CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse"

Transkript

1 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2004

2

3 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT ÖVER CANCERORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEVALDA 8 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 13 FINLANDS CANCERREGISTER 18 MASSUNDERSÖKNINGAR 21 PERSONALEN VID CANCERFÖRENINGEN I FINLAND OCH CANCERREGISTRET 22 CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING 25 TELEFONRÅDGIVNINGEN SYÖPÄYHTEYS - CANCERKONTAKT 25 TERHOHEMMET 27 CANCERORGANISATIONERNAS EKONOMI 30 FONDER 38 CANCERORGANISATIONERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉER OCH FONDERNAS FÖRVALTNINGSNÄMNDER 40 STIPENDIER 47 ORGANISATIONSSCHEMA 48 KONTAKTUPPGIFTER

4

5 Generalsekreterarens översikt över 2004 Året 2004 började högljutt och i rampljuset. Cancerföreningarnas program SyöpäNyt som förberetts under en längre tid fick mycket uppmärksamhet i medierna. Också inom organisationen debatterades programmet en hel del, och i varierande ordalag. Cancerprodukterna designade av Paola Suhonen väckte mycket varierande känslor och reaktioner. Också människor som inte tidigare yttrat sig så mycket om cancer tog till orda. Utredningarna det senaste året pekar mot att föreställningarna om organisationens tillförlitlighet och sakkunskap åtminstone inte har försämrats. Ett av syftena med produkterna var att minska rädslorna kring cancer genom att lyfta fram temat i vardagliga ting. De kommande åren får vi se om processen fortskrider på önskat sätt. Starten för screening av tarmcancer var en logisk följd av Cancerorganisationernas policy för tidig upptäckt av cancer. Birkalands Cancerförening är än så länge det enda screeningcentret. Starten lyckades utmärkt, och de första utredningarna visar att förväntningarna visavi deltagande och fynd träffat rätt. Screeningarna kommer att byggas ut i snabb takt de närmaste åren. I fråga om de övriga typerna av screening diskuterade vi framtidsutsikterna i ett kvalitativt och investeringsmässigt perspektiv. Arbetet med Cancerorganisationernas strategi för pågick hela året. Strategigruppen leddes av professor Jorma Rantanen. Hösten 2004 lade arbetsgruppen fram ett utkast till strategi och handläggningen sköts fram till våren Utkastet innefattar fyra strategier som bygger på samhälleliga förändringar, framtidsutsikterna för sjukdomspanoramat och hälso- och sjukvården och nya utmaningar för organisationen de närmaste åren. Tack vare donationerna kunde Cancerorganisationerna liksom under tidigare år också 2004 ge tre miljoner euro i stöd till cancerforskningen. Epidemiologisk och statistisk cancerforskning är en av de viktigaste verksamhetsformerna inom Finlands Cancerregister. Registret genererade en lång rad studier kring aktuella frågor, och samarbetet med andra forskningsinstitut både här hemma och i utlandet var livligt. Professor Timo Hakulinen, chefen för Cancerregistret, valdes till generalsekreterare för internationella cancerregistret. Ordföranden för Cancerföreningen i Finland, professor Risto Johansson, avgick från sin post som han förtjänstfullt innehaft i nio år. Landshövding Rauno Saaris mandat som ordförande för delegationen gick ut med Det livliga verksamhetsåret avrundades med ett erkännande från Internationella cancerunionen: som den första i hela världen fick Cancerföreningen i Finland priset Global Exellence in Cancer Control. Harri Vertio, MKD generalsekreterare 5

6 Cancerorganisationernas förtroendevalda CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Delegationen Årets cancerläkare och årets cancersjuksköterska I delegationen för Cancerföreningen i Finland ingår ordföranden samt 26 medlemmar och lika många ersättare. Elva av delegationens medlemmar väljs bland de kandidater som nominerats av de regionala föreningarna och tre medlemmar bland de kandidater som nominerats av patientföreningarna. Dessutom väljs tolv andra medlemmar. Enligt samma principer väljs för varje medlem en personlig ersättare. Cancerstiftelsens pris Årets cancerläkare gick 2004 till Esa Männistö, specialist i cancersjukdomar och strålbehandling. Priset Årets cancersjuksköterska 2004 gick till sjukskötaren Eeva-Maija Nousiainen. Priserna delas ut vartannat år utifrån inkomna förslag. Vid delegationens höstmöte delades Cancerbekämpandets förtjänstmedaljer ut till följande personer: Förtjänstmedalj i silver: FL Juhani Laaksonen Professor Tuula Salmi Professor Pentti Seppälä Inredningsarkitekt Pirkko Söderman Förtjänstmedalj i brons: Redaktör Jaakko Aho Bankdirektör Hannu Jumppanen Hälsovårdare Jaana Kilpilampi Diakonissa Maj-Britt Källström-Himanka Projektsekreterare Leena Rasinkangas-Ojala Professor Börje Sundell Delegationen hade följande sammansättning: Landshövding Rauno Saari, ordförande Professor Kaija Holli, vice ordförande Medlem Redaktör Jaakko Aho Personlig ersättare Överläkare Matti Salmo (Österbottens Cancerförening) Avfallstekniker Ulf Eklund Verksamhetsledare Helka Andersson Undervisningsminister Tuula Haatainen Lektor Soili Lehto-Kylmänen (SYLVA) Specialistläkare Leena Helle Specialistläkare (Kymmenedalens Cancerförening) Professor Kaija Holli Marja-Liisa Mäntymaa 2003 Överkonstapel Seppo Rantanen (Birkalands Cancerförening) Medicinalrådet Matti Juhola (Mellersta Finlands Cancerförening) Docenten i kommunikationslära Touko Perko Professor Pekka Karma Riksdagsledamot, professor Sirpa Asko-Seljavaara Vicehäradshövding Eeva Kemmo-Kari Verkställande direktör Ulla-Riitta Manninen PR-värdinna Taru Kinnunen Professor Kalevi Kiviniitty Redaktör Asta Matikainen Verksamhetsledare Pertti Taimisto (Norra Finlands Cancerförening) Ekon. dr h.c. Matti Koivurinta (Sydvästra Finlands Cancerförening) FL Juhani Laaksonen Överskötare Alpo Manninen Lektorn i hälso- och sjukvårdslära (Saimens Cancerförnening) Professor Kari Mattila Leena Sjöblom Resultatområdeschef Juha Teperi Skoldirektör Terttu Mertanen Hälsovårdsrådet Lea Savolainen (Cancerpatienterna i Finland) Avdelningsöverläkare Tapio Nieminen Sjukhuspastor Hannu Salonoja (Satakunta Cancerförening) Industrirådet Risto Ranki Vicehäradshövding Heikki T. Hämäläinen Docent Veijo Riistama Professor Reijo Salmela Redaktionschef Outi Simolinna Överläkare Kurt Rhen Verksamhetsledare Mervi Hara Docent Anna-Lisa Söderholm Löjtnanten i a. Ossi Haajanen (LE-invaliderna) Överskötare Marja-Liisa Tapanainen Verksamhetsledare Irma Nuutinen (Norra Karelens Cancerförening) Kommerserådet Satu Tiivola Styrelseordförande för Onvest Oy Riksdagsledamot Irja Tulonen Skolrådet Pirjo Vehkamäki Anja Toivanen Fru Irma Tupasela (Södra Finlands Cancerförening) Överskötare Soili Hemmi Ärkebiskop emeritus John Vikström Pol. mag. Antti Somervuori Biträdande överläkare Merja Yliskoski Professor Veli-Matti Kosma (Norra Savolax Cancerförening) 6

7 Styrelse Professor Risto Johansson, ordförande, Kuopio Bankdirektör Ari Laakso, vice ordförande, Esbo Länssocial- och hälsovårdsrådet Tuula Eerola, Kuopio Professor Jorma Isola, Tammerfors Professor Heikki Joensuu, Helsingfors Professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen, Tammerfors Professor Jorma Keski-Oja, Helsingfors Professor Jorma Paavonen, Helsingfors Professor Pekka Puska, Helsingfors Professor Seppo Pyrhönen, Åbo Professor Teuvo Tammela, Tammerfors Professor Taina Turpeenniemi-Hujanen, Uleåborg CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Styrelse Docent Tuomo Timonen, ordförande, Helsingfors Pol. mag. Onni Vuorenmaa, vice ordförande, Esbo Docent Seija Grénman, Åbo Medicinalrådet Jouko Isolauri, Helsingfors Hälsovårdsdoktor Päivi Karttunen, Tammerfors Professor Juha Kere, Helsingfors Docent Elise Kosunen, Tammerfors Direktör Helena Pesola, Grankulla Professor Taina Pihlajaniemi, Uleåborg Professor Jorma Rantanen, Helsingfors Fil. mag. Matti Willamo, Esbo Bankdirektör Kari Virta, Helsingfors Gemensamma arbetsutskott Arbetsutskottet Professor Risto Johansson, ordförande Bankdirektör Ari Laakso Professor Seppo Pyrhönen Docent Tuomo Timonen Bankdirektör Kari Virta Fil. mag. Onni Vuorenmaa Generalsekreterare Harri Vertio Finansutskottet Fil. mag. Onni Vuorenmaa, ordförande Bankdirektör Kari Virta, vice ordförande Professor Risto Johansson Bankdirektör Ari Laakso Fil. mag. Matti Willamo Generalsekreterare Harri Vertio Ekonomichef Eero Keränen, sekreterare Revisorer Revisorer för Cancerföreningen i Finland, Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning var ekon. mag., CGR Kaj Kiljander och ekon. mag., CGR Mikael Paul. Deras personliga ersättare var verkställande direktör, CGR Teppo Rantanen och CGR Tuomo Vesanen. Övervakningsrevisorer var ekon. mag. Soile Jääskö, ekon. mag. Susanna Kesti, ekon. mag., FVM Lea Maununen och ekon. mag. Leena Purmonen. Erkki Saxéns medalj Medicinalrådet Liisa Elovainio fick Erkki Saxéns medalj för betydande insatser för cancerbekämpningen. Liisa Elovainio var generalsekreterare för Cancerorgani- sationerna i tretton år fram till Före det var hon överläkare för Cancerorganisationerna i tolv år. Liisa Elovainio har arbetat aktivt med tobaksbekämpning över hela världen. Professor Erkki Saxéns medalj ges till personer i Finland eller utlandet som har betydande internationella förtjänster inom områdena cancerbekämpning, epidemiologisk cancerforskning och registrering av cancer- sjukdomar eller som på något annat sätt har haft kontakt med finländska forskare eller Finlands Cancerregister. Medaljen beviljas av styrelsen för Cancerföreningen i Finland. Den är mycket sällsynt och har tidigare getts till Erkki Saxén, Lyly Teppo och Richard Doll. 7

8 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Hälsofrämjande Information och stöd till unga som vill sluta röka. Hälsofrämjande samt prevention och bekämpning av cancer är cancerorganisationernas strategiska insatsområden. Cancerföreningen i Finland samordnar den rikstäckande kampanjen för att minska rökning bland unga. Kampanjen består av flera olika delar och planeringen kom i gång Verksamhetsåret 2004 var det andra året med finansiering från socialoch hälsovårdsministeriet. Under året fortsatte tidigare kampanjavsnitt och helt nya kom till. Webbplatsen byggdes upp för att hjälpa unga att sluta röka. Dessutom togs webbplatsen fram för att stödja lärarna i undervisningen i hälsokunskap och andra pedagoger i deras arbete. De viktigaste folkhälsoorganisationerna, social- och hälsovårdsministeriet, informations- och kommunikationsbyrån BNL Euro RSCG och reklambyrån Bob Helsinki är engagerade i projektet. Överläkare Matti Rautalahti håller i trådarna för hela kampanjen. Webbsidan Serialkiller.fi fick en ny visuell profil. Bland övriga fortfarande pågående projekt för att förebygga rökning bland unga märks kampanjen Serialkiller och webbplatsen ryppy.net. De är stora rikstäckande kampanjer. Under året blev stor och övergripande översyn av webbplatsen Serialkiller.fi klar och en radiokampanj startade. Kampanjen Pökäle huulessa startade och går ut på att minska användningen av snus. Kampanjen består huvudsakligen av en tecknad serie som införs i tidningar och är utlagd på Material om rökfrihet togs fram för olika målgrupper. Cancerorganisationerna vad med i gruppen bakom den rikstäckande telefontjänsten Stumppi som ger råd om tobak och rökning. För telefontjänsten svarar Andningsförbundet Heli. Andra medverkande aktörer är Allergi- och Astmaförbundet, Folkhälsoinstitutet, Finlands Apotekareförbund, Finlands Hjärtförbund och Terveys - Hälsan rf. Kampanjen Sätt färg på livet hälsosamt med frukt, bär och grönsaker genomfördes för fjärde gången Kampanjen genomfördes också denna gång i samarbete med Inhemska Trädgårdsprodukter, Cancerföreningen i Finland och Finlands Hjärtförbund. Den riktade sig huvudsakligen till skolungdom och ville påminna barn och unga om hur viktigt det är för hälsan och välbefinnandet att äta bra och hälsosamt. Tillsammans med Maa- ja kotitalousnaiset ordnades evenemang i hundra lågstadieskolor som nådde ut till drygt elever. Eleverna i sjunde klassen i lågstadieskolorna fick kokboken Raastava nälkä med tips hur de unga själva kan laga mat. (Recepten finns utlagda på MC Urho är ett utbildningspaket för högstadie- och gymnasieelever. Det visar vilka skador högt blodtryck, kolesterol och rökning kan ge. Informationssamarbetet kring Pieni päätös päivässä (Ett litet steg i taget) fortsatte trots att själva kampanjen tog slut Den 4 februari hölls seminariet Terve Media i Nationalmuseets auditorium. Seminariet öppnades av minister Liisa Hyssälä och avslutades med Cancerorganisationernas pressmöte Tarjottimella päivän uutinen. Temat för dagens nyhet var livmoderhalscancer och det sexuella beteendets roll för uppkomsten. Under våren utarbetade samarbetspartnerna i Pieni Päätös Päivässä ett utvecklingsprojekt för en nationell informationsstrategi för hälsofrämjande. Projektet lades fram för social- och hälsovårdsministeriet i juni. Arbetet fortsätter. Vårens kampanj för måttligt solbadande gick under temat Ota maltilla. Kampanjen byggde på samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen och där ingick ett gemensamt informationsmöte. UV-strålningen och konsekvenserna 8

9 av exponering var ett bärande tema. De regionala föreningarna ordnar rådgivning om födelsemärken. I oktober gick europeiska cancerveckan av stapeln och temat var rökning. Tillsammans med Servicebranschernas fackförbund - Servicefacket, Andningsförbundet och Finlands Hjärtförbund föreslog Cancerföreningen att vår tobakslag skall ändras så att exponeringen för tobaksrök bland restauranganställda kan förhindras slutgiltigt. Cancerföreningen i Finland, Andningsförbundet Heli, Suomen ASH och Finlands Hjärtförbund har gjort en enkät om befolkningens attityder till rökfria restauranger och barer. Enkäten genomfördes av Taloustutkimus i oktober och visade att rökfrihet inte skulle skrämma bort kunderna, för 66 % av de svarande skulle inte ändra sitt beteende och 20 % skulle göra fler besök på rökfria restauranger. I undersökningen intervjuades tusen personer i åldrarna år på 96 orter. Kampanjen Kesäkumi (Sommargummi) gick ut på att få folk att använda kondom och den vägen minska sexuellt överförda sjukdomar. Cancerorganisationerna samarbetade än en gång med Finlands Röda Kors och Rundradion om kampanjen som nu ordnades för tionde gången. Kondom är ett viktigt instrument i arbetet för att förebygga virussmitta eftersom man vet att risken för livmoderhalscancer ökar av virussmitta. Kampanjen var synligt framme på en rad sommarevenemang, festivaler och kanalen YleX. Föreningen hade en särskild avdelning för Kesäkumi på sin webbplats. Vintern fortsatte kampanjen under namnet Talvirengas (Vinterdäck). På mässan Hälsa 2004 upplystes publiken om vikten av att använda kondom samtidigt som kondomer delades ut. En del av mässmontern var avdelad för visning och försäljning av cancerprodukter. Cancerorganisationerna samarbetade med en rad andra hälsoorganisationer inom ramen för bl.a. webbsidan Folkhälsoinstitutets tobaksgrupp, Barnens hälsoforum, projektet Bättre val (Hjärtförbundet) och det europeiska nätverket ENSP för minskad rökning. Cancerorganisationernas överläkare var ledamot i den tobakspolitiska arbetsgruppen inom Finlands Läkarförbund och i handels- och industriministeriets nämnd för funktionella livsmedel (mervärdesmat). Ambitionen med kampanjen Kesäkumi ja Talvirengas (ung. sommargummi och vinterdäck) är att uppmuntra till ökad kondomanvändning bland unga. I kampanjen ingår också att Varuskumikondomer delas ut till dem som rycker in i lumpen. Ända sedan 1995 har Cancerorganisationerna ordnat ärftlighetsrådgivning. År 2004 ordnades en kurs för cancerföreningarnas ärftlighetsrådgivare. Frågor kring cancer och ärftlighet togs upp på rehabiliteringskurser och inom telefonrådgivningen Cancerkontakt, Minna Pöyhönen, specialist i genetik vid Befolkningsförbundet, samordnar cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning. Cancerföreningen i Finland var en av samordnarna för forskningsprogrammet för hälsofrämjande (TERVE; HÄLSA) inom Finlands Akademi. Programmet leds av föreningens överläkare. Under året arrangerades seminarier och möten för de multidisciplinära projekten. På så sätt kan projekten bättre stå i kontakt med varandra och utbyta information. Samordnaren har dessutom gjort insatser för att främja de internationella kontakterna inom ramen för projekten. Information om resultaten från forskningsprogrammet och forskningsprojekten har gått ut både nationellt och internationellt. Det femåriga projektet Polku startade våren 1998 och avslutades När projektet avslutades fanns det drygt 200 utbildade patientföreläsare och en rad regionala styrgrupper. Styrgrupperna finns fortfarande och svarar för tutorverksamheten på nio orter. När projektet tog slut ansåg ledarna för organisationerna att det är viktigt att den fortsatta verksamheten tryggas. De ville medverka till att tutorer med självupplevda erfarenheter integreras i läroanstalternas verksamhet. Vid det sista mötet för organisationsledarna utsågs en ledningsgrupp för Polku II som skall arbeta vidare på projektet. Webbsidan och den avgiftsfria telefontjänsten Stumppi hjälper och stöttar de som blivit och de som vill bli rökfria. 9

