CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING. Årsberättelse. Cancerorganisationerna

Transkript

1 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND FINLANDS CANCERREGISTER CANCERSTIFTELSEN STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Årsberättelse 2007 Cancerorganisationerna

2

3 INNEHÅLL 5 GENERALSEKRETERARENS ÖVERSIKT 6 CANCERORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEVALDA 8 CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 14 FINLANDS CANCERREGISTER 20 MASSUNDERSÖKNINGAR 25 PERSONALEN VID CANCERFÖRENINGEN I FINLAND OCH CANCERREGISTRET 26 CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING 28 TELEFONRÅDGIVNINGEN SYÖPÄYHTEYS - CANCERKONTAKT 28 TERHOHEMMET 29 CANCERORGANISATIONERNAS EKONOMI 32 FONDER 34 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Omslags foto: Eeva Mehto Foton brevid: Minna Merikivi 37 CANCERORGANISATIONERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉER OCH FONDERNAS FÖRVALTNINGSNÄMNDER 38 STIPENDIER 43 ORGANISATION 44 KONTAKTUPPGIFTER

4 Kanslirådet Niilo Voipio var Cancerorganisationernas första generalsekreterare. Niilo Voipio Cancerföreningen i Finlands långvariga generalsekreterare, kanslirådet Niilo Voipio avled den 12 september 2007 i staden Leverkusen i Tyskland. Niilo Voipio föddes i Viborg den 10 maj Foto: Markku Ojala Niilo Voipio kom till Cancerorganisationerna år 1947 och ledde dem i 37 år. Niilo Voipio var mångsidig och kreativ. Han vågade ta risker och stod trots allt med båda fötterna på jorden. Niilo Voipio var professionell i fråga om organisationsarbete. Många trender som beskriver cancerrelaterade problem fick tack vare hans agerande en ändrad, positiv inriktning. Han var en distingerad gentleman som följde med kulturen genom bl.a. olika uppdrag inom Konstförbundet i Finland. Niilo Voipio förlänades titeln kansliråd år 1972.

5 Generalsekreterarens översikt över 2007 Inför riksdagsvalet ordnade Cancerorganisationerna en cancerpolitisk debatt i Ständerhuset. Debatten sändes direkt i TV-kanalen YLE24 och senare i TV1. Den cancerpolitiska debatten kan ses som en inledning på ett år med livliga diskussioner utgående från forskning om de finländska cancerpatienternas och deras anhörigas behov av information. Antalet besökare på webbplatsen cancer.fi ökade i rask takt: webbplatsen hade i snitt besökare i månaden och mer än besökare i året. Cancerorganisationernas hälsofrämjande verksamhet riktar sig till olika avgränsade målgrupper och är mest synlig där. Redan för femte året samordnade Cancerföreningen i Finland den av social- och hälsovårdsministeriet finansierade rikstäckande kampanjen vars syfte är att minska rökning bland ungdomar. En historisk förändring håller på att ske avseende rökningen bland ungdomar: för tredje året i rad minskade rökningen till att börja med bland pojkar och nu även bland flickor. Förändringarna kan vara ytterst avgörande med tanke på cancersjukdomar. Övriga teman för hälso-främjande var hälsosam kost, bruk av preventivmedel och minskning av exponering för UV-strålning. Utvecklingen av organisationen för Cancerorganisationerna avancerade långsamt och de sista besluten under denna utvecklingsfas fattas våren Medelanskaffning centraliserades i centralorganisationen till Cancerstiftelsen och har utvecklats snabbt. Insamlingen Rosa bandet fick en klarare struktur och dess avkastning ökade från året innan. Basen för ekonomin bestod dock alltjämt av testamentslegat och övriga donationer till Cancerstiftelsen och Cancerföreningen i Finland. Enligt den reviderade lagstiftningen om screeningar ska screening av bröstcancer efter en övergångsperiod ordnas för kvinnor i åldern år. Enligt Massundersökningsregistrets forskning är fördelarna med screeningarna klara: dödligheten bland dem som deltar i screeningar minskar med 28 procent. År 2007 utvidgades screeningar av tarmcancer ytterligare. Noggranna mätningar av genomförbarhet och genomslagskraft gjordes och resultaten har hittills motsvarat förväntningarna. Screeningen har väckt intresse även bland ett flertal internationella forskare och politiker. Den lagstadgade registerföringen av cancersjukdomar fortsatte på samma sätt som förr. Produktion av statistik är numera ytterst snabb och tidsenlig. Statistiska uppgifter om år 2006 var tillgängliga redan vid slutet av år Uppgifter ur cancerregistret användes i internationella publikationer och dessutom i det förnyade programmet för nordisk cancerstatistik och grafik Nordcan. Den omfattande forskningsverksamhet som Finlands Cancerregister bedriver sträckte sig över hela cancerspektrumet. En del av forskningen finansierades med externa medel. Cancerföreningen i Finlands långvariga generalsekreterare, kanslirådet Niilo Voipio avled i september Han ledde Cancerorganisationerna i rentav 37 år med början från år Niilo Voipios insatser för Cancerorganisationernas arbete är fortfarande synliga i ett flertal av organisationens verksamhetsformer. I samband med Cancerföreningen i Finlands 70-årsjubileum år 2006 hade vi senast glädjen att få ta del av hans personliga betraktelser. År 2008 är Cancerstiftelsens 60-årsjubileum. Temat för året är möten mellan forskare och media i olika former och på olika håll i landet. Medelanskaffningen etableras och formerna för donationer bli mera mångsidiga. Organisationens utvecklingsprocess slutförs och dessutom flyttade centralbyrån in i nya hyreslokaler i maj Foto: Jouko Keski-Säntti Harri Vertio, MKD, generalsekreterare 5

6 Cancerorganisationernas förtroendevalda CANCERFÖRENINGEN I FINLAND Delegationen Landshövding Pirjo Ala-Kapee från S:t Michel har valts till ordförande för delegationen för Cancerföreningen i Finland för åren Delegationen för Cancerföreningen i Finland består av en ordförande och 26 ordinarie medlemmar. Det finns lika många ersättare som medlemmar. Av delegationens ordinarie medlemmar väljs elva bland kandidater som har nominerats av de regionala föreningarna och tre bland de kandidater som har nominerats av patientföreningarna. Därtill väljs tolv andra ordinarie medlemmar. Enligt samma princip väljs personliga ersättare för varje ordinarie medlem. Delegationens sammansättning år 2007 Landshövding Pirjo Ala-Kapee, ordförande Vicehäradshövding Juhani Nummela, vice ordförande Medlem Redaktör Jaakko Aho (Österbotten Cancerförening) Specialistläkare Leena Helle (Kymmenedalens Cancerförening) Avdelningsdirekör Juhani Ilmarinen Vicehäradshövding Eeva Kemmo-Kari PR-värdinna Taru Kinnunen Kommundirektör Valtter Kivilahti (Sydvästra Finlands Cancerförening) Länssocialrådet Marketta Korhonen (Mellersta Finlands Cancerförening) Verksamhetsledare Marja Koskelainen (Finlands mun- och halscancerpatienter) Företagare Veikko Lammi Direktören för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Aki Lindén Professor Kari Mattila Redaktör Anders Mattsson Specialsjukskötare Ester Mella (Norra Finlands Cancerförening) Avdelningsöverläkare Tapio Nieminen (Cancerföreningen i Satakunta) Hälsovårdare Marjo Niinisalo (Södra Finlands Cancerförening) Vicehäradshövding Juhani Nummela Sjukskötare Saara Paukku (Norra Karelens Cancerförening) Chefredaktör Taito Pekkarinen Ekonom Heikki Punkka (Birkalands Cancerförening) Industrirådet Risto Ranki Minister Paula Risikko till Professor Viljo Rissanen (Norra Savolax Cancerförening) Hälsovårdsrådet Lea Savolainen (Cancerpatienterna i Finland) Redaktör Outi Simolinna Lektor i hälso- och sjukvård Leena Sjöblom (Saimens Cancerförening) Styrelseordförande för Onvest Oy Anja Toivanen Personlig ersättare Överläkare Matti Salmo Specialistläkare Marja-Liisa Mäntymaa Överläkare, professor Juhani Juntunen Verkställande direktör Ulla-Riitta Manninen Redaktör Asta Matikainen Personalchef, politices doktor Anita Jungar Rektor Seppo Aaltonen Löjtnanten i a. Ossi Haajanen Verksamhetsledare Leena Vasankari-Väyrynen (SYLVA) Chefsöverläkare i Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt Lauri Nuutinen Resultatområdeschef Juha Teperi Verksamhetsledare Helka Andersson Verksamhetsledare Pertti Taimisto Sjukhuspastor Hannu Salonoja Överläkare Ilkka Salvén Tandläkare Olavi Heikinheimo Verksamhetsledare Katriina Päivinen Chefsöverläkare Jorma Lauharanta Ekonomichef Inkeri Törmä Vicehäradshövding Heikki T. Hämäläinen Kommerserådet Satu Tiivola Vicehäradshövding Katriina Manninen Fru Terttu Yli-Tolppa-Kerrola Verksamhetsledare Mervi Hara Verksamhetsledare Leila Märkjärvi Hälsovårdsrådet Anna-Ester Liimatainen-Lamberg 6

7 Foto: Jouko Keski-Säntti Styrelsen Professor Heikki Joensuu, Helsingfors, ordförande Professor Seppo Pyrhönen, Åbo, vice ordförande Professor Jorma Isola, Tammerfors Professor Risto Johansson, Kuopio Docent Sirkku Jyrkkiö, Åbo Professor Jorma Keski-Oja, Helsingfors Bankdirektör Ari Laakso, Esbo Överskötare Alpo Manninen, S:t Michel Professor Jorma Paavonen, Helsingfors Docent Ulla Puistola, Uleåborg Professor Pekka Puska, Helsingfors Professor Teuvo Tammela, Tammerfors CANCERSTIFTELSEN OCH STIFTELSEN FÖR CANCERFORSKNING Styrelsen Docent Tuomo Timonen, Helsingfors, ordförande Bankdirektör Kari Virta, Helsingfors, vice ordförande Docent Seija Grénman, Åbo Medicinalrådet Jouko Isolauri, Helsingfors Forskningsprofessor Jorma Järvisalo, Åbo Doktor i hälsovetenskaper Päivi Karttunen, Tammerfors Professor Juha Kere, Helsingfors Docent Elise Kosunen, Tammerfors Bankdirektör Kari Markkula, Helsingfors Professor Taina Pihlajaniemi, Uleåborg Professor Harri Vainio, Helsingfors Filosofie magister Matti Willamo, Esbo Gemensamma arbetsutskott Arbetsutskottet Professor Heikki Joensuu, ordförande Bankdirektör Ari Laakso, vice ordförande Bankdirektör Kari Markkula Professor Seppo Pyrhönen Docent Tuomo Timonen Bankdirektör Kari Virta Generalsekreterare Harri Vertio Finansutskottet Bankdirektör Ari Laakso, ordförande Bankdirektör Kari Markkula, vice ordförande Professor Heikki Joensuu Filosofie magister Matti Willamo Bankdirektör Kari Virta Generalsekreterare Harri Vertio Ekonomichef Eero Keränen, sekreterare Revisorer Revisorer för Cancerföreningen i Finland, Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning var ekonomie magister, CGR Kaj Kiljander och ekonomie magister, CGR Mikael Paul. Deras personliga ersättare var verkställande direktör, CGR Teppo Rantanen och CGR Tuomo Vesanen. Som övervakningsrevisorer fungerade förvaltningsmagister Ulla-Maija Ahlgren, ekonomie magister Johanna Antila, ekonomie magister Paula Korhonen och ekonomie magister, förvaltningsmagister Hanna Siegfried. Ett gruppfoto av styrelsemedlemmarna för Cancerföreningen i Finland, Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Cancerforskning. Vid delegationens höstmöte delades Cancerbekämpandets förtjänstmedaljer ut till följande personer: Förtjänsttecken i silver: Specialistläkare Voitto Järvimäki Professor Sakari Rannikko Förtjänsttecken i brons: Speciallärare Tarja Karvonen Specialsjukskötare i psykiatrisk vård Maija-Liisa Kitinoja Hälsovårdscentralläkare Päivi Malanin Avdelningsskötare Reetta Porkka Verksamhetsledare Pertti Taimisto 7

8 Cancerföreningen i Finland Hälsofrämjande verksamhet Cancerorganisationernas centrala, strategiska verksamhetsområden är att förebygga cancer och minska de men som cancer förorsakar. Hälsoavdelningen En ljusröd likkista fördes runt på flera köpcentrum. Foto: Johanna Frondelius För femte året samordnade Cancerföreningen i Finland den av social- och hälsovårdsministeriet finansierade rikstäckande kampanjen vars syfte är att minska rökning bland ungdomar. Kampanjen består av flera små enskilda kampanjer och planeringen av helheten påbörjades Under verksamhetsåret fortsatte man på tidigare påbörjade delkampanjer och startade nya. Den rikstäckande kampanjen drivs av centrala folkhälsoorganisationer, social- och hälsovårdsministeriet, kommunikationsbyrån Kuule och reklambyråerna Contra och Hasan & Partners. Överläkare Matti Rautalahti är kampanjansvarig. Internet är ett centralt kommunikationsmedel i den rikstäckande kampanjen. Man har byggt upp flera webbplatser som stödjer kampanjens tema, som t.ex. fressis.fi (virtuellt stöd för att sluta röka), tyokalupakki.net (avsedd för lärare som undervisar i hälsokunskap) och pokahuulessa.fi (om snus). Det har på olika sätt gjorts reklam för webbplatserna, vilka har haft sammanlagt hundratusentals besökare. Förutom webbplatserna har kampanjen förverkligats genom bl.a. affischer utomhus, tidningsannonser, informationsinslag i TV, TV-program, informationsinslag i filmer och annonser på internet. Med hjälp av olika studier strävar man efter att ständigt utveckla kampanjen och hålla den uppdaterad. Cancerorganisationerna lät göra studier om ungas attityder, subkulturer och rökning bland studerande vid yrkesläroanstalter samt hur föräldrarnas rökning inverkar på ungas rökning och attityder till tobaken. År 2005 tillsatte Helsingfors stad på initiativ av folkhälsoorganisationerna en arbetsgrupp för Ett rökfritt Helsingfors. Målet var att göra upp ett program för att förebygga och minska rökningen i Helsingfors. Arbetsgruppen bestod av olika förvaltningsgrenar inom Helsingfors stad och av folkhälsoorganisationer. Cancerorganisationerna har varit med om att lägga upp programmet och i styrgruppen. Dessutom svarade Cancerorganisationerna för ett åtgärdsprogram för att främja rökfrihet vid yrkesläroanstalter Kampanjen Sätt färg på livet hälsosamt med frukt, bär och grönsaker genomfördes redan för sjunde gången år Det var igen Trädgårdsprodukter, Cancerföreningen i Finland och Finlands Hjärtförbund som tillsammans förverkligade kampanjen. Nya samarbetspartner var Tandläkarförbundet och Hälsovårdarförbundet. Kampanjen betonade vikten av ett hälsosamt mellanmål och riktade sig till skolor. Inom kampanjen utarbetades en mellanmålsguide för elever, en guide om mellanmålets hörnstenar för yrkesfolk och en guide om hälsosamt med frukt, grönsaker och bär för lärare. Kampanjen Sätt färg på livet hälsosamt med frukt, bär och grönsaker riktade sig till skolor. Med kampanjen Kesäkumi-, talvirengas- och varuskumi (Sommargummi, Vinterdäck och Garnisonsgummi) försöker man öka användningen av kondomer bland unga och därmed minska smittorisken för veneriska sjukdomar. År 2007 delade man ut omkring kondomer vid olika evenemang för unga och i garnisoner. Ur cancerorganisationernas synvinkel är kondomen ett preventivmedel mot sådan 8

9 smitta som ökar risken för cancer i livmoderhalsen. Kampanjen genomfördes i samarbete med YleX, Finlands Röda Kors, Aids-stödcentralen och RFSU. Temat för kampanjen år 2007 var att visa respekt för den andra. Ungdomarna hade möjlighet att delta i en frågetävling om sexualhälsa och alla som hade svarat rätt fick en pins med texten Naimamaisteri (ung. Samlagsmagister). Till kampanjen hör också varje år en ny Sommargummilåt och låten Hyppää kyytiin, en duett av Antti Tuisku och Mariska, var Sommargummilåt år Under vårens traditionella solkampanj var temat igen att sola med måtta. Kampanjen inleddes med ett informationsmöte som arrangerades i samråd med Meteorologiska institutet och Strålsäkerhetscentralen. Kampanjens centrala tema var UVindex. Temat togs även upp av Cancerorganisationernas avdelning på barnmässan De regionala föreningarna ordnade rådgivning om födelsemärken och informerade om hur man tryggt kan vistas i solen. Tillsammans med sjutton andra organisationer är Cancerorganisationerna med i Barnens hälsoforum. Syftet med forumet är att tillsammans med experter på området främja barns och ungdomars hälsa, välfärd och trygghet. Vikt läggs vid grundläggande faktorer i barnens och barnfamiljernas vardag, dvs. hälsosam kost, tillräcklig motion och vila, trygga mänskliga relationer och livsglädje. Verksamheten koncentrerar sig på faktorer som stödjer en sund uppväxt och utveckling hos barn och unga och samtidigt på metoder för att minska skadliga faktorer. Vid skolhälsovårdstinget utmanades beslutsfattarna till att delta i arbetet för att främja barns och ungas hälsa och välfärd. Cancerorganisationerna samarbetade med andra hälsoorganisationer bl.a. i Folkhälsoinstitutets tobaksgrupp och i det europeiska nätverket ENSP för att minska rökningen. Cancerorganisationernas överläkare var medlem i nämnden för nya livsmedel vid handels- och industriministeriet. På Cancerorganisationernas initiativ fungerar sedan år 1995 en rådgivning för personer som är oroliga för ärftlig risk att insjukna i cancer. Benägenhet för ärftlig cancer kan diskuteras på rådgivningsmottagningar och rehabiliteringskurser samt i telefonrådgivningen Syöpäyhteys-Cancerkontakt. År 2007 ordnades en anpassningskurs för bärare av en gendefekt som medför ärftlig tjocktarmscancer. Specialist i medicinsk genetik Minna Pöyhönen vid Helsingfors universitet samordnade Cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning. Cancerorganisationerna har på olika håll i landet patientföreläsare som har utbildats inom ramen för projektet Polku ( ). Patientföreläsarna besöker läroanstalter inom hälso- och sjukvården där de berättar om sina personliga erfarenheter som cancerpatient. I samband med kryssningen Rosa bandet arrangerades en gemensam kurs för patientföreläsarna. Rehabilitering Cancerorganisationernas mål är att alla som har insjuknat i cancer ska få rehabilitering anpassad till sin livssituation. Rehabiliteringen finansieras av Folkpensionsanstalten, Penningautomatföreningen, enheter för hälso- och sjukvård, regionala cancerföreningar och rikstäckande patientorganisationer. De kvantitativa resurserna har redan i flera års tid hållits på i stort sett samma nivå. Cancerorganisationerna ordnade merparten av cancerrehabiliteringskurserna. År 2006 deltog cirka cancerpatienter och anhöriga i rehabiliteringskurserna. Därtill ordnade medlemsorganisationerna kurser för första information och öppen rehabilitering för grupper. Hundratals cancerpatienter fick stöd av stödpersoner i samma situation. De flesta ungdomar vill sluta röka. De blir dock ofta överraskade av att det är så svårt att sluta. Cancerorganisationerna har därför strävat efter att informera och stödja de unga så att de ska kunna sluta röka. Utgående från cancerorganisationernas utbildningsprogram har man i samarbete med Andningsförbundet Heli utbildat gruppledare för rökavvänjningsgrupper för ungdomar. Kurserna hölls i Kuopio, Rovaniemi och huvudstadsregionen. De utbildade har kommit från olika verksamhetsfält för ungdomar. Cancerorganisationerna var med i styrgruppen för den rikstäckande telefontjänsten Stumppi som ger råd om tobaksavvänjning. Andningsförbundet Heli svarar för telefontjänsten. 9

10 Cancerrehabiliteringens regionala centra är Meri-Karina (Åbo), Imatran liikuntaja kuntoutumiskeskus, Härmän Kuntokeskus (Ylihärmä), Kunnonpaikka (Kuopio) och Verve (Uleåborg). Det ordnades kurs- och seminariedagar för den personal som var engagerad i cancerrehabilitering vid dessa centra. Regionala föreningar arrangerade undervisningsprogrammet Lära sig leva med cancer inom ramen för öppen rehabilitering. Deltagarna samlades till kursträffar hemifrån. Cancerorganisationernas rehabiliteringskommitté bestod av Matti Rautalahti (ordförande), Virve Laivisto (sekreterare), Helka Andersson, Tarja Konttinen, Tiina Oivanen, Kari Ojala, Paavo Rissanen, Tiina Huusko, Pertti Taimisto och Leena Rosenberg. Virve Laivisto var rehabiliteringskoordinator. Foto: Karl Vilhjàlmsson Utvecklingsprojektet som Penningautomatföreningen finansierade inom Cancerorganisationernas rådgivning startade år Målet med det treåriga projektet är att utveckla gemensamma verksamhetsprinciper och verksamhetsmodeller som tryggar högklassig rådgivning i alla regionala föreningar. Mikael Jungner var en av dem som intervjuades i tidningen Syöpä-Cancer. Han dryftade offentlighetens roll vid sjukdom. Cancerorganisationerna startade en klinikerutbildning inom projektet Toimiva lapsi & perhe (Fungerande barn & familj). Utbildningens mål är att informera och lära ut metoder om hur man kan stödja en familj där en förälder insjuknar i cancer. I utbildningen deltog förutom Cancerorganisationernas egen personal också personalen vid cancerkliniken inom HNS. Mika Niemelä från Uleåborgs universitet var utbildare. Information och tidskriften Syöpä-Cancer Cancerorganisationernas informationsavdelning svarar för den offentliga bilden och kontakten med media. Dessutom svarar den för den interna informationen, redigerar organisationens tidsskrift och upprätthåller webbplatsen. Informationschef för Cancerföreningen i Finland är magister i samhällsvetenskaper Satu Lipponen. År 2007 utkom tidningen Syöpä-Cancer med sex nummer. Tidningens teman år 2007 var bl.a. cancerforskning, cancer och media, njur- och urinblåscancer, cancer och sex, smärta och uppföljning. Den finskspråkiga tidningen trycktes i exemplar och skickades till cancerföreningarnas medlemmar. En svenskspråkig bilaga inne i tidningen trycktes i exemplar och skickades till dem som önskade få den. Tidningens redaktion bestod av chefredaktör, docent Päivi Hietanen, docent Caj Haglund, professor Akseli Hemminki, redaktionssekreterare Anu Kytölä, redaktionschef Satu Lipponen, specialistläkare Marjo Pajunen specialistläkare Päivi Pakarinen, överläkare Risto Sankila, professor Toivo T. Salmi, verksamhetsledare Leena Rosenberg och överläkare Matti Rautalahti. Redaktörer var Jaana Ruuth och webbredaktör Lotta Soramäki. Tidningens AD var Kirsi-Marja Puuras. Optinet Oy upprätthåller Cancerorganisationernas webbplats cancer.fi och svarar för dess publikationssystem. År 2007 hade webbplatsen cancer.fi över besökare, enskilda besök uppgick till över I medeltal hade Cancerorganisationernas webbplats besökare per månad, som allra mest uppgick deras antal till Webbplatsens popularitet ökade markant jämfört med föregående år. År 2007 hade webbplatsen över besökare fler per månad än året innan. Webbplatsens absolut populäraste sidor var ingångssidan cancer.fi, diskussionsforum och information om cancer. Diskussionsforum består av diskussionsgrupper där patienter, deras anhöriga och andra som är intresserade av frågor som rör cancer kan utbyta erfarenheter och tankar. Sidorna om cancer innehåller information om olika 10

11 cancersjukdomar, deras symtom och behandling. Arbetet för att i samråd med Optinet Oy utveckla strukturen och innehållet i det interna nätet inleddes våren Avsikten med förnyelsen är att förenhetliga Cancerorganisationernas externa och interna nät för ett och samma publikationssystem för att göra uppdateringen och utvecklingen av dessa lönsammare. Genom förnyelsen vill man dessutom göra innehållet mångsidigare och fräschare och öka antalet användare genom att innehållet också omfattar medlemsföreningar och Cancerorganisationernas polikliniker och laboratorier. En grupp bestående av 40 vårdare med rådgivningsuppgifter fungerade som pilotgrupp inom projektet Intranet. Vårdare inom rådgivningstjänsten använder sedan december 2007 en för dem avsedd funktion inom det interna nätet. Cancerorganisationerna och Medixine inledde ett samarbete i november Medixine producerar i samarbete med Microsoft webbtjänsten terveyskeskus.fi. Cancerorganisationerna är engagerade i tjänsten och utvecklar delen om cancer i samråd med Medixine. Genom tjänsten publiceras cancerrelaterade artiklar, videofilmer och bloggar. Foto: Tero Sivula Cancerorganisationernas nätbutik finns på adressen Smilehouse Oy är leverantör för nätbutiken. Cancerorganisationerna inledde år 2007 ett samarbete med Centret för hälsofrämjande och andra medlemsorganisationer för att planera ett projekt för en organisationsportal. Under år 2007 skickade Cancerorganisationerna ut 36 pressmeddelanden. Man höll nio presskonferenser under året. Den 4 februari 2007 inföll Världscancerdagen för andra gången. Den är ett led i Internationella cancerunionens projekt. Temat var familjen. I Ständerhuset hölls den 24 januari 2007 en debatt om cancer, dvs. Sinuiksi syövän kanssa. Debatten sändes direkt i TV-kanalen YLE24. Ett program med ett sammandrag av debatten sändes i TV1 den 28 januari 2007 och pågick i en timme. I debatten deltog social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen (sd), omsorgsminister Liisa Hyssälä (cent) och företrädare för alla riksdagspartierna tillsammans med den inbjudna publiken. Partierna företräddes av Jyrki Kasvi (gröna), Hilkka Kiviluoto (kd), Annika Lapintie (vänst), Martin Renlund (svenska), Paula Risikko (saml) och Heikki Tala (saf). I debatten deltog som sakkunnig överläkare Matti Rautalahti från Cancerorganisationerna. Diskussionen leddes av redaktör Juho-Pekka Rantala från Rundradion och generalsekreterare Harri Vertio från Cancerorganisationerna. På plats fanns även forskare, patienter, läkare och frivilliga från Cancerorganisationerna, bl.a. medicinalrådet Jouko Isolauri (sakkunnig i frågor som gäller vårdgaranti) och Riki Sorsa (halscancerpatient). Cancerorganisationerna deltog med en egen avdelning i Barnmässan våren 2007 och i Hälsomässan i november. Cancerorganisationernas mediauppföljning omfattar portalen Observer Finland och M-Brains webbtjänst. Informationens reliabilitet och kvalitet värderades med hjälp av Taloustutkimus undersökning Yritysviestintä 2007 (Företagskommunikation). Cancerorganisationernas informationsavdelning deltog i samarbetsprojekt som ordnades av olika organisationer, bl.a. ett projekt (OOA) som drivs av Centret för hälsofrämjande, gemensamma webbprojekt och information för främjande av rökfrihet på restauranger. De finländska cancerpatienterna och deras närstående har ett stort behov av information Av en forskning som Cancerorganisationerna och Läkemedelsinformationscentralen har låtit göra kom det fram att de finländska cancerpatienterna och deras närstående har ett stort behov av information. Forskningen om beteendet för informationssökning hos den finländska cancerpatienten och dennes närstående (2007) baserade sig på svar av över personer. Datamaterialet samlades in i två etapper. Merparten av svaren (1 140) samlades in på cancerkliniker i Helsingfors, Uleåborg och Kuopio. Av cancerpatienterna upplevde 80 procent att de hade ett stort behov av ytterligare information i anslutning till cancer. De närståendes behov av information var ungefär på samma nivå eftersom 75 procent av dem upplevde sig ha ett stort behov av att få ytterligare information i anslutning till cancer. 11

12 Den 6 oktober inföll den internationella dagen för vård i livets slutskede för tredje gången. Avsikten med dagen är att fästa uppmärksamhet vid särskilda behov hos döende oavsett ålder, bostadsort och social ställning. Specialtema för år 2007 var Vård under hela levnadsloppet från barn till äldre. Cancerföreningen i Finland tog ställning till HPV-vaccinet. Enligt en expertgrupp bör papillomvacciner tas med för undersökning i det nationella vaccinationsprogrammet. Gruppen accentuerade att den studerade ärendet ur ett cancerbekämpningsperspektiv. Vaccinet bör ges till flickor i åldern år. En påfyllnadsdos av engångskaraktär i åldern år påskyndar vaccinets effekt på populationsnivå. Arbetsgruppen poängterade att det är nödvändigt att fortsätta med de förebyggande screeningarna av cancer i livmodershalsen. Cancerorganisationernas konferens Världscancerdagen infaller årligen den 4 februari. Temat år 2007 var cancer hos barn. Internationella cancerunionen vill förbättra barncancerpatienternas ställning framför allt i utvecklingsländerna. Cancerorganisationernas konferens ordnades i Helsingfors, Restaurant Pörssi. Under konferensen fick deltagarna ta del av bl.a. Eija Leskinens utredning om utveckling av Cancerorganisationernas organisation med avseende på genomförandet av strategin. Medlemsföreningar Till Cancerföreningen i Finland hörde tolv regionala medlemsföreningar och fyra rikstäckande patientföreningar. Vid slutet av år 2007 hade föreningarna sammanlagt medlemmar runtom i Finland. Medlemsföreningarna arrangerar olika slag av patientverksamhet i 172 patientavdelningar eller klubbar. Rehabiliterings- och anpassningsträningskurser, stödpersonsverksamhet och rekreation stödjer patienten efter att cancer diagnostiserats. Föreningarna driver rådgivningsstationer, polikliniker, laboratorier, vårdhem, patienthem och patienthotell. Föreningarnas institut deltar i arbetet för prevention och tidig upptäckt av cancer. Via instituten förmedlar föreningarna också bröstproteser och andra hjälpmedel till cancerpatienterna. Medlemsföreningarna utbildar hälso- och sjukvårdpersonal och personal inom andra branscher i sitt distrikt. Föreningarna besöker också skolor och arbetsplatser och arrangerar olika slag av evenemang för allmänheten. Institutioner Under Cancerföreningen i Finland lyder tre institut vilkas huvudsakliga syfte är massundersökning av bröstcancer och av cancer i livmoderhalsen. Massundersökningsverksamhet finns i Helsingfors och Kotka, i Uleåborg finns ett laboratorium för cell- och vävnadsprov. Institutens nyckeltal 2007 Screening av bröstcancer Massundersökning av cancer i livmoderhalsen Övriga cellprovs undersökningar Övrig mammografi Histologiska undersökningar Övriga besök Helsingfors Helsinki Kotka Uleåborg Oulu

13 Samarbete med företag och medelanskaffning Friendtex, som är ett företag inom direktmarknadsföring som marknadsför modekläder, fortsatte sitt samarbete med Cancerföreningen i Finland också år Nallebjörnar som upphandlades via företaget frambringade en donation på euro. Den som vill har också kunnat stödja Cancerorganisationernas verksamhet genom att donera bonuspoäng inom K-kedjan. Samarbete mellan Cancerorganisationerna och Riki Sorsa Internationellt samarbete Cancerföreningen i Finland har ett intensivt internationellt samarbete. Generalsekreterare Harri Vertio är medlem i direktionen för den Internationella Cancerunionen (UICC, International Union Against Cancer) för åren UICC är en sammanbindande länk för 270 organisationer mot cancer i drygt 80 länder. I direktionen sitter fjorton cancerexperter från olika delar av världen. Generalsekreteraren representerar föreningen i de europeiska cancerorganisationernas förbund (European Cancer Leagues, ECL, samt i den Nordiska Cancerunionen (NCU, vars sekretariat år 2007 verkade inom ramen för Norges cancerförening. Informationschef Satu Lipponen representerar Cancerföreningen i Finland i det europeiska nätverket mot rökning (ENSP, Den kändaste cancerpatienten i Finland Riki Sorsa och Cancerorganisationerna inledde ett samarbete. - Folk verkar vara intresserade av hurdan sjukdom cancer är, vilka behandlingar som hör till och hur man kan bli frisk. Jag har också varit överraskad över all empati och allt stöd som jag har fått av mina fans. Det tar lång tid innan cancerpatientens liv normaliseras, kanske blir livet aldrig mer som förr. Jag är en av de finländare som har upplevt cancer, vi är verkligen många till antalet, påminner Riki Sorsa. Foto: Lido Salonen 13

14 Finlands Cancerregister Grund för forskning kring orsaker till cancer och för folkhälsoarbete och beslutsfattande i relation till cancer. Den internationell statistiken Cancer Incidence in Five Continents utkom i en ny upplaga år Cancerregistret samlar in uppgifter om förekomsten av cancer hos befolkningen i Finland och ger ut cancerstatistik. Cancerregistret är ett institut för epidemiologisk och statistisk cancerforskning. Som ett led i Cancerregistret finns Massundersökningsregistret som bl.a. utvärderar effekten av massundersökningar. Under år 2007 publicerades 85 vetenskapliga studier där Cancerregistrets forskare eller material från registret hade en framträdande roll, även fem doktorsavhandlingar publicerades. Direktör för cancerregistret var professor Timo Hakulinen. Direktör för Massundersökningsregistret var docent Nea Malila. Finlands Cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar, vilket också upprätthåller statens offentliga cancerregister. Cancerföreningen i Finland har ingått ett avtal med Stakes, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, om upprätthållandet av cancerregistret. Ledningsgruppen för Cancerregistret bestod av representanter för Stakes och Cancerföreningen i Finland. Ordförande för ledningsgruppen var resultatområdeschef Olli Nylander från Stakes. Drygt hälften av Cancerregistrets kostnader täcktes med anslag från Penningautomatföreningen. Med forskningsavtal och med bidrag från Cancerföreningen i Finland tillfördes ytterligare medel. Registrering av cancersjukdomar Den lagstadgade registreringen av cancersjukdomar fortsatte under verksamhetsåret som tidigare. Då sjukhusen övergår till elektronisk informationsöverföring är det också aktuellt att utveckla registreringen av cancerfall i samma riktning. Dödsattester och nästan all anmälan om cancerfall från patologiska laboratorier ges redan i elektronisk form, men sjukhusens brokiga system försvårar fortfarande skapandet av ett enhetligt automatiskt system för anmälan om cancerfall för de kliniska uppgifternas del. Cancerregistret deltar i arbetet med att utveckla det rikstäckande datasystemet inom hälso- och sjukvården. Varje år tar Cancerregistret emot och behandlar mera än anmälningar om cancerfall, vilket visar att cirka nya cancerfall diagnostiseras i Finland årligen. Statistiken från år 2006 finns tillgänglig på Cancerregistrets webbplats cancerregistret.fi/statistik. Statistiken gällande åren 2004 och 2005 gavs ut i tryckt form. Registret gav också ut specialstatistik till enskilda uppdragsgivare för varierande ändamål. Den av Nordisk Cancer Union, NCU, bekostade mångsidiga cancerdatabanken och grafiksamlingen NORDCAN förnyades. Den fick också ett finskspråkigt användaralternativ. NORDCAN är gratis för alla användare ( nordcan.asp). Statistik över cancer i Finland hittar man också i ett flertal internationella cancerdatabanker (EUCAN, CI5IX, GLOBOCAN, WHO Mortality Data Bank, se dep.iarc.fr). 14

15 MÄN KVINNOR Finlands Cancerregister producerade också en ny form av animerade kartor, vilka åskådliggör tidsmässiga och lokala förändringar i förekomsten av cancer. Kartorna framställdes inte bara för Finlands eget bruk utan också för alla de nordiska länderna (astra.cancer.fi/cancermaps/nordic/), Nederländerna och Filippinerna. Cancerforskning Finlands Cancerregister hade alltjämt ett livligt, internationellt samarbete. Särskilt illustrerande var Cancerregistrets kartanimationer med hjälp av vilka man snabbt kan bedöma skillnader i de nordiska länderna. Epidemiologisk och statistisk cancerforskning är en central verksamhet inom Finlands Cancerregister som har tillgång till statistik sedan år Cancerregistrets forskningstradition och kunskap är stor. Registret står i nära kontakt med universitet och andra forskningsinstitut. Det epidemiologiska forskningsarbetet är långsiktigt och projekten är mångåriga. För att samla in ett tillräckligt stort material samt för att förbättra den statistiska styrkan och därmed tillförlitligheten i studierna krävs ofta internationellt samarbete. Nedan följer en kort beskrivning av några centrala forskningsresultat. En fullständig förteckning över Cancerregistrets forskningar finns på Förekomst av cancer Cancerregistrets uppgifter framgick av den nya internationella statistiken Cancer Incidence in Five Continents, Vol. IX. Statistiken finns i elektronisk form. Filen gavs ut av Internationella föreningen för cancerregister (IACR) och WHO:s Internationella cancerforskningsorganisation (IARC). Den sistnämnda använde sig av de metoder för prognostisering av förekomst av cancer vilka Cancerregistret har utvecklat och bedömde cancerincidens och cancermortalitet i olika länder i Europa år 2006 med hjälp av dessa. Enligt bedömningarna uppstod det sammanlagt 3,2 miljoner nya cancerfall och 1,7 miljoner personer dog i cancer. Antalet nya fall av cancer per år uppskattades ha ökat till under två år. I projektet EUROCADET som finansierades av Europeiska Unionen studerades separat elva olika cancertyper och 1,4 miljoner fall per år. Enligt uppskattningar kan Finlands Cancerregisters publikation Cancer in Finland 2004 and 2005 gavs ut i tryckt version som en del av den officiella statistiken i Finland (Cancer Society of Finland Publication No. 72. Helsinki 2007). Publikationen finns även på webbplatsen i pdf-form. 15

16 Relativa 5-årsöverlevnadssiffror för patienter med cancer som har diagnostiserats åren CANCERFORM Läppcancer Sköldkörtelcancer Hudcancer 1, inte melanom Hodgkins sjukdom Bröstcancer 2 Prostatacancer Män Kvinnor nästan 60 procent av cancerfallen hos män och knappt 50 procent av cancerfallen hos kvinnor undvikas genom att påverka tobaksvanor, alkoholanvändning, kost och övriga livsstilsfaktorer. Det avfattades en deskriptiv publikation om samvariation i fråga om cancerns tidsmässiga och lokala variationer. Forskning kring tidsmässiga och lokala variationer ansågs gagna utredning om kausala faktorer och kartläggning av behov av prevention. Mortaliteten i prostatacancer har under de senaste tio åren börjat sjunka i Finland, Sverige och Norge. Det finns inga statistiska uppgifter om Danmark från de senaste åren. Den minskade mortaliteten antogs bero på att behandlingsmetoder som botar cancer har ökat och på att cancer ofta diagnostiseras på ett tidigare stadium. Den kraftigt höjda incidensen berodde på att det med hjälp av PSA-metoden går att diagnostisera cancer på ett tidigt stadium och även tillstånd som uppfyller kriterierna för cancer men som förövrigt inte hinner utvecklas till symptomatisk cancer under mannens livstid. Hudmelanom Cancer i livmoderkroppen Urinblåscancer 3 Cancer i livmoderhalsen 2 Alla cancerformer 1,2,3,4 Cancer i hjärnan och nervsystemet Tjocktarmscancer Ändtarmscancer Akut lymfoblastisk leukemi i barndomen har inte blivit vanligare i de nordiska länderna sedan 1980-talet. Den ökade incidensen som noterades tidigare är inte en följd av en eventuell snedvridning i anslutning till registerföringen. Man känner inte till orsakerna till den ökade incidensen. Brist på solljus och influensaepidemier konstaterades ha ett samband med incidensen för akut leukemi. Hudmelanom var enligt en samundersökning som gjordes av sex cancerregister ca 10 procent vanligare på den vänstra kroppshalvan än på den högra. I Finland påträffas det flest fall av cancer i livmodershalsen på västkusten. Där är förekomsten av två gener som ökar dispositionen för cancer störst medan förekomsten av en gen som förebygger cancer är minst. Njurcancer Non-Hodgkins-lymfom Cancerpatienters överlevnad Äggstockscancer Akut leukemi Myelom Magcancer Matstrupscancer Gallblåscancer Lungcancer Levercancer Mjältcancer Inbegriper inte basalcellscancer i huden 2 Inbegriper inte fall av carcinom in situ 3 Inbegriper inte papillom i urinblåsa 4 Inbegriper inte semimaligna äggstockstumörer. inte möjlig.. otillförlitliga uppgifter Finnish Cancer Registry. Cancer in Finland 2004 and Cancer Society of Finland Publication No. 72, Helsinki, Nitton cancerregister i Europa har inom projektet ACCIS med hjälp av ett nytt s.k. periodiseringssystem räknat ut de nyaste överlevnadssiffrorna för de barn med cancer, vilka följdes upp i slutet av 1990-talet. Patienterna i Finland och Sverige hade de högsta tioårsöverlevnadssiffrorna i Europa (nästan 80 procent), i de tidigare socialistiska länderna var tioårsöverlevnadssiffrorna minst 20 procentenheter lägre än i de nordiska länderna. Överlevnadssiffrorna i alla väsentliga diagnosgrupper har under årens lopp förbättrats på olika håll i Europa. Studien EUROCARE-4 som jämförde de färskaste överlevnadssiffrorna för cancerpatienter i Europa blev klar. Resultaten räknades ut med hjälp av periodiseringssystemet och baserade sig på uppgifter i 47 cancerregister om patienter som har följts upp åren Resultaten visade att överlevnadsnivån i Västeuropa alltjämt var högst i Finland och de övriga nordiska länderna. De lägsta överlevnadssiffrorna påträffades i de tidigare socialistiska länderna. Överlevnadssiffror för danska patienter saknades eftersom det danska cancerregistret har överförts på staten och statistikproduktionen har under de senaste åren avstannat. Finlands ställning som ett land med höga överlevnadssiffror framhävdes då som jämförelseobjekt användes den finansiering inom hälso- och sjukvården som har använts per person. En jämförelse mellan överlevnaden hos tarmcancerpatienter i de nordiska länderna och Storbritannien gav vid handen att Danmark och Storbritannien hade lägre överlevnadssiffror än de övriga länderna, vilka till största delen berodde på skillnader i mortaliteten under halvåret efter den första diagnosen. Den genomsnittliga livslängden hos tarmcancerpatienter som inte kan botas och andelen botade patienter har påtagligt ökat under årtiondenas gång. 16

17 Enligt en finländsk forskning påverkades hudmelanompatienters överlevnad på ett betydande sätt även av vissa psykosociala faktorer. Antalet operationer som hade utförts på sjukhus påverkade inte överlevnaden hos patienter som led av icke-småcellig lungcancer utan typ av sjukhus (universitetssjukhus eller inte) var viktigare. Den förhöjda risken för angiosarkom vid bröstcancer och gynekologisk cancer föreföll inte ha ett samband med patientens strålbehandling. Med hjälp av det material som Finlands Cancerregister hade kunde man påvisa att internationella jämförelseforskningar om överlevnadssiffror inte får begränsas till patienternas första cancerformer om årtalet för inledande av verksamheten för de cancerregister som deltar i jämförelsen varierar. Nyligen inrättade cancerregister har nämligen nödvändigtvis inte uppgifter om tidigare tumörer hos de patienter som registerförs. Betydelsen av ofullständighet i cancerregisterföringen och andelen dödsattestsbaserade fall undersöktes systematiskt på så vis att ofullständiga uppgifter i det engelska cancerregistret Thames och nästan fullständiga uppgifter i Finlands Cancerregister jämfördes. Statistiska modeller för överlevnadssiffror och modelleringsstrategier vidareutvecklades. På grundval av en jämförelse mellan metoder för åldersstandardisering för relativa överlevnadssiffror gjordes det upp rekommendationer för användning av de olika metoderna. I anslutning till detta utvecklades en metod för beräkning av medelfel för den nyaste metoden. Nya cancerfynd hos cancerpatienter Material från cancerregistren i de nordiska länderna påvisade att bröstcancerpatienter löper 15 procent större risk än den allmänna befolkningen att insjukna i en ny cancer. Den ökade risken i relation till akut leukemi fortsatte i åtminstone 25 år efter bröstcancerdiagnosen. En forskning som omfattade tretton cancerregister påvisade att de som hade överlevt leukemi och lymfom i barndomen löpt klart större risk än resten av befolkningen att insjukna i andra former av cancer. Ett liknande resultat påträffades även för dem som hade överlevt testikelcancer eftersom det framgick att deras mortalitet i andra sjukdomar var högre än hos den normala befolkningen. De som hade fått strålbehandling för cancer i livmodershalsen löpte 30 procent större risk att insjukna i cancer än den normala befolkningen. De patienter som levde efter fem år efter diagnosen Hodgkins lymfom hade större risk att få en fast tumör än den normala befolkningen. Ju yngre patienten var vid tidpunkten för diagnostiseringen av tumören desto större var den relativa risken. Ökade risker att insjukna i nya former av cancer kunde även konstateras hos patienter med cancer i näsa, svalg och äggledare. I soliga länder var risken hos hudmelanompatienter för att insjukna i en ny cancer endast 3 procent (dvs. inte märkbart) större än hos den normala befolkningen. I övriga länder uppgick den ökade risken till 14 procent. I fråga om övriga hudcancerformer var skillnaden ännu tydligare. Forskningsresultaten stödjer idén om att D-vitamin som fås från solljuset skyddar mot cancer. Patienter med ögonmelanom löpte större risk att få ett flertal andra former av cancer. Yrke och cancer Uppgifter ur Arbetshälsoinstitutets register över dem som i sitt arbete utsätts för cancerfarliga ämnen (ASA) fördes samman med Cancerregistrets uppgifter. På tre fjärdedelar av de arbetsplatser som har registrerats i ASA hade exponeringen för cancerfarliga ämnen minskat. Den enda statistiskt sett betydelsefulla tilläggsrisken fanns i fråga om mesoteliom, arbetstagarna löpte 80 procent större risk jämfört med 17

18 De vanligaste typerna av cancer bland KVINNOR i Finland Kvinnor, nya fall av cancer resten av befolkningen. Registret ASA har visat sig vara ett bra uppföljningsinstrument för exponering för cancerfarliga ämnen. De första resultaten från studien NOCCA som baserar sig på en sammanställning av uppgifter ur folkräkningsregister, yrkesexponeringsmatriser och cancerregister framfördes vid vetenskapliga konferenser. De första publikationerna färdigställs Strålning och cancer En forskning som omfattande femton länder påvisade att mortaliteten i icke-tobaksrelaterad lungcancer hos arbetstagare inom kärnindustri hade ett samband med strålningsdosen. En forskning i fem europeiska länder påvisade att risken för gliom hade ökat hos dem som har använt mobiltelefon över tio år. I forskningen gick det dock inte att utesluta alla felkällor. ANTAL AV NYA CANCERFALL Bröstcancer Tjocktarmscancer Cancer i livmoderkroppen Lungcancer Cancer i hjärnan och nervsystemet Hudcancer, inte melanom 1 Non-Hodgkins-lymfom Mjältcancer Äggstockscancer Hudmelanom 1 Inbegriper inte basalcellscancer i huden Källa: Finlands Cancerregister Övriga riskfaktorer för cancer Risken att få bröstcancer hade inte ett direkt samband med blodtrycket hos kvinnor i postmenopausen. Antalet förlossningar minskade den relativa risken för cancer i äggledarna. En forskning om cancerrisken hos svenska och finländska tvillingar påvisade att sambandet mellan fetma och risk för bröstcancer fanns kvar hos kvinnor i postmenopausen även efter det att genetiska faktorer och miljöfaktorer i barndomen hade beaktats. Samma gällde även sambandet mellan längd och bröstcancer. Enligt en forskning i samarbete med indiska Trivandrum utgjorde tuggande på tuggbussar den största riskfaktorn för muncancer. Den proportionella risken hos män var trefaldig och hos kvinnor tiofaldig. Blodets biokemi och cancer Cancerregistret fungerade som informations- och analyscenter i det av EU understödda spetsforskningsnätverket CCPRB. Uppgifter ur registret användes inom forskningsnätverket. Exponeringsuppgifterna kom från tolv biobanker i Finland, Sverige, Norge och Island. Det fanns prov från över två miljoner personer. Resultat från det finländska materialet i fråga om blodprov från mödrar påvisade att noggrann matching är nödvändig i forskningar som gäller sambandet mellan hormoner och cancerrisk. Reaktivationen hos Epstein-Barr-virus från modern hade ett samband med barnets risk att insjukna i akut leukemi. Material från Helsingfors Heart Study påvisade att faktorer i anslutning till metaboliska symptomkomplex hade ett samband med risk för prostatacancer endast om blodets D-vitaminnivå var lågt. I jämförelse med alkoholkonsumtion och tobak var HPV-virusinfektioner inga betydande riskfaktorer för cancer i struphuvudet. Olika vaccinationsstrategier mot HPV-virusinfektioner på befolkningsnivå jämfördes också. De kan vara av betydelse vid förebyggandet av cancer i livmodershalsen. Skolframgång hos barn som har haft cancer Leukemi som har upptäckts före skolåldern eller dess behandling påverkar barnets skolframgång negativt. Sambandet kunde även observeras hos barn som hade fått hjärncancer i skolåldern och särskilt i fråga om betyg i språk. 18

