Capio Årsöversikt 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Capio Årsöversikt 2010"

Transkript

1 Capio Årsöversikt 2010

2 Innehåll 1 Mission vision värderingar 3 Koncernchefens kommentar 4 Capio-modellen 10 Affärsområden 12 Capio Sverige/Capio S:t Görans Sjukhus 16 Capio Sverige/Capio Specialist kliniker 18 Capio Sverige/Capio Närsjukvård 20 Capio Norge 22 Capio Frankrike 26 Capio Tyskland 28 Capio Storbritannien 29 Kunskapsöverföring över gränser 30 Marknad 34 Bolagsstyrning 35 Uppförandekod 36 Koncernledning 37 Styrelse 38 Koncernens fi nansiella översikt 40 Väsentliga händelser under året 42 Koncernens operativa resultaträkning 43 Koncernens operativa balansräkning 44 Koncernens operativa kassafl ödesanalys 45 Koncernens nyckeltal och defi nitioner 46 Kontakt 48 Historik Capio S:t Görans Sjukhus bäst i Sverige på hjärtinfarktvård, läs mer på sid 13. En halv miljon patienter i Frankrike varje år, läs mer på sid 22. Venkirurgi i världsklass i Tyskland, läs mer på sid 26. Omslag: Dr Fauroux Laurent och Dr Nicolas Billot, ortopedläkare vid Capio Claude Bernards sjukhus utanför Paris, utför med assistans av undersköterska Sylvain Grisel, en knäledsoperation med LIA-metoden, i samarbete med Dr Martin Thorsell, biträdande verksamhetschef på Ortopedkliniken samt ansvarig för LIA-metoden på Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Läs mer om kunskapsutbyte inom Capio och LIA-metoden på sid 29.

3 Mission vision värderingar Bota Lindra Trösta Vi fi nns till för en uppgift. Att bota, lindra och trösta dem som söker sjukvård hos Capio. Det är också innebörden av den ed som formulerades för första gången för cirka år sedan av läkekonstens fader Hippokrates. Än idag svär medicinskt examinerande att de ska följa samma ledstjärna hela sitt yrkesliv. Den moderna medicinska utvecklingen gör att allt fl er sjukdomar kan botas eller åtminstone lindras. I Capio gör vi allt vi kan för att ta tillvara denna utveckling. Vi använder all den kunskap och det engagemang som fi nns hos våra medarbetare för att nya landvinningar så snabbt som möjligt skall komma patienterna tillgodo. Nya och bättre metoder och arbetsätt blir först verklighet när de införs i det dagliga vårdarbetet. Det fi nns tillfällen då bot är omöjlig och lindringen bara tillfällig. Då är tröst en viktig del av vården. Att vi ser människan, oron och sorgen och gör vad vi kan för att ge stöd. Just det personliga bemötandet är viktigt att komma ihåg när vi står mitt bland all högteknologi och engageras i de tusentals sofi stikerade behandlingsmetoder som fi nns i dagens sjukvård. Hippokrates ed, formulerad av läkekonstens fader för cirka år sedan, utgör grunden i vårt sjukvårdsarbete. Bästa möjliga livskvalitet för varje patient Målet för allt sjukvårdsarbete är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för varje enskild patient. Många blir helt friska, andra får möjlighet att leva ett mer normalt liv. Också i livets slutskede kan människors självkänsla och värdighet respekteras och stärkas. Vår främsta motivation är kvalitet, medkänsla och omsorg. CAPIO

4 Mission vision värderingar Kvalitet, medkänsla och omsorg När vi får vård är vi i ett utsatt tillstånd mer eller mindre hjälplöst, eller i vart fall hjälpbehövande. Dessutom har vi ibland begränsad insikt och kunskap om sjukdomen och hur den bäst behandlas. Detta lägger ett stort ansvar på sjukvården och dess medarbetare, vilket går långt utöver vad som gäller i många andra av livets skeenden och aktiviteter. Vår första prioritering är medicinsk kvalitet här fi nns det inget utrymme för kompromisser. Vi ska också komma ihåg att det som är rutin för sjukvården ofta är en unik upplevelse för patienten. Därför är högsta medicinska kvalitet inte tillräckligt. Medkänsla och förståelse för patientens rädsla och utsatthet är lika viktigt. Vår förståelse för patientens situation gör att vi visar omsorg om både stort och smått. Det skapar trygghet och tillit som stödjer och påskyndar tillfrisknandet. Kvalitet vilar på fyra hörnstenar När vi sammanfattar kvalitet i vården är det fyra områden som är särskilt viktiga. Modern medicin Det sker en ständig utveckling av medicinska metoder. Vad som för bara några år sedan hanterades genom en större operation kan i dag ha utvecklats till enklare ingrepp eller rent av medicinering. Det är viktigt att vara nära utvecklingen och ha en organisation som kan ta till sig medicinska landvinningar på ett snabbt och kvalitetsmedvetet sätt. God information En välinformerad patient är en trygg patient som tillfrisknar fortare. Korrekt information om diagnosen, behandlingen och vårdförloppet är mycket viktig, liksom hur man själv som patient kan underlätta och påskynda återhämtningen efter genomförd behandling. Vänligt bemötande Vi vill alla bli sedda och behandlade på ett vänligt sätt. Det gäller i synnerhet för patienter som är oroliga för sin sjukdom och vad som kommer att hända härnäst. Här är det viktigt att komma ihåg att det som är rutin för oss är nytt för patienten. Vi behöver utgå från hans eller hennes perspektiv i bemötandet och visa medkänsla och omsorg viktiga ingredienser för att ge den styrka som hjälper tillfrisknandet. Ändamålsenlig miljö och utrustning Den inre ambitionen avspeglas i den yttre miljön. Moderna, ändamålsenliga och fräscha lokaler skapar en positiv miljö och bidrar till kortare behandlingstider. Forskning visar att en omgivning som människor är bekväma i gör att de mår bättre, både till kropp och själ. I takt med den medicinska utvecklingen måste också sjukvårdens maskinpark och IT-system förnyas och utvecklas. Vi följer det kvalitativa resultatet av verksamheten genom medicinska nyckeltal och deltagande i kvalitetsregister. 2 CAPIO 2010

5 Koncernchefens kommentar Koncernchef Thomas Berglund Vi utmanar oss själva och vården! Om du har läst från början har du nu läst de viktigaste avsnitten i årsöversikten. Capios uppgift är att bota, lindra och trösta. Vårt mål och vår glädje är bästa möjliga livskvalitet för varje patient. Kvalitet, medkänsla och omsorg ska utmärka allt vårt arbete. Kvalitet vilar på fyra hörnstenar modern medicin, god information, vänligt bemötande och ändamålsenliga miljöer. Detta är vårt perspektiv. Det är resultatet för patienten som vi vill bedömas emot. Och det är det resultatet som borde stå i fokus för vårddebatten. Vi gör inte anspråk på att sitta inne med den enda sanningen. Men vi vet att vi arbetar på ett sätt som ger hög kvalitet och hög effektivitet. Då räcker resurserna till god och trygg sjukvård åt fl er. På de följande sidorna beskriver vi vårt sätt att arbeta Capio-modellen. Nyckeln till framgång är engagerade och kunniga medarbetare i en organisation där var och en tar ansvar för ständiga förbättringar vården utvecklas kontinuerligt i en organisation byggd underifrån. Noggranna processer och genomtänkta flöden driver kvalitet och därmed också produktivitet det blir rätt första gången. Den som tar ledaransvar har rätt att kräva snabb, begriplig och korrekt information om utvecklingen medicinsk kvalitet, nyckeltal för vårdproduktion och ekonomiskt resultat. Intern rekrytering av medicinskt kunniga chefer, fortbildning för alla medarbetare i takt med den medicinska utvecklingen och kunskapsutbyte mellan verksamheter och länder bygger kontinuitet, kompetens och kultur. Organisation för förbättring, begriplig information och stark kultur driver vårt vårdarbete mot högre specialisering och större excellens rätt behandling på rätt vårdnivå alltid hög kvalitet och alltid god effektivitet. Capios strategi är enkel. Samtidigt som utvecklingen av medicinska metoder och möjligheten att bota och lindra allt fl er sjukdomstillstånd accelererar, är sjukvårdsorganisationen i många länder trögrörlig. Bättre, lindrigare och snabbare behandlingsmetoder blir först verklighet när sjukvårdsorganisationen omsätter dessa i verkligheten. Capios organisation kan driva kontinuerlig utveckling och tillvarata best practice. Vi kan sprida denna kunskap mellan länder och på så vis bidra till mer och bättre vård för de tillgängliga resurserna i samhället. Huvudtrenderna inom sjukvården är att ge vården på rätt nivå och att göra mer i öppenvård och med kortare vårdtider för inneliggande genom skonsammare behandlingar. Detta driver en fortgående specialisering som genererar tillräckliga patientvolymer för höjd kvalitet och produktivitet. Här vill vi gå i spetsen. Vi vill stärka vår position i Sverige vår hemmabas. Svensk sjukvård har hög kvalitet och hög effektivitet. Den kunskapen för vi ut till våra övriga verksamhetsländer. När vi fört in vårt arbetssätt i dessa är vi redo för kompletterande förvärv i de länder där vi redan är. Därefter fi nns möjligheter i många europeiska länder. Capio är inte större än i den enskilda patientens ögon. Vi vill vara bäst för varje patient. Och när vi inte är det, tar vi till oss av synpunkterna och skapar bättre processer och fl öden. Vi påminner också oss själva om att det som är rutin för oss ofta är en unik (och ibland ångestfylld) upplevelse för patienten. Kvalitet är alltid ett måste, medkänsla och omsorg skapar den trygghet som påskyndar läkningsförloppet. Vi utmanar oss själva och vården! CAPIO

6 Capio-modellen Capio-modellen Kvalitet driver produktivitet Individens och teamets kunskap är en absolut förutsättning för kompromisslös kvalitet. Men professionalismen måste få fullt genomslag och det får den bara i en miljö och kultur som ger ansvar, befogenheter och resurser till teamet och individerna. Därför bygger vi vår organisation med utgångspunkt från patienten och teamet runt honom eller henne. Resten av organisationen är en överbyggnad enbart där för att ge teamet och individerna det stöd som behövs för vårdens genomförande. Verksamheten byggs alltså underifrån med decentraliserat ansvar, så att de som arbetar nära patienterna styr utvecklingen. På så sätt är det möjligt att kontinuerligt förfi na vårdprocesserna, vilket leder till högre livskvalitet för patienterna. Vårt sätt att bedriva sjukvård kan sammanfattas i fi guren nedan. Med Capio-modellen vill vi bidra till förnyelse av sjukvården, så att fl er patienter får tillgång till vård av högre kvalitet. Kontinuerlig utveckling bygger medicinsk excellens 4 Utbildning och intern rekrytering bygger kunskap och kontinuitet 3 Kvalitet driver produktivitet 1Skapa en organisation för ständiga initiativ och förbättringar 2 Spegla verksamheten i enkel och tydlig rapportering 4 CAPIO 2010

7 Capio-modellen Det bästa från teamet och oss själva för patientens skull. Alexandra Edenström, sjuksköterska på Capio Citykliniken Helsingborg Söder, en av Capios trettio vårdcentraler i Sverige som tillsammans tar emot över patienter varje år. CAPIO

8 Capio-modellen Steg 1: Skapa en organisation för ständiga initiativ och förbättringar Vi bygger vår verksamhet underifrån och upp. Eller ännu riktigare utifrån och in eftersom allt vi gör utgår från patienterna. På så sätt kan vi skapa en kultur för ständiga förbättringar som sker utifrån patientens perspektiv. Vi väntar inte på order, vi tar initiativ. Vår kultur innebär att det är medarbetarna i frontlinjen som har initiativet och ansvaret att genomföra förbättringar. Det är läkarna, sjuksköterskorna och all annan personal som möter patienterna. Och det är de som har bäst kunskap om hur förbättringarna bör ske på just deras enheter. Utgår från vårdenheterna Vår organisationsform utgår från vårdenheterna där patienterna behandlas, till exempel operationsavdelning, vårdavdelning, vårdcentral och specialistklinik. Totalt fi nns det över 300 vårdenheter inom Capio. Var och en av dessa ingår i en enhet med två eller fl er vårdavdelningar, som i sin tur är en del av en huvudenhet, som oftast är ett sjukhus. Sammanlagt har vi 40 sjukhus. 1 Frontlinjen med tydliga chefer styr utvecklingen Varje medarbetare har ansvar för de patienter de möter och den verksamhet de är en del av. Varje vårdenhet leds av en chef som har tydliga befogenheter och ansvar för att nå uppsatta mål. På så sätt utnyttjar vi kunskapen hos våra enhetsansvariga bäst, samtidigt som medarbetarna får möjlighet att växa och se att deras kunskap och initiativ gör skillnad. Vårt sätt att arbeta är ingen revolution. Det handlar snarare om en kultur som uppmanar till ständig evolution, där vi varje dag tar nya kliv som gör att vi blir bättre på att bota, lindra och trösta. I en tydlig organisation med klart ansvar blir det rätt första gången. Det ökar kvaliteten och även produktiviteten. Capios företagskultur NEJ! JA! Vänta på direktiv? Ta egna initiativ! Sjuksköterskorna Heike Hofmann, Sonja Welker och Bettina Weidner-Samuel vid sjuksköterskestationen på vårdavdelning 1 för internmedicin på Capio Mathilden-sjukhuset i Büdingen utanför Frankfurt i Tyskland. 6 CAPIO 2010

9 Capio-modellen Steg 2: Spegla verksamheten i enkel och tydlig rapportering Hos oss har alltså medarbetarna i frontlinjen initiativet för att skapa förbättringar som ger patienterna bättre vårdkvalitet, omvårdnad och omsorg. Det driver också ökad produktivitet och skapar en ekonomisk stabilitet som gör att vi kan fortsätta att utvecklas. Produktion, produktivitet och resurser För att varje vårdenhet ska fortsätta att utvecklas i riktning mot medicinsk excellens krävs det god förståelse för hur mycket vård som förväntas ges under en viss period. Detta kallar vi för vår produktion, och det är produktionen som skapar intäkter. Antalet patienter i öppenvård, antalet patienter vars vård kräver en eller fl era övernattningar, antal vårddagar och antal operationer är exempel på centrala nyckeltal inom vår produktion. Med produktivitet menar vi hur duktiga vi är på att ge vården, så att patienterna blir friska snabbare och att fl er patienter kan få samma vård. Hög produktivitet leder även till bättre ekonomi, vilket vi utnyttjar för att göra ytterligare investeringar i kvalitetshöjande utrustning och kompetens. Några exempel på nyckeltal vi använder för att mäta produktiviteten är medelvårdtid, den genomsnittliga längden då patienten ligger inne för vård, beläggningen på vårdavdelningen, utnyttjandegraden i operationssalen och mängden patienter i öppenvård per vårdenhet. Vi måste även ha rätt antal bäddar, enheter, operationssalar, medarbetare och kompetenser. Detta är några centrala 2 nyckeltal vi använder för att kartlägga våra resurser, eller kostnader om man så vill. Resultaträkningen Vår resultaträkning är funktionell och delar in verksamheten i försäljning och direkta kostnader (rörliga) vilka tillsammans ger ett bruttoresultat och en bruttomarginal. Till bruttoresultatet tillkommer därefter overheadkostnader (fasta) för att komma fram till ett rörelseresultat och en rörelsemarginal. Försäljningen motsvarar erhållen ersättning för den vård som utförts i respektive verksamhet. De direkta kostnaderna speglar användandet av direkta resurser i verksamheten såsom exempelvis löner till läkare och övrig medicinsk personal, material, röntgen och lokalkostnader. Overheadkostnaderna speglar den infrastruktur som är nödvändig för att bedriva verksamheten utan att den är direkt kopplad till utförandet av vård till patienten och kan exemplifi eras genom löner till verksamhetschefer, IT-infrastruktur och HR. Overheadkostnader är till stora delar fasta varför en ökad verksamhetsvolym påverkar resultatet positivt. Vår interna resultaträkning är ett viktigt styrinstrument för chefer på samtliga nivåer i verksamheten. Resultaträkningen tillsammans med nyckeltalen hjälper cheferna att analysera och påverka verksamhetens utveckling i rätt riktning, såväl medicinskt som ekonomiskt. På så sätt frigörs medel och resurser som vi kan använda för att genomföra ytterligare investeringar i kvalitetshöjande och produktiv vård. Capios ekonomiska modell Produktion Produktivitet Intäkter Direkta kostnader: personal, material, övrigt Bruttoresultat Overheadkostnader Rörelseresultat Resurser Capios ekonomiska modell bygger på att varje enhet antar mål om produktion, det vill säga vårdvolym och intäkter, samt produktivitet som drivs av kvalitetsförbättringar. Utifrån antagen produktion och produktivitet beräknas de resurser, bland annat i form av antal medarbetare, som krävs för att nå målen. CAPIO

10 Capio-modellen Steg 3: Utbildning och intern rekrytering bygger kunskap och kontinuitet 3 Vi tror på människor och vi vill se varandra växa. Den decentraliserade organisationsstrukturen där individen får nya insikter och har möjligheter att påverka vården och sin egen utveckling är basen. Utbildning och utveckling blir hävstången. Vi utvecklar våra egna medarbetare. Det bygger kunskap och kontinuitet. Rekryterar internt Den största andelen av rekryteringarna sker internt och de fl esta av våra chefer är sjuksköterskor och läkare. Av cheferna i organisationen kommer majoriteten från den egna organisationen. För att underlätta denna utveckling har vi en tydlig karriärtrappa som varje medarbetare kan avancera i. Stöd och utbildning Vi lägger stor vikt vid att utbilda oss inom nya medicinska behandlingsmetoder och att bli ännu bättre på att möta patienterna på ett mänskligt sätt och att sätta upp mål inom respektive område. Våra cirka 300 chefer i vårdverksamheten är betydelsefulla i denna process. Alla ledare, på samtliga nivåer, ska få stöd och utbildning som gör att de och deras team kan växa. Sprider kunskap mellan oss Vi delar med oss av nyttig kunskap eftersom det gagnar kvaliteten och patienterna. Utbytet sker mellan medarbetare på samma avdelning, men även mellan olika enheter och länder. På så sätt kan vi snabbt implementera nya och väl fungerande medicinska behandlingsmetoder på fl er ställen och i fl er sammanhang. Kunskapsutbyte Majoriteten av våra chefer är sjuksköterskor eller läkare och kommer från den egna organisationen. Anna Persdotter, sjuksköterska och verksamhetschef på Capio Citykliniken Helsingborg Söder, där vi förutom allmänmedicin erbjuder specialistmottagningar som hjärtmottagning, astma- och KOL-mottagning och psykologteam. 8 CAPIO 2010

11 Capio-modellen Steg 4: Kontinuerlig utveckling bygger medicinsk excellens Vår organisation med ansvar och befogenheter till frontlinjen, lättbegripliga nyckeltal som direkt speglar verksamheten och medveten satsning på internutbildning och interna karriärvägar bygger successivt allt mer detaljerad kunskap. Denna driver utvecklingen av organisationen i riktning emot allt högre specialisering. Allmänna sjukhus fokuseras mot bestämda specialiteter. Akutsjukhus koncentreras till just akutvård. Verksamheter för planerad vård med hög volym görs fristående i egna organisationer. Inom resurskrävande och komplexa behandlingsområden skapas specialistverksamheter med spetskompetens. På så sätt kan vi införa nya behandlingsmetoder som skapas av den medicinska utvecklingen. Vi utvecklar även helt egna metoder och program för att skapa ökad vårdkvalitet. Här krävs det ibland mod för att våga ifrågasätta traditioner inom vården. Avskaffandet av den traditionella läkarronden är ett sådant exempel. 4 Specialistkompetens Vi bygger specialistkompetens inom planerad vård tillstånd som inte är akuta men som leder till försämrad livskvalitet för de patienter som drabbats. Vårt mål är alltid att sprida specialistkompetenser vidare i organisationen, så att fl er patienter kan få ta del av dem. Rätt lokaler och utrustning Hur våra fastigheter och lokaler är utformade har stor betydelse för kvaliteten i vården. Vår utrustning ska vara den bäst lämpade för varje insats. Många av de operationer som tidigare krävde att patienten blev kvar på sjukhus i fl era dagar kan med moderna processer, metoder och utrustning genomföras på under en timme och patienten kan åka hem ytterligare någon timme senare. De senaste tre åren har vi byggt sjukhus och tillbyggnader i Frankrike till ett värde om 40 miljoner euro och vi planerar att bygga ytterligare tre nya sjukhus i Frankrike och Tyskland de kommande åren. Därutöver genomför vi löpande ombyggnationer som leder till ökad kvalitet och att fl er kan få vård. Den goda cirkeln Arbetsmiljö Konkurrenskraftig vårdenhet Medicinsk excellens Lönsam vårdenhet En välskött vårdenhet är förutsättningen för att nå medicinsk excellens, vilket bland annat innebär att fl er patienter kan få bättre vård. Medicinsk excellens bidrar till ekonomiska möjligheter att investera i ny kompetens och utrustning, som för verksamheten ytterligare ett steg framåt, som här på medicinkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm där ST-läkare Mezin Ali arbetar. CAPIO

12 Affärsområden God vård på rätt nivå Introduktion till våra affärsområden Sjukvården i samhället bedrivs enkelt uttryckt på fem nivåer: universitetssjukhus, akutsjukhus, lokalsjukhus, specialistkliniker samt vårdcentraler i primärvården. Varje patient ska behandlas på den nivå som kan ge den bästa och effektivaste vården för den aktuella sjukdomen. Denna trend leder till att varje nivå ges ett eget och allt snävare fokus inom vilket graden av specialisering ökar, samtidigt som kostsam överlappning mellan de olika nivåerna minskar. Universitetsjukhuset fokuserar på komplicerade tillstånd och behandlingar. Akutsjukhuset behandlar en allt större andel patienter som drabbats av akuta tillstånd. Planerade behandlingar, som inte är akuta, fl yttas till specialistenheter och lokalsjukhus som ligger närmare patienterna. På varje nivå är det viktigt att utveckla den interna kvaliteten och produktiviteten. Det sker genom väl anpassade processer och metoder. Dessutom måste samarbetet mellan olika nivåer vara effektivt, så att patienter som remitteras från en nivå till en annan får tillgång till rätt vård direkt och inte upplever att de slussas runt på ett oplanerat sätt. Grundtanken är enkel. Genom ökad fokusering och specialisering på respektive nivå skapas större vårdvolymer för respektive behandlingsform. Det bidrar till högre kvalitet. Ökat fokus leder även till att verksamheten på respektive nivå blir enklare att styra, vilket minskar risken för onödiga kostnader. Denna utveckling illustreras av bilden nedan. Olika tyngdpunkt i de länder där vi verkar Capio har verksamhet i fem länder i Europa. I Sverige bedriver vi verksamhet på fyra av de fem vårdnivåerna. I Frankrike bedrivs i huvudsak planerad specialistvård med ett visst inslag av akutsjukvård. Även i de övriga länderna skiljer sig tyngdpunkten åt avseende var på de fem vårdnivåerna verksamheten bedrivs. Processen i riktning mot ökad specialisering har också kommit olika långt i de olika länderna. Därför kan vi dra nytta av erfarenheter i respektive land och föra kunskapen om hur specialiseringsprocessen utvecklas bäst vidare till de övriga. På de följande uppslagen beskriver vi våra olika verksamheter i de länder där vi verkar. Vi vill bidra till ökad kvalitet och produktivitet på samtliga vårdnivåer på samtliga marknader. Rätt vårdnivå avgörande för kvalitet och kostnad Komplexitet 1 3 Universitetssjukhus Vårdgivare måste erbjuda 1. Intern effektivitet 2. Rätt vårdnivå 3. Välfungerande samarbete mellan nivåer 2 Akutsjukhus 3 2 Lokalsjukhus 3 2 Specialistklinik 3 2 Vårdcentral Utvecklingslogik specialisering och volym DRG-poäng 1 minskar med lägre komplexitetsgrad 3 Volym 1 DRG (Diagnosrelaterade grupper), ett klassifi ceringssystem för sjukvårdproduktion använt i många länder som viktar diagnoser så att de med större resursåtgång ges högre ersättning. 10 CAPIO 2010

13 Affärsområden Norge Fyra medicinska centra i Oslo, Bergen, Fredrikstad och Hamar. Storbritannien Specialistsjukhus i London inriktat på psykisk hälsa. Sverige Ett akutsjukhus, två närsjukhus, sju specialistkliniker och trettio vård centraler. Frankrike Tjugo sjukhus och sex specialistkliniker med inriktning på bland annat medicin, rehabilitering och psykiatri. Tyskland Fyra lokala akutsjukhus, fyra specialistkliniker, två sjukhus för rehabilitering och omvårdnad och fem öppenvårdsmottagningar (MVZ). Koncernens nyckeltal Produktion Antal öppenvårdstillfällen Antal slutenvårdstillfällen Resurser Antal medarbetare Antal bäddar Finansiella nyckeltal (MSEK) Omsättning Investeringar Verksamhet i fem länder i Europa (procent av omsättning) Frankrike, 48% Sverige, 36% Tyskland, 11% Norge, 4% Storbritannien, 1% För definitioner av nyckeltal se sid 45. CAPIO

14 Affärsområde Capio Sverige Capio Sjukhus Capio S:t Görans Sjukhus Modernt akutsjukhus med toppbetyg Sjuksköterska Carola Gruvegård och specialistläkare Henrik Enhörning genomför en kranskärlsröntgen på Hjärtintensivavdelningen (HIA). Capio S:t Göran är Sveriges första akutsjukhus som drivs i privat regi på uppdrag av ett landsting. Det är Stockholms mest centralt belägna akutsjukhus och ett av Sveriges största räknat till antalet akuta patienter tog vi emot cirka akuta patientbesök. Capio S:t Göran är ett modernt akutsjukhus med personlig atmosfär. Det är tillräckligt stort för att kunna erbjuda en bred verksamhet inom olika medicinska specialiteter. Här fi nns bland annat akutklinik, medicinklinik, ortopedklinik, kirurgklinik, anestesiklinik, smärtklinik och fysiologisk klinik. Samtidigt är vi en tillräckligt liten organisation för att alla medarbetare ska kunna vara med och påverka utvecklingen, och det är tillräckligt nära mellan verksamhet och sjukhusledning för att goda idéer snabbt ska kunna omsättas i beslut och handling. Totalt arbetar cirka medarbetare hos oss. Team som utgår från patienten och väljer bort ronden Vi vill bort från vårdens traditionella stuprörstänkande och ibland gammalmodiga massproduktionsfi losofi. En modern vård med patienten i centrum fokuserar på effektiva patientfl öden. På Capio S:t Görans akutmottagning arbetar vi i team med specialistläkare, ST/AT-läkare, sjuksköterska och undersköterska. Vi bygger även våra vårdavdelningar enligt samma princip, så att teamet med patient, läkare och sjuksköterska träffas efter behov när det fi nns ny information att ta ställning till eller ett beslut som ska tas inte rutinmässigt efter ett rondschema. Medarbetarna driver utvecklingen Samtliga medarbetare hos oss har två jobb. Först sitt vanliga att vårda patienter och sedan att förbättra våra arbetssätt. Det betyder inte att vi ska springa fortare, utan jobba smartare med bättre kvalitet och tid för patienten. I en ständigt lärande organisation är medarbetarna de verkliga experterna. 12 CAPIO 2010

