ekonomiska och sociala intressen i arbetslivet och samhället. Förbundets medlemmar arbetar inom postoch kommunikationsbranschen,

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR Fullmaktsstadganden 95 läkemedelslagen Målgrupper Tillverkarna av medicinska gaser Importörerna

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv.

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 26.11.2002 JM 15/51/2002 Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 1. Valanvisningar Justitieministeriet önskar att centralvalnämnderna fäster

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Transport och turism 201 Finländarnas resor Höst 2012 (1 1122012) Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012 Den ökande populariteten för turism visar inga tecken

Läs mer

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors Petri Puroaho Min talets teman Övergångsarbetsmarkanden i arbetslivet -projektet Projekts viktigaste målen och samarbete Övergångsarbetsmarknadens

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Finländarnas resor 2011

Finländarnas resor 2011 Transport och turism 2012 Finländarnas resor 2011 Finländarnas utlandsresor ökade år 2011 År 2011 gjorde finländarna nästan 4,3 miljoner fritidsresor till utlandet med övernattning i destinationslandet.

Läs mer

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Syöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger

Syöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger Syöpä 5/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande Drabbade av cancer två gånger Rosa bandet 2011 kommer! 1 2www.cancer.fi I detta nummer 5/2011 3 4 8 12 Rosa

Läs mer

Hanna Kattainen har utnämnts till chef med ansvar för godkännande av revisorer.

Hanna Kattainen har utnämnts till chef med ansvar för godkännande av revisorer. REVISION 2/2012 29.2.2012 INNEHÅLL Ny organisation för :s sekretariat... 1 CGR-revisorernas anmälningar av uppgifter som ska inlämnas för tillsynen... 1 Anmäl alltid ändringar i kontaktuppgifterna till...

Läs mer

Rökfria utomhus miljöer

Rökfria utomhus miljöer Rökfria utomhus miljöer RU om - passiv rökning på allmänna platser Karin Molander Gregory 2012-11-27 Sid 1 Lagstiftningsprocess rökfria miljöer 1993: Rökfri barn & skolomsorg, hälso- och sjukvård, gemensamma

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning 2014 Cancerfondsrapporten Statistik Politik Immunterapi Cancervård Prevention Forskning OM CANCERFONDEN Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning 1(5) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-04-24 73 Reviderad: 2014-10-30 153, 2015-09-24 116 Reglemente för socialnämnden Sammansättning 1 Socialnämnden består av elva ledamöter och elva

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R 1 ÄNDAMÅL Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi bildades 1986 och bytte namn till Svenska föreningen för kognitiva

Läs mer

Anders Chydenius stiftelse. Verksamhetsberättelse för 2006. Sommarseminariet

Anders Chydenius stiftelse. Verksamhetsberättelse för 2006. Sommarseminariet Anders Chydenius stiftelse Verksamhetsberättelse för 2006 Sommarseminariet Tyngdpunkten för Anders Chydenius stiftelse år 2006 var starten för projektet att ge ut Chydenius samlade verk, 240-årsjubileet

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Finländarnas resor 2009

Finländarnas resor 2009 Transport och turism 2010 Finländarnas resor 2009 Finländarna gjorde fler fritidsresor och färre tjänsteresor år 2009 Finländarnas utlandsresor ökade år 2009 kraftigare än under åren innan och antalet

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer