Stadsbyggnadskontoret
|
|
- Gun Nyström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stadsbyggnadskontoret
2
3 30 teser om hur vi bygger Göteborg
4
5 Förord Göteborg står inför en väldig omvandling. Staden växer och utvecklas i snabbare takt än på mycket länge. Byggnader, kvarter och hela stadsdelar skapas. Hål i stadsväven repareras, avskilda stadsdelar knyts samman och stadens silhuett förändras. Teserna är ett samtalsmaterial i den omvandlingen, och vill lyfta viktiga frågor i stadsbyggandet, frågor som rör alla göteborgare. Hur ser den goda staden ut? Vad ska prioriteras? Vilken stad vill vi lämna över till våra barn? Och hur kan arkitektur skapa långsiktigt hållbara värden, med god funktion tillsammans med skönhet och kreativitet? Stadsbyggande handlar om livet i staden, det byggdas form, stadsrummens och stadens samband och funktion, och upplevelsen av dem. Bilen och infrastrukturen har länge fått dominera i Göteborg, men nu är det mänskliga perspektivet i fokus. Utifrån den mänskliga skalan kan en annan stad växa fram, med mer närhet, sammanhang och möten. Det framtida Göteborg behöver hämta kraft både ur historien, det byggda som omger oss, och ur ett pågående samtal med göteborgarna. Att skapa en stad som tillgodoser sinnliga behov likaväl som praktiska, är en komplex uppgift. Göteborgs vision är att vara en hållbar stad öppen för världen. Att arkitekturen och stadsbyggandet har en stor roll att spela i den visionen är tydligt, men hur ska vi samtidigt förverkliga en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet? Teserna är framtagna av stadsbyggnadskontoret, och är tänkta att diskuteras och vara ett arbetsmaterial för det kommande arkitekturprogrammet. Teserna riktar sig till göteborgarna, de som bor i staden, planerar och bygger den, och alla andra som rör sig i staden. Ett öppet samtal om vad vi bygger är viktigt för att stadsbyggandet ska vila på en så bred bas som möjligt. Arkitekturprogrammet ska behandlas för beslut i byggnadsnämnden, och bli styrande för utvecklingen av Göteborg. Samtalen kring teserna kan på så vis påverka stadens byggda form. Vilka teser är det viktigt att gå vidare med, och vilka perspektiv saknas? Hur kan arkitektur skapa viktiga värden för göteborgarna, så att det är här vi vill bo och verka? Hur kan vi bygga Göteborg till en stad i världsklass? Vad tycker du? Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör och Björn Siesjö, stadsarkitekt.
6 Teserna i sin helhet finns samlade sist i broschyren.
7 1
8 2
9 3
10 4
11 5
12 6
13 7
14 8
15 9
16 10
17 11
18 12
19 13
20 14
21 15
22 16
23 17
24 18
25 19
26 20
27 21
28 22
29 23
30 24
31 25
32 26
33 27
34 28
35 29
36 30
37 30 TESER FÖR GÖTEBORGS ARKITEKTUR 1. Använd vår unika plats i världen. Våra enastående naturvärden och vårt rika historiska arv är en bra grund att bygga på. Använd Göteborgs naturliga och kulturella förutsättningar, brytningen mellan stad och natur. Utveckla rummen vid åar, älvar och hav. Vi har möjligheter som inte finns någon annanstans. Om vi använder dem rätt så bygger vi världens bästa stad. 2. Bygg för människan. Skapa en stad i ögonhöjd för alla göteborgare. Skapa en stad som fokuserar på fotgängarens upplevelse av byggnader och stadsrum, en varierad stad att promenera i, en stad som bjuder på upplevelser, öppningar och överraskningar. Se hur människor lever och rör sig på platserna idag, och hur dessa rörelser och rum kan stärkas. 3. Bygg en jämlik och rättvis stad. Vårt sätt att organisera staden kan minska skillnader i livsvillkor och ge fler göteborgare tillgång till en bra livsmiljö. Många människor, aktivitet och rörelse skapar en tryggare stad, med fler ögon på gatan. Förtätning på strategiska punkter gör stor skillnad, till exempel tillskott av bostäder och verksamheter intill hållplatslägen och stråk. Jämlikhet är grunden för social hållbarhet. 4. Bygg för den sinnliga upplevelsen. Skapa staden vi längtar till. I staden behövs det sinnliga lika väl som det funktionella, eftersom vi orienterar oss också efter det. Stämningsinnehåll, upplevelser och känslovärden påverkar människans liv i staden i lika stor grad som ren funktionalitet. Göteborgs attraktion, hur vi trivs i och betraktar staden, är viktig för framtiden. 5. Förenkla inte. Låt begreppet hållbarhet vara komplext. Stadens fysiska form påverkar hur vi lever i våra städer, vilka val vi kan och vill göra, och de ekologiska, sociala och ekonomiska förutsättningarna i framtiden. Den ekologiska hållbarheten är grunden, men också den sociala och ekonomiska hållbarheten är avgörande för Göteborgs framtid. Låt stadsbyggandet vara en komplex uppgift där hållbarhetsbegreppen prövas och omprövas, och sätts ständigt i relation till stadens växande.
38 6. Gör historien synlig, och bygg nytt med identitet. När man kan se och uppleva historiska byggnader och strukturer i staden, går det att följa stadens utveckling och identitet. Se byggnadsvården som en självklar del av en byggnads, och en stads, livscykler. Det nya bör tillfogas med ett medvetet förhållningssätt till historien, som goda grannar till det gamla. Staden förändras ständigt, och vår tids tillskott är snart historia. 7. Förtäta Göteborg. Uppnå en täthet som Vasastaden, på minst personer per kvadratkilometer i fler områden, då får vi stadsliv. 8. Lägg till det som saknas, komplettera och blanda. Skapa variation och funktionsblandning med olika skalor, uttryck och detaljeringar, som samspelar med det redan byggda. Ofta kan en liten och måttlig variation i höjd vara nog för att skapa liv i till exempel ett kvarter. Lägg till olika typer och storlekar av bostäder, handel, service och arbetsplatser, och skapa fler attraktiva platser för företagsetableringar. Bygg en stad där människor blandas, en stad som lever under stora delar av dygnet, och används av olika anledningar. 9. Skapa en tät stadsväv med starka stråk. En finmaskighet i gatunätet behövs i den täta staden, för att ge möjlighet till olika vägval. Skapa stråk med utbud, upplevelserika och sammanhängande, där man vill gå till fots från stadsdel till stadsdel, och enkelt finner den närmaste vägen. Skapa en tydlighet mellan rörelserum och vistelserum och förstärk existerande stråk med ny bebyggelse. Bygg vidare på stadsmönstren och skapa en sammanhängande stad som kompletterar den gamla stadens landskap och bebyggelse. 10. En tät stad måste vara en grön stad, bygg ut det gröna nätet över staden. När staden växer och förtätas blir behovet av parker, grönytor och vistelseytor större, liksom behovet av grönska i gaturummen. Det behövs allt från fler stadsparker med plats för evenemang till mindre fickparker nära bostaden, och gröna stråk däremellan. Skapa ett sammanhängande system av användbara gröna stråk och platser, både för människor och för djur. Det gröna bidrar också till ekosystemtjänsterna, och renar till exempel luft och vatten, vilket är nödvändigt i en stad.
39 11. Spar på utrymmet, bygg en klimatsmart stad. Bygg gemensamma rum med hög kvalitet som används för många olika saker över dygnet. Den glesa och separerade staden slösar med yta, och ökar avståndet mellan göteborgarna. I en nära stad med korta avstånd och samutnyttjade system är det enklare att göra klimatsmarta val. 12. Bygg stad av förstäderna. Stadsliv kan skapas också i områden som inte upplevs centrala idag, men som i stadens expansion kan bli det i framtiden. Innerstaden, mellanstaden och förstäderna har olika förutsättningar och lösningar för förtätning. Med arkitektoniskt välformade tillägg kan olika platser, kvarter och hela stadsdelar lyftas och få mer stadskvaliteter. 13. Bygg bra landmärken, som utvecklar Göteborg. De nya byggnadsverk som utmärker sig i höjd, storlek eller på annat sätt, ska utformas med extra omsorg. Gör arkitekttävlingar och noggranna formgivningsprocesser för stadens identitetsskapande byggnader och konstruktioner. Göteborgs identitet skapas till stor del av våra landmärken. 14. Skapa levande bottenvåningar med många entréer. Skapa liv med öppna och aktiva bottenvåningar mot stadens platser och stråk. Arbeta med detaljer i den nära skalan. Möjliggör för bostäder och olika verksamheter i bottenvåningarna, från caféer och restauranger till vårdcentraler, föreningslokaler, förskolor, kontor, service och butiker. Skapa många och tydliga entréer. Max 20 meter mellan entréer skapar variation i form och innehåll för tillgänglighet och orienterbarhet, öppenhet och rörelse. 15. Bygg staden i landskapet, och låt höjdkurvorna råda. Se landskapets variation som medskapande till det byggdas mönster. Placera byggnaderna utan kraftiga utfyllnader eller sprängningar. Göteborgs dramatiska landskap ger staden en tydlig karaktär, och den ska utvecklas när det byggs nytt. 16. Bygg på barnens villkor. Planera för barnens lek och vardag, både i offentliga parker, på gårdar och vid lekplatser. Skapa en blandstad med lugnare partier, som blir attraktiv också för barnfamiljer.
40 17. Skapa hela byggnader, med kvalitet, gestalt och personlighet. Skapa arkitektoniskt hela byggnadsgestalter med en god komposition och sammanfogning, och hög detaljeringsgrad, så att byggnaden och stadsrummet framträder som sammanhållet och beständigt. Bygg hus som tar mark i botten med tyngd, och möter himlen med taklandskap som bidrar till stadens horisont. Se byggnaden ur minst fyra perspektiv: ögonhöjd, gatubild, kropp och avslutning, och utforma de olika delarna med omsorg. 18. Ställ ned höghusen i staden, inte på en parkering. Bygg de riktigt höga husen så att de bidrar i en kvartersstruktur med funktionsblandning, finmaskighet, olika skalor och variation. Höga hus ska med fördel byggas i grupper, som markörer som stärker de stora stads- och landskapsmönstren, och fungerar som landmärken i knutpunkter och entrépunkter. Utforma särskilt husets möte med marknivån, så att skalan anpassas efter människan. 19. Använd de gamla husen. Bevara även enklare byggnader där så är möjligt, för att kunna erbjuda billiga lokaler för företagande och kultur. Pröva platsens kvaliteter, och bevara det som går. Dagens uppfattning om vad som är värdefullt är ofta inte morgondagens. 20. Bebygg asfaltöknarna och mellanrummen. Bygg där marken redan är bearbetad, och spara orörd natur och parker där det är möjligt. Bebygg hårdgjord mark, såsom gamla industrier eller överdimensionerade trafikområden. 21. Använd gedigna och uttrycksfulla material. Material med hantverksmässig bearbetning och skiftningar i yta ger materialitet och närvaro. Se särskilt till hur olika material åldras, och vad som blir vackrare över tid och ger patina. Bygg också med textur och skuggor. Byggnaden får en starkare rumslighet med ett medvetet skuggspel och materialval.
41 22. Skapa inbjudande och tillgängliga platser för göteborgarna. Gatorna, stråken och platserna är våra gemensamma rum där viktiga delar av samspelet mellan människor sker. De offentliga rummen binder samman staden och bygger samhället. Det behövs många urbana, stadsmässiga, rum och mötesplatser med sol, vindskydd och rygg. Stadsrummen ska vara välkomnande, varierade, trygga och fungera i olika väder och för olika aktiviteter. 23. Möblera för fotgängaren. Bygg de gemensamma rummen så att människan känner sig välkommen, med bra gångvägar, trottoarer, övergångställen och belysning. Utforma vackra och mångfunktionella möbler för våra gemensamma stadsrum, bänkar som består över tid, väderskydd och sittskulpturer. 24. Ha med konsten från början. Låt konsten och kreativiteten vara en viktig del av det offentliga rummet. Konsten skapar identitet och värde, och ger perspektiv. Om konstnärer kan vara med tidigt så kan de bidra bättre till helheten. 25. Bygg en begriplig stad. Skapa och förstärk siktlinjer, tydliga fonder och riktmärken. Skapa en stad där fotgängaren enkelt kan finna sin väg, där gatorna har logiska samband och där landmärken bidrar till orienteringen i staden. 26. Skapa en mänsklig trafik i staden. Skapa en fungerande och attraktiv trafikmiljö för så många människor som möjligt, ofta med låg hastighet, anpassad för fotgängare och cyklister i den lokala miljön. Bygg ett sammanhängande gatunät, med få återvändsgator, väl sammanlänkat med kollektivtrafiken. Arbeta för en flerkärning stadsstruktur, där olika noder kan avlösa varandra. Sätt tillgänglighet och närhet framför hastighet. Skapa möjligheter att pendla in till centrum genom pendelparkeringar och bra kollektivtrafik till och mellan ytterområden.
42 27. Bygg boulevarder av motorlederna. Motorlederna tar stor plats i staden, och ofta ryms både nya kvarter och boulevarder på deras yta. Med boulevard avses en bredare stadsgata kantad av bebyggelse, för olika trafikslag och med inslag av grönska. Bilen kommer att behövas i framtidens stad, men ska inte tillåtas att dominera stadsrummet. Med boulevarder kan vi bygga mer stad och krympa avstånden mellan människor och målpunkter. 28. Klimatsäkra den nya staden. Vi får mer och häftigare regn, och högre vattennivåer i älven. Använd topografin, älven, havet och naturen för att ta hand om regnvattnet. Skapa robusta miljöer och byggnader som använder vattnet som en tillgång. 29. Använd stadens markägande rätt. Marken är Göteborgs största tillgång för att skapa den goda staden, och vår gemensamma resurs för framtida generationer. Låt markanvändningen vara en integrerad del av planeringen, och ett verktyg i hela planeringsprocessen. Skapa strategiska värden för framtiden. 30. Gör stadsbyggnadsprocessen tydlig. Diskutera hur bra arkitektur och stad skapas, och gör stadsbyggnadsprocessen begriplig för göteborgaren. Att starta och upprätthålla samtal och dialog är viktigt. Lyssna på varandra. En livlig debatt med många röster skapar en bättre stad.
43
44 Kontakt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret E-post: Björn Siesjö Henrik Markhede Telefon (kontaktcenter) Illustration: Naima Callenberg Tryck:Lenanders Grafsiak AB Mars 2017 Göteborgs Stad Intraservice
Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merUtställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning strategiska avdelningen Sida 1 (6) 2013-07-19 Handläggare Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Stockholm - en strategi för
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merGöteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad
Göteborg - modig förebild inom arkitektur Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad Innehåll Inledning... 2 Syftet med denna policy... 2 Vem omfattas av policyn... 2 Bakgrund... 2 Koppling till andra styrande
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.
ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merStadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby
Läs merVAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1
ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merFokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merTjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Läs merKonsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merÅret är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Läs merAtt skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Läs merByggnad, struktur och offentliga rum
Byggnad, struktur och offentliga rum Verktygslådan för bra stadsbyggnad, god gestaltning & arkitektur Verktygslådan Tillväxtscenario Umeå 200 000 invånare Byar i stråk 3 000 Anslutande stadsdelar 20 000
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merFlYGVY över NYA ERIKSBERG
FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs merDialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs merARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ. Samtalsguide november 2016
ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samtalsguide november 2016 2 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 3 Välkommen till Arkitekturstaden Malmö! Arkitekturen hus, platser,
Läs merUlleråker en modern stadsdel på historisk mark
Ulleråker en modern stadsdel på historisk mark Frukostmöte 7 april 2016 Värdeskapande fastighetsutveckling Visionen, stadsdelen, utmaningen Erik Pelling, kommunalråd Kristina Mårtensson, projektchef Lisa
Läs merSOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merHur bygger vi en ny stad?
Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26
Läs merNext:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Läs merStadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg
Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt
Läs merVATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd
Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och
Läs merVISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030
VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag
Läs merGestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
Läs mer1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park
1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park Täby park kommer att byggas ut under en lång tid vilket ökar behovet av en tydlig strategi för hur stadsdelens olika delar fogas samman till en meningsfull
Läs merProblemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn
Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:
Läs merSamrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elfwendahl, Magnus 2017-04-27 KTN-2017-0139 Kulturnämnden Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden
Läs merProgram till Vision Luleå 2050
Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merSE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Läs merEN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad
EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs merUlleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker
Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merSkanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merOmrådet Ångfärjan Mål och motiv
Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas
Läs merFrukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande
Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs merPM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
Läs merKlarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand
Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta
Läs merSTORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH
STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH Stora Alvaret Rumslighet Natur Form Interiör Materialitet Uterum Proportioner Stora kontra små rum Illustration
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merStockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd
Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och
Läs merÖversiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet
Stadsledningskontoret 1(6) Datum 2014-09-16 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress
Läs mer2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Läs merMer stad på samma yta
Mer stad på samma yta Luleå kommun ska stimulera arbetet för långsiktigt välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs mersödra Hyllie Information om pågående planarbete
södra Hyllie Information om pågående planarbete Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merNu bygger vi Nya Slottsholmen
Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och
Läs merFÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 1 Innehåll Bakgrund Bakgrund..................................... 2 Geografisk avgränsning..........................
Läs merSkolan är en viktig symbol för
rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merFörslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
Läs merVästra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Läs merFUNDAMENTA GRUNDEN FÖR STADSBYGGANDE I NACKA STAD
FUNDAMENTA GRUNDEN FÖR STADSBYGGANDE I NACKA STAD Kommunstyrelsen gav år 2014 stadsarkitekten och planenheten i uppdrag att ta fram en stadsbyggnadsidé för Nacka stad som utgår från visionen för Nacka
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs mer3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken
3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en
Läs mer0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING
dnr 0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING 2016-01-19 PROGRAM FÖR BERGSJÖN SYFTE ÖVERSIKTSPLANEN Programmets syfte är att skapa möjligheter för stadsutveckling och komplettering av bebyggelsen utifrån fokus på social
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merGestaltningsprinciper Svartbäcksgatan
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Stadsbyggnadsförvaltningen September 2017 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE OCH MÅLFORMULERING Syftet med en omvandling av Svartbäcksgatan är att skapa en gata med
Läs merKonstprojekt i Vårberg, genomförandebeslut. Fokus Skärholmen
Dnr Sida 1 (5) 2017-12-20 Handläggare Louise Bill 08-508 264 93 Till Exploateringsnämnden 2018-02-01 Konstprojekt i Vårberg, genomförandebeslut. Fokus Skärholmen Förslag till beslut 1. Exploateringsnämnden
Läs merPARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merVälkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1
I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.
Läs merInformation om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen
Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen 2017-11-16 Uppsala växer fler bostäder behövs Eriksberg har potential att utvecklas 2 Från översiktsplan till bygglov BYGGLOV DETALJPLAN PLANPROGRAM
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merVästerbro projektforum. 26 januari 2018
Västerbro projektforum 26 januari 2018 Huvudtidplan Planeringsfasen pågår Syfte med Planeringsfasen Djupare kunskap än FÖP för projektområdets förutsättningar.(föp är större område) Fördjupade analyser
Läs merDokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen
Läs merÄrendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr /
Sida 44 (64) 34 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart Stockholm Beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Ärendet Föreligger förvaltningens
Läs mer