REGION CITY STADSVÄV - ANALYS AV PARALLELLA UPPDRAG

Transkript

1 REGION CITY STADSVÄV - ANALYS AV PARALLELLA UPPDRAG

2 INNEHÅLL MÅLSÄTTNINGAR SPACE SYNTAX-ANALYS - Metodförklaring - Förutsättningar - Analys av de fyra parallella uppdragen - Laborationer stadsväv - Summering REKOMMENDATIONER -Stadsväv - Markanvändning -Platser - Space syntax-analys av rekommenderad stadsväv MEDVERKANDE Alexander Ståhle Tobias Nordström Spacescape AB Östgötagatan 100 SE Stockholm Tel: info@spacescape.se REFLEXIONER - Vad skapar stadspuls? - Om planskilda stråk - Om interiöra stråk - Om blandstad 2

3 MÅLSÄTTNINGAR - STADSVÄV FRÅN JERNHUSENS PROGRAM FÖR REGION CITY Det är i Region City de nya och gamla stadsdelarna samlas och löper vidare. Centrala Göteborg ska kvarterstaden dominera Rondeller ska arbetas bort (plankorsningar efterfrågas) FRÅN GÖTEBORGS STADS STADSLIVSANALYS Utveckla långa gatustråk med ett pärlband av målpunkter Utveckla älvrummet till ett rekreativt gång- och cykelstråk Bejaka en variation av tillgängliga och mindre tillgängliga stadsrum Utveckla både snabba, tillgängliga och rekreativa cykelstråk Omvandla vägbarriärer till stadsgator och främja gående längs centrala stråk Bygg blandat tätt och grönt Utveckla torg som är både tillgängliga i staden och i stadsdelen 3

4 ANALYS METOD SPACE SYNTAX Med en space syntax-analys analyseras överblickbarheten mellan stadsrum. Genom att kartera siktlinjer som representerar det sammangängande gångnätet kan tillgängligheten beräknas. Stadsrum med få riktningsförändringar till många andra stadsrum får ett högre värde medan mer avskilda stadsrum får ett lågt värde. Högre värde får linjer som hänger ihop med andra, inte bara för att de är långa och raka. I analyskartan visas stadsrummens tillgänglighet i en färgskala från rött (mycket tillgängligt) till blått (mycket avskilt). Förutom att visa hur tillgängliga de olika stadsrummen är har space syntax-analyser också visat sig peka på vilken potential som olika stadsrum har att bli naturligt befolkade. Hypotesen är att väl tillgängliga stadsrum naturligt blir en del av många rörelser på väg vidare. Space syntax-analyser har runt i täta stadsmiljöer runt om i världen visat sig förklara ca 70% av gångtrafikvolymen på enskilda gator. Utifrån målen med Region City är en space syntaxanalys både relevant för att bedöma hur naturligt olika gator blir (vid sidan av de lokala målpunkterna) och i vilken grad som de föreslagna gatunäten förmår skapa överblick och tillgänglighet i staden som helhet. Täthet och flöden ingår ej i analysen, utan bara linjenätet. 4

5 ANALYS FÖRUTSÄTTNINGAR - Ny Göta älvbro (13 meter segelfri höjd enligt beslut 2012) - Ny bangårdsviadukt (dragning enligt Jernjusens program) - Evenemangsentrén (enligt Jernhusens program) - Burgrevearkaden enligt Jernhusens program - Interiöra shoppingstråk har inte analyserats, såvida de inte utgör en betydelsefull del av stadsväven. Då kopplingen till ett framtida utbyggt Gullbergsvass är en av de viktigaste strategiska frågorna för Region City som nav i en större stadskärna, har ett prelimininärt gatunätet för Gullbergsvass (utifrån tidigare planer från stadsbyggnadskontoret) infogats i analysmodellen. Detta gör det möjligt att uttala sig om hur de olika förslagen knyter an till de framtida centrala Göteborg i väst-östlig riktning. Uppenbart kommer flera stadsdelar i centrala älvstaden vara utbyggda när väl Gullbergsvass är det. Gatunätet i Gullbergsvass har inte ingått i arkitektkontorens uppdrag. Därför ska inte förslagen bedömas i dessa delar, 5

6 ANALYS DE FYRA PLANFÖRSLAGEN. ERIK MOLLER KANOZI LILJEWALLS REIULF RAMSTAD 6

7 NULÄGE 7

8 Regioncity tar idag vid där den kontinuerliga staden slutar NULÄGE SPACE SYNTAX-ANALYS 8

9 Viktiga stråk att ansluta till och föra vidare NULÄGE SPACE SYNTAX-ANALYS 9

10 ERIK MOLLER - SPACE SYNTAX-ANALYS 10

11 Genom en rak fortsättning av Nils Ericssongatan länkas älvstranden effektivt till centrala Göteborg ERIK MOLLER - SPACE SYNTAX-ANALYS 11

12 Genom en rak fortsättning av Nils Ericssongatan länkas älvstranden effektivt till centrala Göteborg Stadsväven tillgängliggör Bangårdsviadukten i Region city. ERIK MOLLER - SPACE SYNTAX-ANALYS 12

13 Genom en rak fortsättning av Nils Ericssongatan länkas älvstranden effektivt till centrala Göteborg Förlängningen av Nya Göta älvbroaxeln skapar hög tillgänglighet inne i Region City Stadsväven tillgängliggör Bangårdsviadukten i Region city. ERIK MOLLER - SPACE SYNTAX-ANALYS 13

14 KANOZI - SPACE SYNTAX-ANALYS 14

15 Genom ett kontinuerligt sluttande gatuplan upp mot Bangårdsviadukten och flera korsningspunkter länkas bangårdsviadukten till Region City. Parallellt finns också möjligheten att planskilt korsa viadukten genom en galleria. Det som minskar kontinuiteten i Kanozis stadsväv är de kraftigt uppbrutna stråken. KANOZI - SPACE SYNTAX-ANALYS 15

16 Förlängningen av Nya Götaälvbroaxeln bidrar till hög tillgänglighet inne i Region City LILJEWALL - SPACE SYNTAX-ANALYS 16

17 Förlängningen av Nya Götaälvbroaxeln bidrar till hög tillgänglighet inne i Region City Potentiellt starkt stråk om bussterminalen förkortas LILJEWALL - SPACE SYNTAX-ANALYS 17

18 Förlängningen av Nya Götaälvbroaxeln bidrar till hög tillgänglighet inne i Region City Med planskilda korsningar blir Bangårdsviadukten ett mer avskilt transportstråk Potentiellt starkt stråk om bussterminalen förkortas LILJEWALL - SPACE SYNTAX-ANALYS 18

19 Förlängningen av Nya Götaälvbroaxeln skapar hög tillgänglighet inne i Region City Med planskilda korsningar blir Bangårdsviadukten ett mer avskilt transportstråk Potentiellt starkt stråk om bussterminalen förkortas Byggnad i stråkets fond bryter kontinuiteten LILJEWALL - SPACE SYNTAX-ANALYS 19

20 REIULF RAMSTAD SPACE SYNTAX-ANALYS 20

21 Genom en rak fortsättning av Nils Ericssongatan länkas älvstranden effektivt till centrala Göteborg. REIULF RAMSTAD SPACE SYNTAX-ANALYS 21

22 Genom en rak fortsättning av Nils Ericssongatan länkas älvstranden effektivt till centrala Göteborg. Förlängningen av Nya Göta älvbroaxeln bidar till hög tillgänglighet inne i Region City REIULF RAMSTAD ARKITEKTER SPACE SYNTAX-ANALYS 22

23 Genom en rak fortsättning av Nils Ericssongatan länkas älvstranden effektivt till centrala Göteborg. Förlängningen av Nya Göta älvbroaxeln bidar till hög tillgänglighet inne i Region City Förlängningen av Kanaltorgsgatan är effektiv men skulle kunna förlängas vidare till Gullbergsvass REIULF RAMSTAD ARKITEKTER SPACE SYNTAX-ANALYS 23

24 Genom en rak fortsättning av Nils Ericssongatan länkas älvstranden effektivt till centrala Göteborg Förlängningen av Nya Göta älvbroaxeln bidar till hög tillgänglighet inne i Region City Uppbrutna stråk minskar kontinuiteten i stadsväven och försvagar Gullbergsvass närhet till City. Förlängningen av Kanaltorgsgatan är effektiv men skulle kunna förlängas vidare till Gullbergsvass REIULF RAMSTAD ARKITEKTER SPACE SYNTAX-ANALYS 24

25 Med en förkortad bussterminal ges förutsättningar för en rak förlängning av Spannmålsgatan. Detta stråk bör dock också förlängas vidare för att enkelt länka samman Gullbergsvass med City. Alternativet med något rakare förlängning av Spannmålsgatan österut leder till viss förbättring av tillgängligheten i gatunätet. Stråket utgör dock fortfarande inte ett väl tillgängligt stråk i stadsväven. REIULF RAMSTAD ARKITEKTER MED ALT RAKARE SPANNMÅLSGATA SPACE SYNTAX-ANALYS 25

26 LABORATIONER STADSVÄV Arkitektkontorens förslag ledde till flera frågeställningar kring stadsväven och olika möjliga alternativ. En fråga är Nils Ericsson-terminalens utbredning som antingen kan kortas i nord eller syd. En annan fråga är om Gullbergsvass gatunät ska följa riktningen i 1600-talets gatunät, från Nordstan, eller 1800-talets gatunät, från älven. En tredje fråga gäller en eventuell diagonal koppling från centralstationen till Bangårdsviaduktens norra angöring. Nio alternativ skisserades och prövades med Space syntax-analysen tal / Kort Syd 1600-tal / Kort Syd / Diagonal 1800-tal / Kort Syd 1800-tal / Kort Syd/Diagonal Mix / Kort Syd 1600-tal / Kort Nord 1800-tal / Kort Nord Mix / Kort Nord 1600-tal / Kort Syd / Diagonal

27 Kanaltorgsgatans förlängning är viktig för Gullbergsvass. Götaälvbrons förlängning är viktig för Gullbergsvass. Riktningen i 1600-talets gatunät skapar en mycket integrerande stadsväv Spannmålsgatans förlängning som möjliggörs av en kort Nils Ericssonterminal i söder är viktig för Gullbergsvass 1600-tal / Kort Syd 27

28 Diagonalen stärker bangårdsviadukten något Diagonalen försvagar Spannmålsgatan parallellgata något 1600-tal / Kort Syd / Diagonal 28

29 Götaälvbrons förlängning är viktig för Gullbergsvass Kanaltorgsgatans förlängning är viktig för Gullbergsvass Riktningen i 1800-talets gatunät skapar en något mindre integrerande stadsväv 1800-tal / Kort Syd 29

30 Diagonalen blir i sig ett väl tillgängligt stadsrum i stadsväven tal / Kort Syd/ Diagonal 30

31 Götaälvbrons förlängning är viktig för Gullbergsvass. Kanaltorgsgatans förlängning är viktig för Gullbergsvass. En central gata skapas mitt i Gullbergsvass tal / Kort Nord 31

32 Ett gatunät med 1800-talets riktning och kortad Nils Ericssonterminal i norr skapar en mindre integrerande stadsväv 1800-tal / Kort Nord 32

33 Götaälvbrons förlängning är viktig för Gullbergsvass Kanaltorgsgatans förlängning är viktig för Gullbergsvass Spannmålsgatans förlängning, som möjliggörs av en kortare Nils Ericssonterminal i söder, är viktig för Gullbergsvass Mix / Kort Syd 33

34 Även en mix av 1800-talets och talets riktning i gatunätet, och kortad Nils Ericssonterminal i norr, skapar en mindre integrerande stadsväv Mix / Kort Nord 34

35 Med en mix av 1800-talets och talets riktning i gatunätet, och kortad Nils Ericssonterminal i norr, får diagonalen inte lika centralt läge i stadsväven Mix / Kort Nord/ Diagonal 35

36 SUMMERING STADSVÄV Gatunätets dragning har en fundamental betydelse för hur vi upplever samband och för vilken användningspotential som olika platser och stråk får. I Region city, som omges av tung infrastruktur, finns många uppbrutna gångstråk och stora avstånd mellan korsningar. Därför blir det särskilt viktigt att prioritera enkelhet och tydlig offentlighet längs de få stråk som verkligen har potential att knyta ihop stadsdelen med centrala Göteborgs som helhet. Region city ligger i anslutning till flera centrala gatustråk som på sikt skulle kunna förlängas genom stadsdelen: - BURGREVEGATAN TILL KÖPMANSGATAN - NILS ERICSSONSGATAN TILL ÄLVEN - SPANNMÅLSGATAN TILL GULLBERGSVASS - KANALTORGSGATAN TILL GULLBERGSVASS -BANGÅRDSVIADUKTEN - BERGSLAGSGATAN Samtliga förslag skapar tydliga entréer till Region city från viktiga stråk i omgivningen. Men kontinuiteten mellan City och Gullbergsvass skulle kunna stärkas ytterligare. För att undvika anonyma stadsrum i Region City och för att skapa ett mer attraktivt stadslivsstråk bör Bangårdsviadukten möta Region city i samma plan. Genom Kanozis föreslagna princip om ett sluttande gatuplan ges förutsättningar för detta. 36

37 SUMMERING ANALYS OFFENTLIGA PLATSER Idag råder en stor brist på tydligt offentliga friytor i stadsdelen. En omvandling av Nils Ericssons torg till parktorg är därför mycket positivt sett till stadsdelens parkbrist och brist på grönytor. Genom en tydlig förlängning av Nils Ericssongatan till älvstranden skapas också goda förutsättningar för ett parkstråk där Nils Ericssonstorget skulle bli en viktig pärla längs ett pärlband av platser längs stråket. Ett parkstråk längs tågspåren emot Skansen lejonet har en svag användningspotential. Gränssnittet mot rälsen bidrar inte heller till viselsevärden. Övriga gatustråk i Gullbergsvass förefaller ha större användningspotential och skulle samtidigt kunna utformas som sociala och ekologiska spridningskorridorer, om detta fyller en viktig funktion i stadens ekoliogiska nätverk. 37

38 REKOMMENDATIONER Givet de övergripande målen bör en sammanknuten stadsväv med omgivande stadsdelar ges högsta prioritet i avvägningen mellan olika stadsbyggnadslösningar. Då Region city även i framtiden angränsar till tung infrastruktur är det synnerligen viktigt att knyta an till de stråk i omgivningen som idag är välbefolkade och väl tillgängliga i gatunätet och förlänga dessa vidare. STADSVÄV LÅT DE CENTRALA STADSLIVSSTRÅKEN MÖTAS I REGION CITY - FÖRLÄNG SPANNMÅLSGATAN OCH KANATORGSGATAN OCH BERGSLAGSGATAN RAKT ÖSTERUT - LÅT DEN NYA GÖTAÄLVBRONS AXEL FÅ EN GATUFÖRLÄNGNING IN I REGION CITY - BYGG BANGÅRDSVIADUKTEN SOM EN STADSGATA MARKANVÄNDNING BYGG TÄTT OCH EFFEKTIVT - HÖG TÄTHET BÖR PRIORITERAS LÄNGS NILS ERICSSONGATAN Nils Ericssonsgatan får ett mycket centralt läge i det framtida centrala Göteborg. För att ge plats åt många i attraktiva och kollektivtrafiknära lägen bör tätheten här vara mycket hög. Detta innebär också att Region City som nav i centrala Göteborg accentueras. - MÅTTLIGA KRAV PÅ BOSTÄDER I REGION CITY I och med den kommande stadsdelen Gullbergsvass (förmodad hög bostadsandel) behöver det inte finnas stor andel bostäder inom Region City. OFFENTLIGA PLATSER - SKAPA ETT PÄRLBAND AV PLATSER I STADSLIVSNÄTET - CENTRALA KORSNINGAR BÖR HA ANGRÄNSANDE OFFENTLIGA PLATSER MED GODA VISTELSEMÖJLIGHETER - BEHOV AV EN STÖRRE STADSPARK I GULLBERGSVASS (VILKET OCKSÅ ÄR STADENS TANKER KRING SKANSEN LEJONET) - VÄSTLÄNKENS MITTUPPGÅNG BÖR PLACERAS SÅ NÄRA ÖVRIGA MÅLPUNKTER SOM MÖJLIGT. GENOM ATT INFÖRLIVA VÄSTLÄNKENS ENTRÉER I EN BYGGNAD OCH INTE SOM ETT ENSKILT OBJEKT SPLITTRAS INTE HELLER VISTELSEYTAN I SAMBAND MED STATIONSENTRÉN. 38

39 GATUNÄTET NÅR FRAM TILL ÄLVEN GÖTA ÄLVBRONS SIKTAXEL FÖRLÄNGS IN I OMRÅDET OMRÅDE SOM RISKERAR ATT BLI AVSKILT FRÅN CITY OM INTE GATUNÄTET FÖRLÄNGS PÅ ETT RATIONELLT OCH ENKELT SÄTT PARTIHANDELSGATAN MÖTER BANGÅRDS- VIADUKTEN SKANSEN LEJONET SIKTAXEL FÖRLÄNGS IN I OMRÅDET KONTINUERLIGA STRÅK VIDARE GENOM GULLBERGSVASS FÖRBÄTTRA ENTRÉERNA TILL SPANNMÅLSGATAN VID NORDSTAN KORTA BUSSTERMINALEN I BÅDA ÄNDAR REKOMMENDATIONER STADSVÄV 39

40 SEKTION FÖR BANGÅRDSVIADUKTEN För att integrera Bangårdsviadukten i Region city och göra stråket till en attraktiv och aktiv stadsgata behövs byggnadsentréer, lokaler i gatuplan, gatukorsningar med Spannmålsgatan och Kanaltorgsgatan samt breda trottoarer och cykelbanor. REKOMMENDATIONER STADSVÄV

41 STOR MÄNGD BOSTÄDER GER POTENTIAL FÖR LOKAL GENOMSTRÖMNING OCH MINSKAR BEHOVET AV BOSTÄDER I REGION CITY HÖG TÄTHET PRIORITERAS REKOMMENDATIONER - MARKANVÄNDNING 41

42 MINDRE STADSPARK BEHÖVS FÖR ATT SKAPA BOSTADSKVALITETER STOR STADSPARK BEHÖVS FÖR ATT SKAPA BOSTADSKVALITETER PARK- STRÅK STRATEGISKA KORSNINGAR BÖR FÅ MINDRE TORG REKOMMENDATIONER OFFENTLIGA PLATSER 42

43 SPACE SYNTAX-ANALYS AV REKOMMENDERAD STADSVÄV 43

44 SPACE SYNTAX-ANALYS AV REKOMMENDERAD STADSVÄV 44

45 SPACE SYNTAX-ANALYS AV REKOMMENDERAT STADSVÄV - UTZOOM 45

46 REFLEXIONER - VAD SKAPAR STADSPULS? 1. SAMMANKOPPLAT GATUNÄT - CENTRALITET 2. HÖG TÄTHET MYCKET FOLK 3. MÅNGA MÅLPUNKTER MASSOR ATT GÖRA I programmet för Region City diskuteras vilken puls som stadsdelen ska ha. Som stadslivsanalysen visat är tillgängligheten i gatunätet i kombination med knutpunkter och vistelsevänlig platsutformning de mest grundläggande förutsättningarna för stadsliv. Låg tillgänglighet i gatunätet, brist på kollektivtrafik i närheten och platser dominerade av omgivande biltrafik motverkar vistelse. Men till detta ska också läggas behovet av tydlig offentlighet längs de stråk som syftar till att knyta samman stadsdelar. En utgångspunkt bör därför vara att förlänga det befintliga stadslivsnät som idag knyter samman centrala Göteborg in i Region city och vidare. En plats puls ges framförallt av sammankopplat gatunät, hög täthet och mångfald av målpunkter, 46

47 REFLEXIONER - OM PLANSKILDA STRÅK Med den nya bangårdsviadukten som förutsättning uppstår en planskildhet som övriga gator måste förhålla sig till. Positivt är att viadukten avlastar Nils Ericssongatan men negativt är dess inverkan på de väst-östliga sambanden. Ett alternativ är att möta upp bangårdsviadukten genom en konstant lutning upp från gatuplanet, En annan att helt enkelt låta ett eller två gatustråk korsa viadukten planskilt längs gatuplanet och vidare till Gullbergsvass. Det sistnämnda alternativet skapar tydliga gatustråk i gatuplan med långa siktlinjer som knyter samman stadsdelar och innebär samtidigt också att framkomligheten ökar då en vältrafikerad korsning försvinner. Samtidigt utgör den planskilda korsningen här en stor överbyggd yta som är mindre attraktiv för vistelse. Det gör också att bangårdsviadukten riskerar att bli ett mer anonymt och obefolkat transportrum. 47

48 REFLEXIONER - OM INTERIÖRA STRÅK Passager genom interiöra miljöer eller i yttre miljöer av mer privat karaktär kan ofta upplevas som mindre offentliga. Dessa bör därför utgöra alternativ och inte ersätta de helt offentliga gatustråkens roll som länkar i staden. Passager som sker ovanför eller under gatuplanet får många gånger en minskad överblickbarhet genom tvära vertikala passager via trappor eller rulltrappor. Detta försämrar orienterbarheten och kan minska stråkens användningspotential då de visuellt inte leder vidare. Om dessa passager dessutom förenas med tvära riktningsförändringar i plan leder detta till än mer uppbrutna passager.. 48

49 REFLEXIONER - OM BLANDSTAD En blandning av boende och arbetande är en förutsättning för att en stadsdel ska bli levande under såväl dagtid och nattetid. I en stadsdel som Region City med dess exceptionella närhet till kollektivtrafik, till stadens centrum och till Trädgårdsföreningen, Göteborgs populäraste plats (i webbenkäten Bästa platsen! ) finns stora potentiella stadskvaliteter för såväl bostäder och arbetsplatser. Idag är emellertid tätheten mycket låg i stadsdelen. Då det både krävs stora investeringar för att bygga i området och för att marken är så pass attraktiv är det rimligt med en betydligt högre täthet på tomtnivå än i övriga delar av omgivande innerstad. Samtidigt bör också tillgängligheten till tätheten i stadsdelens omgivning vara god för att i än högre grad skapa ett såväl ett lokalt och regionalt service och handelsunderlag i gatuplanet. Såvida gatunätet effektivt knyter samman Region city med Gullbergsvass är inte behovet av bostäder i de enskilda kvarter som utgör Region city lika stort för att få en mer aktiv och lokalt förankrad stadsmiljö i Region city. 49