15 Affärsområde Capio Sverige/Capio Sjukhus Medarbetarna på Capio S:t Göran har själva utvecklat, testat och utvärderat de nya arbetssätten. Vi lär oss ständigt genom att utvärdera resultat och sedan standardisera arbetssätt. För att verkligen förändra vården behövs ledare och medarbetare som klarar uppgiften. I vårt managementprogram för blivande ledare förbereds de för den rollen. Normbildande arbete på akutmottagningen Sedan 2005 har vi arbetat med att analysera, styra och förbättra våra patientfl öden. Arbetssättet på akutmottagningen är normbildande och har i dag inspirerat fl era av akutsjukhusen i Stockholm. Vi har många studiebesök, både från Sverige och utlandet, som studerar hur vi arbetar enligt Lean Healthcare s principer för ökad kvalitet och patientsäkerhet. Under 2009 belönades vårt Lean-arbete med hedersomnämnande i Dagens Medicins tävling Guldskalpellen. Att driva förbättringsarbete innebär att vi aldrig blir färdiga. Det går alltid att göra saker bättre. Det som kan tyckas otroligt idag kan vara en realitet i morgon, med hjälp av nya metoder. Det är vår metod för knäledsoperationer, LIA, ett bevis för. Patienten kan i många fall redan åka hem efter två eller tre dagar. Det hade varit otänkbart för tio år sedan. Under 2010 har Capio S:t Göran fortsatt att arbeta med att höja kvaliteten. Det resulterade bland annat i att vi som första vårdföretag tilldelades utmärkelsen Årets Lean-företag av Lean Forum. I motiveringen till utmärkelsen skrevs följande: De har brutit ny mark och är en förebild att med hjälp av Lean förbättra svensk sjukvård, och Genom enkla och pragmatiska tillämpningar av Leans tankesätt och metoder har de i vissa fall revolutionerat tankesättet inom sjukvård. om till indexpoäng. I registret mäts hur väl varje enhet följer de nationella riktlinjerna för hjärtinfarktvård och hur utfallet blir för patienterna. Toppbetyg av patienterna Som patient vill man bli sedd och mött med respekt, man vill känna sig trygg och bli väl omhändertagen. Det blir man på Capio S:t Göran. Av akutsjukhusen i Stockholm är vi det som fl est patienter sökt sig till via Fritt vårdval för till exempel höft- och knäplastikoperationer. Antalet sökande på akuten ökar kontinuerligt med 5 procent per år. Det friskaste akutsjukhuset i Stockholm Vi har bedrivit ett målmedvetet arbete för att skapa ökad hälsa och trivsel bland våra medarbetare sedan Det har givit goda resultat. Det ständiga förbättringsarbetet har även bidragit till att våra medarbetare är de nöjdaste i länet. På akutkliniken har personalomsättningen minskat avsevärt efter det att vi började förbättringsarbetet var personalomsättningen omkring 30 procent. Nu är den 8 procent, vilket är bra för en akutavdelning. Utsikter för kommande år Under 2011 ska en ny upphandling för sjukhusets drift genomföras. Capio S:t Göran har drivit sjukhuset med framgång sedan Förutsättningarna är goda för fortsatta förbättringar. Utmaningen för 2011 är att driva vårt förbättringsarbete så att vi blir än mer effektiva, enligt det avtal vi har som akutsjukhus, och skapa än bättre vård för våra patienter. Vi deltar aktivt i anbudsprocessen för att få fortsatt förtroende att driva och vidareutveckla sjukhuset under kommande år. Bra IT-stöd för modern sjukvård Capio S:t Göran har ett av landets modernaste journalsystem med integrerad patientadministration, röntgen- och labsvar, kvalitetsdata och nyckeltal. Ambitionen är att patienterna under kommande år ska kunna boka tider och få sjukskrivningar elektroniskt via Internet. Ett pilotprojekt för detta väntas inledas under slutet av Bäst i Sverige inom hjärtinfarktvård 2010 fi ck hjärtinfarktvården på Capio S:t Göran högst ranking i Sverige i SWEDEHEART, ett oberoende kvalitetsregister. I jämförelsen har kvalitetsdata från samtliga 74 hjärtinfarktenheter runt om i landet sammanställts och räknats Nyckeltal Produktion Antal öppenvårdstillfällen Antal slutenvårdstillfällen Produktivitet Medelvårdtid 3,5 3,5 Resurser Antal medarbetare Antal kliniker 7 7 Antal bäddar CAPIO

16 Affärsområde Capio Sverige/Capio Sjukhus Capio S:t Görans Sjukhus uppnår genomgående goda resultat i olika kvalitetsuppföljningar Förbättringsarbete ger högt kvalitetsbetyg Lågt värde motsvarar hög ranking Stockholms läns landstings kvalitetsranking 2010 Capio S:t Göran Andra Stockholmssjukhus 2,6 3,6 4,0 4,5 3,6 2,7 Källa: Stockholms läns landsting 2010 baserat på 2009 års data Ranking Sveriges Kommuner och Landstings nationella kvalitetsregister Ranking Toppbetyg av patienterna Patientupplevd kvalitet, PUK Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekommendera Capio S:t Göran jan-dec 2010 Riket våren 2010 Källa: Institutet för kvalitetsindikatorer Indikator (Stockholm, Norrbotten och Kronoberg deltog ej). Capio S:t Göran Andra Stockholmssjukhus 2,8 3,1 3,9 4,0 3, I den senaste patientenkäten bland öppenvårdspatienter gav våra patienter oss mycket goda betyg. Bland annat var 95 procent positiva till det bemötande de respektive 92 procent för riket som helhet. Patienterna var också mer nöjda än patienter i riket i stort när det gället delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende och upplevd nytta. 3,5 3 Källa: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 baserat på 2009 års data. Varje klinik har sin egen kvalitetscontroller som stöder och samordnar arbetet med förbättringar för kvalitet och patientsäkerhet. Kvalitetsarbetet har bidragit till att vi har hög ranking enligt Stockholms läns landstings kvalitetsindikatorer och Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser. Bättre hygien lägst antal vårdrelaterade infektioner Lägre andel sjukhusrelaterade infektioner än andra sjukhus i Stockholm och nationella genomsnittet Andel vårdrelaterade infektioner (%) ,1 9,7 8,9 14,4 10,7 11,0 7,8 6,3 1 4,6 Nationellt genomsnitt Stockholm genomsnitt Capio St:Göran Höst 2008 Vår 2009 Höst 2009 Nationellt mål: 5% 1 Alla vårdrelaterade infektioner inklusive infektioner ej orsakade på Capio S:t Göran Generellt sett visar utfallet av patientenkäterna att patienterna är mest nöjda med vården vid Capio S:t Görans sjukhus. Källa: Fördjupad uppföljning av internmedicin vid akutsjukhusen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2010 Att hålla rent är en viktig del av vården. På så sätt minskas risken för att sjukhusbakterier sprider sig. För att ha kontroll på städningen utför vi den själva, med egen personal som kan verksamheten och förstår de höga kraven på hygien. I hygienmätningar under 2009 hade vi bäst resultat av sjukhusen i Stockholm, minst antal vårdrelaterade infektioner (VRI), bäst kontroll på MRSA-odling och mest korrekt klädsel. 14 CAPIO 2010

17 Affärsområde Capio Sverige/Capio Sjukhus Nöjdaste medarbetarna Medarbetarundersökning (2009) Index Capio S:t Göran Sjukdagar per år 12,0 13,0 14,0 15,0 16,0 17,0 18,0 18,5 Capio S:t Görans Sjukhus Övriga SLL Övriga sjukhus Stockholms läns landsting (SLL) Källa: Stockholms läns landstings årsredovisning, landstingsrevisorernas årsrapporter från sjukhus, Capio. Capio S:t Görans medarbetarindex låg vid den senaste mätningen på 79 av 100, vilket är klart högre än vid de övriga sjukhusen i Stockholms läns landsting, se med 12,4 dagar om året per anställd, eller 5,6 procent av arbetstiden, detta Högst betyg på kvaliteten i utbildningen för läkare bland Stockholms sjukhus Kvalitet, tjänstgöring, ST-läkare (SPUR) (Genomsnitt alla specialiteter) Capio S:t Göran Andra Stockholmssjukhus 2,43 2,21 2,21 n/a 2,14 Ett av Stockholms mest effektiva akutsjukhus Andel akutpatienter med en dörr till dörr -tid på mindre än 4 timmar (procent) Capio S:t Göran Andra Stockholmssjukhus 83% 70% 71% 64% 77% 79% - Lägst medelvårdtid jämfört med andra sjukhus i Stockholm Genomsnittlig medelvårdtid 1 Längd per sjukhusvistelse (dygn) Capio S:t Göran Andra Stockholmssjukhus 3,4 3,7 4,0 4,1 4,2 4,3 14% Viktat genomsnitt för sjukhus: 3, diagnoser (DRG) motsvarande 25 procent av vården. Skillnad i vårdtid mellan genomsnitt och best practise [ 14%] Källa: Stockholms läns landstings VAL-databas 2007, McKinsey & Company 2009 x Kvalitet, utbildning, AT-läkare, 2010 (SYLF) (Genomsnitt alla specialiteter) 2,71=max Capio S:t Göran den lägsta medelvårdtiden bland sjukhusen i Stockholms läns landsting 1. Capio S:t Göran 4,27 3,52 Andra Stockholmssjukhus 3,90 4,0 4,02 5,80=max Källa: SPUR, Moderna läkare 4/2010, Capio. Utbildning är ett viktigt uppdrag för sjukhuset. Vi har fått höga betyg i utbildningen av läkare i jämförelse med övriga sjukhus i Stockholm de senaste åren. Sjukhus i Stockholm rankas dock generellt lågt i jämförelse med övriga städer och regioner och vi arbetar därför aktivt med att ytterligare förbättra utbildningen för våra läkare. CAPIO

