RegionCity Synpunkter på förslagen från Reiulf Ramstad Arkitekter (RRA), Erik Möller Arkitekter (EMA) och Kanozi Arkitekter (Kanozi)

Transkript

1 RegionCity Synpunkter på förslagen från Reiulf Ramstad Arkitekter (RRA), Erik Möller Arkitekter (EMA) och Kanozi Arkitekter (Kanozi) Allmänt Alla förslagen är i grunden mycket lika, som en helt naturlig följd av de gemensamma ställningstaganden som togs i workshopsarbetet under våren. I våra kommentarer koncentrerar vi oss därför på skillnaderna i förslagen. Det är främst anslutningen av bangårdsviadukten mot Bergslagsgatan, och de olika planmönster som följer av detta, som skiljer förslagen åt. Andra skillnader är hur man utformar parkrummet mot Bergslagsbanans stationshus, samt i vilken utsträckning man eftersträvar att göra de övre planen allmänt tillgängliga. Gemensamt för alla förslag (inkl vårt eget till del) är att mycket sägs om blandstadens många fördelar samtidigt som förslagen visar en hård funktionssegregering i den vertikala skiktningen. Så gott som alla helt offentliga platser ligger i gatuplanet samtidigt som det som ger blandstaden dess eftertraktade brokighet finns högre upp. Vår bild av blandstaden är en miljö där boende, verksamheter, handel och resandefunktioner ligger samlat och blandat i det offentliga rummet, och där arbete blandas med lek, fritid och rekreation. För att RegionCity skall bli en blandstad i denna bemärkelse tror vi att det krävs att tillgängligheten till de övre planen blir mycket bättre Liljewall arkitekter/ Fredrik Löfvenberg Markus Bergerheim C:\Users\fredrik\Documents\Brev RegionCity.docx Liljewall arkitekter ab: Töpelsgatan 5b, Göteborg, telefon , telefax , info@liljewall-arkitekter.se, Arkitekter SAR/SIR/FPR/LAR/MSA, Byggnadsingenjörer SBR, Org.nr , Medlem i Svenska Teknik & Designföretagen, Kvalitets- & miljöcertifierade enligt ISO 9001/ ISO 14001

2 RRA Stadsväv i gatuplanet Spannmålsgatan har en sträckning parallell med Bergslagsgatan och ligger två kvarter, med 1800-talsstruktur, söder om denna. Söder om gatan följer strukturen 1600-talsmönstret och gatan blir på så vis axeln där de två riktningarna bryts. Stadstjänaregatan får, som den andra huvudaxeln, en förlängning rakt in mot RegionCity, och där de två axlarna möts skapas ett generöst torg. Öster om bangårdsviadukten, och söder om Spannmålsgatan, bildas en mindre, intimare, plats som också blir entrépunkten från öster när Gullbergsvass fortsättningsvis byggs ut. Spannmålsgatan har en rak sträckning (+ enligt SpaceScape) och längs denna ligger en följd av platsbildningar, från Nils Ericsonterminalen - över det centrala torget - till den östra entréplatsen. Parken mot Bergslagsbanans stationshus Ett triangulärt parkrum bildas genom att RegionCitys norra fasad följer 1600-talsriktningen fram till bangårdsviadukten, för att öster därom övergå till 1800-talsriktningen och föras fram mot Bergslagsgatan. Parken omgärdas av trafikerade gator, i norr mot Bergslagsgatan, i söder mot angöringsgatan till RegionCity och mot öster mot busstråket till/från viadukten. Bangårdsviadukten Viadukten anpassas till kvartersstrukturen med en mjuk böj och bussfilerna separeras från biltrafiken. Bussrampen når gatunivån före korsningen med den norra angöringsgatan vilket lämnar fri passage, längs denna, vidare mot Gullbergsvass. Bilrampen ligger intill Spannmålsgatan vilket gör att det primära stråket in till RegionCity från öster har en bilramp på ena sidan. Kontakt med Skansen Lejonet Genom att lägga Spannmålsgatan parallellt med Bergslagsgatan får man ingen siktlinje direkt mot skansen, utan denna siktlinje tillskapas längs en egen gata som utgår från den sydöstra delen i RegionCity. Gatan har en riktning som avviker från de dominerande tals- och 1600-talsnäten och verkar endast vara motiverad av just siktlinjen mot Skansen Lejonet. Kan tyckas vara en drastisk åtgärd, speciellt då gatan utgår från det kanske mest otillgängliga och minst publika hörnet av RegionCity. Anslutning mot Nils Ericsonterminalen Nybyggnaden dockar mot den befintliga terminalen i hela dess längd (i gatuplanet). Medför att terminalen integreras helt i det nya, men också att dagens öppna passage från stationens södra del till den norra skärs av. Efter stängningsdags måste man alltså ta omvägen fram till Stadstjänaregatans förlängning. Stadsväv i de övre planen och vertikalt Från gatuplanet finns möjligheten att nå tre platsbildningar på plan 1 via utvändiga trappor/ramper. Härifrån kan man sedan fortsätta upp till plan 2 och, ett fortfarande utvändigt, kommunikationsstråk som även ansluter till bangårdsviadukten med ett torg. Från plan 2 kan man nå en utsiktsplats på plan 3 i den norra delen, samt också en möjlig utvändig anslutning till den framtida överdäckningen av spårområdet, i söder. Man kan alltså utifrån nå handels- och stationsytorna på plan 0, plan 1 och plan 2. I övrigt sker all vertikal förflyttning invändigt. Det innebär att kulturskikten på plan 4 plan 7 endast kan nås via invändiga trapphus, vilket förstås också gäller för alla kontors-, bostads-, och hotellytor inom RegionCity. C:\Users\fredrik\Documents\Brev RegionCity.docx 2

