Kvalitetsrapportering Läsåret 2013/14. Björbo skola

Transkript

1 Kvalitetsrapportering Läsåret 2013/14 Björbo skola

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapportering 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål 4.1 Normer och värden Måluppfyllelse Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder för utveckling 4.2 Kunskaper och lärande Måluppfyllelse Analys och bedömning Åtgärder för utveckling 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Måluppfyllelsen Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder för utveckling 4.4 Anpassning och särskilt stöd elevhälsoarbete Måluppfyllelse Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder för utveckling 4.5 Samverkan och omvärlden Måluppfyllelse Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder för utveckling 4.6 Rektors ledarskap och systematiska kvalitetsarbete Måluppfyllelse Analys och bedömning av måluppfyllelsen och Åtgärder för utveckling 5. Uppföljning av likabehandlingsplan 6. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 7. Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan 8. Beslut och ansvarig för kvalitetsrapporteringen 2

3 1. Presentation av skolan Björbo skola Björbo tel e-post Rektor: Hans Andersson tel Skolan är en grundskola årskurs F-2. På skolan finns även ett fritidshem. Det går 44 elever på skolan och det arbetar 4,6 personal. På fritidshemmet är det 32 barn inskrivna och de är i åldrarna 6-10 år. Skolan har ett kök med en kokerska som arbetar heltid. Vaktmästaren arbetar på uppdrag och kommer vid behov. Skolassistenten sitter på en annan skola och arbetar deltid mot Björbo skola. 2. Beskrivning av årets verksamhet Under året har en mindre grupp av lärare utsetts som tillsammans med rektor arbetar med Välskött skola. Gruppen har tagit fram en verksamhetsplan och två ord som ska känneteckna skolans värdegrund och verksamhet som levereras till kunden (elev och föräldrar). Eleverna har regelbundet besökt skolskogen, genom NTA-teman följt larvers metamorfos till fjärilar. Man har genomfört studiebesök på framtidsmuseet och besökt räddningstjänsten i Borlänge. Skolan har varit på Floda IP och genomfört friidrottstävlingar med hjälp av Syrhols skolas 6:or mm. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen För denna kvalitetsredovisning har skolinspektionens beslut, deras enkäter, analyser av nationella prov, trivselenkät som elever besvarat, observationer använts. Siris statistik har också använts för att se resultat över tid. Personalen har med hjälp av ovanstående material värderat det gångna skolåret och i detta dokument redovisat vad man är bra på och vilka förbättringsområden man upptäckt. 3

4 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål 4.1 Normer och värden Måluppfyllelse Ej tillfredställande Tillfredställande God x Mycket god På skolan diskuterar lärare och eleverna den värdegrund samhället vilar på. Att vi alla har ett ansvar i ett demokratiskt samhälle. Hur det personliga ställningstagandet påverkar oss själva och andra, att man ska visa respekt för andra människor och deras åsikter. Den gyllene regeln gäller för alla på skolan. Lärarna motverkar all form av trakasserier och diskriminering av/mot inivider och grupper. Tillsammans vidtar personalen åtgärder om och när elever beter sig olämpligt. Med de yngre barnen diskuterar vi både i grupp och individuellt när något inträffat, det blir då konkret och lätt för barnen att förstå. Värdegrundsdiskussioner förs dagligen i samtal med eleverna som en naturlig del av undervisningen Analys och bedömning av måluppfyllelsen Alla vuxna på skolan har samma värdegrundstankar och har ett gemensamt förhållningssätt. Genom vårt sätt att arbeta känner eleverna trygghet med alla vuxna och kommer till oss om det är något som hänt. Under läsåret har elever och föräldrar svarat på enkäter och svaren visar att barnen känner sig trygga på Björbo skola. Vår analys bekräftas av svaren förädlarna givit på skolinspektionens skolenkät. Bl.a. är deras svar på om skolan stimulerar eleverna, studiero markant över rikssnittet Åtgärder för utveckling Eftersom utvärderingen visar på ett gott resultat fortsätter vi arbetet på samma sätt. För att göra eleverna mer delaktiga i arbetet med normer och värden kommer vi i uppstarten av höstterminen att arbeta med värdegrundsfrågor. Vi ska tillsammans med eleverna arbeta fram regler, diskutera och dokumentera arbetet. Vid föräldramötet presenteras skolans regler och det värdegrundsarbete som gjorts, föräldrarna har då möjlighet att komma med synpunkter. Reglerna läggs sedan ut på Schoolsoft. 4

5 4.2 Kunskaper och lärande Måluppfyllelse Ej tillfredställande Tillfredställande God X Mycket god I vårt arbete strävar vi efter att alla elever ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vi arbetar för att alla elever ska ges möjlighet att nå läroplanens mål. Vi strävar efter en god arbetsmiljö och en strukturerad undervisning. Vi uppmuntrar och vägleder våra elever och stöttar dem på olika sätt för att de ska få goda kunskaper och en bra grund för fortsatta studier. I vår verksamhet arbetar vi med eleverna på olika sätt. Undervisningen varieras mellan praktiska och teoretiska moment. I svenska arbetar vi bland annat med Pilen och Bågen som är både ett praktiskt och teoretiskt material som ger stor möjlighet för eleverna att arbeta på sin egen nivå. Ibland sker undervisningen i helklass och ibland i mindre grupperingar. I vår verksamhet arbetar vi ofta ämnesintegrerat. Vi använder oss ofta av skolskogen i vår undervisning. NTA är också ett exempel på sådan undervisning. Under läsåret har vi utökat vårt användande av IT i undervisningen, vilket gör att individualiseringen ökat och större variation i undervisningen skett. Eleverna har t.ex. fått göra filmer, sagor och egna arbeten med kombinerad text och bild samt blogg. I slutet av läsåret gick vi igenom resultaten på de nationella proven i trean och analyserade resultaten. Sammanfattning av resultat på nationella prov åk Svenska 12 elever har genomfört proven, 7 pojkar och 5 flickor. Av dessa har 6 elever klarat alla delprov, 3 pojkar och 3 flickor. Av dem som inte klarat alla delprov har 3 elever, 2 pojkar och 1 flicka, missat ett delprov, 2 elever, bägge pojkar, har missat två delprov och 1 elev har missat fem delprov. Delprov A: tala har 11 elever klarat. En elev, flicka, klarade inte detta eftersom hon halvvägs in i provet tystnade och vägrade att säga något mer. Delprov B: läsa (läsförståelse) har 1 elev, pojke, missat. Det fattades en poäng. Delprov C: läsa (läsförståelse, faktatext) har 2 elever, pojkar, missat. Delprov D/E: läsa (högläsning med efterföljande textsamtal) har alla elever klarat. Delprov F/G: skriva (berättelse handling/form) 3 elever, 2 pojkar och 1 flicka, har inte klarat F (handling). 4 elever, pojkar, har inte klarat G (form). De har klarat stavningen bättre än meningsbyggnaden. Innehållet i berättelserna är med ett undantag ganska skralt. Man hade kunnat underkänna fler om man varit väldigt hård i bedömningen. 5

6 Delprov H: skriva (faktatext) 1 elev, pojke, har inte klarat detta. Provet var indelat i två likvärdiga delar och han klarade den första. Matematik 12 elever har genomfört proven, 7 pojkar och 5 flickor. Av dessa har 3 elever klarat alla delprov, samtliga pojkar. Av dem som inte klarat alla delprov har 4 elever, 1 pojke och 3 flickor, missat ett delprov. 3 elever, 2 pojkar och 1 flicka, har missat tre delprov. 2 elever, 1 pojke och 1 flicka, har missat fyra delprov. Delprov A: muntligt har alla elever klarat. Delprov B: naturliga tal, huvudräkning, de fyra räknesätten 0-20, likhet har 4 elever, 1 pojke och 3 flickor inte klarat. Delprov C: talföljder, geometriska mönster har 2 elever missat, bägge pojkar. Delprov D: taluppfattning, tals användning har 3 elever missat, 2 pojkar och 1 flicka. Delprov E: mäta, jämföra, uppskatta längd har 5 elever missat, 3 pojkar och 2 flickor. Delprov F: symmetri, skriftlig räknemetod har 7 elever missat, 3 pojkar och 4 flickor. Symmetridelen har gått bra för alla, men de behärskar ännu inte algoritmerna. Delprov G: huvudräkning har alla elever klarat. Ser man på provresultaten i stort har svenskan gått bättre än matematiken Att skriva berättelse har skilt ut sig negativt. Nästan alla elever har svårt att hitta på en intressant berättelse och att hålla en röd tråd. Innehållet är det svåra, och det tål att tänka på hur man lär dem detta. Kanske behöver de ta del av fler berättelser på olika sätt. I matematiken kan man undra vad som är slarvfel och vad som faktiskt fattas. Vi kan säkert säga att de behöver träna mer på skriftlig räknemetod (algoritmer) och att de hade behövt jobba mer med mätning. I övrigt är det spridda skurar, nått fel här och nått fel där Analys och bedömning Vi har haft ett bra och strukturerat arbetssätt och eleverna har fått möjlighet att arbeta utifrån sin egen nivå. Elever och pedagoger har under läsåret som gått fått bra stöttning av speciallärare. Ser man på resultatet av de nationella proven brister elevernas förmåga att skriva. De har problem med innehåll och att hålla en röd tråd i sina berättelser. När vi tittar på matematiken behöver eleverna träna mer på skriftliga räknemetoder och taluppfattning. Det är fler elever som ej klarat delproven i matematik än i svenska. Detta har fått oss att ifrågasätta material och arbetssättet vi använder i matematik. 6

7 4.2.3 Åtgärder för utveckling För att arbeta mer konkret med taluppfattning och grundläggande matematik ska vi i större utsträckning använda oss av praktiska övningar. För att se att eleverna har önskad utveckling ska vi dokumentera och följa upp med hjälp av diamant och NCM:s tester. Med hjälp av dessa kan vi följa elevens utveckling över tid och sätta in åtgärder tidigt om så behövs. Under höstterminen börjar vi arbeta med materialet En läsande klass för att utveckla elevernas förmåga att läsa och skriva. Vi fortsätter att följa upp elevernas kunskapsutveckling för att se att utvecklingen går åt rätt håll. Framförallt vill vi se en ökad skrivutveckling hos barnen. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Måluppfyllelse Ej tillfredställande Tillfredställande God x Mycket god Vi arbetar hela tiden med att stärka elevernas självkänsla och självständighet. Med stigande mognad tar barnen ökat personligt ansvar för sina studier. Vid arbetet med t.ex. Bågen och Pilen har barnen ett stort inflytande över sitt arbete och kan välja vad de vill arbeta med för stunden. Vi pedagoger har ett öppet och entreprenöriellt förhållningssätt och har en tilltro till att eleverna vill och kan utvecklas. Eleverna ges möjlighet att komma med egna tankar och idéer i undervisningen. Alla elever har en individuell utvecklingsplan för att följa deras kunskapsutveckling. Vi tänker på att göra vad vi kan för att pojkar och flickor ska ha samma inflytande och utrymme i skolan. 2 gånger per termin har eleverna elevråd tillsammans med skolans rektor, där de lyfter frågor och funderingar som rör vår verksamhet. På skolan finns också ett matråd som träffas några gånger/läsår Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi anser att vårt arbete för att utveckla elevernas inflytande varit bra. Vi lyssnar på elevers synpunkter och försöker tillmötesgå dem i undervisningen. Vid arbetet med Pilen och Bågen har de ett stort inflytande och det märks på deras engagemang. Eleverna har fyllt i enkäter om hur de upplever skolverksamheten. Där får de bl.a. svara på om de upplever att de får vara med och tycka till om sitt skolarbete. Samtliga av skolans elever har svarat att de har inflytande över undervisningen 7

8 4.3.3 Åtgärder för utveckling Från och med höstterminen 2014 kommer vi att använda oss av ämnesmatriserna som finns i Schoolsoft, både elev och förälder har tillgång till dessa över internet. Skolans mål och elevens kunskapsutveckling blir då tydlig för elever och föräldrar, på så sätt kan de vara mer delaktiga i sina barns skolgång. 4.4 Anpassning och särskilt stöd elevhälsoarbetet Måluppfyllelse Ej tillfredställande Tillfredställande God x Mycket god För elever i behov av särskilt stöd nivå anpassas undervisningen på olika sätt. Till exempel används annat material eller anpassning av material, mängd och svårighetsgrad. Grupper där elever med särskilda behov finns stöttas upp med mer personal och därmed ges mer stöd till dessa elever. Specialläraren arbetar på skolan 2 dagar per vecka. Hon arbetar med elever på varierande sätt. Bland annat kollar hon av elevernas kunskapsutveckling för att se att de har önskad utveckling, vi följer den kommunala planen. Specialläraren arbetar också med både enskild undervisning och i klass med elev, handleder även personalen och finns med i arbetet kring pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Specialpedagogen arbetar på skolan en dag i veckan, hon arbetar då enskilt med några elever. Specialpedagogen finns med i arbetet kring pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Elever med särskilt stöd har tillgång till lärplatta/dator i skolarbetet. De arbetar då tex med övningar i Lexia på datorn. På ipads finns många olika individanpassade övningar Analys och bedömning av måluppfyllelsen Det arbete som bedrivits har fungerat och givit resultat. Eleverna befinner sig på olika nivåer, har olika förutsättningar och kommit olika långt i sin utveckling. Vi möter eleven där den befinner sig och anpassar på olika sätt så det ska passa elevens nivå, vi försöker vara i elevens proximala utvecklingszon. Vi är flexibla och har olika gruppkonstellationer efter elevernas behov, mindre grupper och enskild tillfällig undervisning. Elever i behov av stöd får de hjälpmedel de behöver t.ex ipads, dator och individanpassade lösningar/övningar. Enligt enkäter som både elever och föräldrar svarat på tycker de att de får den hjälp de behöver. 8

9 4.4.3 Åtgärder för utveckling Vi anser att vi bedriver ett bra arbete gällande elever i behov av särskilt stöd. För att utveckla detta arbete ska vi se över organisationen på skolan. Mer flexibla lösningar utifrån elevernas behov. 4.5 Skola- hem, Övergång, Samverkan och omvärlden Måluppfyllelse 5 Ej tillfredställande Tillfredställande God Mycket god x För övergången till skolan finns en sedan länge inarbetad rutin. Personal från förskolan och skolan samt fritids träffas för att lämna över barnen. De föräldrar som vill får ett enskilt möte med mottagande personal. Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas särskilt vid överlämnande. Under sommaren samarbetar förskolan och fritids för att successivt flytta förskolebarnen över till fritids. Genom detta blir de inskolade på fritids och lär känna de barn de ska gå i skola med. Eleverna från Björbo besöker Syrholns skola när åk 4-6 har sin friidrottsdag. De tillbringar då en dag på skolan tillsammans med sin/sina nya lärare. Vid analys av nationella proven i åk 3 satt Björbo skolas lärare med Syrholns lärare och tog del av resultatet. Lärarna diskuterade resultatet och var delaktiga i vilka områden man skulle förbättra. Föräldrarådet är ett råd sammansatt av föräldrar som har barn i vår verksamhet. Rådet sammanträder ca 4 ggr. läsår. Rektor och personal deltar. Vid mötet förs minnesanteckningar som publiceras för alla föräldrar på schoolsoft. Vid mötet diskuteras olika skolfrågor och information ges kring aktuella händelser, organisation och verksamheten i stort. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Vid samtalet har läraren tagit del av elevens och vårdnadshavares uppfattning av skolan och utbildningen. Man diskuterar elevens utveckling och gör en IUP. Det som är i fokus på mötet är elevens trivsel i skolan, den ämnesmässiga och sociala utvecklingen barnet har. I schoolsoft ligger planering för de olika ämnena vilket gör att vårdnadshavare vet vilka ämnesområden som studeras för tillfället, vilka målen med detta är, hur det ska genomföras och ev. läxor/hemuppgifter. Ömsesidig kontakt mellan lärare och förälder på schoolsoft ger båda parterna information som är bra att veta Analys och bedömning av måluppfyllelsen 9