19 Massundersökningar Det redogörs för Massundersökningsregistret och forskningsresultat som gäller screeningar i kapitlet om verksamheten i fråga. De vanligaste typerna av cancer bland MÄN i Finland Män, nya fall av cancer Samarbete och övrig verksamhet I många av de ovan nämnda projekten för epidemiologisk analys samarbetade Cancerregistret med andra finländska och utländska forskningsinstitut. Som exempel kan nämnas Stakes, Arbetshälsoinstitutet, Strålsäkerhetscentralen, Folkhälsoinstitutet, Institutionen för hälsovetenskap och andra institutioner vid Tammerfors universitet, universiteten i Helsingfors, Åbo, Kuopio och Uleåborg, universitetssjukhusen, cancerregistren i de nordiska länderna och Estland, forskningsenheterna vid Danmarks Cancerförening, Tysklands cancerforskningsinstitut (Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg), Internationella cancerforskningsorganisationen (IARC, Lyon, Frankrike) och USA:s nationella cancerinstitut (National Cancer Institute, Bethesda, Maryland). Direktören för Cancerregistret fungerade som generalsekreterare för Internationella föreningen för cancerregister (International Association of Cancer Registries, IACR). Överläkaren vid Cancerregistret var professor i cancerepidemiologi vid Tammerfors universitet på deltid (20 %) för viss tid. Statistikdirektören för Cancerregistret utsågs på hösten till forskningsprofessor i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid ovan nämnda universitet på deltid (20 %) för viss tid. Cancerregistret deltog aktivt i den rikstäckande forskarskolan för folkhälsa och sommarskolan för nordisk cancerepidemiologi. Forskarna vid Cancerregistret föreläste vid ett flertal allmänna evenemang i Finland och på internationella kurser och konferenser. De skrev läroboks- och översiktsartiklar om förekomsten av cancer och forskningsmetoder både för den stora allmänheten och för forskare på området. Med undantag av en kurs var direktören eller statistikdirektören för Finlands cancerregister, eller en av dess läkare, ansvarig person eller huvudföreläsare vid de årliga internationella kurser som IACR ordnade under åren Personalens sakkunskap utnyttjades i många inhemska och internationella vetenskapliga och administrativa expertgrupper. Cancerregistret hade ett stort antal besökare, såväl inhemska som utländska forskare, studerande och andra aktörer på området. ANTAL AV NYA CANCERFALL Prostatacancer Lungcancer, luftstrupe Tjocktarmscancer Urinblåscancer Non-Hodgkins-lymfom Ändtarmscancer Hudcancer, inte melanom 1 Hudmelanom Njurcancer Mjältcancer 1 Inbegriper inte basalcellscancer i huden Källa: Finlands Cancerregister Materialet i Cancerregistret utnyttjades av forskare och planerare vid andra forskningsinstitut samt av myndigheter på olika nivåer i förvaltningen. Information som gäller individer och åtföljs av identifieringsuppgifter ges bara ut för forskningsändamål och i enlighet med villkoren i de tillstånd av Stakes eller social- och hälsovårdsministeriet som krävs. För uppgifter i tabellform krävs inget tillstånd. Cancerregistret är ett viktigt led i bekämpningen av cancer i Finland, och registrets omfattande material utnyttjas på många sätt i tiotals projekt som pågår vid olika forskningsinstitut. Finland har exceptionellt goda möjligheter att utföra epidemiologisk cancerforskning. Det är därför viktigt att lagstiftningsmässigt och ekonomiskt trygga forskningen även i fortsättningen. 19

20 Massundersökningsregistret Screeningundersökningar av cancer på befolkningsnivå och förnyelse av dem Kommunerna ansvarar för att det i Finland på befolkningsnivå utförs screening av cancer i livmoderhalsen och av bröstcancer. Dessutom utfördes år 2007 frivillig screening av tarmcancer i 175 kommuner. Syftet med screening är att minska dödligheten som en följd av cancer. Genom screening av cancer i livmoderhalsen kan man också minska sjukdomens incidens. Screeningarna grundar sig på vetenskapliga bevis för screeningsprogrammens effektivitet. Screeningarna regleras utifrån Statsrådets förordning om screening (1339/2006) som gavs den 21 december Jämfört med den tidigare folkhälsoförordningen har screeningen av bröstcancer ändrats till att omfatta kvinnor i åldern år, vilka är födda år 1947 eller tidigare. Massundersökningsregistret grundades år 1968 i anslutning till Finlands Cancerregister. Till Massundersökningsregistrets myndighetsuppgifter hör att bedöma och utveckla finländska cancerscreeningar. Dessutom planerar Massundersökningsregistret nya screeningar och ombesörjer kvalitetssäkring. Registret samlar på individnivå in uppgifter om kallelser till screening och om undersökningar. Av den färskaste statistiken som publicerades år 2007 framgår att det år 2005 sändes ca kallelser till screening av cancer i livmoderhalsen och bröstcancer och att undersökningar utfördes. Enligt statistiken för inledningsfasen av screeningprogrammet för tarmcancer har ca kallelser sänts och undersökningar gjorts under åren Massundersökningsregistret arbete och utmaningar har ökat till följd av den rådande konkurrensen inom hälso- och sjukvården och överföringen av centren för screening på privata ägare eller sjukvårdsdistrikt. Som en följd av en omorganisering av screeningskedjor har verksamhetens helhetsbild splittrats och informationen har löpt sämre. Genom statistiken i Massundersökningsregistret och utvärdering av den försöker man utveckla mätinstrument som på ett så tidigt stadium som möjligt mäter genomslagskraften i och kvaliteten på screeningarna. För utvärdering av Massundersökningsregistret beviljade Penningautomatföreningen euro i understöd. I samband med Massundersökningsregistret fungerar en inkallelsetjänst som lyder under Cancerföreningen i Finland. Inkallelsetjänsten producerar också allt material som används vid screeningen (screeningskort, kallelsebrev och broschyrer). Mängden uppgifter om kallelser i elektronisk form ökade år Under året har man också vidareutvecklat ett elektroniskt screeningsprogram för användning på riksnivå till stöd för screeningsprocessen och för insamlandet av screeningsuppgifterna med enhetliga kriterier. Screeninguppgifterna från blanketterna lagrades till ett självkostnadspris om de som utförde screeningarna inte kunde sända uppgifterna i elektronisk form. Samarbetspartner En företrädare för Massundersökningsregistret är medlem i social- och hälsovårdsministeriets screeningarbetsgrupp och samarbetar med Kommunförbundet, Stakes och Folkhälsoinstitutet. Massundersökningsregistret har även inom landet haft forskningssamarbete med t.ex. screeningcentren, screeninglaboratorierna, sjukhusen, universiteten och Folkhälsoinstitutet. 20