Religionsvetenskap och lärande

Transkript

1 Huvudämne Religionsvetenskap och lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola

2 Inledning I dagens samhälle aktualiseras ständigt frågor kring religion och etik samt religionens roll i Sverige och i världen. Med utgångspunkt i de krav som ställs på människor i ett modernt, globalt, inkluderande och mångfaldigt samhälle är religionsvetenskap och lärande en utbildning för dig som vill arbeta med dessa frågor tillsammans med barn och ungdomar. Religionsvetenskap och lärande introducerades hösten 2001 som ett huvudämne i den nya lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Ämnet har allt sedan starten haft studenter med inriktning mot både yngre barn och äldre barn, ungdomar och vuxna i skolan (Gt, Gs, Gy) och är således en professionsutbildning där religionsvetenskaplig ämnesteori och villkor för lärande integreras. Hösten 2007 omorganiserades alla lärarutbildningens kurser på Malmö högskola och en ny struktur för huvudämnet infördes. Sist i detta dokument återfinns en översikt över både den gamla och den nya strukturen. Grundtanken vid konstruktionen av huvudämnet har varit att integrera ett studium av olika religioner i världen och deras betydelse i samhället med etik och livsfrågor, samt ett studium av pedagogik och ämnesdidaktik. Samtidigt har huvudämnets olika delkurser genomsyrats av en strävan efter att studenterna utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt till dessa i ämnet integrerade delar. En viktig del i huvudämneskonstruktionen utgörs av den s.k. verksamhetsförlagda tiden (vft) av utbildningen som omfattar 37,5 hp. Erfarenheterna från vft:n ska på ett naturligt sätt integreras i de ämnesteoretiska studierna, i den s.k. högskoleförlagda tiden, (hft). På grundnivå läser alla studenter tillsammans, men under särskilda delar av kurserna väljs olika inriktningar, t.ex. i de ämnesdidaktiska momenten då studenterna är indelade enligt vald åldersinriktning. Tanken med det åldersintegrerade arbetssättet är att studenterna ska utveckla ett 0-12 perspektiv. Först på avancerad nivå läser studenterna skilda kurser inom ramen för huvudämnet. Samtliga kurser kännetecknas av att de både fokuserar studentens eget lärande och studenten som blivande lärare. Gt-studenterna läser 210 hp totalt varav 60 hp utgörs av s.k. sidoämnesstudier medan Gs/Gy-studenterna läser hp där hp utgörs av sidoämnesstudier. Kärnan i huvudämnet religionsvetenskap och lärande Kärnan i huvudämnet har konstruerats utifrån utgångspunkten att religion och religiositet är centralt både för den enskilda människan, för gruppen och för samhället, i såväl ett lokalt som ett globalt perspektiv, i det (sen-)moderna samhället. I huvudämnet fokuserar vi kring frågor som rör samhälleliga förändringar, som modernisering och globalisering, samt hur dessa har påverkat, och påverkar, religiösa och kulturella traditioner. Inom ramen för huvudämnet studeras hur tro, tradition och ritual förs vidare i ett mångkulturellt samhälle. Vidare studeras hur den enskilda människan, hennes meningsskapande och livstolkning påverkas av att hon lever i en ständigt föränderlig värld och i miljöer av kulturell och religiös mångfald. I barns, ungdomars och vuxnas livsvärld där meningsskapande och identitetskonstruktion är pågående processer blir frågor som rör etik och livsfrågor viktigt. I huvudämnet problematiserar och reflekterar studenterna därför kring t.ex. frågor som berör etnicitet och genus, liksom makt och global rättvisa, demokrati och värdegrund. Integrerat med det religionsvetenskapliga ämnesteoretiska innehållet finns pedagogiken och didaktiken, d v s villkoren för lärandet. Inom ramen för huvudämnet integreras didaktiska överväganden med skolans olika styrdokument samt med elevers olika livsvillkor, behov och förutsättningar. Kunskapsteoretiska frågor diskuteras bl.a. vid val av ämnesstoff, t.ex. vems berättelser och vilka berättelser ges utrymme i undervisningssituationer. Viktigt i huvudämnet är legeringen av ett religionsvetenskapligt ämnesinnehåll och villkoren för lärandet. En central fråga i huvudämnet blir hur man kan bedriva religionsvetenskaplig undervisning i mångfaldens samhälle. Då studenterna varje kurs är ute på sin vft görs erfarenheter som problematiseras och tas tillvara i huvudämnesstudierna på olika sätt. Centralt för huvudämnet är att vidga studenternas perspektiv till att omfatta hela

3 läraruppdraget. Studenterna ska kunna skapa meningsfulla läroprocesser och göra välmotiverade didaktiska val i olika undervisningssammanhang. I huvudämnesstudierna ingår också att studenterna ska analysera och reflektera över sin egen och andras praktiska teori, samt att de ska utveckla ett tydligt demokratiskt ledarskap. Huvudämnet religionsvetenskap och lärande har en flervetenskaplig ansats vilket i jämförelse med ett traditionellt akademiskt studium av religionsvetenskapliga ämnen ger en ny och professionsinriktad kompetens. I huvudämnet religionsvetenskap och lärande är målsättningen att de studerande ska erövra kompetenser för att kunna möta elever i både dagens och framtidens skola. Huvudämnet religionsvetenskap och lärande och skolämnet religionskunskap Skolämnets utveckling under 1900-talet speglar de stora samhälleliga förändringsprocesser som ägt rum i Sverige. Från att ha varit ett ämne som dominerades av studier i Biblisk historia och kristendom, kom Lgr62 där ämnet hette kristendomskunskap och Lgr69 där ämnets rubrik var religionskunskap. I denna förändringsprocess ser vi en övergång från undervisning som var konfessionellt bunden till Svenska Kyrkan, över till undervisning som betonade en allsidig och objektiv undervisning i kristendomskunskap och vidare till en undervisning som fokuserade religionskunskap. I Lgr69 introducerades också livsfrågebegreppet och vi ser en tydlig övergång till krav på mer elevorienterad undervisning. En utbildning för blivande lärare i religionskunskap speglar således förändringar i det omgivande samhället och integrerar centrala omvärldsfrågor. De studerande i huvudämnet religionsvetenskap och lärande ska utveckla kompetenser och förmågor för att kunna undervisa i skolämnet religionskunskap i den svenska grundskolan och gymnasiet. Innan en beskrivning av kunskapsuppbyggnaden inom huvudämnet presenteras, fokuseras här det centrala innehållet och några av målen för religionskunskapsundervisningen, så som de är formulerade i kursplanerna 2000 respektive för gymnasiet För grundskolan gäller att skolämnet religionskunskap ska bidra till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en förmåga att agera ansvarsfullt. Eleverna ska ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur, samt ha kunskaper om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar i några andra livsåskådningar. Ämnet ska också genom fördjupade kunskaper om religion och livsåskådning bidra till förståelse av traditioner och kulturer och därmed ge en grund för att bemöta främlingsfientlighet samt utveckla elevernas känsla för tolerans. I kursplanen för religionskunskap för gymnasiet betonas liknande frågor men med en ökad progression av samtliga delar. Här betonas Sverige som ett mångkulturellt samhälle och att det kräver att människor med olika tros- och värdeföreställningar upprätthåller demokratiska värden för ett samhälle med både gemenskap och skillnad i kulturella referensramar. Vidare betonas att etikundervisning är centralt för att ge viktiga och konstruktiva verktyg för tolkningen av demokratiska värden, för hur samhällsliv och sociala relationer ses mot bakgrund av begrepp som jämlikhet och jämställdhet och berör därvid också frågor kring kön, sexuell identitet och etnicitet. Utifrån dessa grundläggande beskrivningar av vad religionskunskapsämnet innehåller speglas också förhållanden i det svenska samhället och framför allt i den svenska skolan. Därmed ger de riktlinjer för vad religionsundervisningen i skolan ska fokusera. En lärarutbildning för blivande lärare bör kombinera ett ämnesinnehåll som bygger upp kompetenser och förmågor för att undervisa i skolämnet religionskunskap men också för samverkan med andra skolämnen. Samtidigt bör den skapa förutsättningar för de studerande att utveckla förmåga att analysera samtiden och att självständigt skapa ett ämnesinnehåll i sin egen undervisning som blir meningsfull för elever och kan skapa goda relationer i ett mångfaldigt och hållbart samhälle.

4 Kunskapsuppbyggnaden i huvudämnet religionsvetenskap och lärande En övergripande progressionstanke ligger i själva huvudämnesstrukturen där ämnets kärna bildar utgångspunkt för kursplanerna. Tanken är att de olika kurserna både vidgar och fördjupar kunskapsbildningen, såväl inom som mellan kurserna på grundnivå och avancerad nivå. Idealt sker kunskapsbildningen så att studenterna i varje delkurs både lär sig om och av ämnesinnehållet. Studenterna skapar kunskap om hur de kan arbeta tillsammans med elever kring personlig utveckling, så att eleverna kan få tillfälle att pröva och kritiskt granska sina egna och andras erfarenheter, påståenden och värderingar i dialog med skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag. Centralt i huvudämnet är också moment som bidrar till kompetens som befrämjar medborgerlig bildning, bl.a. genom att fokusera kring begrepp som tolerans, förståelse, respekt och empati. Grundnivå På grundnivå ges fem kurser inom ramen för huvudämnet religionsvetenskap och lärande som tillsammans med den inledande terminens första kurs Att bli lärare ger studenterna grundläggande ämnes- och lärarkompetens. Kurserna bygger på varandra inbördes så att de utvecklar kunskapen kring den enskilda individen, gruppen och det omgivande samhället i relation till lokal, regional och global nivå, och här introduceras vetenskapliga teorier och metoder. På grundnivå ingår också studier av konflikthantering och kunskaper om att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt introduceras frågor kring bedömning och betygsättning. I den första kursen utgår studierna från den enskilda människan och hennes frågor inför livet och tillvaron och här introduceras centrala begrepp inom religionsvetenskap med koppling till skolans styrdokument. Samtidigt som studierna i huvudämnet påbörjas startar en process där studentens egen livstolkning medvetandegörs. Ämnesinnehållet relateras till både den enskilda individen och det omgivande samhället där det i första hand rör den lokala nivån och studenterna utforskar religioners och livsåskådningars betydelse i närmiljön. Därefter vidgas och fördjupas studierna till att omfatta kulturmöten och religionsmöten i Sverige. Här betonas bl.a. ungdomars frågor kring identitet och livsstil. Likaså fokuseras kring lärande i mångkulturella miljöer. På denna nivå studeras vilka förändringar som har skett, och sker, i det svenska mångreligiösa landskapet. På den tredje nivån fokuseras religiösa traditioner i relation till globala förhållanden. Existentiella frågor och aktuella internationella samhällsfrågor bildar underlag för problematisering och knyter an till teoribildning kring identitet, makt, representation och förändringsprocesser i samhället. Något förenklat kan huvudämnet sägas bestå av ett kunskapsbygge i varje kurs kring de tre begreppen religion, vetenskap och lärande. Innehållet i dessa begrepp vidgas och fördjupas under utbildningens gång. Sammansmältningen av dessa centrala begrepp bildar legeringen av ämnesteori och praktik för huvudämnet. Avancerad nivå I de fyra, respektive sex, kurser som ligger på avancerad nivå vidgas och fördjupas kunskapen kring individ, grupp och samhälle kopplat till religionsvetenskapligt ämnesinnehåll. Här kvalificeras kraven så att studenterna mer självständigt kan knyta an till och tillämpa olika teoribildningar kring religion, vetenskap och lärande. I kurserna på avancerad nivå formas ämnesinnehållet också utifrån både lokala och globala perspektiv på vad som gör ett samhälle hållbart, och knyter an till teoribildningen kring identitet, makt, representation och förändringsprocesser i samhället. Internationaliseringsperspektivet blir tydligare, bl.a. då flera av kurserna innehåller engelskspråkig litteratur och därmed kopplas huvudämnesstudierna också till internationell forskning i högre grad än på grundnivå. Progression i huvudämnet Religionsvetenskap och lärande Progressionen i huvudämnet byggs upp genom att ämnesinnehållet i alla delkurserna både vidgas och fördjupas efterhand. Några exempel där progressionstanken är mer synlig:

5 Tanken är att språk-och skriftspråksutveckling ska integreras i huvudämnet och följa innehållet till viss del i kurserna. I kursen Religion, etik och livsfrågor som är den första kursen i huvudämnet får både tidigarelärarna, senarelärarna och gymnasielärarna en introduktion kring språkutvecklande läromiljöer. Innehållet kopplas till kursens frågor om religion, etik och livsfrågor. Kursen Kulturmöten och identitet i skolan innehåller språkutvecklande undervisning i ett andraspråksperspektiv där även det kulturella perspektivet bearbetas tillsammans med det språkliga. På så sätt knyts även detta område till huvudämnet. Avslutningsvis i kursen introduceras studenterna i tematiskt arbetssätt där de själva får söka litteratur med utgångspunkt i religionsämnet för ett tänkt tematiskt arbete utifrån barns/elevers egna frågor. Progressionen kan ses i att studenterna utvecklar en större medvetenhet kring språkanvändning i funktionella sammanhang. I huvudämnet används idag en utbildningsplattform som en gemensam arbetsyta, med möjlighet till kommunikation i olika former mellan såväl lärare och studenter, som studenter och studenter. IT och medier skapar nya möjligheter för att använda olika former för lärande i huvudämnet religionsvetenskap och lärande. Inom ramen för det självständiga arbetet (SAG) integreras digitala uttrycksformer såsom rörlig bild och stillbild, digitalt berättande och andra former av digital produktion och publicering. Detta vidgar lärandet inom huvudämnet och anpassar undervisningen till den förändring som har skett, och sker, i samhället och som speglas i att många elever har tillgång till ett informationsflöde i hemmet som inte fanns tidigare. Studenter i huvudämnet religionsvetenskap och lärande får genom integreringen av IT och digitala medier i huvudämnet en god plattform att stå på när de i sin verksamhetsförlagda tid och senare som färdiga lärare ska möta elever på deras villkor och med deras erfarenheter ute i skolorna. Då det gäller examinationer är grundtanken att studenterna möter olika former av examinationer inom ramen för huvudämnet. Likaså att graden av problematiserande och forskningsrelaterade examinationsinnehåll ökar, samt graden av studenternas självvärdering och medbedömning. Även kring frågor som rör bedömningsproblematik finns en progressionstanke så att de studerandes erfarenheter och kunskaper om bedömning utvecklas inom ramen för huvudämnet. De studerande ska kunna konstruera prov och andra arbetsuppgifter utifrån både summativa och formativa syften så att deras framtida elever ska kunna reflektera över sin egen läroprocess. Målet är att de studerande ska kunna konstruera uppgifter som lyfter fram kontextuell kunskap, analys och självständigt tänkande samt uppgifter som också prövar färdigheter. I huvudämnet har också utvecklats en genomtänkt struktur för studiebesök och exkursioner och här uttrycks progressionen genom studenternas aktivitet och medverkan, så att de på avancerad nivå både planerar och genomför guidning vid studiebesök. Malmö Högskolas perspektivområden klass, genus, etnicitet och miljö, är integrerade i alla huvudämnets delkurser i varierande grad men progressionen ska vara tydlig för de studerande. På grundnivå möter de studerande perspektiven integrerade i kursinnehållet samtidigt byggs progressionen upp så att dessa i kurserna på avancerad nivå kopplas till pågående forskning och teoribildning. I alla kurser finns olika skrivmoment där det vetenskapliga skrivandet successivt utvecklas. Detta sker genom det självständiga arbetet (SAG) om 15 hp i den sista kursen på grundnivå och på den avancerade nivån skriver studenterna olika uppgifter av vetenskaplig karaktär. Tanken är att uppgifterna ska ha en tydlig progression mot examensarbetet om 15 hp i den nästsista kursen i huvudämnet på avancerad nivå. Internationalisering är ytterligare ett utvecklingsområde där vi i huvudämnet religionsvetenskap och lärande har en tydlig progression, vilket synliggörs i både struktur, innehåll och litteratur. Enstaka internationella utbyten har skett inom vissa kurser och planer finns på ett utökat samarbete med lärarutbildningar bl a i Holland. Likaså finns planer på att införa en studieresa till något land av central betydelse i en av de sista kurserna på avancerad nivå. Inom ramen för huvudämnet har flera studenter beviljats stipendier och genomfört s k MFS, Minor Field Studies i bl a Uganda, Ghana och Indien, där de bedrivit fältarbete i samband med att de skrivit sina examensarbeten.

6 Under den verksamhetsförlagda tiden finns också en progressionstanke inom ramen för huvudämnet där målsättningen är att de studerande utvecklas från novis till professionell lärare som aktivt bidrar till skolutveckling. Målet är att utbilda lärare som har goda kompetenser i huvudämnets teoretiska delar, som har utvecklat en egen medveten, teoretiskt förankrad, praktik och som självständigt och kreativt möter elever i framtidens skola. Huvudämnets relation till forskning Huvudämnet religionsvetenskap och lärande ansluter väl till den magisterutbildning som utvecklats i Utbildningsvetenskap. Inom huvudämnets ramar finns också anknytning till de forskningsmiljöer i bl a historiska studier, Barndom, lärande och ämnesdidaktik, som redan finns på Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Med utgångspunkt i huvudämnet finns goda möjligheter att utveckla angelägen forskning för framtidens skola. Huvudämnets struktur Kurser i huvudämnet antagning före 2007 Nuvarande kurser i huvudämnet T1:1 Att bli lärare T1:1 Att bli lärare T1:2 Utveckling och lärande T1:2 Religion, etik och livsfrågor T2:1 Religion, etik och livsfrågor T2:1 Kulturmöten och identitet i skolan T2:2 Kulturmöten i skolan T2:2 Myter, riter och symboler T3:1 Myter, riter och symboler T3:1 Religioner i världen T3:2 Existentiella frågor i globalt perspektiv T3:2 Existentiella frågor i globalt perspektiv T4:1 Elevers läroprocesser, behov och utveckling SIDOÄMNESSTUDIER T4:2 Religionsvetenskaplig metodkurs projektarbete T6:1 Religion, makt och identitet (Gt) T5:1 Religioner i världen (Gs/Gy) T6:2 Religionsvetenskap och lärande (Gt) T5:2 Religion, modernitet och globalisering T7:1 Examensarbete (Gt) T7:1 Religioner i världen (Gt) T7:2 Att vara lärare (Gt) T7:2 Examensarbete (Gt) T7:1 Existens, modernitet,globalisering(gs/gy) T9:1 Religion, individ och samhälle (Gs/Gy) T7:2 Religion, ungdomskultur, medier (Gs/Gy) T9:2 Examensarbete (Gs/Gy) T8:1 Religion, makt och identitet (Gs/Gy) T8:2 Religionsvetenskap och lärande (Gs/Gy) T9:1 Examensarbete (Gs/Gy) T9:2 Att vara lärare (Gs/Gy) Arbetslaget i huvudämnet religionsvetenskap och lärande Ht Huvudämnesansvarig: Bodil Liljefors Persson, Lärarutbildningen, Malmö högskola