10 Vi upplever att övergångarna mellan verksamheterna fungerar bra och att eleverna känner sig trygga inför bytet. Genom att vi har ett väl inarbetat arbetssätt vid överskolning fungerar det mycket bra I skolverkets analys framkommer det att vi varit otydliga när det gäller IUP och skriftliga omdömen. Eleverna har inte fått omdömen i skolans alla ämnen och skolinspektionen ger skolan kritik för bristfälliga individuella utvecklingsplaner. Samverkan mellan skola och fritids måste förbättras för att fritids ska bli bättre på att planera sin verksamhet för att stödja eleverna i deras utveckling Åtgärder för utveckling Vi följer planen för överlämnande som vi har. Det är önskvärt att organisationen blir klar i god tid så att både elever, föräldrar och personal kan förbereda sig ordentligt. För att åtgärda brister i elevernas individuella utvecklingsplaner ska vi använda matriser i alla ämnen där eleven får undervisning. Det ska finnas en framåtsyftande formativ bedömning i alla ämnen. Detta för att vägleda både elev och förälder i vad barnet bör tänka på i sina studier för att utvecklas optimalt. Denna bedömning utgör grunden i IUP:n. Genom att alla parter använder skolverkets ämnesmatriser i schoolsoft är det enkelt för vårdnadshavare att följa sitt barns ämnesmässiga utveckling. Samverkan mellan skolan och fritids måste finnas för att kunna stödja eleverna i deras utveckling. Regelbundna träffar med de olika skolorna i vårt rektorsområde för att få en gemensam samsyn t.ex. vad man gör i de olika ämnena och vad som förväntas när de kommer till nästa skola. Samarbete med rättning av nationella prov, framför allt i år 3, för att tidigare lärare ska se vilka krav som ställs på eleverna samt underlätta rättningen. 4.6 Rektors ledarskap och systematiska kvalitetsarbete Måluppfyllelse Vid skolinspektionens besök framkom brister som ligger på ledningsnivå, rektors ansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Detta för att ge eleverna möjlighet att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Detta ska ske under medverkan av lärare, övrig personal, elever och dokumenteras. 1

11 Rektor ska informera samtliga lärare om vilka skyldigheter de har vid och inför utvecklingssamtalet. De skriftliga omdömena ska innehålla elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eleven får undervisning i. Samt att det framgår i IUP:n vilka insatser det behövs för att eleven utvecklas optimalt. En plan mot kränkande behandling som fyller författningarnas krav ska snarast utarbetas. Rektor måste se över lärarbehörigheten så att eleverna kan få undervisning av lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Ta fram en timplan som visar hur mycket undervisningstid eleverna får i varje enskilt ämne samt ev. skolans val under sin tid på Björbo skola Analys och bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för utveckling De punkter som ovan redovisats visar på brister som är under behandling. Detta dokument är ett led i att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen har bl.a. analyserat resultaten på de nationella proven och hittat områden de ser brister och som de planerar att arbeta med kommande läsår. Rektor har informerat lärarna om vilka skyldigheter de har inför och vid utvecklingssamtalet. I detta ärende har rektor beslutat att alla lärare ska använda de ämnesmatriser skolverket tagit fram. De ska löpande, under terminen, fyllas med vad eleven kan samt ge formativ bedömning i alla ämnen eleven får undervisning i. Personalen har utvärderat den likabehandlingsplan man hade och de mål som var satt i den. En elevenkät har gått ut och analyserats av personalen och rektor. En ny plan är under framtagande. Personalen kommer att tillsammans med eleverna ta fram en ny plan mot kränkande behandling vid terminsstart. På a-dagarna innan eleverna börjar ska rektor gå igenom den plan för vägledning och framtida utbildning- och yrkesval som finns framtagen i kommunen. Personalen ska sedan planera den vägledning som ska ske kommande läsår, när, hur och vad. För att klara behörighetskraven är det planerat att en lärare börjar på lärarlyftet för att läsa in teknik, en lärare är under utbildning till speciallärare och blir klar vt15. Personalen ska samarbeta under rektors ledning och använd varandras ämnes kompetenser vid planering, undervisning och bedömning av elever. Under förutsättning att inget oväntat sker under kommande läsår ser det ut som vi kommer att ha behöriga lärare i alla ämnen. Eleverna fick den undervisning som de skulle ha men rektor kunde inte visa detta. Rektor har nu tagit fram en timplan för skolan. 1

12 5 Uppföljning av likabehandlingsplan De mål som sattes för läsåret 2013/2014 var av mycket övergripande natur och svåra att utvärdera. Att eleverna är trygga på skolan bekräftas av skolenkäten som skolinspektionen haft föräldrarna att svara på. Skolinspektionen påpekade brister i skolan likabehandlingsplan och förelade skolan att snarast utarbetas en plan mot kränkande behandling som fyller författningarnas krav. Vi kommer att diskutera likabehandlingsplanen i varje klass vid terminsstart för att tillsammans med eleverna ta fram en ny plan för kommande läsår. Nya Mål 2014/15 Ingen ska känna sig trakasserad eller kränkt. Om det ändå inträffar ska alla veta hur ärendet hanteras. Vid ett ärenden ska rektor informeras via incident rapporten. Tillsammans med eleverna ta fram en ny plan mot kränkande behandling för kommande läsår. Skolans regler ska vara tydliga och väl förankrade hos både personal, föräldrar och elever. 6 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. Efter att ha fått verksamheten genomlyst av skolinspektionen kom ett antal förbättringsområden fram, de har alla tagits upp och behandlats i denna kvalitets redovisning. Vid nästa kvalitetsredovisning räknar rektor med att de brister som inspektionen påpekat är åtgärdade. Skolinspektionen kan inte, p.g.a. bristande dokumentation, ta ställning till om Björbo skolan ger eleverna förutsättningar att nå kunskapskraven. Rektor bedömer trots detta att Björbo skola är en väl fungerande skola. Enligt svaren på elevenkäten så trivs alla elever och de upplever nästan inga kränkningar. I skolinspektionens frågeenkät till föräldrarna så var de överlag nöjda med skolan, t.o.m. över rikssnittet. Det framgår också av denna redovisning vilka områden lärarna identifierats som förbättringsområden för skolan. Ett problem som kan vara svårt att komma till rätta med är att eleverna får behöriga lärare i alla ämnen. Det ser bra ut för kommande läsår men en liten skola är sårbar. Om en lärare 1

13 slutar ska dennes kompetens fyllas och det kan vara svårt. Det man kan göra är att försöka bredda personalen kompetens och en plan finns för detta. 7 Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan Vad ska göras? Hur? När? Vems ansvar? Uppföljning? Vi kommer att diskutera likabehandlingspla Vid terminsstart kommer planen mot kränkningar att Vid termins start Lärare och rektor I början av september ska den vara klar. nen i varje klass vid diskuteras med Läggs ut på terminstart för att eleverna. De ska schoolsoft för tillsammans med involveras i föräldrar och eleverna ta fram en ärendegång och vad presenteras på ny plan för lagen föreskriver. föräldrarådet och kommande läsår. föräldramötet. Eleverna ska vara Synpunkter medvetna hur vi mailas till rektor. agerar vid vid Trivselenkät ut incidenter och till eleverna innan kränkningar. höstlovet. Vi inför nya tester i matematik och skrivning. Skola och fritidspersonal samplanerar organisationen för att ha flexibla lösningar för eleverna. Ökad kontakt mellan skola och fritids i DF. Vi ska arbeta med En läsande klass för att utveckla Vi använder oss av relevanta tester i diamant och NCM:s material. För test i skrivning kommer kontakt tas med speciallärare. Diskussion innan skolstart om hur arbetet ska bedrivas. Via telefon och mail/schoolsoft. Börja använda det nämnda materialet vid terminsstart. Varje termin och efter behov På konfere nstid löpande. Kontin uerligt under termine n. Under lektions Lärare och speciallärare. Personalen. Personalen skola/fritids. Personalen. Vi följer upp resultaten kontinuerligt. Vi utvärderar vid höstlovet. Kontinuerligt. Första uppföljning sker vid höstlov. 1

14 elevernas läsning och skrivning. Elevärendegången har fungerat men mycket har skötts informellt. Detta behöver formaliseras på bättre sätt för att kvalitetssäkra arbetet bättre. Detta ska förbättras genom att de rutiner som finns blir tydligare för personalen och nya rutiner tas fram om så behövs. tid hela läsåret. A- dagar innan elevern a komme r och löpande Rektor Vid e-hälsa möten och ht14 okt samt vt15 mars För att åtgärda brister i elevernas individuella utvecklingsplaner ska alla lärare använda matriser i alla ämnen där eleven får undervisning. Det ska finnas en framåtsyftande formativ bedömning i alla ämnen Förbättra samverkan mellan verksamheterna i rektorsområdet Lärarna planerar sin undervisning så att de kan fylla i ämnesmatrisrena i de ämnen eleverna får undervisning i. Användandet av matriserna och hur det fungerar i schoolsoft grundläggs under a- dagarna. Regelbundna träffar som planeras in i kalendariet Vid termins start och löpande En gång i månade n Rektor och personal Rektor Vid första utvecklingssamtal et gör rektor en avstämning I nästa års kvalitetsredovisni ng. 8 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Behandlad och beslutad i APT Rektors underskrift Hans Andersson 1