Kärlekens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kärlekens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och samtliga pedagoger. Vår vision På Kärlekens förskola är alla välkomna till ett gemensamt lustfyllt lärande där olikheter ses som en tillgång. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom kartläggning. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information på hemsidan, facebook och på föräldramöten. I varje hall hänger en folder med likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalens delaktighet Pedagoger har varit delaktiga i att utarbeta planens samtliga delar. Förankring av planen Planen levandegörs och är en del i det vardagliga arbetet med barnen. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi kan se att allt inte har hunnits med. Vi har därför valt att ta bort de delar i likabehandlingsplanen som vi upplever att vi inte kan uppnå och som inte längre är aktuella. Föräldrarna blir delaktiga genom att vi lämnar ut en enkät kring trygghet, trivsel och bemötande på förskolan, som föräldrarna får fylla i. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pernilla, Bodil R, Johanna, Hanna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Schemaändringar på morgonen för mer personaltäthet utifrån föräldraenkäten. Enkäten kommer revideras innan nästa tillfälle. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom kartläggning och föräldraenkäter. för att årets plan utvärderas arbetsgrupp 3/9

4 Främjande insatser Etnicitet Etnisk tillhörighet Spegla människors olikheter på ett positivt sätt. Etnicitet belyses på vår förskola genom att vi bl.a. lånar böcker från andra kulturer och vi har dockor med olika hudfärg. Vi har satt upp Välkommen och Hej på olika språk i hallen genom en symbolisk skulptur av ett klot/en glob. Likadana symboler i alla hallarna men olika färg som visar avdelningsfärgen. Vi har kontinuerlig dialog med föräldrarna kring hur mycket de vill att vi ska prata om deras kultur, språk m. m i förskolan verksamhet. När barnen börjar på vår förskola får föräldrarna skriva en berättelse om sitt barn där vi ber dem hur vi ska bemöta deras barn på bästa sätt och vad vi ska tänka på och deras kultur och egna traditioner. Berättelsens innehåll kan handla om alla diskrimineringsgrunderna. Kön Kön Flickor och pojkar ges samma inflytande och utrymme. Flickor och pojkar ges likvärdigt bemötande. Vi ser över litteratur, material och kläder så att det tilltalar både flickor och pojkar och främjar en variation i leken. Vi skapar möjlighet att prova könsöverskridande lekar och rollspel utifrån teman och olika yrken. Detta gör vi bl.a. genom att se över utklädningskläder och sätta upp inspirationsbilder på olika yrkesgrupper och personer (inte bara könsstereotypt). I samarbetsövningar och i gruppindelningar i verksamheten ser vi till att pojkar och flickor möts i olika konstellationer. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning tas upp som en naturlig del i pedagogiken. Pedagogerna ser till att materialet och den fysiska miljön är tillgängligt. Allergier och annan funktionsnedsättning tas upp i olika samtal och situationer. De flesta i arbetslaget går eller har gått kurs i tecken som stöd. Introduktionsmaterial och andra dokument uppdateras till att omfatta diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. I samband med introduktionssamtalet ställer vi alltid frågan; Hur kan vi bemöta ditt barn på bästa sätt? 4/9

5 Sexuell läggning Sexuell läggning Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Vi införskaffar och introducerar material och böcker kring olika familjekonstellationer. Delar av personalen har fått kompetensutveckling kring regnbågsfamiljer genom handledningsmaterialet Så kan det vara (om regnbågsfamiljer i förskolan). Detta material finns tillgängligt på varje avdelning på förskolan för att vi ska kunna arbeta med det när behov finns. Vi samtalar med familjerna om hur de definierar sig och hur de vill bli bemötta. Det är viktigt att all personal i verksamheten får ta del av denna information för att kunna bemöta varje familj på det sätt som vi samtalat om. Ålder Ålder Alla respekteras oavsett ålder. Ett medvetet förhållningssätt där vi undviker att säga att någon är stor och istället du kan. Vi benämner avdelningar med namn och inte små-/storbarnsavdelning, syskonavdelning, lilla/stora avdelningen eller bebisavdelning. Viktigt att inte lägga någon värdering i föräldrarnas ålder. Samarbetsövningar, läsgrupp etc. som en främjande insats mot åldersdiskriminering. På Torget möts barn i alla åldrar i olika sammanhang t.ex. vid måltider, temaarbete och vid öppning och stängning. Vid överskolningar försöker vi se till vad varje enskilt barn är redo för och att det är tryggheten som står i fokus. Det är inte ålder som ska avgöra vilket/vilka barn som går över, utan vad varje barn är redo för. Överskolningen ska påbörjas i god tid med kontinuerliga besök på de nya avdelningarna med pedagoger från båda sidor. Det ska finnas en struktur för att skapa en trygghet och ett välkomnande vid överskolningen. 5/9

6 Kränkande behandling Kränkande behandling Empati och respekt för allas lika värde. Pedagogerna arbetar aktivt med daglig konfliktlösning genom att vägleda barnen till alternativa lösningar i konfliktsituationer. Vi tränar barnens förmåga att känna empati genom att vi för situationsanpassade samtal och ibland även dramatiserar olika situationer. I boksamtal och samarbetsövningar hjälper vi barnen förstå händelser: Hur kan vi göra varandra glada igen? Hur är en bra kompis? Respektera varandra när man säger nej eller stopp, samt att uppmuntra barnen att våga säga nej om man inte vill.vi pedagoger är goda förebilder och ständigt närvarande pedagoger i leken. Vi ska installera större bjällror/klockor på toaletterna i hallen på Pålslyckan och Tornåkern så att barnen ska slippa sitta och vänta. Med hänsyn till ålder så lär vi barnen att bli mer självständiga i att ta hand om sin egen hygien. Vi uppmanar barnen att säga till innan de går på toaletten. Pedagogerna ser till att vara närvarande när det uppstår situationer där det behövs. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Främja likabehandling oavsett religion Vilka religioner har vi på förskolan? Vid introduktionssamtalen samtalar vi kring hur vi kan bemöta barnen på bästa sätt utifrån religion/trosuppfattning. Vi samtalar även kring vilka högtider/traditioner som är viktiga för varje familj genom introduktionssamtal och liknande. Vi funderar över hur vi firar högtider/traditioner, Vad är syftet? Kan alla vara med? Könsöverskridande identitet eller uttryck Könsidentitet eller könsuttryck Ett normkritisk förhållningsätt som främjar likabehandling Vi arbetar med att en färg är en färg och att det inte har någon koppling till kön. Alla ska få ha det som man själv tycker om eller visar intresse för. Man ska få vara vem man vill. Utklädningsmaterial likväl som annat material finns tillgängligt för alla, oavsett kön. Vi arbetar med böcker från förlaget OLIKA som berör området. I mötet med barnen tänker vi på att inte enbart berömma barnet utifrån kläder (söt klänning, tuffa fotbollskor) och utan istället utifrån person. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Rumsobservationer utifrån observationsprotokoll, samt en föräldraenkät. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras genom rumsobservationerna. Föräldrarna involveras genom enkäten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genomgång av rumsobservationer och enkäter, samt en diskussion kring detta i hela arbetslaget. Resultat och analys Det som vi kan ser utifrån den kartläggning som vi gjort genom rumsobservationer på Blåshammar och Ängdala visar på ett positivt och lugnt klimat på avdelningarna. Barnantalet vid tidpunkten för observationerna var väldigt lågt, ofta mellan ca 1-4 barn. Ibland fanns en närvarande pedagog i rummen, ibland inte. På Tornåkern och Pålslyckan gjordes endast rumsobservationer, intervjuerna hann vi inte med p.g.a. sjukskrivningar, planeringar, möten, ledigheter, arbetsplatsbyten, VFU, olika projekt med barnen osv. Utifrån rumsobservationerna kan vi se att pedagogerna är närvarande och att klimatet fungerar bra i de flesta rummen vid de flesta tillfällena. I ett av rummen kan vi se att det inte alltid finns en pedagog, men att stämningen i rummet över lag är positiv. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Förebyggande åtgärder syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Åtgärd Pedagogerna tar ansvar för att det finns personal i de rum där barnen befinner sig. Motivera åtgärd Är pedagogerna närvarande och ser vad som händer i stunden har vi större möjlighet att uppnå målet. Delutvärdering i april /9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där elever befinner sig, inom och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla pedagoger ansvarar för kontakten med vårdnadshavare för de barn som är knutna till sin avdelning, men även i hela huset. Samtliga vårdnadshavare kan även vända sig direkt till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Enl. Skollagen 6 kap 10 Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnen att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagog som är kopplad till barnet. Pedagogen samtalar enskilt med berörda elever då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och förskolechef ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolechef för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Det finns dock befogade tillsägelser. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till förskolechef direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef meddelar samtliga vårdnadshavare. Förskolechef kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. pedagog och förskolechef ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef och därefter hemmet. Förskolechef meddelar även huvudmannen. 9/9