3 Sammanfattningsvis har förslaget fyra offentliga platser över gatunivån, tillgängliga utifrån, på plan 1 och plan 2. Höghusstruktur Förslaget låter slanka höghuslameller bildas genom att grundklossarna (som ges av gatunätet) stegvis karvas ur utifrån. Grönytor förläggs till de tak och terrassytor som uppstår efterhand. Gatusektionerna vidgar sig uppåt. + Vi uppskattar förslagets klara gatustruktur och dess många fina, välstuderade platsbildningar, med ett spännande rörelsemönster upp till plan 1 och plan 2 (plan 3). Planen visar hur man kan bygga en varierad stadsmiljö med tydliga gaturum varvat med platser/torg av olika karaktär. + Att man når offentliga platser på plan 1 och plan 2 utifrån (helt tillgängliga). - Svag koppling mot Skansen Lejonet C:\Users\fredrik\Documents\Brev RegionCity.docx 3

4 EMA Stadsväv i gatuplanet Spannmålsgatan får en sträckning med riktning rakt mot Skansen Lejonet. Söder om gatan följer strukturen 1600-talsmönstret medan planen för övrigt, i stort sett, följer talsmönstret, med undantag av Kruthusgatan som också är 1600-tal. Stadstjänaregatan har, som den andra huvudaxeln, en förlängning rakt in mot RegionCity, och får i framtiden sin fortsättning tvärs över spårområdet.. Öster om bangårdsviadukten, mellan Spannmålsgatan och Kruthusgatan, bildas en mindre, kringbyggd, plats som också blir entrépunkten från öster när Gullbergsvass fortsättningsvis byggs ut. Spannmålsgatan har en rak sträckning (+ enligt SpaceScape) och får genom att vara placerad långt söderut god fri höjd vid passagen under bangårdsviadukten. RegionCity genomkorsas av ett strikt och tydligt gatunät men saknar större öppna ytor i de centrala delarna. Större platser/torg finns vid Nils Ericsonterminalen och vid entrépunkten från öster. Parken mot Bergslagsbanans stationshus Ett rektangulärt parkrum bildas genom att RegionCitys norra fasad följer 1800-talsriktningen fram till Västlänkens station, väster om Stadstjänaregatan. Entrén till RegionCity förskjuts därigenom söderut, vilket öppnar för möjligheten att Västlänkens station upplevs som friliggande i parken, och att avståndet till nedfartsrampen, till underliggande parkeringsdäck, blir så kort som möjligt. Parken omgärdas av trafikerade gator, i norr mot Bergslagsgatan, i söder och öster av angöringsgatan till RegionCity och mot väster av Stadstjänaregatan. Bangårdsviadukten Viadukten anpassas inte till kvartersstrukturen, utan skär genom kvarteren med en mjuk böj. Busstrafik och biltrafik separeras inte i två ramper utan ligger samlat. Förslaget skiljer ut sig genom att inte försöka gömma undan viadukten, utan snarare framhäva den som ett tydligt, fristående, infrastrukturelement. Om detta är avsikten känns det mindre övertygande att binda viadukten med anslutningen till Kruthusgatan. Bussrampen når gatunivån före korsningen med den norra angöringsgatan vilket lämnar fri passage, längs denna, vidare mot Gullbergsvass.. Kontakt med Skansen Lejonet Genom att lägga huvudstråket Spannmålsgatan med riktning rakt mot skansen blir kopplingen förstås helt självklar och optimal. Anslutning mot Nils Ericsonterminalen Nybyggnaden dockar delvis mot den befintliga terminalen (i gatuplanet). Medför att terminalen integreras mot det nya, men också att dagens öppna passage från Centralstationens södra del till den norra skärs av. Efter stängningsdags måste man alltså ta omvägen fram till Stadstjänaregatans förlängning. Stadsväv i de övre planen och vertikalt Från gatuplanet finns möjligheten att nå plan 1 via utvändiga trappor/ramper längs med Spannmålsgatan, och även utmed Nils Ericsonterminalens östra sida. På plan 1 går ett indraget gångstråk längs Spannmålsgatan, med en koppling över gatan mot en delvis överbyggd plats, strax väster om viadukten. Från det indragna gångstråket finns även en utvändig koppling upp till plan 2 i söder, mot bangården. I övrigt sker all förflyttning inomhus eller via inomhusmiljöer. Med detta upplägg kan man alltså endast nå handelsytorna på plan 1, utifrån, i den södra delen av RegionCity. C:\Users\fredrik\Documents\Brev RegionCity.docx 4

5 Det innebär att handels- och kulturskikten med sina gårdsmiljöer på plan 2 plan 7 endast nås via invändiga kommunikationer och trapphus, vilket förstås också gäller för alla kontors-, bostads-, och hotellytor inom RegionCity. Sammanfattningsvis har förslaget en offentlig plats över gatunivån, tillgängliga utifrån, på plan 1. Höghusstruktur Förslaget låter slanka höghuslameller bildas genom att grundklossarna (som ges av gatunätet) stegvis karvas ur in- och utifrån. Grönytor förläggs till de tak och terrassytor som uppstår efterhand. Gatusektionerna vidgar sig uppåt. + Den rektangulära parken mot Bergslagsbanans stationshus att låta parken följa Bergslagsgatan är helt logiskt och ger ett klassiskt anslag samtidigt som många problem vid den nordvästra entrépunkten får en naturlig lösning. Det är så här parken skall bli. + Spannmålsgatan, primärstråket, riktar sig mot Skansen Lejonet + Det kringbyggda östra torget, som träffar helt rätt i skala, mellan Kruthusgatan och Spannmålsgatan - Alldeles för få torg/platser i centrala delarna av RegioCity bara gator. - Dåliga utomhussamband med plan 1 och vidare uppåt. - Valet att låta bebyggelsestrukturen anpassa sig efter viadukten (istället för tvärtom.) C:\Users\fredrik\Documents\Brev RegionCity.docx 5

6 Kanozi Stadsväv i gatuplanet Spannmålsgatan har en sträckning parallell med Bergslagsgatan och ligger två kvarter, med 1800-talsstruktur, söder om denna. Som ett andra tydligt stråk i väst-östlig riktning, fast i 1600-talsmönstret, ligger Kruthusgatan, norr om Spannmålsgatan. Stadstjänaregatan får, som den andra (eller tredje?) huvudaxeln, en förlängning rakt in mot RegionCity, och där de två axlarna möts skapas ett generöst torg. Öster om bangårdsviadukten, mellan Spannmålsgatan och Kruthusgatan, bildas ett torg som också blir entrépunkten från öster när Gullbergsvass fortsättningsvis byggs ut. Från torgets södra del dras en sikt- och gatulinje mot Skansen Lejonet, och mellan denna och Kruthusgatan anläggs en kilformig park. Spannmålsgatan har en rak sträckning (+ enligt SpaceScape) och längs denna ligger en följd av platsbildningar, från Nils Ericsonterminalen - över det centrala torget - till den östra entréplatsen. Parken mot Bergslagsbanans stationshus Ett triangulärt parkrum bildas genom att RegionCitys norra fasad följer 1600-talsriktningen fram till bangårdsviadukten, för att öster därom avslutas med ett kvarter fram till Bergslagsgatan. I bangårdsviaduktens förlängning anläggs ett gångstråk med trappor utmed det östra kvarteret, fram till Bergslagsgatan. Förslaget skiljer sig från övriga förslag genom att inte ha en angöringsgata som fortsätter in i Gullbergsvassmönstret, utan angöringstrafiken leds ut mot Bergslagsgatan vid parkens östra sida, parallellt med gångstråket. Detta medför att det mesta av parkytan tas upp av korttidsparkering och vägbanor. Bangårdsviadukten Viadukten anpassas till kvartersstrukturen och böjer av ett kvarter söder om Bergslagsgatan. Buss- och bilfiler ligger i samma ramp, oseparerat, vilket ger en enhetlig och klar trafikapparat som samtidigt anpassas till det övergripande gatunätet. Kontakt med Skansen Lejonet Genom att lägga Spannmålsgatan parallellt med Bergslagsgatan får man ingen siktlinje direkt mot skansen, och inte heller Kruthusgatan lyckas med detta, utan denna siktlinje tillskapas längs en egen gata som utgår från den södra delen av Gullbergstorg. Siktlinjen öppnar sig emellertid direkt när man passerar under bangårdsviadukten på Spannmålsgatan så man kan gott hävda att Skansen Lejonet blir väl synlig i stadslivet Anslutning mot Nils Ericsonterminalen Nybyggnaden dockar mot den befintliga terminalen i hela dess längd. Medför att terminalen integreras helt i det nya, men också att dagens öppna passage från stationens södra del till den norra skärs av. Efter stängningsdags måste man alltså ta omvägen fram till Stadstjänaregatans förlängning. Stadsväv i de övre planen och vertikalt På plan 1 är två innergårdar, utmed bangårdsviadukten, tillgängliga utifrån och Stadstjänaregatan får i fonden trappor som leder upp mot en framtida överdäckning av bangården. I övrigt sker all vertikal förflyttning inomhus, för allmänheten begränsat till de tider som handelshus, resecentra och kulturinstitutioner håller öppet och för boende, kontorsperonal och hotellgäster begränsat till innehav av passerkort. På plan 3 ligger ett band med offentliga innergårdar, men eftersom de endast nås via omgivande handelsytor är tillgängligheten också här begränsad till handelns öppettider. C:\Users\fredrik\Documents\Brev RegionCity.docx 6

7 Sammanfattningsvis har förslaget två offentliga platser över gatunivån, tillgängliga utifrån, på plan 1. Höghusstruktur Förslaget utgår från en kvartersstruktur med öppna innergårdar, vilka etableras efterhand men finns fullt ut på plats fr.o.m. plan 3. Höghuslamellerna fås genom att delar av den kringbyggda gården ges högre höjd. Strukturen ger på många ställen höga och mörka gatusektioner, kombinerat med mörka gårdsrum, eftersom en stor del av den totala byggnadsvolymen förläggs till gränssnittet gata/gård. + Den övergripande situationsplanen där Kruthusgatan och Spannmålsgatan bildar tydliga huvudstråk i väst-östlig riktning och där man även lyckas koppla mot Skansen Lejonet, via ett sekundärt stråk, från centrum av RegionCity. + Markplanet i RegionCity med tydliga och välavvägda gaturum och rejäla torg. Vi tilltalas speciellt av Spannmålstorget, medan Gullbergstorget blivit väl stort, även om dess placering är klockren där Kruthusgatan och Spannmålsgatan strålar samman. + Det är det bästa förslaget för bangårdsviadukten. Den anpassas till kvartersstrukturen, den är samlad och inte uppdelad i buss- och bilramper, och framför allt blir det en mycket snygg gångförbindelse mot Bergslagsgatan, där trapporna och gångstråket fortsätter i viaduktens huvudriktning rakt fram i kröken. - Det är ett problematiskt anslag att bygga upp RegionCity med en kvartersstruktur med öppna, kringbyggda, gårdar. Både gator och gårdar får dåliga ljusförhållanden, och de fixerade, relativt grunda, husdjupen ger dålig flexibilitet. - Dåliga utomhussamband med plan 1 och vidare uppåt. - Dockningen mot Nils Ericsonterminalen alltför brutal, med byggnader i full höjd direkt mot terminalbyggnaden. C:\Users\fredrik\Documents\Brev RegionCity.docx 7