HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET KOMMUNALT ARBETE JENNIE MÖLLER OCH JONAS DYRSSEN

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nr.1/Oktober 2009 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ANNONS KOMMUNALT ARBETE 4TIPS VÄGEN TILL DRÖMJOBBET FOTO: RICKARD ERIKSSON Kommunminister Mats Odell: Eftersom kommunerna och landstingen är personalintensiva verksamheter satsar vi på jobben där. Pendlar från landet Jennie och Jonas lämnade storstan och hittade lugnet JENNIE MÖLLER OCH JONAS DYRSSEN Kommunala sektorn Maria: Vissa som är duktiga kan bli chefer innan de fyllt 30 MARIA NORDBLAD DUBAI +200 % TOKYO +150 % HELSINKI +199 % NEW YORK +120 % SHANGHAI +190 % BANGKOK +120 % MOSKVA +200 % HONGKONG +150 % WARSZAWA +199 % NASDAQ +200 % ÖVERSÄTTNING WEBBPRODUKTION AFFÄRSSPRÅK UNDERTEXTNING SPRÅKVÅRD UTBILDNING SKRIBENTER TOLKNING Semantix översätter till alla språk info@semantix.se Telefon STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ NORRKÖPING UPPSALA UMEÅ

2 2 OKTOBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Ditt drömjobb kan finnas närmare än du tror. Ja, du läste rätt. Det finns nämligen spännande jobbchanser. I Sverige. I dag. Där du bor. Det är vad den här tidningen handlar om. VI REKOMMENDERAR Martin Andreae Stadsdirektör, Jönköpings kommun. Offentlig sektor öppnar nya möjligheter oavsett yrke SIDA 10 Jag tror att åren 2010 och 2011 blir värst. Åren därefter blir bättre. Trots ekonomisk kris och stigande arbetslöshet ska den offentliga sektorn rekrytera hundratusentals. Nästan oavsett vilket yrke du har och var du bor så öppnar det möjligheter. Tio extra miljarder Det finns två saker som gör den offentliga sektorn speciell just nu. Den första är storleken på generationsväxlingen. På många arbetsplatser närmar sig en fjärdedel pensionen. Det blir många nya ansikten framöver på kommunkontor, i skolor, dagis och vårdhem. Den andra faktorn är en bred enighet om att rädda den offentliga sektorn från den ekonomiska krisen. Inom kort väntas riksdagen besluta om tio nya miljarder till kommunerna. Det återstår att se om det räcker hela vägen, men det är en viktig signal: jobben är för viktiga för att slås ut. Finns drömjobbet i offentlig sektor, då? Det är en berättigad fråga. När tidningar och TV skildrar offentliga arbetsplatser är det nedskärningar och frustrerad personal. Det är stökiga skolelever, drabbade patienter och arga dagisföräldrar. Det är omorganisationer för femtielfte gången och en och annan nedläggning. En före detta chefredaktör på en stor dagstidning sa en gång till mig att hade vi inget att skriva om så skickade jag nån till sjukhusets akutmottagning, där fanns alltid nåt elände. Cyniskt, kanske. Men i medias värld funkade det. Bättre än ryktet Hur påverkar bilderna oss? För något år sedan ledde jag en stor undersökning där vi jämförde studenters föreställning om att jobba offentligt med unga offentliganställdas upplevelse av sin arbetsplats. Resultatet var att de unga anställda hade en mer positiv bild än studenterna, trots att båda grupperna var jämförbara avseende utbildningsinriktning och värderingar i arbetslivet. Den gången handlade det om statliga arbetsplatser, men resultatet står sig i liknande undersökningar på andra håll. Offentliga arbetsplatser är bättre än sitt rykte. Många kommuner borde kunna förbättra sin image som arbetsgivare. Men image och mediebild är en sida av saken. Man kommer inte undan grundfrågorna: hur Roger Syrén Utredare, Fackförbundet ST som organiserar medlemmar inom statliga myndigheter, verk, bolag, universitet, högskolor och statsunderstödda stiftelser. Ändå ska det fi nnas balans mellan arbetsliv och privatliv: fritiden blir viktigare och kräver utrymme. Och så vill man förstås ha en schysst lön. attraherar man nya, ofta yngre, anställda och hur får man dem att vilja jobba kvar även i bättre konjunkturer? En snärtig kommunslogan räcker inte. Fritiden kräver utrymme Attityder och värderingar i arbetslivet förändras. Det blir allt viktigare för unga människor med intressanta arbetsuppgifter och möjlighet att utvecklas både personligt och professionellt. Yrkesval och personliga intressen tenderar att bli mer sammanflätade. En drivkraft är att fler utbildar sig och investerar tid och pengar i kunskap och karriärval. Ändå ska det finnas balans mellan arbetsliv och privatliv: fritiden blir viktigare och kräver utrymme. Och så vill man förstås ha en schysst lön. Visst borde offentliga jobb kunna vara både meningsfulla och utvecklande?! Jag tror banne mig att det går att erbjuda attraktiva löner och villkor också. Om inte annat blir det tvunget, för jobben är viktiga och de unga kompromissar inte de vet vad de är värda. Tre frågor blir allt viktigare: Vad ska jag göra? Vad får jag ut av det? Hur hjälper det mig vidare? Rätt svar på de frågorna är lika med drömjobbet. Håll utkik! Frågor & Svar s. 9 Mats Odell om miljardsatsningen på kommuner och landsting. Minipanelen s. 14 Hur påverkas kommunerna av lagen om offentlig upphandling? Vi får våra läsare att lyckas! KOMMUNALT ARBETE, NR 1, OKTOBER 2009 Produktionsledare: Nadine Kissmann Försäljningschef: Gustaf Ryding Affärsutvecklare: Carl Dohrmann Formgivare: Martin Björinge Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Sofi e Olsson Tel: E-post: sofi e.olsson@mediaplanet.com Distribution: Dagens Nyheter, Oktober 2009 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeriet Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Carl Dohrmann Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Effektiv interninformation med digitala anslagstavlor Ett antal, strategiskt placerade digitala anslagstavlor förbättrar effektivitet och spridning av information framförallt inom organisationer där en stor del av personalen är utan regelbunden tillgång till Intranet och . Uppsalahem placerade bildskärmar i lunchrum och på ett antal andra, för sin personal, naturliga mötesplatser. På skärmarna publiceras regelbundet aktuell information hämtad från Uppsalahems Intranet. Den enkla tillgången på aktuell information, för alla anställda, har ökat effektiviteten för hela organisationen. Läs mer om effekten av digitala anslagstavlor hos Uppsalahem på