18 Affärsområde Capio Sverige Capio Specialistkliniker Capio Specialistkliniker Positiv utveckling i varje del av verksamheten Capio Specialistkliniker består av två närsjukhus och sju specialistkliniker i Sverige. Varje år tar de cirka medarbetarna emot cirka patienter. Utvecklingen 2010 har varit god i varje verksamhet, med fi na betyg i kvalitetsundersökningar och från patienterna samt framgångar i viktiga upphandlingar. Nedan ges en kort beskrivning av respektive närsjukhus och specialistklinik. Capio Lundby Sjukhus Capio Lundby Sjukhus i Göteborg är ett närsjukhus med hög medicinsk kvalitet och personligt omhändertagande. Genom samlad kompetens hos de 230 medarbetarna, tillgänglighet och kontinuitet får patienten resurseffektiv vård på rätt nivå. Varje år genomförs över läkarbesök, behandlingar och operationer. Vid inledningen av 2011 fi ck Capio Lundby Sjukhus förnyat förtroende att driva sjukhuset i sex år med möjlighet till tre års förlängning. Capio Läkargruppen Capio Läkargruppen i Örebro är ett sjukhus som erbjuder specialistsjukvård med hög medicinsk kvalitet, vårdkvalitet, personlig service och lättillgänglighet. Vår verksamhet är i huvudsak inriktad på dagkirurgi, men vi erbjuder även slutenvård. Varje år genomför vi över läkarkonsultationer och operationer. Totalt antal medarbetare uppgick till cirka 120 under Capio Anorexi Center Capio Anorexi Center erbjuder fl era behandlingsalternativ för patienter med ätstörningar, såväl dygnet-runt behandling som dagbehandling och öppen mottagning. Capio Anorexi Center har verksamhet i Varberg, Stockholm och Malmö. Dessutom har vi en klinik i Fredrikstad, Norge. Capio Anorexi Center erbjuder individuell behandling, gruppbehandling och familjebehandling. Flera av våra enheter erbjuder även öppna behandlingar i grupper. Vi är cirka 80 personer på våra kliniker. Capio Artro Clinic Capio Artro Clinic i Stockholm är en ortopedisk klinik specialiserad på idrottsskador och rehabilitering. Vi använder titthålsteknik, vilket förkortar operations- och rehabiliteringstiden samt förbättrar operationsresultatet. Varje år genomförs cirka operationer på Capio Artro Clinic. Antalet besök hos läkare eller sjukgymnast är över Sammanlagt är vi cirka 80 personer på kliniken. Capio Artro Clinic utsågs i början av 2011 av internationella fotbollsförbundet (FIFA) till FIFA Medical Centre of Excellence i samarbete med bland annat Karolinska Institutet och Gymnastik- och Idrottshögskolan. Capio Geriatrik Capio Geriatrik i Stockholm är specialiserad på att behandla och rehabilitera äldre människor. Många av våra patienter har ofta fl era sjukdomar och funktionsnedsättningar samtidigt. De fl esta kommer till någon av våra fem allmängeriatriska avdelningar, vår stroke-rehabilitering eller ortopedrehabilitering för behandling i slutenvård. Vi arbetar också med avancerad sjukvård i hemmet och palliativ vård samt erbjuder öppenvårdsmottagning. Alla patienter har tillgång till våra specialkompetenser. Capio Geriatrik har drygt 400 anställda. Brett utbud inom specialistvård. Capio Maria Capio Maria i Stockholm arbetar med frivillig, specialiserad beroendevård för personer från 18 år. Hos oss kan alla inom Stockholms läns landsting söka vård. Sökande från andra landsting kan erbjudas vård genom särskild överenskommelse. Verksamheten vid Capio Maria startade den 1 juli 2010, då driften och ägandet av Maria Beroendecentrum togs över vid en upphandling av Stockholms läns landsting under På Capio Maria har vi cirka 170 medarbetare. Capio Medocular Capio Medocular är ett av Nordens största privata ögonsjukvårdsföretag, specialiserat på allmän ögonmedicin, gråstarrkirurgi och behandling av optiska synfel, som närsynthet, översynthet, astigmatism och åldersynthet. Vi har kliniker i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och Örebro och är cirka 60 medarbetare. Capio Medoculars verksamhet bedrivs till största delen på uppdrag av den offentliga vården. Vi genomför årligen cirka gråstarroperationer, vilket motsvarar cirka 10 procent av alla gråstarroperationer i landet. För dessa har vi fått goda betyg i kvalitetsundersökningar såväl 2009 som 2010 (källa: Institutet för kvalitetsindikatorer). 16 CAPIO 2010

19 Affärsområde Capio Sverige/Capio Specialistkliniker Capio Geriatrik medmänsklighet, värme och omhändertagande Många av våra patienter på Capio Geriatrik har fl era sjukdomar och många av dem är i livets slutskede. De är värda bästa möjliga vård och omtanke. Vi är stolta över att kunna ge vård som patienterna är nöjda med och som samtidigt gör att skattepengarna används på ett effektivt sätt i takt med att behoven ökar. Capio Psykiatri Från och med januari 2011 erbjuder Capio Psykiatri specialistpsykiatrisk öppenvård för vuxna i Linköping och Norrköping på uppdrag av landstinget i Östergötland. Vi erbjuder ett brett och modernt behandlingsutbud med patienten i centrum. Våra mottagningar fi nns i trevliga, nyrenoverade lokaler i centrala Linköping och Norrköping. Capio TILMA Capio Tilma erbjuder vård till människor som är beroende av läkemedel som är smärtstillande, lugnande eller sömngivande. TILMA har funnits i Varberg sedan Mottagningen i Varberg erbjuder öppen dagvård och tar årligen emot cirka 70 patienter. Resultaten är mycket goda och nästan 90 procent kan återgå till ett liv utan läkemedelsmissbruk. Sedan hösten 2008 fi nns TILMA även i Halmstad. Utsikter för kommande år Framöver ser vi ett ökat behov av närsjukhus och specialistkliniker i samhället. De stora sjukhusen riskerar att få kapacitetsbrist i takt med att vårdbehovet ökar. För att hantera det kan patienter med mindre komplicerade diagnoser fl yttas till närsjukhus eller specialistkliniker som bedriver kostnadseffektiv vård. Dessutom är trenden att patienterna får större infl ytande över valet av vårdgivare inom specialistsjukvård. Sedan tidigare har patienter i Stockholms läns landsting haft möjlighet att välja klinik för operationer av gråstarr och höft- och knäled. Framöver väntas fl er diagnoser att omfattas av denna valfrihet. Vi kommer att fortsätta vårt löpande förbättringsarbete för att kunna tillgodose detta ökade behov. Nyckeltal Produktion Antal öppenvårdstillfällen Antal slutenvårdstillfällen Produktivitet Medelvårdtid (dygn) 7,9 11,6 Resurser Antal medarbetare Antal kliniker 9 9 Antal bäddar Läkare Eva Nydén genomför en operation på Öron-Näsa-Hals-kliniken på Capio Lundby Sjukhus i Göteborg. CAPIO