10 SYÖPÄJÄRJESTÖJEN SOPEUTUMISVALMENNUS- JA VIRKISTYSTOIMINTA SYÖPÄPOTILAILLE JA HEIDÄN LÄHEISILLEEN Cancerorganisationerna har sexton patientföreläsare. År 2004 kom fyra nya föreläsare till som redan tidigare hade föreläst i flera år på regionala läroanstalter utanför själva projektet. En gemensam utbildnings- och rekreationsvecka för patientföreläsarna ordnades i Helsingfors den september. Tio personer deltog i utbildningen. SYÖPÄJÄRJESTÖJEN Kuntoutustoiminta 2004 Cancerföreningarnas anpassningskurser hade sammanlagt deltagare. Syöpä Rusetti rintaan! Unelmia etsimässä SEULONTA MYÖS MIEHILLE 5/2004 Cancer SYÖPÄJÄRJESTÖJEN AIKAKAUSLEHTI Tidningen Syöpä-Cancer kom ut sex gånger, likaså den svenska bilagan. Under hösten fick tidningen en ny grafisk profil och formatet ändrades. Cancerföreningen i Finland ordnade utbildning för cellprovstagare i Helsingfors och Joensuu. Sammanlagt 119 personer deltog i utbildningen. Rehabilitering Rehabilitering vid cancer finansieras av Folkpensionsanstalten, Penningautomatföreningen, enheter inom hälso- och sjukvården, regionala cancerföreningar och rikstäckande patientorganisationer. I flera år har resurserna varit så gott som oförändrade. Merparten av kurserna för rehabilitering vid cancer ordnas av cancerorganisationerna. År 2004 deltog cirka patienter och anhöriga i rehabilitering. Dessutom ordnade föreningarna kurser för nyinsjuknade och tillhandhöll öppen rehabilitering för grupper. Stödpersoner ställde upp som stöd för hundratals cancerpatienter. Kvalitetsprojektet för cancerrehabilitering pågick också 2004, och samarbetet med vissa rehabiliteringsinstitut utvecklades. Följande institutioner är regionala kompetenscentrer: Meri-Karina (Åbo), Imatran liikunta- ja kuntoutumiskeskus, Härmän Kuntokeskus, Kunnonpaikka (Kuopio) och Merikoski (Uleåborg). Det ordnades utbildning och rådslag för den personal som genomför cancerrehabiliteringen. Modellen för öppen rehabilitering fortsatte att testas i form av stöd- och undervisningsprogrammet Lära sig leva med cancer, Elämässä eteenpäin syövän kanssa. Folkpensionsanstalten gav bidrag till sex kurser på försök. De första erfarenheterna av kurserna var positiva. Kurserna kan sägas vara ett mellanting mellan öppen rehabilitering och kurser i anpassningsträning. Den som insjuknar i cancer och hans eller hennes arbetskamrater behöver ofta kunskap och stöd när den cancerdrabbade återvänder och skall fortsätta i arbetslivet. Tillsammans med Institutet för arbetshygien deltar Cancerorganisationerna i projektet Työ ja syöpä (arbete och cancer). Under projektets gång samlas det in information om behovet av stöd och bästa möjliga praxis i arbetslivet. Vissa delar av projektet är samnordiska och får stöd från NCU. Rehabiliteringskommittén bestod av överläkare Matti Rautalahti (ordförande), Leena Rosenberg (sekreterare) samt medlemmarna Helka Andersson, Tarja Konttinen, Tiina Oivanen, Kari Ojala, Paavo Rissanen, Pertti Taimisto och Hilja Vainio. Leena Rosenberg var rehabiliteringssamordnare. Information och tidningen Syöpä-Cancer Informationen har hand om kontakterna med medierna, svarar för organisationens bild utåt och står för den interna informationen. I informationen utgör tidskriftsarbete, strategisk planering och informationsstöd till hälsofrämjande nyckelområden. Informationen var också med och planerade medelsinsamlingen och samarbetsprojekt. Satu Lipponen, magister i samhällsvetenskaper, är informationschef vid Cancerföreningen i Finland. Under året skickades 32 pressmeddelanden ut. Det ordnades sju presskonferenser. Året började med att cancerprodukterna lanserades på designmuseet i Helsingfors den 22 januari Paola Suhonen hade designat kollektionen gratis för Cancerorganisationerna och produkterna väckte livlig debatt. Vid sidan av den offentliga debatten diskuterades cancerprodukterna på och men kommenterar lämnades också per telefon. 10

11 Under hösten väckte presskonferensen om att det börjar ordnas screeningar av tarmcancer i Finland störst intresse. Information om solstrålning ordnades för andra gången i samarbete med Meteorologiska institutet och Strålskyddscentralen. Tillsammans med Suomen ASH ry ordnades ett evenemang kring Heikki Hiilamos forskningsrapport Valheen mesenaatit, som fick mycket uppmärksamhet. Bland andra större teman 2004 märks åtgärder för att främja rökfria restauranger, vandringen i Aconcagua och dess faser och hormonbehandling vid klimakteriebesvär. Meddelanden på engelska skickades ut i världen om cancerprodukterna och screening av tarmcancer. Cancerorganisationerna hade egen monter på mässan Lapsi 2004 som ordnades på våren och på mässan Terveys som ordnades på hösten i Mässcentrum i Helsingfors. Den nya grafiska profilen på Cancerorganisationernas webbplats hade premiär i februari Samtidigt sågs debattforumen över och diskussionerna delades upp enligt tema. För utformningen svarade Novogroup, senare WM-Data, som också har hand om den tekniska sidan av webbplatsen och utvecklar redigeringsprogrammet. Webbsidan hade i snitt besökare i månaden, som mest besöktes platsen av personer. Webbplatsen ökade avsevärt i popularitet: det genomsnittliga antalet besökare var tre gånger större än året innan. Antalet sessioner varierade mellan och i månaden. Träffarna på hela webbplatsen varierade mellan och 1,5 miljoner. Suomen Friendtex Oy skänkte avkastningen från försäljningen av nallar, euro, till Cancerföreningen i Finland. Det interna nätet, intranät, utvecklades och förbättrades i samråd med dataenheten vid centralbyrån. SD Group Oy i Träskända svarade för den tekniska sidan. År 2004 kom Syöpä-Cancer ut med sex nummer. Professor Seppo Pyrhönen var alltjämt chefredaktör. Bland frågor som behandlades i tidningen märktes motion, Finlands Cancerregister, livmoderhalscancer och uppföljning av cancer. Tidningen trycktes i exemplar och skickades ut till medlemmar i cancerföreningarna. I tidningen ingår en fristående svensk bilaga, och den som vill får den tillsammans med den finska tidningen. Upplagan för den svenska bilagan var examplar. Redaktionen bestod av: professor Seppo Pyrhönen, chefredaktör, docent Kaj Haglund, redaktionssekreterare Anu Kytölä, redaktionschef Satu Lipponen, specialistläkare Marjo Pajunen, överläkare Risto Sankila, professor Toivo T. Salmi, verksställande direktör Teuvo Rodén, verksamhetsledare Leena Rosenberg och överläkare Matti Rautalahti. Samarbete till stöd för cancerarbetet Friendtex, ett företag för direktmarknadsföring av modeplagg, startade samarbete med Cancerföreningen i Finland 2003 och samarbetet fortsatte Hösten 2004 ingick Cancerföreningen i Finland ett samarbetsavtal med Keskos Plussa-system och Tjänstemannaunionen. Medlemsföreningar Till Cancerföreningen i Finland hörde tolv regionala cancerföreningar och fyra rikstäckande patientföreningar. Vid årets slut hade föreningarna sammanlagt medlemmar runtom i Finland. Föreningarna arrangerar patientverksamhet i 186 patientavdelningar eller klubbar. Rehabiliterings- och anpassningsträningskurser, stödpersoner och rekreation hjälper patienterna att hantera sin sjukdom efter att de fått sin cancerdiagnos. Föreningarna har rådgivningsstationer, polikliniker, laboratorier, vårdhem, patienthem och patienthotell. Föreningarnas institutioner deltar i insatserna för prevention och tidig upptäckt av cancer. Via sina institutioner förmedlar föreningarna bröstproteser och andra hjälpmedel till patienterna. Julkorten togs fram i samarbete med Paletti Oy. Korten såldes i bokhandlar och på varuhus. 11