3 Kärnvärden. Programstyrd outsourcing. En del ser outsourcing som komplement till det man definierar som kärnan i verksamheten. Fokusvärden. Funktionsstyrd outsourcing. Det blir allt vanligare att betrakta outsourcing som en integrerad del av helheten. Outsourcing är en växande företeelse i Sverige och hela västvärlden. Men i Sverige är outsourcing ännu inte utvecklat till sin fulla potential. Här finns fortfarande effektivitet att uppnå och synergier att hämta hem. I exempelvis USA och Storbritannien har outsourcingen utvecklats betydligt mer. Outsourcing är att hjälpa och avlasta varandra. Ett företag får hjälp av ett annat att utföra en viss tjänst. Vinsten för båda parter uppstår när den som får uppdraget har bättre förmåga och kompetens att utföra tjänsten effektivt än den som lägger ut arbetet. Ofta utvecklas ett sådant samarbete mellan två företag successivt. Till en början är det vanligt att uppdragsgivaren ber outsourcingföretaget att utföra en väl avgränsad tjänst. Vi på ISS kallar det singeltjänst. Det kan handla om att driva personalrestaurangen eller att sköta receptionen. Utmärkande för dessa tjänster är att de är väsensskilda från den verksamhet som ger det uppdragsgivande företaget dess huvudsakliga intäkter. Singeltjänster blir ofta till multitjänster. Efter en tid upptäcker uppdragsgivaren att outsourcingföretaget har förmåga att utföra singeltjänsten både bättre och billigare än när tjänsten utfördes internt. Då ligger det nära till hands att beställa fler tjänster, och snart levererar outsourcingföretaget ett helt paket speciellt anpassat till just den här kunden. På det viset samarbetar de båda företagen intimt mot ett gemensamt mål. Det blir allt viktigare för outsourcing-företaget att uppdragsgivaren blir framgångsrik i sin verksamhet då växer ju uppdraget i omfattning även för outsourcing-leverantören. Nya former för samarbeten. Från den här punkten kan samarbetet ta ytterligare språng framåt. Fram till nu har var och en hållit sig till sina områden man har talat om kärnverksamhet och stödjande funktioner, där uppdragsgivaren har koncentrerat sig på sin kärnverksamhet och outsourcingföretaget stått för en eller flera stödfunktioner. Men begreppen börjar bli lite ålderdomliga. När man går vidare i samarbetet blir frågan inte längre Vad kan jag göra för dig? utan Hur vi ska lösa det här stora serviceåtagandet tillsammans? Pendeltågen är ett bra exempel. Låt oss ta exemplet med SJ och pendeltågen i Stockholm. Det visar tydligt hur olika parter kan ta var sin del av ansvaret för att tillsammans bilda en enhet. De olika aktörerna är SJ, via sitt dotterbolag Stockholmståg, som kör tågen och har det övergripande ansvaret, Euromaint som sköter det tekniska underhållsarbetet, och ISS som ansvarar för all service, städning, information och biljettförsäljning. Finessen är att slutanvändaren, resenären, upplever det som en enda värld: Pendeltåget som tar mig till och från jobbet. Samtliga aktörer är lika nödvändiga för att trafiken ska fungera, och samtliga gynnas av övriga aktörers framgång. Kontakta oss Affärsområdeschef Lars Täuber, , berättar gärna mer om hur man sänker kostnader och ökar effektiviteten i offentliga verksamheter

4 4 OKTOBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Går det att lämna det privata näringslivet för en karriär inom den kommunala sektorn? Svar: För den som drivs av att arbeta med samhällsutveckling finns stora karriärmöjligheter på många nivåer. Förändringslustan ledde Maria till drömjobbet LEDARE TILL LEDARE MALMÖ Maria Nordblad trodde att hon hade funnit sitt drömjobb som kommunikatör på Röda Korset. Det var ett arbete som passade hennes vilja att jobba inom idéburna organisationer i kombination med att skapa ett bättre samhälle. Men när ett arbete på Malmö stad dök upp, tvekade hon inte att kasta sig ut i det okända. Sedan tre år arbetar Maria med information om personalfrågor inom en av kommunens centrala förvaltningar. Jag har utvecklats i min yrkesutövning på ett oväntat sätt. Utmaningen att bidra till samhällsutvecklingen är mycket lockande. Vissa kanske tycker det låter naivt, men det går att förändra om inte allt, så i alla fall en del. Från studier till det kommunala Marias tidigare karriär beskriver hon själv som spretig. Efter el- och telestudier på gymnasiet följde en tid på folkhögskola och slutligen en filosofie kandidat-examen inom media och kommunikation vid Lunds universitet. Vägen gick sedan via anställningar i den privata sektorn, den ideella världen och därefter alltså till det kommunala. Från början arbetade jag med IT men har sedan sysslat med mycket inom skilda områden. Nu är det alltså personalfrågor. Jag tycker att människor är sig lika inom de olika världarna. Det är samma organisatoriska problem och utmaningar även om man benämner dem på olika sätt. Folk är folk, slår hon fast. Skapa välfärd Maria säger att hon gillar grundtanken med verksamheten inom stat och kommun. Det handlar, som hon säger, om att skapa välfärd. Jag gillar utmaningen att arbeta i stora och komplexa organisationer och att försöka förstå hur de fungerar. Även om många arbetsplatser inom kommunen är små i sig, är vi sammantaget en av regionens största arbetsgivare. Det är närmast att jämföra med att jobba för ett storföretag, konstaterar hon. I den centrala positionen där Maria befinner sig handlar det mindre om detaljstyrning och mer om att dra upp de stora penseldragen. En fördom kring offentliga verksamheter, särskilt i kristider, är att mycket kretsar kring besparingar och indragna resurser. Men där ger Maria en annan bild av läget. PROFIL Maria Nordblad Ålder: 38. Bor: Radhus i Malmö. Familj: Man och dotter. Gör helst på fritiden: Långdistanslöpning. Främsta merit hittills är en genomförd halvmara. Målet är att genomföra broloppet över Öresundsbron. Livet som småbarnsförälder är i övrigt fulltecknat. Det finns kraft och resurser. I min yrkesutövning handlar det inte så mycket om pengar. Jag behöver resurser i form av människor. Kollegor som jag kan samarbeta med. Det finns en bra teknisk infrastruktur på plats att arbeta och få resultat igenom, säger hon. Enligt Marias uppfattning har kommunerna vågat tuffa till sig som arbetsgivare och att det finns en stolthet över personalen. Många kommunala arbeten är dessutom extremt omväxlande menar hon. Det är en actionfylld värld ute i verksamheterna. Jobbar man med människor är inte en dag den andra lik, säger Maria. Hitta din väg att göra karriär Marias arbetsgivare har anställda så det är omöjligt att skapa en generell bild av en typisk medarbetare, anser hon. Förändringsarbete är vare sig lättare eller svårare i den offentliga sektorn jämfört med privata företag. Inte heller inom det arbetsrättsliga området ser hon några större skillnader mellan privat och offentlig verksamhet. Möjligen är den fackliga samverkansprocessen mer etablerad i kommunerna. Många tror att det inte går att göra karriär, men här finns en stor potential att hoppa runt som mindre företag inte kan erbjuda. Vill jag, så finns många möjligheter att byta jobb. Vissa som är duktiga kan bli chefer innan de fyllt 30 och det finns bra interna utbildningsprogram för dem som vill. Känner sig lyckligt lottad Ur rekryteringssynpunkt har Maria egentligen bara en negativ aspekt att nämna. Titlarna är tråkiga och lite missvisande menar hon. Arbetsgivarpolitiska avdelningen borde exempelvis kallas HR-strategiska avdelningen, säger hon. Hur ser då slutligen Maria på grunden till det som till syvende och sist får de flesta att gå till jobbet; nämligen slutsumman på lönespecifikationen. Lönen har aldrig varit den primära drivkraften för mig. Jag är lyckligt lottad med bra utmaningar och en schysst löneutveckling. Att börja jobba i kommunen blev ett karriärsteg framåt. Här finns möjligheter som jag ville utforska, sammanfattar Maria. MAGNUS FYRFALK redaktionen@mediaplanet.com Det handlar inte om teknik. Det handlar om att skapa ett bättre informationssamhälle. ida infront är en ledande leverantör inom ärendehantering och säkert informationsutbyte. Idag möter vi informationsteknik i alla delar av vardagen, och överallt finns krav på användarvänlighet och säkerhet. Här ligger vår specialitet, att skapa lönsamma, innovativa lösningar som alltid fokuserar på användarens upplevelse. Bäst i Europa! Gör ett besök i Skövde, bäst i Europa på entreprenörskap

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET OKTOBER FÖRDELAR OCH 1 NACK- DEL I OFFENTLIG SEKTOR Kjell Svahn, avtalsombudsman på fackföreningen SKTF, listar några positiva särdrag med att arbeta i offentliga sektorn. Positiv drivkraft 1 Medarbetarna känner ofta att de har ett betydelsefullt arbete och att man gör en insats för människor och samhället. Utbyte med andra 2 De som jobbar i offentliga yrken träffar väldigt många människor. Utbytet med andra människor och möjligheten att göra nytta är stora fördelar. Bra karriärmöjligheter 3 Arbetsgivare inom sektorn är i regel mycket stora. Det ger goda möjligheter att prova något nytt och att göra karriär. Seriös arbetsgivare 4 Det generella omdömet om offentliga arbetsgivare är att de är schyssta, håller sig till avtal och regler. GILLAR UTMANINGEN Det är en actionfylld värld ute i verksamheterna. Jobbar man med människor är inte en dag den andra lik, säger Maria Nordblad på Malmö stad. FOTO: JENNY FORS Finns det några aspekter som kan förbättras? 5 På stora arbetsplatser kan människor uppfatta sig som längre från makten. I privata företag kommer man dagligen närmare verkställande chefer och därmed blir inflytandet mer direkt. Här för vi ett resonemang om att skapa mindre enheter. Vår ambition är att öppna upp avtalen för att individuellt kunna förhandla om exempelvis arbetstider och extra semesterdagar, säger Kjell Svahn. Helsingborgs stad är en attraktiv och framtidsorienterad arbetsgivare som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv genom att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Nr.1 / April 2009 ALLT OM DIN BOSTADSRÄTT 4TIPS TILL LE ETT TRYGGARE BOENDE TJÄNA PÅ ATT INVESTERA I DIN BOSTAD Renovera rätt Så fräschar du upp din bostad på bästa sätt Malin Jensen,inredare: inredare: Försäkra dig Så skyddar du dig mot skador och inbrott i ditt hem Missa inte FOKUS BOSTADSRÄTT som kommer ut den 10 november i Dagens Nyheter. Foto: Bertil Haberg

6 6 OKTOBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION 1TIPS UPPTÄCK PTÄC KRANS- KOMMUNERNA NYHETER I KORTHET Christer Östlund Utvecklings- och samhällsbyggnadschef i Strängnäs kommun. FOTO: STRÄNGNÄS KOMMUN LIVET HAR BLIVIT ENKLARE Jonas Dyrssen och Jennie Möller bytte storstadspulsen i Stockholm mot ett lugnare och mer naturnära läge i Mariefred. FOTO: HENRIK PETRÉ Längre pendling gav mer fritid och enklare liv Fråga: Vilka fördelar fi nns med att lämna storstaden och börja pendla från kranskommunerna? Svar: Det går att förena det bästa från två världar och att komma närmare både natur och service. HUR VI LYCKADES MARIEFRED När Jennie Möller och hennes sambo Jonas Dyrssen började växa ur lägenheten i Stockholms innerstad, var den första impulsen att leta ny bostad i närområdet. Men prisnivåerna avskräckte. Av en händelse följde de med vänner på husvisning i Mariefred och plötsligt öppnade sig nya möjligheter. Vi insåg att vi till samma pris som en lägenhet i Stockholms södra närförort, kunde få en helt nyproducerad villa nära vattnet med egen båtplats, berättar Jennie. Slipp köer och spara tid Det längre pendlingsavståndet visade sig heller inte bereda några större problem. Jonas som jobbar i Södertälje slapp plötsligt de långa, och ofta stillastående köerna ut från Stockholm och Jennie kunde kliva av tåget bara ett stenkast från sitt arbete i city. Att ta tåget raka vägen till Stockholm tar 40 minuter. Det är faktiskt mindre tid än det tar att resa med flera byten inom staden, konstaterar Jennie. FOTO: JONAS DYRSSEN Flytten underlättades av att Jennie dagligen kommer in till storstadspulsen och det invanda stadslivet. Men kombinationen med det lugnare, och mer naturnära läget i Läggesta utanför Mariefred, gav ytterligare en dimension till livet. Mycket blir enklare En sak jag inte hade insett före flytten var att mycket blir enklare FAKTA Offentliga sektorn Enligt Näringslivets ekonomifakta senaste mätning arbetar cirka 1,5 miljoner personer i den offentliga sektorn inklusive offentligt ägda företag och affärsverk. Sektorn kan delas in i: Den statliga sektorn: Riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna. Den kommunala sektorn: Kommuner, landsting och regioner samt kommunala förbund. Ålderspensionssystemet. Vi kan snöra på oss långfärdsskridskorna på vintern och gå 100 meter ner till Mälaren. Jennie Möller Projektledare på en eventbyrå. i ett hus på landet. Vi kan snöra på oss långfärdsskridskorna på vintern och gå 100 meter ner till Mälaren eller att ta på skidorna utanför dörren och vara i skidspåret på några minuter. Skogen ligger runt hörnet och där plockar vi svamp och bär. I stan skulle man först packa bilen med grejer för att sedan ta sig till något lämpligt ställe en bit bort, säger Jennie. Fördelning av offentliga sysselsättningen, 2007: Primärkommuner: 54 procent. Landsting: 16 procent. Statlig förvaltning: 15 procent. Statligt ägda företag, affärsverk: 9 procent. Kommunalt ägda företag: 5 procent. Siffrorna från Ekonomifakta är från Antalet sysselsatta är i nivå med mätningar före 1990-talskrisen. Det som möjligen har blivit svårare är att gå på bio eller restaurang i Stockholm. Tågförbindelserna hem tillåter inte nattsuddande. Det hade nog avtagit i viss mån ändå. Man umgås på ett annat sätt när man blir äldre och bildar familj. Det finns också mycket att göra i Mariefred eller Strängnäs. Nybyggarandan frodas De flesta av Jonas och Jennies grannar är också utflyttade stadsbor och området präglas av en viss nybyggaranda. Servicen byggs ut och nyligen öppnade ett daghem bara ett stenkast från deras hus vilket passar bra eftersom paret håller på att bilda familj. Hur ställer du dig till att vara föräldraledig i Mariefred? De flesta är barnfamiljer här. Det finns föräldragrupper och vänner i samma situation att umgås med. Det är skönt att inte behöva stångas med barnvagnsbrigaderna i stan när vi går på promenad, säger Jennie. Hon tillägger att stadspulsen i city ofta kan vara överväldigande nu när hon vant sig med det lugnare tempot i de nya hemtrakterna, svarar Jennie. Jag hade nog trott att vi skulle vara mer i stan på helgerna. Men som det har blivit stödjer vi hellre det lokala näringslivet och handlar hemma. MAGNUS FYRFALK redaktionen@mediaplanet.com MEDBORGARSERVICE Framförhållning viktigt för tillväxten Många kommuner kring storstäderna får ta emot utflyttade stadsbor som vill ha bättre boende till lägre kostnad och närmare till friluftsliv och naturen. Eftersom de flesta utflyttare är barnfamiljer, behöver kranskommunerna planera de nya bostadsområdena väl och ha bra framförhållning. Merparten av de som flyttar till oss kommer från angränsande län och Stockholm. Som småbarnsfamilj har man rättmätiga krav på bra kommunal service, säger Christer Östlund som är utvecklings- och samhällsbyggnadschef i Strängnäs kommun. Pendlare räddar inflyttning Mönstret går igen runt större städer, där den växande stadskärnan och de ökande boendekostnaderna får invånare att söka sig till kranskommunerna. Ofta har dessa kringliggande tätorter en utflyttning av unga, som exempelvis studerar på annan ort. Befolkningsnettot blir ändå positivt på grund av de nyinflyttade pendlarna. De som kommer till oss är till övervägande del småbarnsfamiljer eller människor över 55 år, berättar Christer Östlund. Han menar att den stora utmaningen för pendlarkommuner inte ligger i att erbjuda service till de nya invånarna utan snarare att skapa en motsvarande tillväxt på arbetstillfällen inom kommunen. Fler arbetstillfällen Vi måste undvika att bli en utpräglad sovkommun. Arbetstillfällena ska öka med minst en tredjedel av befolkningsökningen för att hålla balansen mellan dag- och nattbefolkning. Trenden med utflyttning till kranskommuner har inte avtagit kring storstäderna. Kommunerna känner av finanskrisen med radikalt minskade skatteintäkter men kan ändå se positivt på framtiden om man får tro Christer Östlund. Vad gör då att en kommun blir attraktiv ur pendlingssynpunkt? Östlund menar att man inte enbart kan se till en enskild kommun utan att det är regionen som utgör förutsättningen. Tillväxtregioner som exempelvis Mälardalen eller Öresundsområdet är därför starka krafter som stimulerar livet i storstädernas kranskommuner.

7 Meningsfullt jobb viktigt för medarbetaren För att locka framtida medarbetare arbetar Göteborgs Stad systematiskt för att bli en attraktiv arbetsgivare. Undersökningar i staden visar att våra anställda ser positivt på oss som arbetsgivare och det måste vi lyfta fram, säger personaldirektör Lisskulla Lindström. Lisskulla Lindström, personaldirektör i Göteborgs Stad. Foto: Mats Udde Jonsson Meningsfulla arbetsuppgifter, drivna kollegor och stöttande chefer. Det var det viktiga när anställda inom ett antal bristyrken fick tala om vad som gjorde att de trivdes med att arbeta i Göteborgs Stad. Undersökningen som gjordes i vintras innehöll frågor bl a om vad arbetsgivaren Göteborgs Stad är duktig på och vad som är bra med att jobba i staden. Överlag lyfte de fram det positiva i att ha kunniga och drivna kollegor liksom engagerade ledare som viktiga ingredienser för att de trivs hos oss. Vi har en stor intern arbetsmarknad och goda karriär- och utvecklingsmöjligheter, det betyder också mycket, säger personaldirektör Lisskulla Lindström. Vi vet också sedan tidigare att de som attraheras av att jobba hos oss vill ha ett meningsfullt jobb med möjlighet att göra skillnad för göteborgarna. Undersökningen är viktig för oss nu när vi går vidare i vårt arbete med Employer branding, med att stärka vår bild som en attraktiv arbetsgivare, säger Lisskulla Lindström. Staden har stora rekryteringsbehov i framtiden och vill lyfta fram fördelarna och möjligheterna med att jobba inom en så stor organisation som Göteborgs Stad. FAKTA GÖTEBORGS STAD Ca anställda 58% är kvinnor 44 förvaltningar 28 bolag 28 yrkesgrupper ca 100 yrken chefer nyanställdes förra året medarbetare byter arbete inom staden varje år Lärarnas Riksförbund vill: Lärarnas Riksförbund kräver:

8 8 OKTOBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER SÅ SKA JOBB OCH VÄLFÄRD 2TIPS DÄMPA INTÄKTSFALLET Fördelas proportionerligt Extrapengarna kommer att fördelas mellan kommunerna i proportion till deras invånarantal. Ju fler invånare desto högre ersättning. Medlen är avsedda för att användas under Den kraftiga nedgången av skat- BEVARAS Fråga: Hur hårt har fi nanskrisen slagit mot kommunala också fått regeringen att överväga teintäkter i lågkonjunkturer har arbetstillfällen? utjämningsåtgärder. I budgetpropositionen framgår att man vill Svar: Även om läget är tufft just nu, kan en ljusning skönjas utreda förutsättningarna för en inom en nära framtid. kommunstabiliseringsfond. Om en sådan blir verklighet ska kommunerna i framtiden avsätta en del av inkomsterna från högkonjunkturer till en fond, vars avkastning ska användas i tider av ekonomisk nedgång. I spåren av finanskrisen har kommunernas skatteintäkter rasat. I budgetpropositionen som presenterades i slutet på september, skjuter regeringen till tio extra miljarder till kommuner och landsting. Ambitionen är att dämpa intäktsfallet, och därmed undvika uppsägningar. Kommunminister Mats Odell kallar satsningen historisk. Av de tio miljarderna kommer sju kommunerna till godo och resterande tillfaller landstingen. De senare får ytterligare en miljard för att täcka merkostnader i samband med den befarade influensapandemin. Kommunerna och landstingen har ansvaret för de mest centrala välfärdsfunktionerna. De ska inte försvagas även om en kris drabbar världen, säger Mats Odell. Behov av ett system Av Budgetpropositionen framgår att regeringen vill utreda detta snarast men Mats Odell vill inte ange någon exakt tidtabell för när detta skulle kunna bli verklighet. Vi ser behovet av ett system för att utjämna konjunkturcyklerna. Vi ska titta närmare på det och diskutera, säger han. Arbetsmarknadsprognoserna för de närmaste två åren ser tämligen dystra ut. Ungefär personer kommer att förlora jobben i Sverige och enligt budgetpropositionen kommer 11,4 procent vara arbetslösa nästa år. Mats Odell Kommunminister. FOTO: KRISTDEMOKR ATERNA Eftersom kommunerna och landstingen är personalintensiva verksamheter satsar vi på jobben där för att slippa uppsägningar i stor omfattning, berättar Mats Odell. Många arbetstillfällen Allt är dock inte nattsvart på arbetsmarknaden. Inom fem år kommer drygt offentligt anställda att gå i pension. Här finns en rad utmaningar för att sektorn ska kunna locka till sig nya medarbetare. Mats Odell ser på vård- och omsorgssektorerna som tillväxtmarknader. I takt med att forskningen går framåt kommer nya och bättre behandlingsmetoder. Det i sin tur ökar efterfrågan på kvalificerade medarbetare, enligt Odell som också vill öppna upp för fler utförare, utöver Landstingen. Fler arbetsgivare inom vård- och omsorg kommer att förbättra löneläget inom sektorn, menar han. Konkurrensen om arbetskraften kan också bidra till bättre arbetsmiljö. Mats Odell hänvisar till erfarenheter i andra branscher och liknande situationer. Vården ska skattefinansieras även i framtiden, men vi tror att det blir bättre om fler aktörer står på tå för att vara goda arbetsgivare, säger Mats Odell. MAGNUS FYRFALK redaktionen@mediaplanet.com

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET OKTOBER Mats Odell om satsningen på NYHETER I KORTHET SATSAR TIO MILJARDER KRONOR Eftersom kommunerna och landstingen är personalintensiva verksamheter satsar vi på jobben där för att slippa uppsägningar i stor omfattning, säger Mats Odell. FOTO: RICKARD ERIKSSON offentlig sektor FRÅGOR & SVAR Regeringen öppnar plånboken och ger ett tillskott på tio miljarder till kommuner och landsting. Kommunalt Arbete ringde upp kommunminister Mats Odell för att få hans syn på satsningen. Varför vill regeringen tillföra dessa miljarder till den offentliga sektorn? Eftersom kommunerna och landstingen är personalintensiva verksamheter så satsar vi för att slippa uppsägningar i stor omfattning. Välfärdsfunktionerna får inte heller försvagas när en kris drabbar världen. Kommunerna och landstingen behöver framförhållning i sin verksamhet. Hur ser ekonomin ut i ett längre perspektiv? Långsiktigt höjer vi nivån med fem miljarder per år under 2011 och Om vi räknar samman alla satsningar som gjorts sedan vårt tillträde 2006 har vi höjt anslagen med 38 miljarder. När kommer kommunernas skatteintäkter att öka igen? Prognoserna tyder på att det vänder nästa år och att intäkterna ökar 2011 och 2012, men ingen vet exakt. Vi vet att det är lätt att underskatta kraften i en nedgång men på samma sätt underskattar vi kraften i en uppgång. Hur ska kommunerna använda pengarna? Pengarna fördelas per invånare vilket är mest rättvist. Vi detaljstyr inte hur pengarna ska användas från Rosenbad. De som befinner sig närmast medborgarna har bäst förutsättningar att bedöma var pengarna gör störst nytta. Hur många jobb kommer satsningen att rädda? Vi räknar med att bevara jobb. Dessutom kommer det behövas nyanställningar de kommande åren i spåren av stora pensionsavgångar. Pengarna ska användas även till att locka nya medarbetare. Det låter som om de tio miljarderna ska räcka till väldigt mycket? Det här är en historisk jättesatsning. Men givetvis måste kommunpolitikerna prioritera även framöver men med det här tillskottet räknar vi med att kommunsektorn ska kunna klara ett nollresultat 2010 och MAGNUS FYRFALK redaktionen@mediaplanet.com Anders Knape Ordförande för Sveriges kommuner och Landsting, SKL. FOTO: SKL EKONOMI Välkommet tillskott stoppar neddragningar Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL, säger på organisationens hemsida att tio miljarder kronor som tillförs kommuner och landstings under 2010 behövs för att de ska klara den rådande finansiella situationen. Han efterlyser samtidigt ett tidigt besked om hur stadsbidragen för 2011 kommer att se ut, för att ge bra planeringsförutsättningar. Regeringens extra satsningar på tio miljarder kronor under 2010 är välkomna. Det innebär att många kommuner och landsting kan stoppa neddragningar i verksamheten. Det är också bra att regeringen inte detaljstyr hur pengarna används. Det är ute i kommuner och landsting som man vet var och hur pengarna gör mest nytta, säger Anders Knape. Knape välkomnar också regeringens initiativ att utreda möjligheterna att inrätta en stabiliseringsfond för att öka stabiliteten över konjunkturcykeln och hoppas att den kan tillsättas snarast möjligt. Här satsar vi på framtiden! Härnösand söker nybyggare! I Härnösand behöver vi fler människor med idéer, kompetens och framtidstro. Vi erbjuder dig ett bra boende till rimligt pris, en trygg miljö för barn och ungdomar samt en trivsam stad med stora utvecklingsmöjligheter. Härnösand ligger vackert vid vattnet och har en stadskärna med genuin karaktär. Vi har snabba kommunikationer med tåg, bil och flyg. Härnösand är stifts-, länsstyrelse- och universitetsstad. Vill du bo i en kreativ miljö? I Härnösand finns den! På vår hemsida får du mer information. Massor med spännande projekt på gång! Nya havsnära tomter Ny konstgräsplan beställd Nyrenovering av badhus Nytt hotell planeras Nytt handelsområde Flera kulturprojekt Destination Höga Kusten

10 10 OKTOBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 3TIPS BEHÅLLER BEFOLKNINGSANTALET Trots att lågkonjunkturen orsakat en högre arbetslöshet har Norsjö kommun lyckats behålla befolkningen. FOTO: ISTOCKPHOTO Så arbetar en stor och en liten kommun i lågkonjunkturen FRÅGOR & SVAR Skillnader och likheter mellan en större och mindre kommun i den rådande konjunkturen. Finns det några tydliga indikationer som är positiva tecken inför framtiden? THORBJÖRN: Trots att lågkonjunkturen har slagit väldigt hårt mot vår kommun och bland annat skapat en relativt hög ungdomsarbetslöshet har vi i princip kunnat behålla vår befolkning. Det är av största vikt för skatteintäkter och skatteutjämning att vi kan hålla befolkningstalet. Orderläget har förbättrats för ett flertal företag. Till och med husfabrikerna har i vissa fall börjat synas allt mer på marknaden. MARTIN: Vi lutar oss tungt mot SKL:s och KI:s skatteunderlagsprognoser för att sia om framtiden. Detta sker i både uppgång och nedgång. Det innebär att det just nu ser lite ljusare ut än i våras. Inom näringslivet i Jönköpingsregionen låter det mer positivt nu än vad det gjorde för ett halvt år sedan vad gäller orderläge och så vidare. Ändå stiger arbetslöshetssiffrorna vilket indikerar att vi har en bit kvar innan botten är nådd. Finns det något som är extra positivt just nu i din kommun utifrån ett mer övergripande ekonomiskt perspektiv? Thorbjörn Olsson Kommunchef, Norsjö kommun. FOTO: SOFIE PERSSON THORBJÖRN: Norsjö kommun upplever det som väldigt positivt att de företag som har en låg efterfrågan och som blivit tvungna att minska sin personal trots allt har kvar sin framtidstro. Vi har ännu inte sett något företag av lite större omfattning som gett upp och helt lagt ner sin verksamhet. Från kommunens sida upplever vi det som väldigt avgörande att gnistan att gå vidare hela tiden finns kvar och att man ser ett ljus i tunneln. Ljuset består i dag av att orderböckerna inom flera företag inom byggindustrin har börjat fyllas igen och i ett fall har produktionen till och med kunnat fördubblas under det senaste halvåret. FAKTA Norsjö kommun Folkmängd: (År 2008). Län: Västerbottens län. Martin Andreae Stadsdirektör, Jönköpings kommun. FOTO: JÖNKÖPINGS KOMMUN MARTIN: Jag har svårt att hitta något exempel på något extra positivt avseende den övergripande kommunala ekonomin. Det skulle möjligtvis vara att vi vet att när återhämtningen väl kommer så kan det gå ganska fort i en bygd med den näringslivsstruktur som vi har. När tror du att din kommun får en bättre övergripande ekonomisk situation? THORBJÖRN: Som kommunanställd i 40 år har jag sett konjunkturer komma och gå och deras inverkan på sysselsättningen. Företagen i vår kommun brukar snabbt komma upp ur konjunktursvackan och få hjulen att rulla igen. År 2011 går vi för fullt. Jönköpings kommun Folkmängd: Cirka Län: Jönköpings län. UTNYTTJA TTJA LÄGET MARTIN: Jag tror att åren 2010 och 2011 blir värst. Vi kommer att behöva genomföra omfattande åtgärder för att anpassa våra kostnader. Åren därefter blir bättre. Vad kan kommunen ta för egna initiativ för att underlätta den nuvarande situationen? THORBJÖRN: Ett särskilt handlingsprogram har antagits för hur kommunen med egna resurser och stöd utifrån ska medverka till att stabilisera läget inom kommunens näringsliv. En miljon kronor, vilket är mycket pengar för oss, har i ett särskilt beslut anslagits för särskilda kommunala näringslivsinriktade och arbetsmarknadspolitiska insatser. Vidare har ett så kallat sysselsättningsråd inrättats med företrädare från kommun, arbetsförmedling, näringsliv och LO för samordning av planerade insatser. En särskild utredare har anställts och biträder den ordinarie personalen i detta viktiga arbete. MARTIN: Jag tror det är viktigt att verkligen utnyttja det nuvarande läget till att grundligt pröva vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt i den kommunala verksamheten. Allt är naturligtvis inte lika viktigt och jag tror det finns en förbättringspotential att utnyttja. Nu är det läge att kritiskt kunna ompröva. Om vi inte ska göra detta arbete nu när ska vi då göra det? MATTIAS NYBERG redaktionen@mediaplanet.com NYHETER I KORTHET OFFENTLIG SEKTOR nya jobb ska tillsättas Inom de närmaste fem åren ska hälften av alla arbetstagare inom den offentliga sektorn bytas ut. Det innebär i faktiska siffror att över nya jobb ska tillsättas. Den stora kullen med arbetstagare födda på i synnerhet 1940-talet går i pension och utgör den huvudsakliga förklaringen till den stora avgången inom den statliga sektorn. Därmed måste bland annat respektive kommuner runt om i Sverige rusta inför det omfattande rekryteringsarbete som snart måste påbörjas. Employer Branding är en från början amerikansk företeelse som redan i dag tillämpas praktiskt inom i synnerhet den privata sektorn i Sverige. Employer Branding är en strategi som syftar till att marknadsföra respektive arbetsgivares varumärke och göra det mer konkurrensdugligt. Målet är att skapa ett så attraktivt varumärke som möjligt gentemot framtida och nuvarande anställda. Ett sätt för arbetsgivaren att hävda sig på arbetsmarknaden helt enkelt. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, arbetar med den prioriterade frågan En bra arbetsgivare. SKL ska bidra till att medlemmarna ska uppfattas som attraktiva arbetsgivare av både kvinnor och män. Återkommande seminarier och workshops som belyser och behandlar detsamma har, och kommer att fortsätta, anordnas. Employer Branding avhandlades på ett seminarum så sent som den 22 september i år. UTMANINGSRÄTT Utmana kommunala verksamheten Om ett företag eller en annan aktör vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad så har den rätt att utmana den kommunala verksamheten, den så kallade utmaningsrätten. Det är upp till varje enskild kommun att välja vilka områden som ska kunna utmanas, förutsatt att myndighetsutövning, ledningsfunktioner och lagen, om vad som måste utföras av kommunen, inte förändras. För att utmaningsrätten ska få önskad effekt så krävs det att kommunerna marknadsför möjligheten både inom kommunen och till externa, potentiella utmanare. I dag har 22 kommuner infört utmaningsrätten i Sverige och anställda och företag kan i dessa kommuner bidra till att den kommunala verksamheten sköts på ett nytt, bättre sätt.

11 INSPIRATION HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET OKTOBER FÖREBYGGANDE ARBETE DEN NYA INFLUENSAN Kommunerna rustar för det stora utbrottet Sveriges 290 kommuner arbetar i dag hårt för att begränsa spridningen av den nya influensan. Hemsidor informerar och vårdcentraler ställer diagnoser; kommunerna rustar för det stora utbrottet. Men för kommunerna själva så är förebyggande arbete vardag. Sedan 2006 arbetar alla Sveriges kommuner efter lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting vilket garanterar Sveriges medborgare säkerhet och trygghet i krissituationer. Präster ger stöd vid familjetragedier, kuratorer i skolorna, och räddningstjänst vid olyckor. Tillsammans med länsstyrelsen, landstinget och myndigheter så arbetar Sverigs kommuner dagligen för att vara så väl förberedda som möjligt inför nästa kris eller hot. MEDBORGARNA SKYDDAS 1. Sveriges kommuner arbetar sedan år 2006 efter en lag som ska garantera medborgarnas säkerhet. 2. Kommunerna arbetar i dag hårt med att begränsa spridningen av den nya influensan. 3. Vid familjetragedier ger präster stöd, kuratorer finns för barn i skolorna, och räddningstjänst rycker ut vid olyckor. FOTO: ISTOCKPHOTO

12 De stora namnen på Åk till Göteborg den november om du vill höra de stora namnen. KvalitetsMässan är Europas största konferens och fackmässa om utvecklingen av verksamheter och samhälle. Här möter du världstalarna och får de nyttiga erfarenheterna för att själv utvecklas i din ledargärning. Paul Krugman fick Nobelpriset i ekonomi 2008 och ger sitt recept för hur vi tar oss ur krisen. Hur går det till att klara ökade anspråk på service och kvalitet med ofta lägre resurser? I över tvåhundra seminarier erbjuds du inspiration och vägledning i det ständiga arbetet med att skapa ökade värden för pengarna. På KvalitetsMässan sammanstrålar offentligt och privat, näringsliv och politik, forskning och praktik. De träffas för att diskutera Sveriges framtid, utvecklingen av företag och verksamheter och hur ditt ledarskap ska kunna stärkas. Välkommen till KvalitetsMässan. Vi ger de stora perspektiven och de ingående erfarenheterna, som skiljer framgång från misslyckande. Tvillingbröderna Teo och Fredrik Härén ger en dubbellektion i förändringskunskap. Världen förändras, förändras du? Gunde Svan har som ingen annan kombinerat vilja och kreativitet i sitt ledarskap. Jan Eliasson, vår f d utrikesminister, ger sin bild av säkerheten i världen. Blir det Pax Obama? Britt-Marie Mattson och Karin Hübinette leder de många samtalen om framtidens samhälle. UPPGE RABATTKODEN DN2009 OCH FÅ KR I RABATT. MED RABATTEN BETALAR DU ENDAST KR FÖR EN DAG, KR FÖR TVÅ DAGAR OCH KR FÖR TRE DAGAR.

13 KvalitetsMässan Ekonomi & Lean Service Vad händer i krisens efterföljd? Hur ska vi finansiera välfärden? I den nya ekonomin gäller det att skapa kundvärden och skära bort onödiga kostnader. Välkommen att lyssna till de ledande experterna i Sverige och internationellt. Ledarskap & medarbetarskap Vilka är grunderna för det goda ledarskapet och det goda medarbetarskapet? Hur får du med dig din organisation och lyckas över träffa förväntningarna? På KvalitetsMässan får du lära känna de främsta ledarförebilderna och ta del av deras erfarenheter. Amelia Adamo är Sveriges tidskriftsdrottning och har tagit sig till toppen trots motvind. Bengt Baron är en ledare som vet att man måste ta ut sig ända till sista sim taget. Med försäljningen av Vin & Sprit tjänade han miljarder till svenska folket. Petra Mede håller i invigningsgalan på GöteborgsOperan, när utmärkelserna till årets bästa utvecklingsprojekt delas ut. Henrik Fexeus har en förtrollande förståelse för hur man kommunicerar utan ord. Eva Hamilton regerar på TV och vet att det behövs tuffa tag för att driva en organisation åt rätt håll. Jeffrey K. Liker är världskänd för boken The Toyota Way och ger för första gången grunderna för Lean Service. HUVUDPARTNER

14 14 OKTOBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER REGLERAR NÄRINGSVERKSAMHETEN Våra respektive kommuners eventuella politiska syften med näringsverksamhet regleras bland annat av lagen om offentlig upphandling. FOTO: VOLKER KREINACKE/ISTOCKPHOTO Affärsverksamhet med medborgarna i fokus Fråga: Är det ett generellt vinstsyfte eller med den enskilda medborgaren i åtanke våra kommuner driver sin näringsverksamhet? Svar: Lagen om offentlig upphandling reglerar kommunens näringsverksamhet och utgör en garant för att verksamheten drivs på ett korrekt vis. Förutom kärnverksamheterna, den generella myndighetsutövning samt stödverksamhet med mera bedriver våra respektive kommuner även näringsverksamhet. Kommunernas affärsverksamhet resulterar främst i varor och tjänster och då ofta i konkurrens med det privata näringslivet. Kommunernas regelverk vad gäller kommunal näringsverksamhet är strikt reglerad. Verksamheten får endast drivas utan vinstsyfte och när det handlar om att svara för allmännyttiga anläggningar och tjänster med den enskilda medborgaren i åtanke. Säkerställer behov Ofta utgörs inte kommunens huvudsakliga affärsmål av att sälja en produkt eller tjänst på en extern marknad utan snarare så syftar verksamheten till att säkerställa de egna innevånarnas behov i form av exempelvis lokalvård i kommunal regi eller fastighetsskötsel med mera. Kommunernas affärsverksamhet är sprungen ur rationella argument och går att härleda till ett gott grundsyfte. Lagstadgad skyldighet Exempelvis så har kommunerna en lagstadgad skyldighet att skapa FAKTA I Sverige finns det totalt 290 kommuner. Den största kommunen är Stockholms kommun med drygt invånare och den minsta är Bjurholm i Västerbottens län med cirka 2500 invånare. De offentliga upphandlingarna omsätter varje år uppskattningsvis 500 miljarder kronor i Sverige. Motsvarande siffra inom hela EU uppgår till svindlande miljarder kronor. Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft Från och med första januari 2008 gäller en ny lag. Lagen gäller när kommunen väljer att köpa, leasa, hyra eller använda sig av någon annan betalningsmodell. Lagen reglerar nästan alla offentliga inköp. Den kommunala näringsverksamheten kan delas upp i kommunala företag (och liknande verksamhet i förvaltningsform), angränsande verksamhet i kommunala företag (till exempel energibolagens utbyggnad av bredbandsnät), angränsande verksamhet i kommunala anläggningar, överskottsförsäljning, verksamhet för arbetslösa och arbetshandikappade. FOTO: ISTOCKPHOTO 4TIPS AFFÄRER FÄRE UTAN VINSTSYFTE bättre förutsättningar för arbetslösa samt medborgare med funktionshinder. Syftet är att över tid hjälpa desamma in på den reguljära arbetsmarknaden. Den kommunala näringsverksamheten kan delas upp i följande delar: kommunala företag, angränsande verksamhet i kommunala företag, (som energibolagens utbyggnad av bredbandsnät), angränsande verksamhet i kommunala anläggningar, överskottsförsäljning och som sagt verksamhet för arbetslösa och arbetshandikappade. Reglerar verksamheten Våra respektive kommuners eventuella politiska syften med näringsverksamheten regleras bland annat av lagen om offentlig upphandling. Det är en lagstiftning som ursprungligen tillkom 1994 och vars huvudsakliga uppgift är att reglera den kommunala näringsverksamheten. Uppgår till 500 miljarder Offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och tjänster. I Sverige uppgår den årliga upphandlingen till cirka 500 miljarder kronor. Cirka 100 miljarder kronor utgörs av våra kommuners totala upphandling. Den offentliga kakan utgörs till cirka 50 procent av tjänster medan bygg- och anläggningsarbeten uppgår till cirka 25 procent och mer renodlade varor står för 20 procent. De resterande fem procenten utgörs av övriga typer av varor och tjänster. MATTIAS NYBERG redaktionen@mediaplanet.com MINIPANELEN Hur påverkas kommunerna av lagen om offentlig upphandling? Jörgen Fransson Personaldirektör, Helsingborg. FOTO: RICHARD SVENSSON/STUDIO-E Eftersom det är skattemedel som hanteras ställer vi oss bakom regelverket som sådant, men vi ställer oss tveksamma till varför Sverige ska ha striktare regler jämfört med övriga EU-länder. Detta innebär för oss en mer omfattande byråkratiskt hantering och även för våra presumtiva anbudsgivare. Antalet överprövningar verkar vara ständigt stigande. Detta har vi svårt att se den samhällsekonomiska nyttan med, eftersom det oftast är resultatlösa för klaganden. Den förändrade lagstiftningen att ramavtal med flera leverantörer inte är möjligt i sig troligen kommer få motsatt effekt och slå ut företag och därmed bli konkurrensbegränsande. Anders Gäfvert Kommunalråd (M), Härnösand. FOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ Lagen innehåller bland annat regler för annonsering, kommunikation, formalia och principer. Detta ställer krav på noggrannhet, detaljrikedom och struktur. Sammantaget medför lagen också ett antal konsekvenser för kommunerna, bland annat: Ökade krav på kompetens vid genomförande av upphandlingarna, krav på juridisk kunskap. Långa upphandlingstider. Kunskap långt ut i organisationen krävs då fel i upphandlingarna får konsekvenser. Svårigheter för små lokala företag att konkurrera vid upphandlingarna. Lena Grapp Stadsjurist, Västerås stad. FOTO: CLIFFORD SHIRLEY Svaret på frågan är att lagen om offentlig upphandling anger det sätt på vilket kommunen eller det kommunala bolaget ska uppnå det affärsmässigt bästa köpet. Det skiljer sig inte mellan de kommunala förvaltningarna och de kommunala bolagen. För båda verksamheterna gäller också att lagen om offentlig upphandling är en administrativ börda som medför kostnader. Den kostnad som det innebär för de kommunala bolagen att följa lagen om offfentlig upphandling gör att de kommunala bolagen hamnar i ett sämre läge i förhållande till privata bolag som bedriver samma verksamhet. Det betraktar jag som en nackdel för de kommunala bolagen.

15 Du gör skillnad Framtid i Västerås Västerås stad behöver rekrytera 700 personer per år de närmaste 10 åren. Det handlar om arbetstillfällen inom allt från skola, vård, omsorg, kultur, teknik, ekonomi till fastighetsskötsel. Som anställd i Västerås stad gör du direkt skillnad i andra människors liv, menar Eva Little, personaldirektör i Västerås stad. Du utvecklar dig själv i samspel med andra och får direkt respons på dina arbetsinsatser. Din roll att vara med och bygga samhället och att få en stad att fungera är en viktig uppgift. Något att vara stolt över! Bo, arbeta och leva i Västerås Allt fler upptäcker fördelarna med att bo i Västerås. Här finns båtlivet, kulturlivet, nöjeslivet, bra bostäder, ett starkt näringsliv och en expansiv högskola. I Västerås bor du nära Mälaren med badvikar om sommaren och skridskoisar på vintern. Naturen med skogspromenader och joggingspår finns nära. Och alldeles i närheten, Västerås centrum med ett brett kultur- och nöjesliv. Läs mer om hur det är att bo och leva i Västerås stad: vasteras.se och vasterasmalarstaden.se

16 Sänkta kostnader och ökat värde? Här eller där? Onshore eller offshore? Skapa rätt balans med Capgemini Rightshore T O G E T H E R. F R E E Y O U R E N E R G I E S RIGHTSHORE : GLOBALA TALANGER - ETT TEAM. I osäkra tider söker de allra flesta verksamheter efter nya möjligheter att reducera kostnader och nya sätt att skapa mervärde. Den offentliga sektorn måste leverera mer till fler, samtidigt som kraftfulla krav på sänkta kostnader är vardag. Privata företag har sedan länge arbetat med att steg för steg hitta unika konkurrensfördelar genom möjligheterna med den nya gränslösa it-marknaden. Hur hittar man rätt balans mellan här och där? Rightshore är Capgeminis globala leveransmodell som hjälper privata och offentliga verksamheter att skapa rätt balans genom effektivare hantering av resurser. Vi sätter samman de bästa talangerna från lokala och globala leveranscenters som sedan arbetar tillsammans med våra kunder - som ett team. Besök oss på KvalitetsMässan på Svenska Mässan i Göteborg den november och lyssna på vårt seminarium Rightshore - skapa rätt balans. Du hittar oss dessutom i monter H01:05. Läs mer på