20 Affärsområde Capio Sverige Capio Närsjukvård Capio Närsjukvård Kvalitetsvård nära patienterna Teamet läkare Reinhold Krenzer, sjuksköterska Emma Wellbro och distrikts- och diabetessjuksköterska Carina Nilsson på Capio Citykliniken Helsingborg Söder arbetar aktivt med hälsofrämjande aktiviteter som bland annat motion på recept. Capio Närsjukvårds vårdcentraler fi nns på 30 platser i Sverige under två namn: Capio Vårdcentral och Capio Citykliniken. Vi tar emot över patienter varje år. Hos oss är varje patientmöte unikt och våra samlade erfarenheter används till att fortsätta utveckla bästa tänkbara vård nära patienterna. Totalt har vi cirka 740 medarbetare hos oss. Vårdvalet har medfört stora förändringar De senaste åren har varit mycket händelserika i svensk primärvård. Den främsta orsaken är övergången från vårdavtal till vårdval, där patienterna själva väljer vilken vårdcentral som han eller hon vill tillhöra. De tidigare vårdavtalen gav tydliga förutsättningar för verksamheten under avtals tiden. Dessa förutsättningar fi nns inte längre, eftersom patienterna kan byta vårdgivare. Samtidigt skapar detta stora möjligheter för oss. Faktum är att många söker sig till Capio Närsjukvård idag har vi totalt listade patienter. Vård som utgår från patienterna Sjukvården har av tradition arbetat med att lindra och bota människors sjukdomar. Nu vet vi att det inte är tillräckligt sjukdomar kan och måste även förebyggas. Detta blir allt viktigare i takt med det ökade inslaget av livsstilsrelaterade sjukdomar som följer av stress, kosthållning och beroende. Vi har bland annat börjat erbjuda livsstilssamtal och hälsosamtal till patienter som är i riskzonen. På våra vårdcentraler fi nns allt från allmänläkare, distriktssköterske-, vaccinations- och diabetesmottagning till astmaoch kolmottagning, BVC och psykologer. Idag har vi en enhet med MVC-mottagning, men antalet väntas öka under kommande år. På ett fåtal mottagningar erbjuder vi även företagshälsovård. Detta är ett område där vi ser ökad efterfrågan. Ambitionen är att utveckla detta erbjudande framöver. 18 CAPIO 2010

21 Affärsområde Capio Sverige/Capio Närsjukvård Hög tillgänglighet Ambitionen är att skapa hög tillgänglighet så att patienterna snabbt ska få rätt rådgivning och sjukvård, samt känna sig omhändertagna och sedda. Hos oss får patienterna prata med en människa direkt när de ringer, inte ett automatsvar. Vi har även en effektiv metod för att lotsa patienterna till rätt instans. På ett fl ertal vårdcentraler erbjuds patienterna möjligheten att boka tid via Internet. Strävar efter att skapa hög kvalitet Capio Närsjukvård strävar efter att utveckla och förbättra kvaliteten och därigenom kunna ge bättre vård med högre produktivitet till fl er patienter. Vi deltar i nationella kvalitetsregister, vilket gör det möjligt att göra en kontinuerlig jämförelse med övriga vårdgivare i Sverige. Målet är att alltid vara minst lika bra eller bättre än riket i dessa kvalitetsregister. De senaste nationella kvalitetsundersökningarna visar att vi lyckas med det. Till exempel var två av våra vårdcentraler i Göteborg, Capio Vårdcentral Amhult och Capio Vårdcentral Gårda, bland de elva vårdcentraler som patienterna rankade högst av cirka hundra vårdcentraler i Västra Götalandsregionen (källa: Institutet för kvalitetsindikatorer 2010, Sveriges Kommuner och Landsting). Vi tar ansvar för miljön. Under 2010 genomgick våra verksamheter miljöcertifi ering i enlighet med ISO Det är ett kvitto på att vårt miljöarbete håller måttet. Flyttar ut ansvaret för ekonomi till enheterna Under 2010 har vi utvecklat vår ekonomistyrning. Varje verksamhetschef har idag ansvar för att göra prognoser och ansvara för den ekonomiska redovisningen för sin enhet. Vi har delat in respektive verksamhet i mindre resultat enheter. Fördelen med det nya systemet är att vi har bättre kontroll på hur verksamheten utvecklas på varje enhet i hela gruppen. Det gör att vi på ett tidigt stadium kan identifi era sådant som behöver förbättras samt lära av varandra. Under året har vi även fortsatt vår anpassning till samtliga nya ersättningsmodeller som följer av vårdvalet. De ser olika ut för de olika geografi ska regionerna. Utmaningar för kommande år Det ökade behovet av kvalitativ och kostnadseffektiv sjukvård ökar i samhället. En framtida konsekvens av detta väntas bli att sjukvården får en tydligare indelning, så att rätt vård ges på rätt nivå i sjukvårdskedjan hela vägen från universitetssjukhus till primärvård. Det innebär att ett ökat antal patienter kommer att få vård hos specialistkliniker eller primärvården, så att de stora sjukhusen kan fokusera på de diagnoser som kräver särskilda resurser. Att låta fl er patienter ta del av närsjukvården är bättre ur samhällsekonomiskt perspektiv, samtidigt som patienterna får god vårdkvalitet nära hemmet. Detta är en utveckling som vi förbereder oss för. Kvalifi cerad primärvård med hög tillgänglighet. Nyckeltal Produktion Antal öppenvårdstillfällen Antal listade patienter Resurser Barnsjuksköterska Lillemor Rubensson på Capio Vårdcentral Hovås/Billdal i Göteborg tar emot en patient på barnavårdscentralen, en av våra många specialistmottagningar. Antal medarbetare Antal vårdcentarler CAPIO