12 ANNUAL REPORT 2003 NORDIC CANCER UNION Föreningarna utbildar hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom andra sektorer inom sin region samt besöker skolor och arbetsplatser. Dessutom ordnar de evenemang av olika slag för allmänheten. Internationellt samarbete NORDIC CANCER UNION Nordisk Cancerunion (NCU) är ett samorgan för cancerbekämpning i de nordiska länderna och har funnits sedan I slutet av 2002 tog Cancerföreningen i Finland över ordförandeskapet, sekretariatet och forskningsfonden för perioden Forskningsfonden inrättades 1989 och stöder högkvalitativa samnordiska forskningsprojekt. Dessutom är unionen engagerad i nordiskt samarbete kring information och patientstöd. På nordisk nivå samarbetar generalsekreterarna, men också informations- och ekonomicheferna samt kontaktpersonerna för patientstöd har kontakt med varandra. Styrelsen är det högsta beslutande organet i NCU och sammanträder en gång om året. I styrelsen sitter generalsekreterarna och styrelseordförandena för cancerföreningarna i de nordiska länderna. NCU:s budget uppgick till euro. Forskningsfonden står för euro av budgeten. Cancerföreningen i Finland bidrog med 10,3 procent av anslagen. Sekretariatet för Nordisk Cancerunion (NCU) flyttade till Finland för åren Kontakterna med Internationella cancerunionen (UICC) upprätthölls på många olika sätt. UICC har 280 föreningar i 80 länder. Vid generalförsamlingen i Oslo i juni 2002 valdes Cancerorganisationernas dåvarande generalsekreterare Liisa Elovainio in i UICC:s delegation för en andra fyraårsperiod. Liisa Elovainios mandat fortsätter fram till I november höll UICC en världskongress i Dublin och Cancerföreningen i Finland fick motta priset Global Excellence in Cancer Control. Priset delades ut för första gången någonsin. I prismotiveringen nämndes särskilt det pionjärarbete Cancerföreningen i Finland utfört inom cancerscreening, verksamheten vid Finlands Cancerregister, de hälsofrämjande insatserna för att förebygga cancer och introduktionen av hospisverksamhet i Finland på 1980-talet. Det lyftes också fram att patientarbete, vetenskaplig forskning och screeningkompetens är intimt förknippade med varandra inom Cancerföreningen i Finland. Bröstcancerpatienterna Katariina Rautalahti, Jonna Jansson och Rista Ingelius klättrade upp på toppen av Aconcagua, södra halvklotets högsta berg. Cancerföreningen i Finland är medlem i de europeiska cancerorganisationernas förbund (ECL), ett europeiskt samarbetsorgan vars medlemmar består av 40 cancerföreningar i över 20 europeiska länder. ECL koordinerade Europeiska cancerveckan, spelar en aktiv roll i ansträngningarna för att minska rökningen i Europa och bevakar hälsovårdspolitiken i EU. European Network for Smoking Prevention (ENSP) samordnar samarbetet mellan de europeiska aktörerna för bekämpning av rökning. Informationschef Satu Lipponen är den ena av Finlands två nationella kontaktpersoner för nätverket. Cancerföreningen i Finland deltar i insatserna för att minska de cancerbetingade problemen i utvecklingsländer med tilltagande exponering och outvecklade kontrollsystem. Cancerregistret i den indiska staden Trivandrum stöddes med cirka euro. Cancerföreningen i Finland deltar i uppbyggnaden av nätverket rökfria sjukhus i samarbete med tretton andra europeiska länder. Sjukhusen i Finland har redan kommit långt i fråga om rökfrihet, men det är viktigt att skapa en enad europeisk front också på detta område och inte minst att bistå de länder där utvecklingen har varit långsammare eller är närapå obefintlig. Nätverket har sammanträtt ett flertal gånger och tagit fram handlingsmodeller för sjukhus som eftersträvar rökfrihet. 12

13 FINLANDS CANCERREGISTER Basfakta om prevention av cancer Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut som är en viktig informationskälla för beslutsfattande i cancerfrågor. Cancerregistret samlar in uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen, ger ut cancerstatistik och ägnar sig åt epidemiologiskt och statistiskt forskningsarbete. I cancerregistret ingår massundersökningsregistret som bl.a. utvärderar massundersökningar. Under 2004 publicerades 80 vetenskapliga studier där forskare eller material i cancerregistret spelade en framträdande roll. Chef för cancerregistret är professor Timo Hakulinen och chef för massundersökningsregistret är professor Matti Hakama. Finlands Cancerregister leds av professor Timo Hakulinen. Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar. Institutet svarar också för statens officiella cancerregister. Cancerföreningen i Finland har avtal med Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården Stakes om cancerregistret vid Stakes. I ledningsgruppen för Cancerregistret ingick företrädare för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Ordförande för ledningsgruppen var resultatområdeschef Hannu Hämäläinen, Stakes. Nästan 60 procent av Cancerregistrets kostnader täcktes med ett anslag från Penningautomatföreningen. Medel tillfördes dessutom genom forskningsavtal och bidrag från Cancerföreningen i Finland. Registrering av cancersjukdomar Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte som tidigare. När sjukhusen i allt större omfattning övergår till elektronisk kommunikation måste också registreringen av cancerfall gå i samma riktning. Dödsattester och merparten av anmälningarna om cancerfall från de patologiska laboratorierna kommer redan nu på elektronisk väg. Men sjukhusen har en uppsjö av program, vilket gör det svårt att ta fram ett samordnat system för kliniska anmälningar. Varje år tar Cancerregistret emot och administrerar drygt anmälningar om cancerfall. Utifrån materialet vet vi att det årligen upptäcks ungefär nya fall av cancer i vårt land. Statistiken för 2002 utlagd på Cancerregistrets webbsida Statistiken följer numera fullt ut sjukdomsklassificeringen i ICD-10. Registret tillhandahöll därutöver en rad statistiska sammanställningar för externa uppdragsgivare. Uppgifterna för 2002 kommer 2005 att publiceras på papper tillsammans med statistiken för Nordiska Cancerunionens (Nordisk Cancer Union, NCU) omfattande cancerdatabank NORDCAN är allmänt tillgänglig utan kostnad. På det internationella planet är statistik om cancerläget i Finland tillgänglig i internationella cancerdatabanker på nätet, bl.a. EUCAN, EUROCIM, GLOBOCAN, WHO Mortality Data Bank. 13

14 CANCERINCIDENSEN ENLIGT ÅLDER Cancerforskning INCIDENS/ ALLA CANCER Män Kvinnor Den epidemiologiska och statistiska cancerforskningen är en av nyckelverksamheterna inom Finlands Cancerregister. Registret har tillgång till uppgifter om cancerfall ända sedan Cancerregistret har en stark forskningstradition och stor kompetens samt nära kontakt med universitet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt, och många projekt kan ta år att genomföra. Många gånger behövs det internationellt samarbete för att studierna skall omfatta ett tillräckligt stort material och vara mer pålitliga i statistiskt hänseende ÅLDER Studien ACCIS blev klar. Den undersökte cancerförekomsten bland barn och unga vuxna och överlevnadstalen bland barnpatienter i Europa. Resultaten pekar mot att cancerincidensen bland unga under 20 är håller på att stiga en aning. Överlevnadstalen hade ökat kraftigt överallt och var klart högre i Västeuropa än i Östeuropa. Utvärderingen av den kronologiska incidensen för livmodercancer kunde förbättras på två olika sätt. Tack vare den nya allokeringsmetoden kunde en internationell tidsseriestudie göras genom att tumörer vars läge i livmodern inte hade upptäckts av statistikerna fördelades mellan livmoderhalsen och livmoderkroppen. Studien publicerades som ett led i projektet CaMon som stöds av Europeiska unionen. I Finland kunde incidensen för cancer i livmoderhalsen och livmoderkroppen bedömas genom att kvinnor som genomgått hysterektomi uteslöts bland den cancerutsatta populationen. De justerade incidenstalen för cancer i livmoderkroppen var nästan en tredjedel högre för cancer i livmoderkroppen i åldersgrupperna år och drygt 15 procent för livmoderhalscancer än de ojusterade siffrorna. En nordisk studie visar att incidensen för cancer i hjärnan har legat på ungefär samma nivå sedan Inga förändringar har kunnat skönjas i siffrorna till följd av den omfattande användningen av mobiltelefoner. En gemensam studie som omfattade åtta länder visar att testikelcancer ökar i länderna med undantag för Danmark där incidensen var högst, sju gånger så stor som i Litauen och fem gånger så stor som i Finland. Skillnaderna berodde inte på cancertypen (seminom o.a.), vilket kan tyda på att båda huvudtyperna har samma orsaker. I andra gemensamma internationella studier undersöktes bl.a. incidensen för cancer i magen och munhålan i Mumbay (Bombay) i Indien och incidensen för mucinös adenokarcinom och patientöverlevnaden i Singapore. Studien EUROCARE som undersöker överlevnadstalen för cancerpatienter i Europa förberedde en ny insamling av information och försäkrade sig om nya anslag från EU i tillägg till de tidigare anslagen. Studien EUROPREVAL som undersöker cancerprevalensen i Europa genererade kalkyler för olika komponenter i prevalensen för tjocktarmscancer i Europa. Dessa delvis överlappande komponenter svarade mot patienter som har botats som inte kommer att botas som inte längre har sjukdomen som har drabbats av recidiv som är i den primära behandlingsfasen som omfattas av intensiv uppföljning som inte omfattas av intensiv uppföljning. 14

15 I Cancerregistret utkom två viktiga artiklar om långtidsuppföljning av patienter. Den ena gällde en uppföljning av bröstcancerpatienter under fyrtio år och visade på en fortlöpande överdödlighet i relation till den allmänna populationen. Resultatet äger inte nödvändigtvis giltighet för bröstcancer som upptäcks och behandlas i dag. De har självfallet inte kunnat följs upp under en så lång tidsrymd. Den andra studien hade patienter som någon gång under sitt liv hade fått diagnosen in situ-karcinom i livmodern följts upp i nästan femtio år. I pensionsåldern uppvisade patienterna en överdödlighet i relation till den allmänna populationen oavsett i vilken ålder in situ-karcinom hade upptäckts. Före pensionsåldern uppvisade patienterna ingen överdödlighet. På grund av överdödligheten sjönk patienternas relativa överlevnadstal från 100 till cirka 90 procent. Det finns således all orsak att hålla ett öga på äldre nuvarande och före detta in situ-patienter. En nordisk långtidsstudie bland patienter under tjugo år visade att dödligheten bland patienter som fått sin cancerdiagnos på 1960-talet efter en femårsuppföljning var högre bland patienter i Finland och Danmark än bland patienter i Norge och Sverige. Bland patienter som fått sin diagnos tjugo år senare fanns inga sådana skillnader. Orsaken skall sannolikt sökas i klinikernas ökade samarbete som genererat en målmedveten samordning av behandlingspraxis. Lugncancer hos kvinnor Överlevnadstalen undersöktes också i två utländska cancerregister. Cancerregistret i Harare i Zimbabwe gav unik information om populationsbaserade överlevnadstal för afrikanska cancerpatienter. Överlevnadstal som hade räknats ut i Khon Kaen i Thailand för patienter med livmoderhalscancer kunde justeras i relation till bortfallet i uppföljningen med en metod som en indisk forskare tidigare hade tagit fram i sin doktorsavhandling i Finland. Också metoderna för analys av relativ överlevnad förbättrades. Metoden förutsatte inte längre kunskap om åldergrupper, tal som statistiskt sett ofta är instabila, och genererade därmed betydligt säkrare siffror med betydligt mindre arbete till exempel för internationella jämförelser. I samarbete med svenska och brittiska forskare kunde det bevisas att alla befintliga metoder för regressionsanalys av den relativa överlevnaden, som kan ta hänsyn till faktorer som påverkar överlevnaden, ger samordnade resultat. Därmed kunde valet av metod återigen basera sig på praktiska omständigheter, till exempel kalkylmässig enkelhet. Studien kunde dessutom visa hur regressionskalkylerna på nytt kunde göras med hjälp av datorprogram för gemensam åtkomst i stället för med de specialprogram som tidigare var nödvändiga. Datorprogrammet för den nya s.k. periodmetoden togs fram i samråd med tyska forskare. Det har upptäckts höga halter av dioxin och dibensofuran i bottenskikten i Kymmene älv. Internationella cancerforskningsunionen har klassat substanserna som cancerogena. Därför undersöktes det i samråd med Folkhälsoinstitutet och med hjälp av bostadskoordinater för populationen om bosättning i närheten av älven är förknippad med ökad cancerrisk. Inga bevis för en förhöjd risk kunde påvisas. Lugncancer hos män En nordisk studie visade att cancerincidensen är ungefär 10 procent lägre bland asfaltarbetare än inom den allmänna populationen. I incidensen för lungcancer ingick en extra risk på 20 procent men risken hade inget samband med anställningstiden och kunde därför anses ha ett samband med arbetstagarnas rökvanor. En sameuropeisk studie kring dödligheten i cancer bland anställda inom titandioxidindustrin gav liknande resultat. En annan sameuropeisk studie visade att flygare inte hade någon överdödlighet i relation till strålningsrelaterad cancer eller någon annan typ av cancer. Enligt en finländsk undersökning löpte sjuksköterskor och lantbruksarbetare betydligt högre risk än genomsnittet att drabbas av cancer i moderkakan. Det är inte känt vad det beror på. Läppcancer Åskådliga kartor visar snabbt hur cancerincidensen varierar på olika håll i Finland. 1.0 = Finlands mellansnitt

16 3377 De vanligaste typerna av cancer bland kvinnor i Finland Ett samband mellan yrkesbetingad exponering för avgaser och risk för lungcancer upptäcktes bara hos kvinnor. Bland andra cancerformer kunde en förhöjd risk för äggstockscancer observeras bland kvinnor som i sitt yrke exponerades för dieselavgaser. Upptäckterna bygger på den s.k. yrkesexponeringsmatrisen (FINJEM; job exposure matris) som använder kalkyler för yrkesbetingad exponering från folkräkning. ANTAL AV NYA CANCERFALL Bröst Tjocktarm Livmoderkropp Nervsystemet Lung Äggstock Non-Hodgin-lymfom Bukspotskörtel Hud, (ej melanom) Ändtarm Mage Hudmelanom En samlad analys av åtta internationella studier pekade på ett samband mellan alkoholkonsumtion och tarmcancer. Personer som konsumerar från två drinkar uppåt per dag löpte en extra risk på 20 procent jämfört med personer som avhåller sig alkohol. Risken ökade i takt med ökad konsumtion. Risken för MS-patienter att få cancer var enligt undersökningar densamma som bland den allmänna populationen. Kvinnor som fött minst fem barn konstaterades löpa ungefär 20 procent större risk att få adenomkarcinom i livmoderhalsen jämfört med den allmänna populationen och ungefär 40 procent större risk att få förstadier (CIN3) till livmoderhalscancer. Risken för adenomkarcinom föreföll att vara mindre än hos den motsvarande allmänna populationen. I och med att HPV-infektioner är sällsynta bland populationer med flerbörd tror forskarna att ett stort antal förlossningar är en fristående riskfaktor för livmoderhalscancer. HPV16-infektioner samverkade antagonistiskt med HPV16/11-infektioner och lungklamydiainfektioner för risken för skivepitelkarcinom i livmoderhalsen. Resultatet bygger på samordning av uppgifter i gamla nordiska arkiv för blodprover och cancerregister och kan betyda att de två andra infektionerna motverkar effekten av HPV16-infektion. Det kan också handla om problem med diagnosen av simultana infektioner. Enterolaktonkoncentrationen i serum har inget samband med risken för bröstcancer, visade en finländsk studie. En samnordisk studie visade att både höga och låga D-vitaminhalter har ett samband med förhöjd risk för prostatacancer. Testosteronhalten i blodet hade inget samband med risken för prostatacancer. Däremot hade höga halter av fleromättade fettsyror i serum ett kraftigt samband med minskad risk för prostatacancer. En metodologisk studie visade att blodtester för olika personer inte bör samordnas för att snabba på analysen. Samordnade analyser medför svårtkontrollerad snedvridning i resultaten. En studie som gjordes tillsammans med Institutet för arbetshygien och Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus gav vid handen att botade cancerpatienter hade relativt lätt att få arbete. Detta är en mycket viktig information eftersom allt fler blir botade från sin cancer. Det gjordes nya generella prognoser för antalet cancerfall. Prognosmetoderna förbättrades för livmoder- och bröstcancer som inte är beroende av screening. Det huvudsakliga materialet bestod av kallelser till screeningar som massundersökningsregistret samlat in för enskilda kommuner och olika ålderskategorier. I flera av de analytiska epidemiologiska projekten samarbetade cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut. Bland dessa kan Stakes, Institutet för arbetshygien, Strålskyddscentralen, Folkhälsoinstitutet, institutionen för folkhälsovetenskap vid Helsingfors universitet, institutionen för hälsovetenskap vid Tammerfors universitet, Åbo universitet, Kuopio universitet, Uleåborgs universitet, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Estland, Institut for Epidemiologisk Kræftforskning i Danmark, Deutsches Krebsforschungszentrum i 16

17 Heidelberg, Tyskland, Internationellt cancerforskningscentrum (IARC, Lyon, Frankrike) och Nationella cancerinstitutet i USA (National Cancer Institute, Bethesda, Maryland) De vanligaste typerna av cancer bland män i Finland Chefen för cancerregistret valdes till generalsekreterare för Internationella föreningen för cancerregister för en fyraårsperiod med början av Överläkaren vid cancerregistret var deltidsanställd (20 %) professor i epidemiologi vid Tammerfors universitet. Statistikchefen var med och byggde upp ett onkologisystem i Serbien i egenskap av konsult för Världsbanken. Cancerregistret deltog aktivt i den rikstäckande forskarskolan för folkhälsa, Chefen för cancerregistret var dessutom chef för skolan fram till den 31 maj Forskarna vid cancerregistret föreläste vid ett stort antal tillställningar för allmänheten hemma i Finland och på internationella kurser och kongresser. De skrev också artiklar om cancerförekomst och metoder inom cancerforskningen både för den stora allmänheten och för forskarsamhället. Personalens expertis togs i anspråk i många vetenskapliga och administrativa expertgrupper i Finland och på det internationella planet. En lång rad finländska och utländska forskare, studerande och andra besökte cancerregistret under året. Materialet i cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut och av myndigheter på olika nivåer inom förvaltningen. Information som gäller individer och åtföljs av identifieringsuppgifter ges bara ut för forskningsändamål och i överensstämmelse med villkoren i tillstånden från Stakes respektive social- och hälsovårdsministeriet. För uppgifter i tabellform krävs inget tillstånd. Cancerregistret är ett viktigt led i cancerpreventionen i Finland. Det omfattande materialet utnyttjas på många sätt i tiotals projekt som pågår vid olika forskningsinstitut. Finland har exceptionellt goda möjligheter att utföra epidemiologisk cancerforskning. Därför är det angeläget att förutsättningarna för fortsatt forskningsarbete tryggas genom lagstiftning och ekonomiska insatser. ANTAL AV NYA CANCERFALL Prostata Lung Tjocktarm Urinblåsa Ändtarm Non-Hodgin-lymfom Njure Hud (ej melanom) Mage Nervsystemet Bukspotskörtel Hudmelanom 17

18 MASSUNDERSÖKNINGSREGISTRET Tre nationella befolkningsscreeningar I Finlands genomförs screeningar av både livmoderhalscancer och bröstcancer i befolkningen. År 2004 startade screening av tarmcancer, en ny verksamhetsform som det finns tillräckligt med bevis för effekterna av. Syftet med screeningarna är att minska dödligheten i den screenade sjukdomen. Med screening av livmoderhalscancer kan dessutom en signifikant minskning av incidensen genereras. Massundersökningsregistret inrättades i anslutning till Finland Cancerregister Registret tar årligen emot information om omkring personer som kallats till och som undersökts genom screeningar. Vid screeningarna upptäcks och tack vare dem behandlas årligen drygt 600 fall av förstadier till eller tidig cancer i livmodern. På grundval av screeningarna för bröstcancer i form av mammografiundersökningar upptäcks och behandlas årligen drygt 700 fall av bröstcancer. År 2004 ordnades den första screeningen för tarmcancer och personer kallades till undersökningarna. Tre fjärdedelar av dem deltog Massundersökningsregistret har en del uppgifter i samband med cancerscreeningarna, till exempel kallelsetjänst där det också ingår att ta fram material för screeningarna. På individnivå samlas det in information till registret från alla kallelser och kontroller till cancerscreening i hela landet för rikstäckande statistiska ändamål. Vid sidan av kallelse- och statistikuppdraget har Massundersökningsregistret också en forsknings- eller utredningsroll. Inom ramen för detta utredningsuppdrag inom hälso- och sjukvården planerar registret nya screeningar och ser över de gamla, utvärderar förändringar i mortaliteten, bedömer screeningarnas förmåga att upptäcka latenta cancerfall och screeningarnas funktion samt utreder kvalitetssäkringen. År 2004 publicerade forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes nya anvisningar om anmälning av massundersökningar av bröstcancer och livmoderhalscancer. I anvisningarna sägs hur kommunerna och samkommunerna skall gå till väga när de anmäler uppgifter om kallelse och kontroller till Stakes till Massundersökningsregistret. Om en huvudman vill anlita någon annan servicetillhandahållare måste det anges i avtalet på vilket sätt anmälningarna till registret skall göras. Det är kommunerna och samkommunerna som svarar för screeningarna. Screeningarna grundar sig på vetenskapliga kunskaper och genomförs i enlighet med bestämmelserna om screeningar i folkhälsoförordningen (802/1992, 4 ). I det rådande läget med inom hälso- och sjukvården där också de elementära åtagandena konkurrensutsätts får Massundersökningsregistret mer arbete och nya utmaningar. Registret måste kunna ta hand om sina åtaganden oavsett hur det samlade läget inom hälso- och sjukvården förändras. Det betyder att Massundersök- Tabell 1. SCREENINGSUPPGIFTER FÖR CANCER I LIVMODERSHALSEN ÅR Födelseår Befolk- Inkallade % av Deltagit % av % av ning befolkning befolkning inkallade 1977(25) ,2 % ,4 % 54,8 % 1972(30)* ,0 % ,4 % 59,4 % 1967(35)* ,0 % ,1 % 65,1 % 1962(40)* ,5 % ,2 % 71,3 % 1957(45)* ,1 % ,2 % 72,8 % 1952(50)* ,9 % ,7 % 76,6 % 1947(55)* ,0 % ,0 % 77,3 % 1942(60)* ,3 % ,4 % 78,4 % 1937(65) ,1 % ,5 % 78,0 % Övriga ,9 % SAMMANLAGT ,2 % Riskgrupper ,1 % ALLA ,5 % *De enligt Folkhälsoförordningen (år 1992) föreskrivna åldersgrupperna 18

19 ningsregistret lämnar anvisningar och ger råd om screeningar också när kommunerna beställer undersökningar av andra tjänsttillhandahållare. Registret fick ett resurstillskott 2004 för att Åldersgrupp Befolkning Inkallade kunna ha hand om kontakterna med kommunerna och screeningaktörerna och ge dem anvisningar och för att uppföljningen och kvalitetssäkringen skall kunna utföras på behörigt sätt. Under året hade Massundersökningsregistret två fast anställda forskare, en forskningschef för hela året och en byråchef fr.o.m. den 1 september. Vidare fanns det fem fast anställda byråassistenter och fyra projektanställda för forskningsuppdrag. Dessutom använde en deltidsanställd (60 %) på cancerregistrets datateknik-avdelning hela sin arbetstid vid Massundersökningsregistret. Penningautomatföreningen beviljade Cancerföreningen i Finland understöd för verksamheten vid Massundersökningsregistret. Screening för att förebygga cancer i livmoderhalsen Tabell 2. UPPGIFTER PÅ SCREENINGSPROGRAMMET FÖR BRÖSTCANCER ÅR Andel av befolkning % Systematisk screening för att förebygga cancer i livmoderhalsen inleddes på talet och ganska snart efter att verksamheten hade inletts, redan i slutet på talet, minskade sjukdomsincidensen. Minskningen fortsatte i ganska jämn takt fram till början av 1990-talet. Då stannade minskningen upp och blev kvar på nivån 4/ kvinnoår, cirka en femtedel i jämförelse med den ursprungliga nivån. I de yngsta ålderskategorierna för screeningarna steg dock incidensen en aning. Screenade Andel av befolkning % Maligna Andel av screenade % ,0 % ,0 % ,7 % 84,6 % 8 0,3 % ,3 % ,5 % 88,3 % 353 0,4 % ,3 % ,9 % 89,1 % 244 0,4 % ,1 % ,8 % 87,5 % 95 0,5 % ,7 % ,5 % 86,1 % 65 0,8 % ,0 % 12 0,0 % 66,7 % 0 0,0 % Övriga Sammanlagt ,1 % ,8 % 88,2 % 765 0,4 % De enligt Folkhälsoförordningen screenade åldersgrupper är betecknade med mörka siffror. År 2002 fick cirka 96 procent av de ålderskategorier (30-60 år) som enligt folkhälsoförordningen omfattas av screeningarna kallelse till kontroll. Bara några kommuner lät bli att kalla de föreskrivna åldersgrupperna till screening, Å andra sidan fanns det en del kommuner som frivilligt satsade på screening av yngre och äldre åldersgrupper än föreordningen föreskriver. Hur deltagandet i screeningar utvecklas kan följas upp i den risktäckande screeningstatistiken. Den färskaste statistiken är från 2002 (tabell 1). För att råda bot på den stigande incidensen har man infört nya screeningtekniker under övervakade förhållanden. En randomiserad studie av nya tekniker vid screening för livmoderhalscancer startade redan 1999 med hjälp av automationsstödd screening vid åtta massundersökningslaboratorier. Än så länge har ungefär screeningtest analyserats med hjälp av automation. År 2003 startade en ny screening inom ramen för de randomiserade studierna. Studien söker i första hand DNA på mänskligt papillomavirus, HPV. Under det första året genomfördes screeningen i sju kommuner i Nyland och 2004 kom två nya kommuner till. I HPVscreeningen har det gjorts cirka HPV-test. En artikel om pilotstudien inom HPV-screeningen publicerades I studien visade sig HPV-DNA-screeningtestet vara en aning känsligare men ändå betydligt inexaktare än de traditionella eller automationsstödda cellproven (s.k. papaundersökningar). Testkänsligheten förbättrades inte av att HPV-DNA-testet kombinerades med samtidig cellundersökning. Pilotundersökningen gjordes på cirka kvinnor i samarbete med tre sjukhus inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS. ANTALET KUNDBESÖK VID CANCERORGANISATIONERNAS POLIKLINIKER ÅR 2004 Screenings mammografier Betalda screeningar Övriga besök Deltagar- andel % Helsingfors Joensuu Kotka Samman lagt v Antalet screeningar var 55% av alla kundbesök. ANTALET UNDERSÖKTA PROV VID CANCERORGANISATIONERNAS LABORATORIER Vävnadsprov Massundersökningsprov Övriga cellprov Övriga mammografiabesök Helsingfors Kotka Uleåborg Sammanlagt Antalet massundersökningsprov var 44% av alla prov. En kvalitetssäkringsstudie startade 2003 och fortsatte 2004 när de massundersökningsprov som föregick cancerfall som upptäckts efter screeningen avlästes på nytt i samarbete med screeninglaboratorierna. Under 2004 avslutades den första fasen av ny avläsning vid flera laboratorier. På senare år har många EU-länder tagit fram screeningprogram och infört registrering av dem. Massundersökningsregistret spelade en framträdande roll när EU:s 19

20 Tabell 3. SCREENINGAR FÖR TARMCANCER Preliminära uppgifter år 2004 MÄN % KVINNOR % SAMMAN- % LAGT Inkallade Antalet deltagare Testnegativa Testpositiva Till forts. undersök. Ej deltagit % 94.4 % 2.1 % 3.5 % 32.7 % % 94.7 % 1.5 % 3.9 % 20.1 % % 94.5 % 1.7 % 3.7 % 26.0 % handbok för kvalitetssäkring vid screening för livmoderhalscancer utarbetades i slutet av Handboken har preliminärt godkänts för publicering. I en jämförande studie av arton länder upptäcktes det att det fanns mycket stora skillnader i screeningprogrammen för liv-moderhalscancer mellan länderna och att dödlighets- och incidenssiffrorna korre-lerar med omfattningen av organiserad screening. Screening för bröstcancer Den riksomfattande bröstcancerscreeningen fortsatte för sjuttonde året i följd. De flesta kommunerna kallade de åldersgrupper (kvinnor i åldrarna år) som anges i folkhälsoförordningen till screening. Däremot ordnades screeningar av kvinnor i åldrarna år i avsevärt färre kommuner. År 2002 kallades ca kvinnor till screening (tabell 2). Nio av tio kvinnor som fått kallelse deltog i screeningen. I internationella studier har det kunnat påvisas att dödligheten i bröstcancer minskar när det ordnas screeningar för kvinnor i åldrarna år. Sett mot ljuset av detta är ålderskategorierna i Finland, år, alltför snävt tilltagna. Cancerorganisationerna har redan i flera år rekommenderat att mammografiscreeningarna i första hand utsträcks till kvinnor i åldrarna år. Också EU har kommit fram till samma rekommendation. De som deltar i screeningen för tarmcancer får ett test och anvisningar hemskickade utan kostnad. De skickar in testet per post till screeningcentret. År 2004 fokuserades undersökningarna av bröstcancerscreeningar dels på uppföljningen av dödligheten i hela landet, dels på jämförelser av verksamheten vid screeningenheterna, bl.a. med hjälp av cancerfall som uppträder mellan screeningarna. Kriterierna för bröstcancerscreening i Finland uppfyllde EU:s kvalitetskrav. Men variationen mellan screeningenheterna var relativt stor. Det kan följaktligen finnas skillnader i de diagnostiska kriterierna, kostnaderna och vinster/nackdelar med screeningarna om man ser till de enskilda enheterna. Det relativ antalet fynd ökade med stigande ålder hos de undersökta kvinnorna. Vårdprocessen har av allt att döma övervärderat risken för recidiv vid screeningcancer, visade en studie kring risken för recidiv vid bröstcancer. Screening för tarmcancer Hösten 2004 startade en populationsscreening för tarmcancer (tjocktarms- och ändtarmscancer) i 22 kommuner. Staren kommer att utvidgas gradvis och är upplagd så att den kan utvärderas vetenskapligt. Därför väljs de som screenas ut slumpmässigt i de avsedda åldersgrupperna. Det första screeningcentret inrättades i Tammerfors inom ramen för Birkalands Cancerförening (Pirkanmaan Syöpäyhdistys). Screeningcentret skickar hem avföringstest med anvisningar till screeningpersonerna och tar emot testen. År 2004 skickades omkring screeningbrev ut som åtföljdes av kort för avföringstest som tas hemma. Av testen har 75 procent lämnats in, vilket är en aning mer än förväntat. Under året inventerades också alla kommuners och samkommuners intresse för att starta en ny screening efter Massundersökningsregistret inrättade ett kostnadsfritt servicenummer i samband med den screening som startade i september Screeningstudie kring prostatacancer Massundersökningsregistret medverkar i en randomiserad studie som ingår i ett internationellt projekt och gäller screening för prostatacancer i huvudstadsregionen och Tammerforsregionen. Den finländska studien ingår i ett internationellt projekt (ERSPC European Study of Screening for Prostate Cancer) och är i själva verket det största enskilda delprojektet. Så här lågt har forskarna kunnat visa att PSAtestet är en bra metod för att upptäcka latent cancer och att överdiagnostiseringen är betydligt mindre än förväntat. Problemet är att en hel del cancerfall upptäcks mellan screeningarna. Än så länga kan inga bedömningar av den slutliga effekten på dödligheten i prostatacancer göras. 20

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2005 INNEHÅLL 4 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 7 STRATEGI OCH ORGANISATION 10 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och

Läs mer

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Cancerföreningen. i Finland 70 år.

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Cancerföreningen. i Finland 70 år. CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Cancerföreningen i Finland 70 år Årsberättelse 2006 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse. Cancerorganisationerna

CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse. Cancerorganisationerna CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2007 Cancerorganisationerna INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS

Läs mer

Innehåll. Stipendienämnden och utvärderingsnämnderna Cancerstiftelsens festkommitté Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Fonder Stipendier

Innehåll. Stipendienämnden och utvärderingsnämnderna Cancerstiftelsens festkommitté Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer Fonder Stipendier Årsberättelse 2010 2 Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9 Verksamhet Föreningarna Cancerorganisationernas överläggningsdagar

Läs mer

Organisationen producerar och förmedlar information

Organisationen producerar och förmedlar information 13 Organisationen producerar och förmedlar information Finlands Cancerregister en plattform för beslut i cancerfrågor Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som inrättades 1952 av Cancerföreningen

Läs mer

Syöpä. Hoppet. cancer.fi. är en livskraft 4/2011. Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

Syöpä. Hoppet. cancer.fi. är en livskraft 4/2011. Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 4/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor Hoppet är en livskraft www.cancer.fi s.12 I detta nummer 4/2011 3 4 8 12 Ledare

Läs mer

Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9

Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9 Årsberättelse 2009 2 Innehåll Mission, Värderingar 3 Generalsekreterarens översikt 4 Förtroendevalda 6 Samhällsinflytande 8 Verksamhet 9 Verksamhet Föreningarna Cancerorganisationernas överläggningsdagar

Läs mer

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att

Läs mer

innehåll 2 Cancerorganisationerna

innehåll 2 Cancerorganisationerna ÅRSBERÄTTELSE 2011 innehåll MiSSion, VÄRdERingaR...5 generalsekreterarens översikt...6 FöRTRoEndEVaLda FöRTjÄnSTMEdaLjER...9 delegationen för Cancerförening i Finland Cancerstiftelsen och Stiftelsen för

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design

Läs mer

Organisationen producerar och förmedlar information

Organisationen producerar och förmedlar information 13 Organisationen producerar och förmedlar information Finlands Cancerregister är en plattform för folkhälsoarbete, orsaksforskning och beslut i cancerfrågor Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11. POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.2015 FÖRENINGENS MÅLSÄTTNING SAMT INLEDNING TILL VERKSAMHETSPLANEN Föreningens

Läs mer

Cancerstiftelsen. Verksamhetsplan 2016

Cancerstiftelsen. Verksamhetsplan 2016 Cancerstiftelsen Verksamhetsplan 2016 1 Innehåll Cancerorganisationernas strategi... 3 Samhällspåverkan... 4 Bidrag till cancerforskning... 5 Stöd till utbildning... 7 Stöd till Cancerföreningen och övrigt

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Utredning 2/2014. Bostadslösa

Utredning 2/2014. Bostadslösa 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn

Läs mer

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Cancerföreningen i Finland rf VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 1 Föreningens ändamål, mission och värderingar... 4 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer... 6 Delegationen... 6

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Innehåll Föreningens ändamål, mission och värderingar... 3 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer...

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Informationsfriheten - Anders Chydenius och offentlighetsprincipens tillkomst professor Juha Manninen

Informationsfriheten - Anders Chydenius och offentlighetsprincipens tillkomst professor Juha Manninen Anders Chydenius stiftelse Verksamhetsberättelse för 2005 Seminarier År 2005 utvidgade Chydenius-stiftelsen sitt verksamhetsfält och gav ut sin första publikation. Centrala mål som uppnåtts under året

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.12.2008 KOM (2008) 882 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA PROTOKOLL 90 Fullmäktige. FO-nummer 0116300-4 22.11.2011 1(5) Metsätapiolas auditorium, Norrskensvägen 6, Esbo

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA PROTOKOLL 90 Fullmäktige. FO-nummer 0116300-4 22.11.2011 1(5) Metsätapiolas auditorium, Norrskensvägen 6, Esbo FO-nummer 0116300-4 22.11.2011 1(5) EXTRA FULLMÄKTIGESAMMANTRÄDE Tid Onsdagen den 22 november 2011 klockan 14.00 Plats Metsätapiolas auditorium, Norrskensvägen 6, Esbo Närvarande Aikkinen Ilmari Alatalo

Läs mer

Ö verblick över förberedelserna inför Finlands årsjubileum. Sekretariatet för Finland 100 år Januari 2016

Ö verblick över förberedelserna inför Finlands årsjubileum. Sekretariatet för Finland 100 år Januari 2016 Ö verblick över förberedelserna inför Finlands 10 0 - årsjubileum Sekretariatet för Finland 100 år Januari 2016 Tema och fokus Tillsammans 2017 Finlands 100 år Finland idag Finland i framtiden Alla finländare

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Samhällspåverkan 17.9.2013. Cancerstiftelsen

Verksamhetsplan 2014. Samhällspåverkan 17.9.2013. Cancerstiftelsen 17.9.2013 Cancerstiftelsen Verksamhetsplan 2014 Cancerstiftelsen minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället och stöder cancerpatienterna och deras anhöriga under behandlingen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.6.2009 KOM(2009) 291 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort 1/6 Stadgar Godkänt av föreningens höstmöte 14.11.2011 1 Namn och hemort Föreningens namn är Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta ry Delegationen för stiftelser och fonder rf. Föreningens språk är

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 Cancerföreningen i Finland rf ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 Innehållsförteckning Föreningens mål, mission och värden... 3 Generalsekreterarens översikt... 4 Förtroendevalda Förtjänstmedaljer...

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Kommunikation & påverkansarbete i OAJ

Kommunikation & påverkansarbete i OAJ Kunskap får alltid rum Kommunikation & påverkansarbete i OAJ NLS Helsingfors 3 4.12. 2014 1 Sommaren 2013 var tidningen och informationen åtskilda Ordförande Informationschef Styrelse Arbetsgrupp för kommunikationen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2 Om alkohol och cancer Alkohol och cancer hur ser sambanden ut? I Sverige orsakar alkohol flera tusen nya cancerfall varje år. Hur påverkas kroppen av alkohol? Och hur påverkar

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Föreg. dok. nr: 8770/08 SAN 64 MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING, SOCIALPOLITIK, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT KONSUMENTFRÅGOR) DEN 9 10 JUNI 2008

Föreg. dok. nr: 8770/08 SAN 64 MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING, SOCIALPOLITIK, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT KONSUMENTFRÅGOR) DEN 9 10 JUNI 2008 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 22 maj 2008 (28.5) (OR. en) 9636/08 SAN 87 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 8770/08 SAN 64 Ärende: MÖTET I RÅDET

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

Goda vanor för ett friskare liv! Interkulturellt informationsprojekt i Botkyrka

Goda vanor för ett friskare liv! Interkulturellt informationsprojekt i Botkyrka Goda vanor för ett friskare liv! Interkulturellt informationsprojekt i Botkyrka Arja Leppänen, Processledare Jämlik vård och Patientsamverkan Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland arja.leppanen@sll.se

Läs mer

Bilder: Tuula Palaste-Eerola

Bilder: Tuula Palaste-Eerola Bilder: Tuula Palaste-Eerola Synlighet åt regionala aktörer! Nylandsveckan är en evenemangsvecka som Nylands förbund koordinerar och där syftet är att ge synlighet åt nyländska aktörer och arbete som gjorts

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000

Läs mer

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Cancer som sjukdom. Risto Sankila, Eero Pukkala, Tadeusz Dyba och Timo Hakulinen

Cancer som sjukdom. Risto Sankila, Eero Pukkala, Tadeusz Dyba och Timo Hakulinen Cancer som sjukdom Cancerincidens, prognoser för cancerpatienter, och cancerdödlighet Risto Sankila, Eero Pukkala, Tadeusz Dyba och Timo Hakulinen Cancer är en vanlig sjukdom. I Finland lever över 200

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

GREEN DEAL. Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar)

GREEN DEAL. Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar) GREEN DEAL Ramavtal för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (Avtalet om plastkassar) 1 AVTALSPARTER Parter i detta avtal är för statens del miljöministeriet (nedan ministeriet) och för handelsbranschens

Läs mer

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Urvalskurser 2015 Bilaga 3

Urvalskurser 2015 Bilaga 3 2015 Bilaga 3 Esbo försäkringsdistrikt Tfn 020 371 012 Byrån i Hagalund Tapiotorget, 02100 ESBO postadress: PB 21, 00232 HELSINGFORS Sirpa Vakkamäki Ersättare: Leena Eerola Kiipula/Esbo Stiftelsen för

Läs mer

Under januari-april 2014 reste finländarna till Lappland, Estland och Spanien

Under januari-april 2014 reste finländarna till Lappland, Estland och Spanien Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Vår (1.1.-0..01) Under januari-april 01 reste finländarna till Lappland, Estland och Spanien Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter reste finländarna

Läs mer

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning 1 Finlands Akademi och statens totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen Statsrådets principbeslut 5.9.2013 Riksdagen godkänner

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 15 framställs de relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats med cancer

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 INLEDNING Prostatacancerförbundet (PCF) är en riksorganisation med regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer, driver påverkansarbete

Läs mer

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 30.1.2001 6/400/2001 Till anordnare av yrkesutbildning NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Enligt 9 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998) anges i tillståndet att

Läs mer

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt

Läs mer

Vad är en klinisk prövning?

Vad är en klinisk prövning? Vad är en klinisk prövning? En introduktion för patienter och närstående Inledning Utvecklingen i Europa har fortsatt gå framåt under det nya millenniets första årtionde. Vi har flera faktorer att tacka

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period

Läs mer