KVALITETSREDOVISNING 2015/16 BJÖBO SKOLA/FRITIDS

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2015/16 BJÖBO SKOLA/FRITIDS rektor: Hans Andersson POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN GAGNEF DJURÅS

2 Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2015/ Året i verksamheten... 1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen :1 Normer och värden :2 Kunskaper samt utveckling och lärande :3 Elevers ansvar och inflytande :5 Övergång och samverkan :7 Bedömning och betyg... 6 Rektors slutord... 8 Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/

3 Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, tex. Text från hemsidan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger/arbetslag, elevunderlag. Skolan är en grundskola årskurs F-3. På skolan finns även ett fritidshem. Det går 44 elever på skolan och det arbetar fem pedagoger på skolan. Eleverna i åk3 åker till Syrholns skola för att ha slöjd. På fritidshemmet är det 19 barn inskrivna och de är i åldrarna 6-10 år. Skolan har ett tillagningskök med en kokerska som arbetar heltid. Vaktmästaren arbetar på uppdrag och kommer vid behov. Skolassistenten sitter på en annan skola och arbetar deltid mot Björbo skola. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2015/16 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. (särredovisa förskoleklass, fritidshem och skola) Vi har under läsåret arbetat med skolverkets satsning för utveckling av läsning och skrivning: Läslyftet. Skolans pedagoger har deltagit i fortbildningen, även pedagogen i förskoleklass har deltagit. Fritidspedagogerna har inte haft möjlighet att deltaga i Läslyftet. Vi har arbetat med modulerna Tolka och skriva text i skolans alla ämnen och Kritiskt textarbete. Arbetet/planen för tester i Diamant är framtagen och uppstartad av speciallärare. På grund av att Läslyftet tagit mycket tid har matteträffarna fallit bort i kalendariet. Samverkan och planering mellan lärare och fritidspersonal har fungerat bra. Årshjulet för fritidsverksamheten har inte tagits fram. Behov av tydligare kommunikation mellan rektor och fritids så att all information kring tex APT, kvalitetsdagar fungerar på bästa sätt. Viktigt att det tydligt framgår när fritidspersonal ska närvara vid personalmöte. Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för måluppfyllelse och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för skolan under året. Förskoleklassen har i januari varit på besök på Dalarnas museum. Temat var väsen och folktro vilket var ett bra komplement till vårt pågående sagotema på skolan. Årskurs 3 har tillsammans med kommunens övriga treor träffats i Mockfjärd och provat på orientering och kartkunskap. Treorna har också varit på studiebesök på Minnesstugan i Gagnef för att ta del av hur man levde för hundra år sedan. Årskurs 2 fick besök av en serietecknare som inspirerade och visade grunderna i serieskapande. Hon behandlade ämnet människors utsatthet och att vi alla har ett gemensamt ansvar för att alla ska må bra. Under vårterminen har vi under en tioveckorsperiod varje vecka åkt på simträning i Vansbro. Detta har gett goda resultat och vi ser en positiv effekt när även de yngsta åker med och får vattenvana tidigt. Samtliga av skolans elever går regelbundet till skolskogen där vi arbetar med inlärning och fältstudier på ett praktiskt sätt. Eleverna i år 1 och 2 har en gång i veckan turats om att gå över på förskolan och läsa för barnen, detta har både förskolebarn och våra elever tyckt varit roligt och utvecklande. Förra året 1

4 började vi i några klasser att arbeta med ABC-klubbens läseböcker. I år har samtliga elever i år f-3 arbetat med materialet och vi ser att det lett till ökad måluppfyllelse. Den gemensamma läsningen och diskussioner kring det lästa gör att vi delar läsupplevelsen med varandra. Som en extra rolig händelse så deltog årskurs 3 i ABC-klubbens berättartävling elever i årskurs 3 från hela Sverige deltog och Hilma Wigander i vår årskurs 3 vann förstapris. I matematikundervisningen har vi bytt läromedel. Samtliga elever i år f-3 har arbetat med Favoritmatematik, vilket vi ser har lyft kunskapsnivån. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen För att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen har personalen analyserat enkäter, nationella prov, trivselenkät som elever besvarat samt observationer använts. Utöver detta har statistik från Siris använts för att se resultat över tid. Personalen har med hjälp av ovanstående material värderat det gångna skolåret och i detta dokument redovisat vad man är bra på och vilka förbättringsområden man upptäckt. 2:1 Normer och värden Redovisa arbetet för att motverka kränkande behandling och diskriminering av elever avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under läsåret. Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan och fritids, bla har vi samtal med eleverna om hur vi ska vara bra kompisar. Vi har under läsåret arbetat med Utbildningsradions serie Vara vänner. Vi har sett på avsnitt och diskuterat kring olika dilemman. Vi upplever att barnen är väl medvetna om hur man ska bete sig mot varandra. I början av läsåret hade vi extra fokus på värdegrundsfrågor. Vi diskuterade med eleverna och de fick föra fram sina åsikter. Eleverna och pedagogerna pratade igenom skolans gemensamma regler och beslutade att samma regler skulle gälla detta läsår. Tillsammans med barnen tog vi fram skolans likabehandlingsplan, och pratade med dem om hur viktigt det är att vi alla hjälps åt så att alla kan ha det bra på skolan. Vi pratade också med barnen om hur vi gör när något inte fungerar. Vi använder oss av incidentrapporter vid händelse. För barnens trygghet är alltid minst 1 personal med barnen ute på rast, vid uppkomna behov har fler vuxna funnits ute. Under en period uppstod problem på bussen, barn hamnade i konflikt med varandra. Kontakt togs med fritids på Syrholn och vi kom överens om att en personal på fritids följde med barnen in på morgonbussen för att se till att alla kom på rätt plats med bältet på. När bussen kom fram fick barnen sitta kvar tills en pedagog stämt av med chauffören hur resan gått. Dessa åtgärder gjorde att konflikterna avtog och barnen fick en bra start på skoldagen. Redovisa hur ni arbetar för att skolan ska vara en god miljö för utveckling och lärande där eleven har studiero. Pedagogerna för kontinuerliga diskussioner med eleverna kring samhällets normer och värden. Detta görs tex i samtal i om hur man bemöter varandra i klassrummet och på raster. 2

5 Ytterligare ett exempel på detta arbete är att pedagoger och elever tillsammans har tagit fram gemensamma trivselregler för Björbo skola. Dessa finns att ta del av på Schoolsoft. Vi inleder varje termin med att lägga extra fokus på vår gemensamma värdegrund. Vi har under läsåret sett på programserien Vara vänner där vi sedan diskuterat olika problem och värderingar. På skolan har pedagoger och elever tillsammans arbetat fram en likabehandlingsplan som vi arbetar efter. All skolans personal har ett gemensamt ansvar för elevernas välbefinnande och vidtar vid behov nödvändiga åtgärder för att förhindra och förekomma kränkningar och trakasserier. Vid behov kontaktas elevernas vårdnadshavare. Om det behövs träffas pedagoger, föräldrar och elev för att diskutera elevens sociala uppförande. Kontakten mellan hem och skola sker oftast via Schoolsoft. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin och vid dessa diskuteras elevens sociala utveckling. Analys och Åtgärder för utveckling Vi kan se att våra elever trivs på skolan och känner sig trygga med personalen. Det tror vi är en följd av att vi arbetar hårt med värdegrundsfrågor och har fokus på att alla ska må bra på Björbo skola och fritids. Elever, föräldrar, och personal är insatta i skolans mål och regler och vad som förväntas av var och en. Genom det arbete som skolan bedriver ges eleverna förutsättningar för att utveckla en grundläggande förståelse för vad som är rätt och fel och alla människors lika värde. Vi ser att arbetet hjälper eleverna att utveckla sin empatiska förmåga och visa hänsyn och respekt för människors situation och ta avstånd från förtryck och kränkande behandling. För att förbättra värdegrundsarbetet ytterligare bör samtlig personal föra gemensamma diskussioner kring värdegrundsfrämjande förhållningssätt. Ett annat förbättringsområde om och när kränkningar och trakasserier sker så måste det genast dokumenteras och rapporteras till rektor för vidare hantering av ärendet. 2:2 Kunskaper samt utveckling och lärande Beskriv hur rektor och skolans personal har jobbat kring lärande- och undervisningsprocessen. I vår undervisning på Björbo skola strävar vi efter att varva teoretiska och praktiska inslag. Några exempel är NTA och arbetet i skolskogen. Klass 1-3 har under året arbetat med temat Djuren på vintern. Eleverna har då i klassrummet på olika sätt letat fakta om olika djur. Detta arbete har varvats med fältstudier i skolskogen där eleverna tex letat spår och undersökt livsmiljön för djuren. Undervisningsmetoderna varierar mellan lärarledd undervisning, enskilt arbete samt arbete i små grupper. Vi strävar efter att få eleverna motiverade och aktiva i sin egen lärprocess. Vi uppmuntrar eleverna till att vara lärresurser för varandra. En grundtanke på skolan är att lärandet är allas gemensamma ansvar, både pedagogers, föräldrars och elevers. Det är viktigt att alla känner trygghet på skolan för att lärande ska kunna ske på bästa sätt och vi har därför ett genomtänkt arbete kring värdegrunden. På Björbo skola strävar vi efter att alla följer den gyllene regeln, dvs. det du vill att andra ska göra mot dig ska du göra mot dem. 3

6 Beskriv hur lärarna arbetar för att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Redogör också för den digitala kompetensen hos personalen. Pedagogerna i skolan har under förra läsåret deltagit i kommunens IT-satsning och därmed fått en introduktion i användandet av digitala verktyg, tyvärr ingick inte fritidspedagogerna i denna satsning. Vi använder oss bland annat av ipads som skrivverktyg. Digital skrivning underlättar för elever med t.ex. motoriska svårigheter. Talsyntesen är en stor hjälp för eleverna i sitt skrivande. De digitala verktygen använder vi även för att söka information i vårt skolarbete. Vi arbetar med matematikplattformen Nomp. Samtliga elever i skolår 1-3 har en egen inloggning i Nomp där de färdighetstränar matematik. Till vårt läromedel i matematik finns även digitala matteböcker som eleverna kan arbeta med. Ett antal pedagogiska appar används i vår undervisning. På Björbo skola driver vi tillsammans en skolblogg där vi synliggör elevernas lärande i skolan. Analys och Åtgärder för utveckling När de digitala verktygen fungerar som de ska så ser vi att de är en stor tillgång i undervisningen. En försvårande omständighet är att ingen tid för underhåll av de digitala verktygen finns och därmed har de under större delen av läsåret inte kunnat användas optimalt. För att användandet av digitala verktyg ska fungera optimalt skulle fler ipads behövas så att varje klass fick tillgång till ett visst antal samt ett bokningssystem för samtliga ipads. Fritidspedagogerna omfattades inte av IT-satsningen vilket försvårar arbetet med IT eftersom fritidspersonalen är med i skolans verksamhet. 2:3 Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar ni för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning? Hur följer du som rektor upp detta? (särredovisa förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan) Vi arbetar kontinuerligt med att stärka elevernas självkänsla och självständighet. Med stigande mognad tar de ett större ansvar för sitt skolarbete. Vi pedagoger har tilltro till att eleverna vill och kan utvecklas. Alla elever i år 1-3 har en individuell utvecklingsplan för att följa deras kunskapsutveckling. Till IUP:n hör ämnesmatriser som synliggör elevens måluppfyllelse. Inför varje utvecklingssamtal besvarar eleverna i år 1-3 en trivselenkät. Skolpersonalen verkar för att flickor och pojkar ska ha samma inflytande i undervisningen. På fritids Eleverna ges tid att forska och söka kunskap utifrån deras intressen. Pedagogerna tar reda på elevernas intressen genom fritids råd, förslagslådor samt intervjuer. Vi lyfter och bearbetar elevernas egna funderingar kring aktuella temat som vi arbetar med. Minst 2 gånger per termin har rektorn elevråd tillsammans med 2 elever från varje klass, de får då möjlighet att lyfta frågor och funderingar som rör vår verksamhet. Vid lektionsbesök, samtal med elever och pedagoger får rektor en uppfattning om elevers inflytande och ansvar. Frågan om elevers inflytande diskuteras med pedagogerna även vid medarbetarsamtalet. Hur arbetar ni för att eleverna ska ha kännedom om målen för utbildningen. Vi tydliggör kunskapsmålen för eleverna kontinuerligt i undervisningen. Vid planering av arbetsområden försöker vi att bryta ner målen så att de blir lättförståeliga för barnen. För dokumentation använder vi oss av Schoolsoft där kunskapsutvecklingen kan följas i ämnesmatriser och omdömen. 4

7 Analys och Åtgärder för utveckling För att träna och utveckla elevernas inflytande över sitt lärande ytterligare kommer vi att fortsätta utveckla vårt användande av ämnesmatriser i Schoolsoft. Konkretisering av kunskapsmålen är ett ständigt pågående arbete i klassrummet. Arbetet med självskattning och kamratbedömning är något som vi kommer att vidareutveckla kommande läsår. 2:5 Övergång och samverkan Hur har övergångarna från förskolan till förskoleklass, förskoleklass till grundskolan, årskurs 3 till årskurs 4 fungerat under året? För övergången från förskolan till skolan finns en sedan länge inarbetad rutin. Personal från förskolan och skolan samt fritids träffas för att lämna över barnen. De föräldrar som vill får ett enskilt möte med mottagande personal. Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas särskilt vid överlämnande. De blivande eleverna besöker skolan/fritids för att bekanta sig med lokaler och personal. Årskurs 3 åker en dag i veckan till Syrholns skola för att bl.a. ha slöjd. De har då haft bekant lärare med sig. De blir på detta sätt överskolade/inskolade under ett helt läsår. Vår uppfattning är att övergångarna fungerar mycket bra. Beskriv hur samverkan mellan förskola-förskoleklass-grundskola och fritidshem ser ut Vi arbetar efter handlingsplanen för överlämnande. Pedagogen i förskoleklass besöker barnen på förskolan. Därefter kommer barnen på besök till skolan vid ett flertal tillfällen under vårterminen. Vårdnadshavare bjuds in till föräldramöte innan sommarlovet. De barn som ska börja på fritids i Björbo besöker fritids under maj-juni och börjar sedan i fritidsverksamheten efter sommaruppehållet. Eftersom förskola och skola finns på samma skolgård träffas vi spontant och lär känna varandra, tex i skolskogen och på skolgården. Elever från skolan läser för förskolebarnen 1 gång/vecka. I juni hade vi en planerad aktivitet med förskolan och skolan där vi träffades på skolgården och åt lunch tillsammans utomhus. Analys och Åtgärder för utveckling Vi upplever att överskolningen fungerar bra, barnen känns trygga och känner igen lokaler, personal och barn. Närheten mellan verksamheterna ger en positiv effekt och gör att inskolningen går smidigt. För att förbättra övergångarna ytterligare kommer fritidspersonalen att delta i förskoleklassens föräldramöte innan sommarlovet. 5

8 År 6 2:7 Bedömning och betyg Måluppfyllelse: andel elever som nått betygen A-E, år 6 vårterminen / / /2016 Måluppfyllelse i % F P Tot MV F P Tot MV F P Tot Bild , , ,05 Engelska , ,23 Hem- och konsumentkunskap , , ,41 Idrott och hälsa , , ,67 Matematik , , ,23 modersmål Musik , ,9 15,58 Naturorienterade ämnen ,1 Biologi , ,82 Fysik , ,76 Kemi , ,88 Samhällsorienterade ämnen ,9 Geografi , ,23 Historia , ,08 Religionskunskap , ,38 Samhällskunskap , ,08 Slöjd , , ,67 Svenska , , ,76 Svenska som andraspråk Teknik , , ,35 År 6 Andel A-E nationella ämnesprov Måluppfyllelse 2013/ / /2016 Nationellt prov % F P Tot F P Tot F P Tot Svenska A Svenska B Svenska C Svenska Svenska som andraspråk Engelska A Engelska B Engelska C

9 Engelska D Matematik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap / /2015 Riket 2014/ /2016 Riket 2015/16 Meritvärden år 6 13,35 11,58 13,33 13,04 År 3 Andel elever som nått målen i de nationella ämnesproven år 3 Måluppfyllelse 2013/ / /2016 Nationellt prov % F P Tot F P Tot F P Tot Svenska A Svenska B Svenska C Svenska D Svenska E Svenska F Svenska G Svenska H Svenska som andraspråk Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D Matematik E Matematik F Matematik F Matematik G Matematik G Kommentera skolenhetens resultat i år 3 avseende de nationella ämnesproven. Finns det delområden som får höga resp. låga resultat? Analysera resultaten. (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Resultaten på årets nationella prov i år 3 är överlag mycket bra. I matematik är samtliga godkända i prov A-F1. I prov F2 är det en elev som ej deltagit. Av övriga elever är det 2 elever som inte nått kravet 7

10 för godkänt i prov F2 där det gäller att räkna med skriftliga räknemetoder. Prov G1, bråk, klarade alla elever utom 2 kravnivån. På prov G2, huvudräkning med multiplikation och division, har en elev ej deltagit, övriga elever har nått kravnivån för godkänt. Förutom en elev är det olika elever som ej nått kravnivån på de olika delproven. Även på proven i svenska är resultaten höga. En elev har gjort de 3 första delproven och nått kravnivån på 2 av proven. På övriga delprov har eleven ej deltagit. Av övriga elever har samtliga nått kravnivån för godkänt på delprov A-E. På delprov F, skriva berättelse, har en elev ej nått kravnivån för godkänt. Samma elev har ej nått kravnivån på delprov G, att skriva med skrivregler. En annan elev har ej nått godkänt på delprov H, skriva faktatext. I matematiken upplever vi att bytet av läromedel har bidragit till ökad måluppfyllelse. I svenska har vi nu i större utsträckning haft gemensamma diskussioner om texter vilket hjälpt eleverna till fördjupad läsförståelse. Hur ser måluppfyllelsen ut i övriga ämnen i år 3? Förutom en elev så uppfyller samtliga elever målen i övriga ämnen. Analys och bedömning av måluppfyllelse år 3 Kommentera skolenhetens resultat i år 3 avseende andel elever som når målen i alla ämnen (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Resultaten ser överlag mycket goda ut i samtliga ämnen i år 3. En bidragande orsak till resultaten kan vara att elever och pedagog har haft kontinuitet i undervisningen. Samma lärare har följt eleverna sedan skolår 1 vilket gör att pedagogen haft god insikt i elevens kunskapsutveckling och därmed kunnat stötta på bästa sätt. Det nya läromedlet Favoritmatematik har bidragit till fler diskussioner och mer strukturerad matematikundervisning. I år har olika sorters texter, både att tolka och skriva egna, genomsyrat undervisningen. Detta upplever vi har utvecklat elevernas kunskaper inom läs- och skrivområdet. Eftersom de är goda läsare och skrivare bidrar det till ökad måluppfyllelse även i övriga ämnen. Rektors slutord Under läsåret har Syrholns- och Björbo skolans personal träffats regelbundet för att arbeta med skolverkets läs- och skrivlyft. Det har bidragit till en fördjupad kunskap kring ämnet svenska i alla ämnen. Det har också medfört att skolorna har närmat sig varandra samt att man har utvecklat en struktur för kollegialt lärande. Den strukturen kommer att användas kommande läsår då pedagogerna ska fördjupa sig i 21 centurys skills. Som redovisats i detta dokument trivs eleverna på skolan och skolan har presterat goda resultat. Framför allt ser man att nivån på elevernas kunskaper i matematik och svenska har förbättrats. Läromedelsbytet i matematik är en stor bidragande orsak till det lyftet. I svenska har skrivandet varit ett förbättringsområde i de två senaste kvalitetsredovisningarna. Det har varit elevernas förmåga att skriva olika sorters text och att i skrift resonera, argumentera, jämföra och uttrycka egna åsikter som varit i fokus. Vi kan se att elevernas förmågor att uttrycka sig i skrift förbättrats avsevärt men arbetet med att utveckla elevernas skrivande kommer att fortgå. Vi har pratat och diskuterat elevernas engelskkunskaper. Det vi tycker oss se är att bredden i grupperna är för stor. Det kan få till följd att en sammanhållen undervisning kan bli svår att bedriva om undervisningen ska vara optimal för alla elever. Detta kommer att diskuteras de inledande dagarna ht16 för att ta fram en plan/strategi som kan åtgärda detta problem. 8

11 Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? Utveckla Rektor och värdegrundsarbetet personal Anmälan av kränkningar och trakasserier till Rektor Utveckla arbetet med att involvera eleverna i deras utbildning Utveckla engelskundervisningen Införa ett bokningssystem för ipads Förbättra övergången från förskolan till skola och fritids Fördjupa kunskaperna kring processer som styr/påverkar elevernas utveckling/inlärning Genom kollegiala diskussioner. En plan och ett diskussionsunderlag tas fram. Ansvarig rektor. Förtydliga den/det rutin/ansvar som finns Vid planering av arbetsområden ska vi utveckla arbetet med att bryta ned målen så att eleverna förstår vilka kunskaper de ska utveckla. Genom att ta fram en tydlig arbetsgång från F-klass till åk6. Läromedel till åk1 och 2 införskaffas. Sätta upp en lista med datum, tider för bokning. Fritidspersonalen deltar på blivande förskoleklassens föräldramöte i slutet av vårterminen Genom kollegiala diskussioner. En plan och ett diskussionsunderlag tas fram. Ansvarig rektor. På de gemensamma A- dagarna och konferenser Första gemensamma A- dagen ht16 Löpande under läsåret. På de gemensamma A- dagarna ht16. Läromedel köps in till skolstart. Rektor för förtydligandet och personal för att det genomförs Personal Personal och rektor När och hur följer vi upp? A-dag vt17 A-dagar höstlov 16 Detta kommer att löpande utvärderas A-dag vt17 Vid terminsstart Personal Höstlovet I slutet av vårterminen Löpande under läsåret. Personal Rektor och personal A-dag vt17 A-dag vt17 9