22 Affärsområde Capio Norge Volvat En av ledarna i norsk privat sjukvård Stor satsning på förebyggande vård Efterfrågan på förebyggande vård ökar stadigt i Norge. Capio har utvecklat ett fl ertal erbjudanden för att möta detta behov bland annat tjocktarmsscreening, som har tagits emot mycket positivt. Peder T. Sandvold Olsen, specialistläkare inom mag- och tarmsjukdomar på Volvat i Oslo, ger en patient information om tjocktarmsröntgen, en del av sjukhusets satsning på förebyggande vård. Capio Norge utgörs främst av Volvat, som är en av Norges ledande privata sjukvårdsgrupper. Vi har ett brett vårdutbud, som spänner från hälsofrämjande och förebyggande vård till behandling och rehabilitering. Volvat grundades i Oslo 1985 och har idag fyra medicinska center som är placerade i Oslo, Bergen, Fredrikstad, Hamar, varav Volvat sjukhus i Oslo är störst. Totalt har vi cirka 300 medarbetare och 150 konsulenter som arbetar hos oss. Varje år tar vi emot över patienter. Ett komplement till den offentliga sjukvården Volvat strävar efter att vara ett högkvalitativt komplement till den offentliga sjukvården i Norge. Norsk offentlig sjukvård har sedan länge haft långa köer, vilket skapat ett ökat behov av privata alternativ. Detta är en trend som väntas fortsätta framöver. Bäst betyg i kvalitetsbedömning Volvat har arbetat strukturerat för att höja kvaliteten i vården. Vi har bland annat en kvalitetschef, med medicinsk expertis, och det pågår ett strukturerat arbete för att utveckla arbetsmetoder som leder till högre kvalitet. Vid den senaste revisionen av sjukhus i Osloregionen fi ck Volvat sjukhus bäst resultat av dem som undersöktes. Faktum är att sjukhuset fi ck full poäng och inga avvikelser (källa: Helsetilsynet 2009). Dessutom är dess kirurgiska avdelning ISO-certifi erad. Förbättringsarbete med goda resultat Förbättringsarbeten i Volvat har resulterat i högre kvalitet och ökad produktivitet. Att få tillgång till vård fort är en viktig faktor i god vård. Vi har maximalt två veckors väntetid till operation och vid akuta tillstånd ska patienterna få tillgång till läkare omedelbart. Till en specialist ska det inte vara längre väntetid än sju dagar. 20 CAPIO 2010

23 Affärsområde Capio Norge Stor satsning på förebyggande vård Under 2011 har vi bland annat infört tjocktarmsscreening och hudfl äckskontroll, som en del av vår satsning på förebyggande vård. Det fi nns ett stort intresse från företag att erbjuda sina anställda dessa och andra förebyggande tjänster, som mammografi och hälsokontroll. Volvat utvecklar löpande nya hälsokontrollskoncept, under 2011 introducerade vi Hälsokontroll Senior (60+) och Hälso kontroll Livsstil. Utsikter för kommande år Dagens patienter blir allt kunnigare och får högre förväntningar på vården. Vi ser detta som en möjlighet. Våra patienter ska få rätt information och högkvalitativ vård snabbt. På så sätt minskar deras oro och de blir friska fortare. Det leder även till att fl er patienter söker sig till oss. Behovet av förebyggande medicin kommer att öka, liksom efterfrågan från privata försäkringsbolag. Här är vi väl positionerade tack vare vår höga kvalitet och tillgänglighet och att vi lanserar nya attraktiva vårderbjudanden. Snabb tillgång till god vård. Halverad sjukfrånvaro Stor nytta av samarbete och kunskapsutbyte I Capio fi nns det en ambition att ständigt utbyta kunskap mellan olika sjukhus och länder. Våra medarbetare åker regelbundet till andra sjukhus och kliniker i koncernen för att ta del av nya kunskaper. Volvat har exempelvis varit på besök hos Capio Artro Clinic för att ta del av deras specialistkompetens inom ortopedi. Vår nya metod för handledskirurgi vid behandling av karpaltunnelsyndrom är å andra sidan något som skapar stort intresse i andra delar av Capio. med ny operationsmetod Volvat använder en ny metod för handledskirurgi vid behandling av karpaltunnelsymptom, som innebär stora fördelar för patienterna i form av halverad sjukfrånvarotid och bättre hälsotillstånd efter behandling. Uppmärksammade för vår kompetens Den kompetens vi bygger skapar även intresse utanför Capio. Våren 2011 ska exempelvis en av våra anestesiläkare föreläsa på en internationell kongress om fetmabehandling, ett område där vi är erkänt duktiga. Erbjuder medlemskap Capio Volvat har ända sedan starten 1985 haft en medlemsordning, som varit med och fi nansierat verksamheten. Idag har vi cirka medlemmar. Ett medlemskap innebär att man prioriteras vid medicinskt behov och får rabatt på alla medicinska tjänster. Vi erbjuder även medlemskap till företag, ett område där vi ser ökad efterfrågan i takt med att fl er och fl er företag ger hälsovård ökad betydelse. Erbjudandet till medlemmarna utvecklas löpande. Akutläkarmottagningen på sjukhuset i Oslo har öppet dagtid årets alla 365 dagar. För att öka tillgängligheten erbjuds medlemmarna sedan 2011 telefonservice dygnet runt, där de kan få medicinska råd av sjuksköterskor och boka tid. Nyckeltal Produktion Antal öppenvårdstillfällen Antal operationer Produktivitet Medelvårdtid (dygn) 1,8 1,7 Resurser Antal medarbetare Antal kliniker 6 6 Antal bäddar 2 5 CAPIO

Capio Årsöversikt 2011

Capio Årsöversikt 2011 Capio Årsöversikt 2011 23 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 2 1 3 2 9 2 18 8 9 2 4 10 4 8 9 9 9 9 9 9 10 1 9 5 9 5 7 1 2 3 4 5 6 11 17 6 10 39 9 8 3 8 9 10 HELSINKII

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Capio. Årsöversikt 2012

Capio. Årsöversikt 2012 Capio Årsöversikt 2012 23 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 10 2 398 1 9 3 2 5 5 3 7 6 9 2 18 8 9 2 4 10 4 8 9 9 9 9 9 9 9 9 10 1 1 2 3 4 5 6 11 17 8 9 10 HELSINKII

Läs mer

Capio Årsredovisning 2014

Capio Årsredovisning 2014 Capio Årsredovisning 2014 Kvalitet, medkänsla, omsorg Quality, compassion, care Qualité, compassion, responsabilité Qualität, mitgefühl, fürsorge Innehåll Detta är Capio flik 2014 i korthet 1 Koncernchefens

Läs mer

Capio Årsöversikt 2013 BOTA LINDRA TRÖSTA

Capio Årsöversikt 2013 BOTA LINDRA TRÖSTA Capio Årsöversikt 2013 BOTA LINDRA TRÖSTA Innehåll Detta är Capio 1 Inriktning och omvärld 1 Mission och vision 2 Koncernchefens kommentar 4 Capio-modellen 6 Basen 7 Metoden 8 Praktiken 10 Kvalitetsarbete

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Capio. Årsöversikt 2012

Capio. Årsöversikt 2012 Capio Årsöversikt 2012 23 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 2 1 3 2 9 2 18 8 9 2 4 10 4 8 9 9 9 9 9 9 10 1 9 5 9 5 7 1 2 3 4 5 6 11 17 6 10 39 9 8 3 8 9 10 HELSINKII

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

VERKSAMHETSREDOVISNING

VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning Inledning Produktion och verksamhet 4 Kvalitets- och miljöarbete 4 Patientuppföljningar 5 Framtiden 6 Bilaga 1 - Produktion på mottagningen 7 Bilaga 2 -

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton Kvalitet och patientsäkerhet Ylva Gorton Västervik topprankas av AT-läkarna Västervik sjukhus rankas som näst bästa AT- ort i hela landet. Psykiatri- och kirurgdelarna i Västervik rankas för andra året

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med?

Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Rapport från seminarium Visby 29 juni 2015 Seminarium: Mångfald i vården hänger vårdgivarna med? Restaurang Vinäger, Visby 29 juni 2015 En vacker sommareftermiddag

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer