REGIONCITY STADSBYGGNADSANALYS AV PARALLELLA UPPDRAG

Transkript

1 REGIONCITY STADSBYGGNADSANALYS AV PARALLELLA UPPDRAG

2 INNEHÅLL MÅLSÄTTNINGAR SPACE SYNTAX-ANALYS - Metodförklaring - Förutsättningar - Plananalys -Slutsatser REKOMMENDATIONER MEDVERKANDE Alexander Ståhle Tobias Nordström Spacescape AB Östgötagatan 100 SE Stockholm Tel: info@spacescape.se 2

3 MÅLSÄTTNINGAR FÖR REGIONCITY FRÅN JERNHUSENS PROGRAM FÖR REGIONCITY Huvudsyftet med den nordöstra delen av RegionCity är att skapa en plats där allting möts. Här ska det vara bekvämt att resa och samtidigt ska stadsdelen utgöra en länk i staden. Gator ska utformas för att vara gång- och cykelvänliga och platserna vistelsevänliga. Handeln och servicen i stadsdelen ska både svara på stationens och stadens behov. Samtidigt skall stationens olika funktioner hållas samman över tiden. FRÅN GÖTEBORGS STADS STADSLIVSANALYS Utveckla långa gatustråk med ett pärlband av målpunkter Utveckla älvrummet till ett rekreativt gång- och cykelstråk Bejaka en variation av tillgängliga och mindre tillgängliga stadsrum Utveckla både snabba, tillgängliga och rekreativa cykelstråk Omvandla vägbarriärer till stadsgator och främja gående längs centrala stråk Bygg blandat tätt och grönt Utveckla torg som är både tillgängliga i staden och i stadsdelen 3

4 SPACE SYNTAX-ANALYS STADEN SETT FRÅN ETT GATUPERSPEKTIV METODFÖRKLARING I följande space syntax-analys analyseras överblickbarheten mellan stadsrum. Det innebär att varje linje i princip motsvarar en siktlinje i verkligheten. Med hjälp av dessa siktlinjer kan sedan avståndet i riktningsförändringar mellan stadsrum beräknas. Stadsrum med få riktningsförändringar till många andra stadsrum får ett högre värde medan mer avskilda stadsrum får ett lågt värde. Högre värde får alltså linjer som hänger ihop med många andra linjer inom få riktningsförändringar, Vi kan förenklat tala om att ett högre värde motsvarar ett stadsrum som är lättare att hitta till och därmed mer naturligt använt än ett stadsrum med lägre värde i analysen. På så vis kan alltså den upplevda närheten visualiseras i en färgskala. Space syntax-analyser av detta slag kallas inom forskningen för rumsintegrationsanalyser och har visat sig fånga stadsrummens potential som såväl målpunkter och gångflöden. Utifrån målen med RegionCity är en space syntax-analys av rumsintegration både relevant för att bedöma hur naturligt olika gator blir (vid sidan av de lokala målpunkterna) och i vilken grad som de föreslagna gatunäten förmår skapa överblick och tillgänglighet i staden som helhet. Täthet och flöden ingår ej i analysen, utan bara den rumsliga relationen mellan stadsrummen. Genom en utveckling av analysmetoderna inom space syntax kan nu även mindre vinkelförändringar särskiljas från större och på så vis ge en rättvis bild av kontinuiteten i gatunätet. Dessa analyser kallas för betweeness-analyser och har särskilt visat sig vara gångbara för att förklara potentiella cykelstråk där genheten snarare än den lokala orienterbarheten är avgörande. Analyser av betweeness kan användas i det fortsatta arbetet med att framför allt peka ut vilka stråk som bör vara väl anpassade till cykelstrafik. 4

5 FÖRUTSÄTTNINGAR - Hisingsbron (13 meter segelfri höjd enligt beslut 2012) - Ny bangårdsviadukt (dragning enligt Jernhusens program) - Evenemangsentrén (enligt Jernhusens program) - Burgrevearkaden enligt Jernhusens program - Interiöra stationsstråk då dessa leder till kollektivtrafik Då kopplingen till ett framtida utbyggt Gullbergsvass är en av de viktigaste strategiska frågorna för RegionCity som nav i en större stadskärna, har ett prelimininärt gatunät för Gullbergsvass (utifrån tidigare planer från stadsbyggnadskontoret) infogats i analysmodellen. Detta gör det möjligt att uttala sig om hur de olika förslagen knyter an till de framtida centrala Göteborg i väst-östlig riktning. Uppenbart kommer flera stadsdelar i centrala älvstaden vara utbyggda när väl Gullbergsvass är det. En närmare utredning om gatunätet i Gullbergsvass och en överdäckning av bangården har emellertid inte ingått i arkitektkontorens uppdrag. Därför ska inte förslagen bedömas i dessa delar, 5

6 LÄSANVISNING I plananalysen har förslagen bedömts efter hur de påverkar hur stadsflöden och målpunktsflöden distribueras. Med stadsflöden menas här den naturliga genomströmningen av gående mellan stadsdelar. Längs många stadsgator utgör detta flöde den övervägande delen av det totala gångflödet. Space syntax-analyser har i forskningen visat sig väl kunna förklara hur detta gångflöde distribueras beroende av hur gatunätet är sammansatt och vilka gator som är mest tillgängliga i detta. Med målpunktsflöden menas här de gångflöden som skapas i samband med kollektivtrafik eller större handelskluster. I detta fall har entréerna till Västlänken, Centralstationen, Nils Ericssonterminalen och Nordstan tagits med för att de kommer ha stor påverkan på det framtida kundflödet i stadsdelen. I plananalysen har entréerna till de viktiga resemålpunkterna markerats med svarta punkter. Potentialen för stadsflöden representeras av en färgskala där röd färg visar på mycket tillgängliga stadsrum, ner till blå som visar på mycket avskilda stadsrum. Det är viktigt att ha med sig att de kontinuerliga stråken i analysen bryts upp i siktlinjer på grund av att de böjs eller slutar i en byggnad men att de verkligheten ändå kan uppfattas som mer eller mindre kontinuerliga beroende på hur kraftig denna böj är. 6

7 PLANANALYS 7

8 KANOZI 8

9 En förlängning av Skeppsbrostråket är mycket effektiv för att tillgängliggöra de inre delarna av RegionCity. Taxistationen är via Bergslagsgatan välintegrerad i stadsväven och i nära kontakt med Västlänken. Viktiga resemålpunkter Kontinuerlig förlängning av Bergslagsgatan till Skeppsbrostråket tillgängliggör Regionens hus Torg i mycket centralt läge ökar mångfalden av vistelsekvaliteter i RegionCity Bangårdsviadukten är väl tillgänglig i stadsväven. Ett mer sammanhängande gatunät på överdäckningen skulle stärka Bangårdsviaduktens tillgänglighet än mer. Trappa förlänger stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen Här skulle en koppling öka tillgängligheten till det överdäckade området. Här skulle en ny gång- och cykelbro förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen. KANOZI SKAPAR EN SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV MED HJÄLP AV LÅNGA KONTINUERLIGA ÓFFENTLIGA STRÅK GENOM STADSDELARNA. HÄR ÄR ÄVEN BANGÅRDSVIADUKTEN INKLUDERAD OCH GES EN STOR ANVÄNDNINGSPOTENTIAL FÖR GÅENDE OCH CYKLANDE. DE OFFENTLIGA PLATSERNA OCH RESEMÅLPUNKTERNA LIGGER ALLA I ANSLUTNING TILL DE LÅNGA KONTINUERLIGA STRÅKEN. DET SKAPAR EN GOD GRUND FÖR ORIENTERBARHET I REGION CITY. KANOZI STADSVÄV 9

10 SLUTSATSER KANOZIS STADSVÄV Kanozi skapar en mycket sammanhängande stadsväv. Tack vare långa kontinuerliga stråk förbi och igenom alla omgivande stadsdelar vävs RegionCity samman med Göteborgs stadskärna. Bangårdsviadukten får med sitt läge, kopplingar till gatuplanet och bebyggelse längs vägen en stor potential för såväl gående, cyklister och bilar. Förlängningen av Bangårdsviadukten via en trappa till Bergslagsgatan ger stråket ökad tillgänglighet. Uterulltrappor binder också effektivt ihop bangårdsviadukten med gatuplanet. Överdäckningen förbättrar sambandet med omgivningen och ger hela stråket aktiva fasader, vilket är viktigt för såväl trygghet som stråkets stadslivspotential. En rak dragning av Bangårdsviadukten innebär också en bättre möjlighet att få en entré från Bangårdsviadukten till Västlänken. Att ha möjlighet att leda cykel eller barnvagn i trappan mellan Bergslagsgatan och Bangårdsviadukten är en stor fördel men för de flesta cyklister är en separat cykelbana runt kvarteret den snabbaste och därmed naturligaste vägvalet. SLUTSATSER KANOZIS STADSRUM Gångfartsgator i RegionCity ger stöd för stadsliv samtidigt som de ökar tillgängligheten för rörelsehindrade och utryckningsfordon Torg i central korsning ger utrymme för vistelsekvaliteter och både manifesterar och skapar förutsättningar för RegionCity som en mötesplats Offentlig plats i central korsning inne i RegionCity manifesterar RegionCity som mötesplats och skapar förutsättningar för vistelsevärden och evenemang som annars inte skulle ta plats i RegionCity. Mjuka men aktiva kanter stimulerar till vistelse på torget öster om bangårdsviadukten Bra torg och parker kännetecknas av mjuka men aktiva gränser mot omgivningen. Torget är ett exempel på när platsens gränser kan stimulera till stadsliv. Bebyggelsen och gatuutformning ger förutsättningar för mjuka men aktiva kanter genom gångfartsgator och potentiellt sett många entréer och lokaler i direkt kontakt med torget. 10

11 ERIK MÖLLER 11

12 Kontinuerlig förlängning av Bergslagsgatan till Skeppsbrostråket tillgängliggör Regionens hus Med föreslagen lokalgata synliggörs Regionens hus/bergslagsbanans stationshus som landmärke in i RegionCity. Detta kan vara positivt för upplevelsen av ett historiska djup i stadsdelen samtidigt som det stärker målpunktens orienterbarhet Här skulle en koppling öka tillgängligheten till det överdäckade området. Viktiga resemålpunkter Bangårdsviadukten skulle kunna kopplas tydligare till gatuplanet i RegionCity. Svängen åt öster innebär en svagare kontakt mellan Bergslagsgatan Stampen. Detta minskar tillgängligheten i stadsväven. Trappa förlänger stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen Här skulle en ny gång- och cykelbro förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen. ERIK MÖLLER SKAPAR I STORT SETT EN SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV GENOM STADSDELARNA. MELLAN DE LÅNGA KONTINERLIGA STRÅKEN FINNS OCKSÅ MÅNGA MER AVSKILDA STADRUM, I SYNNERHET I DET ÖVRE PLANET, VILKET SKAPAR EN STOR POTENTIELL VARIATION AV INTENSITET I STADSLIVET. BANGÅRDSVIADUKTEN ÄR NÅGOT MINDRE TILLGÄNGLIG ÄN I KANOZIS FÖRSLAG. ERIK MÖLLER - STADSVÄV(AXIALKARTA: MARKPLAN + PLAN 1 ) 12

13 SLUTSATSER ERIK MÖLLERS STADSVÄV Erik Möller skapar en i stort sett sammanhängande stadsväv. Tack vare långa kontinuerliga stråk förbi och igenom alla omgivande stadsdelar vävs RegionCity samman med Göteborgs stadskärna. Många av de offentliga passagerna leds också via övre plan som i regel är mer avskilda än de stadsrum som befinner sig i gatuplanet. Detta skapar en stor potentiell variation av mer och mindre naturligt använda stadsrum inom RegionCity. Bangårdsviadukten får dock en mindre tillgänglighet då den inte direkt möter upp Bergslagsgatan. SLUTSATSER ERIK MÖLLERS STADSRUM RegionCity saknar en tydlig offentlig plats i gatuplan I Erik Möllers förslag finns inte en större offentlig plats, utan istället en bredare gata med plats för gatuliv och uteservering. Även om sådana gator på de gåendes villkor erbjuder stora stadskvaliteter, kan de inte inrymma torgets mångfald av stora och små möten, liksom dess funktion som andrum, skiljt från de större flödena. Många cykelparkeringar kopplade till resemålpunkterna förbättrar tillgängligheten för cyklister. Bra strategi att splittra upp cykelparkering på flera entréer då parkeringen med större sannolikhet hamnar mellan startpunkten och målpunkten. 13

14 LILJEWALLS 14

15 Bangårdsstråket kan stärkas av genare förlängning till Bergslagsgatan Taxistationen är via Bergslagsgatan och parkstråket västerut mycket välintegrerad i stadsväven och samtidigt överblickbar från de två Västlänksuppgångarna. Viktiga resemålpunkter Kontinuerlig förlängning av Bergslagsgatan till Skeppsbrostråket tillgängliggör Regionens hus Fler riktningsförändringar längs Spannmålsgatan än i övriga förslag minskar överblickbarheten längs ett potentiellt mycket viktigt stråk. Interiör koppling minskar stråkets överblickbarhet. Här skulle en koppling öka tillgängligheten till det överdäckade området. Trappa förlänger stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen Här skulle en ny gång- och cykelbro förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen. LILJEWALLS SKAPAR EN NÅGOT MINDRE SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV MELLAN REGIONCITY OCH OMGIVNINGEN. REGIONENS HUS OCH TAXISTATIONEN VID BERGSLAGSGATAN ÄR DOCK MYCKET VÄL TILLGÄNGLIG. LILJEWALLS STADSVÄV (AXIALKARTA: MARKPLAN + PLAN 1 ) 15

16 SLUTSATSER LILJEWALLS STADSVÄV En mindre överblickbar dragning av Spannmålsgatan ger RegionCitys stadsväv en mindre tillgänglighet Fler riktningsförändringar längs Spannmålsgatan än i övriga förslag minskar överblickbarheten längs ett potentiellt mycket viktigt stråk. Konkret innebär det att man inifrån RegionCity inte kan se Nordstan och Gullbergsvass samtidigt. En förlängning av stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen är mycket positiv utifrån rörelsefriheten i stadsdelen. En förlängning av stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen är mycket positiv utifrån rörelsefriheten i stadsdelen. Föreslagen plats ger spektakulära utsikter samtidigt som den är rofylld då den skyddas från biltrafik. Kopplingen mellan den överdäckade delen av RegionCity och Hisingsbrostråket utgörs här av en interiör trappa, vilket minskar överblickbarheten. Tydlig uppdelning i ett offentligt gatuplan för genomströmning och lokala rörelser i de övre planen En tydlig uppdelning i nödvändiga offentliga passager i gatuplanet och mer frivilliga passager i de övre planen då dessa enbart leder vidare till handel och annan utåtriktad verksamhet inom fastigheterna. SLUTSATSER LILJEWALLS STADSRUM Mycket lite plats för vistelse inne i RegionCity Torg öster om Bangårdsviadukten hamnar perifert då det inte ligger i anslutning till Spannmålsgatans förlängning Då den stora parkytan angränsar till trafikbelastade gator kan dess vistelsekvalitet minska Platsbildning vid änden av siktlinjen från Hisingsbron på överdäckning skulle kunna utvecklas till ett mycket populärt torg Idén med att förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen med en platsbildning med utsikt i båda väderstrecken är mycket intressant och skulle kunna skapa en unik plats. En bred passage intill Nils Ericssonterminalen kan förhindra trängsel i ett potentiellt sett mycket välanvänt stråk 16

17 REIULF RAMSTAD 17

18 Taxistationen är via Bergslagsgatan och Bangårdsviadukten välintegrerad i stadsväven och samtidigt överblickbar från de två Västlänksuppgångarna. Kontinuerlig förlängning av Bergslagsgatan till Skeppsbrostråket tillgängliggör Regionens hus Med föreslagen lokalgata synliggörs Regionen hus som landmärke in i RegionCity. Detta kan vara positivt för upplevelsen av ett historiska djup i stadsdelen samtidigt som det stärker målpunktens orienterbarhet Ett direkt stråk mellan Regionens hus/bergslagsbanans stationshus och Bangårdsviadukten skulle stärka tillgängligheten mellan stationsparken-västlänkenbangårdsviadukten. Kopplingen mellan gatuplanet och Bangårdsviadukten sker via ett mellanplan. Detta minskar tillgängligheten, Väl tillgänglig plats ökar mångfalden av vistelsekvaliteter i RegionCity. Trappa förlänger stråket från Hisingsbron mot Trädgårdsföreningen Här skulle en koppling öka tillgängligheten till det överdäckade området. Här skulle en ny gång- och cykelbro förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen. REIULF RAMSTAD SKAPAR EN VÄL SAMMANHÄNGANDE STADSVÄV MELLAN STADSDELARNA. BANGÅRDSVIADUKTEN ÄR DOCK NÅGOT SÄMRE INTEGRERAD. REIULF RAMSTAD STADSVÄV (AXIALKARTA: MARKPLAN + PLAN 1 + PLAN 2) 18

19 SLUTSATSER REIULF RAMSTADS STADSVÄV Stadsväven integrerar RegionCity i staden. Positivt att viktiga resemålpunkter ligger intill de centrala gatustråken. Det ökar orienterbarheten. Dock skulle orienterbarheten till den östra uppgången från Västlänken stärkas genom en enklare koppling till parken vid Bergslagsgatan. De nödvändiga passagerna genom RegionCity är alla väl överblickbara förutom mellan gatuplanet och Bangårdsplanet. Kopplingen mellan Bangårdsgateplanet och stadens gatuplan sker via ett mellanplan. Det gör att man från gatuplanet ser bangårdsviadukten men utan överblick över vägen dit. Denna situation minskar tillgängligheten mellan gatuplanet och bangårdsplanet. SLUTSATSER REIULF RAMSTADS STADSRUM Torg i central korsning i RegionCity är positivt för RegionCitys stadslivspotential Genom att en central plats skapas i korsningen mellan två långa kontinuerliga stråk skapas möjligheten till en rad olika vistelsekvaliteter som normalt inte kan ta plats längs gatan. Det ger möjlighet till en stor mångfald av olika saker att göra i RegionCity. En offentlig plats inom RegionCity kan så till vida understöda stadsdelens roll som mötesplats, såväl funktionellt som representativt. Platser över Bangårdsplanet bör vara stängda för allmänheten. Vissa av stadsrummen i det övre på Bangårdsgateplanet har en svag överblickbarhet och kan därför upplevas som otrygga efter att butikerna har stängt. Sådana stadsrum bör inte utgöra nödvändiga passager utan frivilliga alternativa stråk, möjliga att stänga nattetid. 19

20 SLUTSATSER Den grundstruktur för gatuplanet som samtliga förslag anammat väver effektivt samman RegionCity med omgivande stadsdelar. Stadsväven är särskilt tillgänglig i Kanozis, Erik Möllers och Reiulf Ramstads förslag. Genom att samtliga viktiga resemålpunkter angörs från de centrala stråken är målpunkternas orienterbarhet mycket god. Framför gäller detta i Kanozis förslag. Bangårdsviaduktens tillgänglighet i staden skiljer sig åt mellan förslagen. Genom en rak förlängning av stråket från Bangårdsviadukten till Bergslagsgatan, alternativt med en trappa för gående så ökar tillgängligheten. Överblickbarheten ökar också om det finns en direkt koppling mellan planen och inte som i Reiulf Ramstads fall en passage via ett mellanplan. En central plats i RegionCity tillför vistelsekvaliteter som både manifesterar och bidrar till att skapa en mer attraktiv stadsdel för möten. Detta finns i Kanozis och Reiulf Ramstads förslag. Platsbildning vid änden av siktlinjen från Hisingsbron på överdäckning skulle kunna utvecklas till ett mycket populärt torg Idén med att förlänga stråket från Hisingsbron till Trädgårdsföreningen med en platsbildning med utsikt i båda väderstrecken skulle kunna skapa en unika utblickar från en plats ovanpå överdäckningen. Gångfartsgator i RegionCity skapar mycket goda förutsättningar för möten längs gatan. Det är också viktigt att gatorna dimensioneras för att undvika trängsel och för att ge plats till uteserveringar längs gatorna. Vikten av mjuka men aktiva kanter längs platserna Många av grönytorna i förslagen angränsar till gator med kollektivtrafik och saknar potentiella aktiva fasader. Det gör att vistelsepotentialen minskar. En effektiv park- och torgstruktur kräver att den mark som inte bebyggs ges optimala förutsättningar för vistelse. Detta innefattar mjuka men aktiva kanter. Frågetecken kring Bergslagsgatan som enbart kollektivtrafikgata Bergslagsgatan borde rimligtvis kunna användas som 30-gata och därmed avlasta de mer centrala delarna för gående inne i RegionCity. På så vis skulle förutsättningar för att skapa gångfartsgator längs exempelvis Spannmålsgatan öka. Stort behov av cykelparkering i rätt läge och med stor kapacitet Dessa bör integreras i tex byggnader och broramper. Offentliga stadsrum i de övre planen bör undvikas. De övre planen har liten potential för utåtriktade verksamheter och kan komma att bli otrygga kvällstid. Däremot skull dessa platser kunna utvecklas till viktiga gemensamma platser för de boende och arbetande i de övre planen. 20

21 REKOMMENDATIONER 21

22 REKOMMMENDATIONER STADSVÄV 1. Tänk långa stråk i gatuplan - lika centrala i RegionCity som i omgivande stadsdelar Förläng Skeppsbrostråket in i RegionCity och vidare genom Gullbergsvass! Ökar sambandet med stadsutvecklingen längs södra älvstranden Förläng evenemangsstråket till Hisingsbacka! För att stärka sambanden mellan Gullbergsvass och övriga delar av staden skulle ett nytt nord-sydligt stråk mellan Skånegatan-Odinsplatsen- lågbro för gång och cykel- Ringön-Hisingsbacka kunna skapas. Detta stråk skulle också stärka RegionCitys centrala position i staden. Förläng Hisingsbrostråket till Trädgårdsföreningen! En framtida överdäckning av spårområdet fram till Bangårdsviadukten ger möjligheten till ett gångstråk till Trädgårdsföreningen i förlängningen av Hisingsbron. Detta aktiverar bangårdsviadukten, ökar tillgängligheten och korsningstätheten i RegionCity. Stråket skapar också förutsättningar för en spektakulär torgplats på det överdäckade området. Det är dock viktigt att stråkets alla länkar är tydligt överblickbara och offentliga då det innefattar vertikala kopplingar. Låt Bangårdsviadukten förlängas till Bergslagsgatan för maximal närhet mellan stadsdelarna Alternativ kan en trappa upp i förlängningen av stråket, likt Kanozi skapas. Länka övre plan till gatuplanet med tydligt offentliga rulltrappor i väl överblickbara centrala korsningar Passager mellan olika plan innebär många gånger en låg överblickbarhet i stadsmiljön. Det gör att trapporna oftast får en trygghetsproblematik, i synnerhet kvällstid. Det innebär att trapporna bör vara väl överblickbara och gärna samordnas med glasvägg in mot en kvällsaktiv verksamhet. Rulltrappans läge bör också ligga nära Bangårdsviadukten. 2. Överlappa stadsflöden och reseflöden i breda passager för ett robust kundunderlag utan trängsel. Entréer till de viktigaste resemålpunkterna från de mest centrala platserna maximerar orienterbarheten och ger verksamheterna kring platserna god exponering. 3. Skapa en tät maskvidd av gångvänliga gator i gatuplanet Överdäckning av spårområdet ger fler korsningar i de mest centrala delarna av Göteborg och minskar spårets barriäreffekter. Offentliga rum i gatuplanet och gemensamma rum på tak och övre plan För att kunna kombinera en mycket tät och samtidigt gångvänlig stad med avskilda rofyllda platser för de boende och arbetande kan sådana placeras på tak och platser i de övre planen.

23 REKOMMMENDATIONER GATOR 1. Aktiva fasader lokaler och entréer längs gatuplan Aktiverar stadsrummet genom att varje lokal och entré är en destination samtidigt som butikslägen skapas längs gator med ett robust kundunderlag. Ett fullgott stadslivsstråk har bottenvåningar anpassade för stadsliv. Det innebär aktiva fasader med lokaler och entréer mot gata. Rekommendation: Lokaler i minst 75 % av fastigheterna längs länken. Finns få lokaler på ena sidan av gatan skall det vara på skuggsidan. Entréer skall vara mot gata. 2. Gatuutrymme plats för vistelse och uteserveringar Ett stadslivsstråk av hög kvalitet har också rum för gående, cyklister och ytor för vistelse. Gångytorna är väl tilltagna, särskilt där gångflödena är stora. Rekommendation: Plats för gående med minst 3 m bred gångbana. Gångflödet får ej överstiga 600 pers/h/m. Ytterligare plats för vistelse/uteservering, plantering, cykelparkering eller sittbänkar (M) skall finnas på olika platser längs med gatan. Kan vara närmst fasad eller mellan gångbana och körfält. Inga parkeringar längs gatan Cykel i blandtrafik eller på egen bana 3. Trafikprioritering hastighet, trafikvolym och utformning som gör det både trivsamt och bekvämt att röra sig som gående De stråk som har en tydlig trafikprioritering för gående och vistelse, det vill säga med trafik på de gåendes villkor förvaltar också sin lägespotential väl. Rekommendation: Gågata, eller shared space (gångfartsområde). Motorfordonstrafik förekommer i princip inte, utan endast lastning till butiker och leverans till boende. Alternativt Lokalgata där bil- och cykeltrafik förekommer, men trafikmängden understiger 9000 fordon ÅMDT. Hastigheten är satt till max 30 km/h. Cykeltrafik kan gå på egen bana om det är en viktig länk, annars cykel i blandtrafik. 23

24 REKOMMMENDATIONER PLATSER Då behovet av täthet i RegionCity är särskilt hög blir det viktigt att den mark som inte bebyggs har stora vistelsekvaliteter. För att utveckla RegionCity till en levande och varierad mötesplats och en välfungerande centralstationen. Detta visar på behovet av att i det fortsatta arbetet utforma en tydlig platsstrategi för att kvalitetsäkra att såväl byggnader och platser håller en hög kvalitet. Grundläggande för platsstrategin bör vara att följa stadens stadslivsanalys och utveckla platser med bl.a goda sol- och vindförhållanden, storlek och utformning efter önskvärda vistelsevärden, attraktiva och aktiverande gränssnitt mellan plats, gata och byggnad (aktiva fasader och viktiga målpunkter är mer attraktivt än fordonsdominerade transportrum) och platsstruktur avstånd och variation mellan platser. 1. Utveckla ett pärlband av platser! Skapa en central plats där siktlinjen från möter Spannmålsgatans förlängning. Boendetäta stadsdelar som Gullbergsvass behöver en större stadspark Bygg en större stadspark i Gullbergsvass (mer än 5 ha) där evenemangsstråkets förlängning möter och den potentiella variationen av möten och händelser. 2. Skapa mjuka men aktiva kanter kring torg och parker 3. Offentliga platser i gatuplan gemensamma platser i de övre planen Diffusa ytor innebär en osäkerhet om vem som får bruka platsen och därmed en mindre användningspotential. En medvetenhet om dessa grundläggande förutsättningar är av stor betydelse för att skapa en värdetät park- och torgstruktur. I RegionCity, där såväl de politiska och ekonomiska drivkrafterna är stora för en hög täthet är en yteffektiv parkoch torgsstruktur av särskilt stor betydelse. 24

25 Viktiga målpunkter Offentliga platser Långa kontinuerliga stråk STRATEGI STADSVÄV OCH PLATSER I GATUPLAN 25

26 REKOMMMENDATIONER GATOR 26

27 REKOMMMENDATIONER GATOR GATUSEKTION FÖR BANGÅRDSVIADUKTEN För att integrera Bangårdsviadukten i Region city och göra stråket till en attraktiv och aktiv stadsgata behövs byggnadsentréer, lokaler i gatuplan, gatukorsningar med Spannmålsgatan och Kanaltorgsgatan samt breda trottoarer och cykelbanor. BANGÅRDSVIADUKTEN