Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet"

Transkript

1 Stadsledningskontoret 1(6) Datum Handläggare Annika Wågsäter Er Referens Vår Referens Översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Trygghet Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax Bankgiro Plusgiro Org.nr

2 2(6) Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Översiktsplanen är stadens strategiska dokument som anger inriktningen för den framtida mark- och vattenanvändningen. Planen är därmed mycket viktig för att kunna fatta övervägda beslut rörande den framtida utvecklingen. I stadsbyggnadsprocessen är det främst i detaljplaneringen och bygglovgivningen som det är möjligt att mer konkret arbeta med trygghetsskapande åtgärder Arbetet med att samla in kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM som belyser trygghet ur ett brottsförebyggande perspektiv har tagits fram av Annika Wågsäter, trygghetssamordnare Stadsledningskontoret i samråd med Stadsbyggnadsförvaltningen. Trygg stadsmiljö Vision Brottsförebyggande arbete handlar om att förebygga och minska brottsligheten och att öka tryggheten. Arbetet sker på olika nivåer och inom olika samhällsområden. När det gäller den fysiska miljön handlar det till stor del om en god utformning. Visionen är att arbetet med att skapa tryggare offentliga miljöer i Landskrona stad ska finnas med i stadsbyggnadsprocessens alla skeden. Från översiktsplanering, hela vägen genom genomförande av projekt och vidare till skötsel och förvaltningen. Definition Ordet trygghet används i många olika sammanhang. I detta dokument är det brottsförebyggande trygghet som åsyftas. Utifrån denna avgränsning handlar trygghet om att förhålla sig till upplevda risker. Det är lätt att sammanblanda trygghet med säkerhet som istället handlar om reella risker, det vill säga hur säkert någonting faktiskt är. Upplevelsen av trygghet är individuell och subjektiv. Vilka vi är påverkar vilka risker vi förhåller oss till och vilka strategier vi väljer för att hantera den otrygghet vi upplever. Faktorer som kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religionstillhörighet spelar in. I nationella undersökningar anger exempelvis fler äldre personer än yngre att de upplever

3 3(6) otrygghet i den fysiska miljön. Det är också vanligare att personer med utländsk bakgrund känner sig otrygga än personer födda i Sverige. Män i åldern är den grupp som generellt känner sig tryggast när de rör sig i våra städer detta trots att de statistiskt sett är den mest brottsutsatta gruppen. Trygghet, ett prioriterat område Trygghet är ett av fem prioriterade områden i Landskrona stad. Samtliga förvaltningar har till uppgift att bidra i arbetet med att bekämpa brottsligheten och brottslighetens bakomliggande orsaker, så att vi som bor och verkar i Landskrona ska känna oss trygga. Det samordnande och strategiska ansvaret för frågan ligger på Stadsledningskontorets trygghets- och säkerhetsavdelning. Det stora arbetet sker dock ute i de olika förvaltningarna. En bit av pusslet Städer är platser i ständig förändring och stadspanering innebär en hantering av många och ofta motstridiga krav och önskemål. Stadsplanering är med andra ord en ständigt pågående balansakt. Trygghet är en viktig faktor som måste vägas mot andra intressen. Utmaningen ligger i att hitta en balans och göra rätt prioriteringar. Stadsmiljön ska som helhet upplevas som trygg och får aldrig utgöra ett hinder för invånarna, samtidigt som den måste innehålla ett visst mått av spänning och utmaning som ger utrymme för oväntade möten och händelser. Fokusområden Överblickbarhet Inom kriminologin återfinns termen informell social kontroll vilket kan uttryckas i att människor känner sig skyddade av personer i sin omgivning. Om något skulle inträffa är man inte ensam utan det finns andra som ser vad som händer och man kan få hjälp. Den informella sociala kontrollen kan uppnås såväl av att det finns människor runt omkring en när man befinnser sig utomhus som att det finns en möjlighet för de som befinner sig inuti en byggnad att se vad som händer utanför. Ett annat sätt att öka den informella sociala kontrollen är att blanda de olika trafikslagen. God överblickbarhet är även avskräckande för en mängd former av brott då det på ett uppenbart sätt ökar risken för upptäckt. Många känner sig dessutom tryggare eftersom man lätt kan se vad som händer, vilka som rör sig och risken för överraskningar minskar. Ur ett trygghetsperspektiv blir det utifrån detta viktigt att ta hänsyn till denna aspekt vid gestaltningar av gångvägar, gatusträckningar och stadsrum i allmänhet. Belysning är viktig för överblickbarheten under dygnets mörka timmar. Det är mycket viktigt att ha en genomtänkt belysningsplan vid byggandet av nya stadsområden för att skapa tryggare och säkrare miljöer.

