Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet

Transkript

1 Stadsledningskontoret 1(6) Datum Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax xxx@landskrona.se Bankgiro Plusgiro Org.nr

2 2(6) Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Översiktsplanen är stadens strategiska dokument som anger inriktningen för den framtida mark- och vattenanvändningen. Planen är därmed mycket viktig för att kunna fatta övervägda beslut rörande den framtida utvecklingen. I stadsbyggnadsprocessen är det främst i detaljplaneringen och bygglovgivningen som det är möjligt att mer konkret arbeta med trygghetsskapande åtgärder Arbetet med att samla in kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM som belyser trygghet ur ett brottsförebyggande perspektiv har tagits fram av Annika Wågsäter, trygghetssamordnare Stadsledningskontoret i samråd med Stadsbyggnadsförvaltningen. Trygg stadsmiljö Vision Brottsförebyggande arbete handlar om att förebygga och minska brottsligheten och att öka tryggheten. Arbetet sker på olika nivåer och inom olika samhällsområden. När det gäller den fysiska miljön handlar det till stor del om en god utformning. Visionen är att arbetet med att skapa tryggare offentliga miljöer i Landskrona stad ska finnas med i stadsbyggnadsprocessens alla skeden. Från översiktsplanering, hela vägen genom genomförande av projekt och vidare till skötsel och förvaltningen. Definition Ordet trygghet används i många olika sammanhang. I detta dokument är det brottsförebyggande trygghet som åsyftas. Utifrån denna avgränsning handlar trygghet om att förhålla sig till upplevda risker. Det är lätt att sammanblanda trygghet med säkerhet som istället handlar om reella risker, det vill säga hur säkert någonting faktiskt är. Upplevelsen av trygghet är individuell och subjektiv. Vilka vi är påverkar vilka risker vi förhåller oss till och vilka strategier vi väljer för att hantera den otrygghet vi upplever. Faktorer som kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religionstillhörighet spelar in. I nationella undersökningar anger exempelvis fler äldre personer än yngre att de upplever

3 3(6) otrygghet i den fysiska miljön. Det är också vanligare att personer med utländsk bakgrund känner sig otrygga än personer födda i Sverige. Män i åldern är den grupp som generellt känner sig tryggast när de rör sig i våra städer detta trots att de statistiskt sett är den mest brottsutsatta gruppen. Trygghet, ett prioriterat område Trygghet är ett av fem prioriterade områden i Landskrona stad. Samtliga förvaltningar har till uppgift att bidra i arbetet med att bekämpa brottsligheten och brottslighetens bakomliggande orsaker, så att vi som bor och verkar i Landskrona ska känna oss trygga. Det samordnande och strategiska ansvaret för frågan ligger på Stadsledningskontorets trygghets- och säkerhetsavdelning. Det stora arbetet sker dock ute i de olika förvaltningarna. En bit av pusslet Städer är platser i ständig förändring och stadspanering innebär en hantering av många och ofta motstridiga krav och önskemål. Stadsplanering är med andra ord en ständigt pågående balansakt. Trygghet är en viktig faktor som måste vägas mot andra intressen. Utmaningen ligger i att hitta en balans och göra rätt prioriteringar. Stadsmiljön ska som helhet upplevas som trygg och får aldrig utgöra ett hinder för invånarna, samtidigt som den måste innehålla ett visst mått av spänning och utmaning som ger utrymme för oväntade möten och händelser. Fokusområden Överblickbarhet Inom kriminologin återfinns termen informell social kontroll vilket kan uttryckas i att människor känner sig skyddade av personer i sin omgivning. Om något skulle inträffa är man inte ensam utan det finns andra som ser vad som händer och man kan få hjälp. Den informella sociala kontrollen kan uppnås såväl av att det finns människor runt omkring en när man befinnser sig utomhus som att det finns en möjlighet för de som befinner sig inuti en byggnad att se vad som händer utanför. Ett annat sätt att öka den informella sociala kontrollen är att blanda de olika trafikslagen. God överblickbarhet är även avskräckande för en mängd former av brott då det på ett uppenbart sätt ökar risken för upptäckt. Många känner sig dessutom tryggare eftersom man lätt kan se vad som händer, vilka som rör sig och risken för överraskningar minskar. Ur ett trygghetsperspektiv blir det utifrån detta viktigt att ta hänsyn till denna aspekt vid gestaltningar av gångvägar, gatusträckningar och stadsrum i allmänhet. Belysning är viktig för överblickbarheten under dygnets mörka timmar. Det är mycket viktigt att ha en genomtänkt belysningsplan vid byggandet av nya stadsområden för att skapa tryggare och säkrare miljöer.

4 4(6) Grönytor kräver ofta stora insatser i form av underhåll och skötsel, inte minst ur perspektivet otrygghet och brott. Särskilt buskar skapar otrygghet om de inte hålls efter. Den främsta principen vid trädgårdsutformning och landskapsplanering är att växtligheten inte ska skymma viktiga siktlinjer. Samtidigt kan god överblickbarhet komma i konflikt med andra värden som slingrande gångvägar och småskalighet i stadsrummet. Som i så många andra fall gäller det att göra en avvägning. Överblickbarhet får inte göras så god att den leder till ödslighet. Befolkade uterum Mängden människor som rör sig i stadsrummet och när det sker har en direkt inverkan på tryggheten och säkerheten. Stadsplanens organisation och utformning är bestämmande för dessa rörelser. Avgörande egenskaper är: exploateringstalet, som påverkar själva mängden människor i en stadsdel, funktionsblandningen, som påverkar spridningen av människor över dygnets timmar och den rumsliga uppbyggnaden som påverkar spridningen i rummet Förutsättningar för ett befolkat uterum kan ges genom att blanda verksamheter och att ha hög bebyggelsetäthet. Det är ofta till nackdel att begränsa bebyggelsens innehåll genom zoneringsföreskrifter (till exempel separation mellan arbete och boende) eller kategoriboende (särskilda hus med studentlägenheter eller lägenheter för äldre). Sett ur ett brottsförebyggande perspektiv bör olika trafikslag koncentreras och samlas, så att närvaron av människor i utemiljön ökar och en grund av social trygghet skapas. Av samma anledning bör man inte i för stor omfattning separera kommunikationsstråk från bebyggelse. Då sker en utglesning av människors närvaro, vilket gör att flera platser blir dåligt befolkade med svag informell övervakning. Orienterbarhet logisk planstruktur Ett område med struktur som vi känner igen innebär att vi både kan orientera oss och förstå hur vi förväntas bete oss. Orienteringen underlättas av utblickar och landmärken. Det centrala torget eller den uppstickande tornspiran i siktlinjen bidrar till en geografisk orientering. En tydlig hierarki som definierar huvudstråk för kommunikation och överordnade målpunkter, t.ex. korsningspunkter, entréplatser och aktivitetsplatser, skapar en läsbarhet som hjälper användare att orientera sig i den fysiska miljön. Det kan också fungera som en vägledning när prioriteringar behöver göras. Att fokusera trygghetsskapande åtgärder kring huvudstråk, överordnade mötesplatser och målpunkter kan vara ett sätt att ge satsningarna genomslag. Det är dessutom ett sätt att samla de människor som använder ett

5 5(6) område. Ett sätt att planera som ger positiva effekter för trygghetsupplevelsen, framför allt under dygnets mörka timmar. Gatunätets utformning har stor betydelse för stadens liv. I planer med ett trädliknande system är genomströmningen av människor och trafik lägre än i planer med rutnätsmönster. I ett rutnästssystem finns många korsningar där tillfällen skapas till möten mellan människor. Graden av läsbarhet och överblickbarhet påverkas också av stadens mönster. Möjligheten är också större i en nätverksstruktur att ta alternativa vägar. Förhållningssätt i planeringsprocessen I en översiktsplan utformas den byggda miljöns huvuduppdrag. Genom att betrakta orientering, överblickbarhet och människors rörelse mellan olika punkter och omgivande markanvändning tas hänsyn till arbetet med att skapa en tryggare och säkrare miljö. Utifrån ovanstående bör vi förhålla oss till följande frågor i stadsplaneringen. Överblickbarhet Möjlighet till informell social kontroll Blandning av trafikslag (utan att skapa trafikrisker) Stödjande dokument för överblickbarhet (exempelvis belysningsplan och skötselplaner) Befolkade uterum Blandning av bostäder, arbetsplatser, service, kultur och fritidsaktiviteter. Sammankopplade stadsdelar (kontinuerlig bebyggelse) Utemiljöer som lockar till rekreation, upplevelser och samvaro. Säkra stråk / alternativa vägar Attraktiva målpunkter som främjar positiva rörelser i staden. Orienterbarhet Siktlinjer till landmärken och identifierbara punkter och mål. Rutnätsstruktur Tydligt definierade huvudstråk.

6 6(6) Lästips och referenslista Allingsås kommun (2010) Trygghet ur jämställdhetsperspektiv. Verktyg för samhällsbyggare. Boverket (2010) Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Huddinge miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Handbok för tryggare stadsmiljöer Metod och verktyg för att arbeta med trygghet i gestaltning och projektering av stadsrum. Helsingborg kommunstyrelseförvaltningen (2007) Trygg & välmående utformning av Den goda staden. Lund tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret (2008) Tryggare Lund en idéskrift om hur utformning av den fysiska miljön kan bidra till en ökad trygghet. Malmö stadsbyggnadskontor (2006) Trygg stadsmiljö tankegångar riktlinjer arbetsmetoder Botryggt.se - Nätbaserad handbok framtagen av polismyndigheten i Stockholm