Stadsbyggnadskontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stadsbyggnadskontoret"

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret

2

3 30 teser om hur vi bygger Göteborg

4

5 Förord Göteborg står inför en väldig omvandling. Staden växer och utvecklas i snabbare takt än på mycket länge. Byggnader, kvarter och hela stadsdelar skapas. Hål i stadsväven repareras, avskilda stadsdelar knyts samman och stadens silhuett förändras. Teserna är ett samtalsmaterial i den omvandlingen, och vill lyfta viktiga frågor i stadsbyggandet, frågor som rör alla göteborgare. Hur ser den goda staden ut? Vad ska prioriteras? Vilken stad vill vi lämna över till våra barn? Och hur kan arkitektur skapa långsiktigt hållbara värden, med god funktion tillsammans med skönhet och kreativitet? Stadsbyggande handlar om livet i staden, det byggdas form, stadsrummens och stadens samband och funktion, och upplevelsen av dem. Bilen och infrastrukturen har länge fått dominera i Göteborg, men nu är det mänskliga perspektivet i fokus. Utifrån den mänskliga skalan kan en annan stad växa fram, med mer närhet, sammanhang och möten. Det framtida Göteborg behöver hämta kraft både ur historien, det byggda som omger oss, och ur ett pågående samtal med göteborgarna. Att skapa en stad som tillgodoser sinnliga behov likaväl som praktiska, är en komplex uppgift. Göteborgs vision är att vara en hållbar stad öppen för världen. Att arkitekturen och stadsbyggandet har en stor roll att spela i den visionen är tydligt, men hur ska vi samtidigt förverkliga en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet? Teserna är framtagna av stadsbyggnadskontoret, och är tänkta att diskuteras och vara ett arbetsmaterial för det kommande arkitekturprogrammet. Teserna riktar sig till göteborgarna, de som bor i staden, planerar och bygger den, och alla andra som rör sig i staden. Ett öppet samtal om vad vi bygger är viktigt för att stadsbyggandet ska vila på en så bred bas som möjligt. Arkitekturprogrammet ska behandlas för beslut i byggnadsnämnden, och bli styrande för utvecklingen av Göteborg. Samtalen kring teserna kan på så vis påverka stadens byggda form. Vilka teser är det viktigt att gå vidare med, och vilka perspektiv saknas? Hur kan arkitektur skapa viktiga värden för göteborgarna, så att det är här vi vill bo och verka? Hur kan vi bygga Göteborg till en stad i världsklass? Vad tycker du? Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör och Björn Siesjö, stadsarkitekt.

6 Teserna i sin helhet finns samlade sist i broschyren.

7 1

8 2

9 3

10 4

11 5

12 6

13 7

14 8

15 9

16 10

17 11

18 12

19 13

20 14

21 15

22 16

23 17

24 18

25 19

26 20

27 21

28 22

29 23

30 24

31 25

32 26

33 27

34 28

35 29

36 30

37 30 TESER FÖR GÖTEBORGS ARKITEKTUR 1. Använd vår unika plats i världen. Våra enastående naturvärden och vårt rika historiska arv är en bra grund att bygga på. Använd Göteborgs naturliga och kulturella förutsättningar, brytningen mellan stad och natur. Utveckla rummen vid åar, älvar och hav. Vi har möjligheter som inte finns någon annanstans. Om vi använder dem rätt så bygger vi världens bästa stad. 2. Bygg för människan. Skapa en stad i ögonhöjd för alla göteborgare. Skapa en stad som fokuserar på fotgängarens upplevelse av byggnader och stadsrum, en varierad stad att promenera i, en stad som bjuder på upplevelser, öppningar och överraskningar. Se hur människor lever och rör sig på platserna idag, och hur dessa rörelser och rum kan stärkas. 3. Bygg en jämlik och rättvis stad. Vårt sätt att organisera staden kan minska skillnader i livsvillkor och ge fler göteborgare tillgång till en bra livsmiljö. Många människor, aktivitet och rörelse skapar en tryggare stad, med fler ögon på gatan. Förtätning på strategiska punkter gör stor skillnad, till exempel tillskott av bostäder och verksamheter intill hållplatslägen och stråk. Jämlikhet är grunden för social hållbarhet. 4. Bygg för den sinnliga upplevelsen. Skapa staden vi längtar till. I staden behövs det sinnliga lika väl som det funktionella, eftersom vi orienterar oss också efter det. Stämningsinnehåll, upplevelser och känslovärden påverkar människans liv i staden i lika stor grad som ren funktionalitet. Göteborgs attraktion, hur vi trivs i och betraktar staden, är viktig för framtiden. 5. Förenkla inte. Låt begreppet hållbarhet vara komplext. Stadens fysiska form påverkar hur vi lever i våra städer, vilka val vi kan och vill göra, och de ekologiska, sociala och ekonomiska förutsättningarna i framtiden. Den ekologiska hållbarheten är grunden, men också den sociala och ekonomiska hållbarheten är avgörande för Göteborgs framtid. Låt stadsbyggandet vara en komplex uppgift där hållbarhetsbegreppen prövas och omprövas, och sätts ständigt i relation till stadens växande.

38 6. Gör historien synlig, och bygg nytt med identitet. När man kan se och uppleva historiska byggnader och strukturer i staden, går det att följa stadens utveckling och identitet. Se byggnadsvården som en självklar del av en byggnads, och en stads, livscykler. Det nya bör tillfogas med ett medvetet förhållningssätt till historien, som goda grannar till det gamla. Staden förändras ständigt, och vår tids tillskott är snart historia. 7. Förtäta Göteborg. Uppnå en täthet som Vasastaden, på minst personer per kvadratkilometer i fler områden, då får vi stadsliv. 8. Lägg till det som saknas, komplettera och blanda. Skapa variation och funktionsblandning med olika skalor, uttryck och detaljeringar, som samspelar med det redan byggda. Ofta kan en liten och måttlig variation i höjd vara nog för att skapa liv i till exempel ett kvarter. Lägg till olika typer och storlekar av bostäder, handel, service och arbetsplatser, och skapa fler attraktiva platser för företagsetableringar. Bygg en stad där människor blandas, en stad som lever under stora delar av dygnet, och används av olika anledningar. 9. Skapa en tät stadsväv med starka stråk. En finmaskighet i gatunätet behövs i den täta staden, för att ge möjlighet till olika vägval. Skapa stråk med utbud, upplevelserika och sammanhängande, där man vill gå till fots från stadsdel till stadsdel, och enkelt finner den närmaste vägen. Skapa en tydlighet mellan rörelserum och vistelserum och förstärk existerande stråk med ny bebyggelse. Bygg vidare på stadsmönstren och skapa en sammanhängande stad som kompletterar den gamla stadens landskap och bebyggelse. 10. En tät stad måste vara en grön stad, bygg ut det gröna nätet över staden. När staden växer och förtätas blir behovet av parker, grönytor och vistelseytor större, liksom behovet av grönska i gaturummen. Det behövs allt från fler stadsparker med plats för evenemang till mindre fickparker nära bostaden, och gröna stråk däremellan. Skapa ett sammanhängande system av användbara gröna stråk och platser, både för människor och för djur. Det gröna bidrar också till ekosystemtjänsterna, och renar till exempel luft och vatten, vilket är nödvändigt i en stad.

39 11. Spar på utrymmet, bygg en klimatsmart stad. Bygg gemensamma rum med hög kvalitet som används för många olika saker över dygnet. Den glesa och separerade staden slösar med yta, och ökar avståndet mellan göteborgarna. I en nära stad med korta avstånd och samutnyttjade system är det enklare att göra klimatsmarta val. 12. Bygg stad av förstäderna. Stadsliv kan skapas också i områden som inte upplevs centrala idag, men som i stadens expansion kan bli det i framtiden. Innerstaden, mellanstaden och förstäderna har olika förutsättningar och lösningar för förtätning. Med arkitektoniskt välformade tillägg kan olika platser, kvarter och hela stadsdelar lyftas och få mer stadskvaliteter. 13. Bygg bra landmärken, som utvecklar Göteborg. De nya byggnadsverk som utmärker sig i höjd, storlek eller på annat sätt, ska utformas med extra omsorg. Gör arkitekttävlingar och noggranna formgivningsprocesser för stadens identitetsskapande byggnader och konstruktioner. Göteborgs identitet skapas till stor del av våra landmärken. 14. Skapa levande bottenvåningar med många entréer. Skapa liv med öppna och aktiva bottenvåningar mot stadens platser och stråk. Arbeta med detaljer i den nära skalan. Möjliggör för bostäder och olika verksamheter i bottenvåningarna, från caféer och restauranger till vårdcentraler, föreningslokaler, förskolor, kontor, service och butiker. Skapa många och tydliga entréer. Max 20 meter mellan entréer skapar variation i form och innehåll för tillgänglighet och orienterbarhet, öppenhet och rörelse. 15. Bygg staden i landskapet, och låt höjdkurvorna råda. Se landskapets variation som medskapande till det byggdas mönster. Placera byggnaderna utan kraftiga utfyllnader eller sprängningar. Göteborgs dramatiska landskap ger staden en tydlig karaktär, och den ska utvecklas när det byggs nytt. 16. Bygg på barnens villkor. Planera för barnens lek och vardag, både i offentliga parker, på gårdar och vid lekplatser. Skapa en blandstad med lugnare partier, som blir attraktiv också för barnfamiljer.

40 17. Skapa hela byggnader, med kvalitet, gestalt och personlighet. Skapa arkitektoniskt hela byggnadsgestalter med en god komposition och sammanfogning, och hög detaljeringsgrad, så att byggnaden och stadsrummet framträder som sammanhållet och beständigt. Bygg hus som tar mark i botten med tyngd, och möter himlen med taklandskap som bidrar till stadens horisont. Se byggnaden ur minst fyra perspektiv: ögonhöjd, gatubild, kropp och avslutning, och utforma de olika delarna med omsorg. 18. Ställ ned höghusen i staden, inte på en parkering. Bygg de riktigt höga husen så att de bidrar i en kvartersstruktur med funktionsblandning, finmaskighet, olika skalor och variation. Höga hus ska med fördel byggas i grupper, som markörer som stärker de stora stads- och landskapsmönstren, och fungerar som landmärken i knutpunkter och entrépunkter. Utforma särskilt husets möte med marknivån, så att skalan anpassas efter människan. 19. Använd de gamla husen. Bevara även enklare byggnader där så är möjligt, för att kunna erbjuda billiga lokaler för företagande och kultur. Pröva platsens kvaliteter, och bevara det som går. Dagens uppfattning om vad som är värdefullt är ofta inte morgondagens. 20. Bebygg asfaltöknarna och mellanrummen. Bygg där marken redan är bearbetad, och spara orörd natur och parker där det är möjligt. Bebygg hårdgjord mark, såsom gamla industrier eller överdimensionerade trafikområden. 21. Använd gedigna och uttrycksfulla material. Material med hantverksmässig bearbetning och skiftningar i yta ger materialitet och närvaro. Se särskilt till hur olika material åldras, och vad som blir vackrare över tid och ger patina. Bygg också med textur och skuggor. Byggnaden får en starkare rumslighet med ett medvetet skuggspel och materialval.

41 22. Skapa inbjudande och tillgängliga platser för göteborgarna. Gatorna, stråken och platserna är våra gemensamma rum där viktiga delar av samspelet mellan människor sker. De offentliga rummen binder samman staden och bygger samhället. Det behövs många urbana, stadsmässiga, rum och mötesplatser med sol, vindskydd och rygg. Stadsrummen ska vara välkomnande, varierade, trygga och fungera i olika väder och för olika aktiviteter. 23. Möblera för fotgängaren. Bygg de gemensamma rummen så att människan känner sig välkommen, med bra gångvägar, trottoarer, övergångställen och belysning. Utforma vackra och mångfunktionella möbler för våra gemensamma stadsrum, bänkar som består över tid, väderskydd och sittskulpturer. 24. Ha med konsten från början. Låt konsten och kreativiteten vara en viktig del av det offentliga rummet. Konsten skapar identitet och värde, och ger perspektiv. Om konstnärer kan vara med tidigt så kan de bidra bättre till helheten. 25. Bygg en begriplig stad. Skapa och förstärk siktlinjer, tydliga fonder och riktmärken. Skapa en stad där fotgängaren enkelt kan finna sin väg, där gatorna har logiska samband och där landmärken bidrar till orienteringen i staden. 26. Skapa en mänsklig trafik i staden. Skapa en fungerande och attraktiv trafikmiljö för så många människor som möjligt, ofta med låg hastighet, anpassad för fotgängare och cyklister i den lokala miljön. Bygg ett sammanhängande gatunät, med få återvändsgator, väl sammanlänkat med kollektivtrafiken. Arbeta för en flerkärning stadsstruktur, där olika noder kan avlösa varandra. Sätt tillgänglighet och närhet framför hastighet. Skapa möjligheter att pendla in till centrum genom pendelparkeringar och bra kollektivtrafik till och mellan ytterområden.

42 27. Bygg boulevarder av motorlederna. Motorlederna tar stor plats i staden, och ofta ryms både nya kvarter och boulevarder på deras yta. Med boulevard avses en bredare stadsgata kantad av bebyggelse, för olika trafikslag och med inslag av grönska. Bilen kommer att behövas i framtidens stad, men ska inte tillåtas att dominera stadsrummet. Med boulevarder kan vi bygga mer stad och krympa avstånden mellan människor och målpunkter. 28. Klimatsäkra den nya staden. Vi får mer och häftigare regn, och högre vattennivåer i älven. Använd topografin, älven, havet och naturen för att ta hand om regnvattnet. Skapa robusta miljöer och byggnader som använder vattnet som en tillgång. 29. Använd stadens markägande rätt. Marken är Göteborgs största tillgång för att skapa den goda staden, och vår gemensamma resurs för framtida generationer. Låt markanvändningen vara en integrerad del av planeringen, och ett verktyg i hela planeringsprocessen. Skapa strategiska värden för framtiden. 30. Gör stadsbyggnadsprocessen tydlig. Diskutera hur bra arkitektur och stad skapas, och gör stadsbyggnadsprocessen begriplig för göteborgaren. Att starta och upprätthålla samtal och dialog är viktigt. Lyssna på varandra. En livlig debatt med många röster skapar en bättre stad.

43

44 Kontakt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret E-post: Björn Siesjö Henrik Markhede Telefon (kontaktcenter) Illustration: Naima Callenberg Tryck:Lenanders Grafsiak AB Mars 2017 Göteborgs Stad Intraservice

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Dialogmöte Exercisheden

Dialogmöte Exercisheden Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ. Samtalsguide november 2016

ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ. Samtalsguide november 2016 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samtalsguide november 2016 2 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 3 Välkommen till Arkitekturstaden Malmö! Arkitekturen hus, platser,

Läs mer

Ulleråker en modern stadsdel på historisk mark

Ulleråker en modern stadsdel på historisk mark Ulleråker en modern stadsdel på historisk mark Frukostmöte 7 april 2016 Värdeskapande fastighetsutveckling Visionen, stadsdelen, utmaningen Erik Pelling, kommunalråd Kristina Mårtensson, projektchef Lisa

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park

1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park 1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park Täby park kommer att byggas ut under en lång tid vilket ökar behovet av en tydlig strategi för hur stadsdelens olika delar fogas samman till en meningsfull

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 1 Innehåll Bakgrund Bakgrund..................................... 2 Geografisk avgränsning..........................

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet

Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Stadsledningskontoret 1(6) Datum 2014-09-16 Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Nu bygger vi Nya Slottsholmen Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och

Läs mer

Skolan är en viktig symbol för

Skolan är en viktig symbol för rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild

Läs mer

Mer stad på samma yta

Mer stad på samma yta Mer stad på samma yta Luleå kommun ska stimulera arbetet för långsiktigt välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken YimbyGBG YimbyGBG är ett nystartat tvärpolitiskt nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Trots att kommunens

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv,

Läs mer

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret Stadsutveckling efter kulturhuvudstadsåret Förtätning av städer - SKL 2015-06-09 All time high för Umeås besöksnäring All time high för Umeås besöksnäring Under kulturhuvudstadsåret 2014 omsatte besöksnäringen

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH

STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH Stora Alvaret Rumslighet Natur Form Interiör Materialitet Uterum Proportioner Stora kontra små rum Illustration

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

Bygger vi socialt hållbart?

Bygger vi socialt hållbart? NORDBYGG EcoForum 22-23 2- april 2015 Ann Legeby Arkitekturskolan KTH Sweco Architects ct Sociala hållbarhetsaspekter i stadsbyggandet Bygger vi socialt hållbart? Ann Legeby Sweco Architects Arkitekturskolan

Läs mer

Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013

Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013 Fotgängarens landskap Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013 Ulrika.akerlund@boverket.se Utgångspunkter främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en

Läs mer

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Stadsbyggnadsvision - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås

Stadsbyggnadsvision - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås Stadsbyggnadsvision Nedre Norrby - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås» www.boras.se ARBETSMATERIAL PROJEKTGRUPP Tomas Rossing - stadsarkitekt Jonas Hallberg - planarkitekt (projektledare)

Läs mer

Attraktiva. städer. Antoni

Attraktiva. städer. Antoni Attraktiva städer Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena för upplevelser Från

Läs mer

Söndrum, Halmstad. www.karnhem.se. Nära till. Skapa livsrum! Tidlösa moderna radhus som knyter an till den svenska byggnadstraditionen.

Söndrum, Halmstad. www.karnhem.se. Nära till. Skapa livsrum! Tidlösa moderna radhus som knyter an till den svenska byggnadstraditionen. www.karnhem.se Foto: Hovs By, Växjö Söndrum, Halmstad Tidlösa moderna radhus som knyter an till den svenska byggnadstraditionen. Nära till Centrum, 5 km Skolor F-9, 1 km Vårdcentral, 300 m Närbutik, 900

Läs mer

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass. Hagastaden på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/hagastaden Hagastaden ska bli en levande innerstadsdel med 5 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser, inräknat befintliga arbetsplatser

Läs mer

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Vägar till stimulerande trivsam stad och mycket kundvärde för pengarna ulf.johannisson@telia.com 1 Stockholm skärgårdsstaden ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa K A L M A R huvudstaden i en framtidsregion Det är i Kalmar det händer just nu. Vi är mitt i den starkaste expansionsfasen på 20 år - befintliga företag expanderar,

Läs mer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.

Läs mer

Stadsutveckling Östra Sala backe

Stadsutveckling Östra Sala backe Stadsutveckling Östra Sala backe 1 Broschyren är framtagen av fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret i Uppsala kommun Projektledare: Karl Ingelstam, fastighetskontoret Caroline

Läs mer

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar

LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar MANSTORPS ÄNGAR Manstorps ängar 1 Markanvisning Februari 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förutsättningar i området i Linghem... 4 Kvaitéer och siktstråk... 5 Det offentliga och privata rummet... 5 Gårdsgatan,

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander

Läs mer

Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16

Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16 Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16 sid 1 Förutsättningar RUMS/FUNKTIONSPROGRAM MYNDIGHETSKRAV VILKA ÄR MÅLGRUPPEN/BRUKARNA Trygghetsboende i ett punkthus på 7 våningar

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16

STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 STADSBYGGNADSKONTORET Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 Bildcollage från kvällen Kvällen, som hade temat Du får snart fler grannar,

Läs mer

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000 VARBERG VÄSTERPORT PARALLELLUPPDRAG VARBERG MÖTER HAVET VÄXANDE VARBERG Varberg växer och vill vända sig mot havet! Staden planerar nu för en stor hamnflytt och tunnelförläggning av järnvägsspåren. Det

Läs mer