4 4(6) Grönytor kräver ofta stora insatser i form av underhåll och skötsel, inte minst ur perspektivet otrygghet och brott. Särskilt buskar skapar otrygghet om de inte hålls efter. Den främsta principen vid trädgårdsutformning och landskapsplanering är att växtligheten inte ska skymma viktiga siktlinjer. Samtidigt kan god överblickbarhet komma i konflikt med andra värden som slingrande gångvägar och småskalighet i stadsrummet. Som i så många andra fall gäller det att göra en avvägning. Överblickbarhet får inte göras så god att den leder till ödslighet. Befolkade uterum Mängden människor som rör sig i stadsrummet och när det sker har en direkt inverkan på tryggheten och säkerheten. Stadsplanens organisation och utformning är bestämmande för dessa rörelser. Avgörande egenskaper är: exploateringstalet, som påverkar själva mängden människor i en stadsdel, funktionsblandningen, som påverkar spridningen av människor över dygnets timmar och den rumsliga uppbyggnaden som påverkar spridningen i rummet Förutsättningar för ett befolkat uterum kan ges genom att blanda verksamheter och att ha hög bebyggelsetäthet. Det är ofta till nackdel att begränsa bebyggelsens innehåll genom zoneringsföreskrifter (till exempel separation mellan arbete och boende) eller kategoriboende (särskilda hus med studentlägenheter eller lägenheter för äldre). Sett ur ett brottsförebyggande perspektiv bör olika trafikslag koncentreras och samlas, så att närvaron av människor i utemiljön ökar och en grund av social trygghet skapas. Av samma anledning bör man inte i för stor omfattning separera kommunikationsstråk från bebyggelse. Då sker en utglesning av människors närvaro, vilket gör att flera platser blir dåligt befolkade med svag informell övervakning. Orienterbarhet logisk planstruktur Ett område med struktur som vi känner igen innebär att vi både kan orientera oss och förstå hur vi förväntas bete oss. Orienteringen underlättas av utblickar och landmärken. Det centrala torget eller den uppstickande tornspiran i siktlinjen bidrar till en geografisk orientering. En tydlig hierarki som definierar huvudstråk för kommunikation och överordnade målpunkter, t.ex. korsningspunkter, entréplatser och aktivitetsplatser, skapar en läsbarhet som hjälper användare att orientera sig i den fysiska miljön. Det kan också fungera som en vägledning när prioriteringar behöver göras. Att fokusera trygghetsskapande åtgärder kring huvudstråk, överordnade mötesplatser och målpunkter kan vara ett sätt att ge satsningarna genomslag. Det är dessutom ett sätt att samla de människor som använder ett

5 5(6) område. Ett sätt att planera som ger positiva effekter för trygghetsupplevelsen, framför allt under dygnets mörka timmar. Gatunätets utformning har stor betydelse för stadens liv. I planer med ett trädliknande system är genomströmningen av människor och trafik lägre än i planer med rutnätsmönster. I ett rutnästssystem finns många korsningar där tillfällen skapas till möten mellan människor. Graden av läsbarhet och överblickbarhet påverkas också av stadens mönster. Möjligheten är också större i en nätverksstruktur att ta alternativa vägar. Förhållningssätt i planeringsprocessen I en översiktsplan utformas den byggda miljöns huvuduppdrag. Genom att betrakta orientering, överblickbarhet och människors rörelse mellan olika punkter och omgivande markanvändning tas hänsyn till arbetet med att skapa en tryggare och säkrare miljö. Utifrån ovanstående bör vi förhålla oss till följande frågor i stadsplaneringen. Överblickbarhet Möjlighet till informell social kontroll Blandning av trafikslag (utan att skapa trafikrisker) Stödjande dokument för överblickbarhet (exempelvis belysningsplan och skötselplaner) Befolkade uterum Blandning av bostäder, arbetsplatser, service, kultur och fritidsaktiviteter. Sammankopplade stadsdelar (kontinuerlig bebyggelse) Utemiljöer som lockar till rekreation, upplevelser och samvaro. Säkra stråk / alternativa vägar Attraktiva målpunkter som främjar positiva rörelser i staden. Orienterbarhet Siktlinjer till landmärken och identifierbara punkter och mål. Rutnätsstruktur Tydligt definierade huvudstråk.

6 6(6) Lästips och referenslista Allingsås kommun (2010) Trygghet ur jämställdhetsperspektiv. Verktyg för samhällsbyggare. Boverket (2010) Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Huddinge miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Handbok för tryggare stadsmiljöer Metod och verktyg för att arbeta med trygghet i gestaltning och projektering av stadsrum. Helsingborg kommunstyrelseförvaltningen (2007) Trygg & välmående utformning av Den goda staden. Lund tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret (2008) Tryggare Lund en idéskrift om hur utformning av den fysiska miljön kan bidra till en ökad trygghet. Malmö stadsbyggnadskontor (2006) Trygg stadsmiljö tankegångar riktlinjer arbetsmetoder Botryggt.se - Nätbaserad handbok framtagen av polismyndigheten i Stockholm

En tryggare & mer jämställd miljö

En tryggare & mer jämställd miljö En tryggare & mer jämställd miljö Halmstad Centrum Vallås TEKNIK- OCH FRITID Upplägg av projektet Sammanfattning av Forskningen Varför är det viktigt att vara trygg? Vad är otryggt? Vem är otrygg? Varför

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

2006-06-15. B2. Planutformning

2006-06-15. B2. Planutformning Detta kapitel handlar om ställningstaganden som bör göras i samband med planering av ett bostadsområde för att förebygga brott och för att främja trygghet. Synpunkterna avser i första hand skedena C1 Program

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Förslag till Vision Järva 2030

Förslag till Vision Järva 2030 ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DPLNR 106 DNR 255/2008 SID 1 (5) 2008-09-29 Handläggare: Lars B Strand Telefon: 508 36 205 Till Äldrenämnden den 14 oktober 2008 Äldreförvaltningens förslag till beslut

Läs mer

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Beställaravdelningen för äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1(5) Dnr 1.1.-718/2013 2013-11-18 Handläggare Åsa Winfridsson Telefon08-508

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! SKA SOCIA L KO NSEK VENSA N A LYS Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret 1(4) Landskrona stod Datum 2015-04-15 Handläggare Håkan Nilsson Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen 2014 års uppföljning av stadens säkerhetsarbete Ärendebeskrivning Säkerhetspolicyn

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd innehåll s. 3 Fina soprum s. 4 Färg, form och material s. 5 Placering s. 6 Trygghet och trivsel s. 7 Sammanfattning soprum - finrum Ett fint

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv

Läs mer

Trygghetsvandring. i Vilstaområdet

Trygghetsvandring. i Vilstaområdet i Vilstaområdet 7 november 2012 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Vad är en trygghetsvandring? 6 2.1 Metod... 6 2.2 Trygghetsvandring i Vilstaområdet... 6 2.3 Reaktioner efter vandringen... 6 3 Vilstaområdet 7

Läs mer

Teknik- och servicenämnden

Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden 9(14) Datum 2014-09-17 75 Dm 2014/543/010.360 Yttrande KS 2014100328 - motion, För bättre belysning i staden Ärendebeskrivning Teknik- och serviceförvaltningen har från konnnunstyrelsen

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Jäntan 2, Landskrona stad, nu fråga om köpoption

Jäntan 2, Landskrona stad, nu fråga om köpoption Stadsbyggnadsförvaltningen 1(4) Landskrana stad Datum 20 15-05-20 Handläggare Mårten Olsson Er Referens V år Referens Kommunstyrelsen Jäntan 2, Landskrona stad, nu fråga om köpoption Ärendebeskrivning

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl

Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl 1 (8) Detaljplan för Björnhovda 4:12 m fl Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler

Läs mer

Jämställd och trygg stadsplanering för alla

Jämställd och trygg stadsplanering för alla Jämställd och trygg stadsplanering för alla Halmstads kommun har beviljats medel från Boverket till fem olika projekt för att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen. Stadskontoret

Läs mer

KS DECEMBER 2013

KS DECEMBER 2013 KS 17 18 DECEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-1258 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Polismyndigheten i Uppsala

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

FÖRORD. Gunno Gunnmo Länspolismästare. Utgiven november 2001 av Polismyndigheten i Stockholms län, Forsknings- och Utvecklingsenheten.

FÖRORD. Gunno Gunnmo Länspolismästare. Utgiven november 2001 av Polismyndigheten i Stockholms län, Forsknings- och Utvecklingsenheten. FÖRORD En polisiär målsättning är att alla ska kunna känna sig trygga i vardagen. Boendemiljön och närmiljön är viktiga delar av människors vardag. Genom att utforma och förvalta boende- och närmiljön

Läs mer

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1450 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 Förslag

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Detaljplan för del av Björnhovda 25:2, 7-9 skola i Färjestaden, Mörbylånga kommun

Detaljplan för del av Björnhovda 25:2, 7-9 skola i Färjestaden, Mörbylånga kommun Detaljplan för del av Björnhovda 25:2 1 (9) Detaljplan för del av Björnhovda 25:2, 7-9 skola i Färjestaden, Mörbylånga kommun Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse-

Läs mer

tryggt och jämställt ljus

tryggt och jämställt ljus tryggt och jämställt ljus Principer och metoder för att med ljussättning stärka tryggheten i stadsmiljöer. Med jämställdhetsperspektiv som en utgångspunkt. 1 Rapporten beskriver resultatet från projektet

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

Basanpassningsprogram 2007

Basanpassningsprogram 2007 Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum 2008-01-09 Handläggare Frank Starek * Er Referens Vår Referens Basanpassningsprogram 2007 Översyn av basanpassningsprogram 1996 har resulterat i en del

Läs mer

Inriktning för Stadsutvecklingsprojektet

Inriktning för Stadsutvecklingsprojektet Inriktning för Stadsutvecklingsprojektet Dokumenttyp: Inriktning Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Inriktnings för stadsutvecklingsprojketet Beslutsdatum: 2016-03-15,

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Dnr KK15/377 POLICY. Konstpolicy för Nyköpings kommun

Dnr KK15/377 POLICY. Konstpolicy för Nyköpings kommun Dnr KK15/377 POLICY Konstpolicy för Nyköpings kommun 2016 Dnr KK15/377K15/377 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 2.1 Politiska utgångspunkter... 3 2.2 Situationsspecifika

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Stadsbyggnadsförvaltningen

Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen 1(9) Datum Er Referens 2015-01-09 Rev. Handläggare Vår Referens Linda Warming ADM.2014.40 Stadsbyggnadsnämnden Riktlinjer för utformning av murar och plank, Landskrona stad ÄRENDEBESKRIVNING

Läs mer

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning Generaldirektörens förord Ekobrottsmyndighetens vision är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Visionen

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Pelle Envall TUB Trafikutredningsbyrån Upplägg Bakgrund Definition Finns empiriska bevis

Läs mer

Stadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen

Stadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen Stadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen 1(5) Datum 2012-08-21 Handläggare Vår Referens Helena Zimmerdahl 469/2010/004.991 1. Varumärkets betydelse En omvärld som präglas av ökande konkurrens och

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk

Läs mer

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011

Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Trygghetsvandring Flens centrum Juni 2011 Bakgrund Åtgärder för att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för både polisen i Flen och Flens kommun som verksamhet.

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret www.stadsutveckling.goteborg.se/arkitekturprogram 30 teser om hur vi bygger Göteborg Förord Göteborg står inför en väldig omvandling. Staden växer och utvecklas i snabbare takt

Läs mer

Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun

Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun Inledning Metoden Medborgarlöfte är en del av det nationella brottsförebyggande och trygghetssakapande arbetet

Läs mer

Dags att lägga undan Bättre plats för arbete?

Dags att lägga undan Bättre plats för arbete? Dags att lägga undan Bättre plats för arbete? 2011-04-14 Malin Rizell - översiktsplanearkitekt Bättre plats för arbete Bra plats för staden Datum Titel på presentationen Sidan 2 Staden i ständig utveckling

Läs mer

Bild Riktlinjer för styrdokument

Bild Riktlinjer för styrdokument Bild Riktlinjer för styrdokument Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-04-24, 49 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Stadsledningskontoret Mark- och exploateringsavdelningen 2009-08-25. Kommunstyrelsen

Stadsledningskontoret Mark- och exploateringsavdelningen 2009-08-25. Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Mark- och exploateringsavdelningen () Datum 009-08-5 Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Prövning enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m m samt bytesavtal rörande

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Tryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet. En professionell NGO (non governmental organization)

Tryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet. En professionell NGO (non governmental organization) 2 Tryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet En professionell NGO (non governmental organization) Partipolitiskt och religiöst obunden Drivs i form av en allmännyttig stiftelse Inget bakomliggande

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2

Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Trygghetsvandring så här gör man MANUAL VERSION 2 Råd, tips och checklista för trygghetsvandringar Trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö. Alla kan använda den. Trygghetsvandring

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Rutiner offentlig miljö i Tanums kommun

Rutiner offentlig miljö i Tanums kommun Konst i offentlig miljö- Gestaltning av den offentliga miljön Rutiner offentlig miljö i Tanums kommun Projektet Konst i offentlig miljö Inom projektet konst i offentlig miljö skall bl a varje kommun beskriva

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (9) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller

Läs mer

Tryggare Lund EN IDÉSKRIFT OM HUR UTFORMNING AV DEN FYSISKA MILJÖN KAN BIDRA TILL EN ÖKAD TRYGGHET. Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret

Tryggare Lund EN IDÉSKRIFT OM HUR UTFORMNING AV DEN FYSISKA MILJÖN KAN BIDRA TILL EN ÖKAD TRYGGHET. Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Tryggare Lund EN IDÉSKRIFT OM HUR UTFORMNING AV DEN FYSISKA MILJÖN KAN BIDRA TILL EN ÖKAD TRYGGHET Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Titel: Tryggare Lund Kontaktpersoner: Anna Karlsson, Peter

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer