Mainstreaming. Projektansökan. HSO Skåne Sidan 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mainstreaming. Projektansökan. HSO Skåne 2004. Sidan 1"

Transkript

1 Mainstreaming Projektansökan Sidan 1

2 Innehåll Sammanfattning... sid 3. Projekt Mainstreaming... sid 4. Syfte - Målsättningar... sid 4. Mål... sid 4. Delmål år 1... sid 4. Bakgrund... sid 5. Mainstreaming Projekt... sid 6. Fokusområden - arbetsgrupper... sid 6. Arbetsstrategi... sid 7. Projektarbetet... sid 7. Information och kunskapsspridning... sid 8. Kunskap - struktur... sid 9. Tidsplan... sid 10. Dokumentation... sid 11. Avgränsningar... sid 11. Projektorganisation... sid 11. Intressenter... sid 13. Riskbedömning... sid 14. Vad händer sedan?... sid 14. Ekonomi... sid 14. Ansökan... sid 15. Bilaga: ekonomiskt underlag... sid 17. Sidan 2

3 SAMMANFATTNING Projektet Mainstreaming har som syfte att uppnå tillgänglighet för människor med funktionshinder, enligt intentionerna i nationella handlingsplanen Från patient till medborgare. Mainstreaming står för att handikappaspekten skall genomsyra alla samhällsbeslut och finnas med i alla förändrings- och utvecklingsplaner. Projektet Mainstreaming handlar om att ta fram ett antal konkreta handikappolitiska mål för att uppnå mainstreaming och ökad tillgänglighet och till detta koppla kunskaper och erfarenheter framtagna i olika utvecklingsprojekt och i praktiskt arbete. Projektet kommer att fokusera sig på ett antal utvecklingsområden som t.ex. tillgänglighet, hälso- & sjukvård, omsorg enligt SoL och LSS, arbetsliv m.m. Projektet skall strukturera och göra erfarenheter och material fysiskt och pedagogiskt tillgängligt. Detta innebär att material kan behöva skrivas om, för att bli mer tillgängliga, förses med diskussionsfrågor eller på annat sätt sättas in i ett handikappolitiskt sammanhang. Att göra dem fysiskt nåbara innebär att de kan rekvireras i pappersform, digitalt på cd, finns tillgängligt på webben eller på annat sätt. Projektet kommer att rikta sig till läns- och kommun-hso, samt handikapporganisationer som är intresserade av att arbeta mer proaktivt med handikappolitik. Dock kommer det att ställas krav för att gå in i projektet. Kraven kommer att gälla antal personer och timmar som man är villig att lägga på projektet, samt att det är förankrat genom styrelsebeslut att man skall gå med. Projektet kommer att utvärderas genom observation och kartläggning av vad som genomförs och uppnås av de målsättningar och planer som tas fram. Vi tror att om vi kan åstadkomma en övergång från att reagera till att agera inom handikapprörelsen så kommer arbetet att fortsätta även efter projekttiden. Det kan kanske också skapa en ny syn på bidrag till vissa av de medverkande organisationerna som kan ge dem mer lokala resurser. Vi räknar med att projektet behöver tre år för att kunna bli framgångsrikt. Sidan 3

4 Projekt Mainstreaming Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne, HSO Skåne, söker tillsammans med HSO i Östergötlands län och Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, medel för rubricerade projekt. Mainstreaming betyder huvudström, huvudfåra eller strömfåra. I handikappolitiska sammanhang används ordet för att uttrycka en ambition om att handikapperspektivet skall finnas med i alla beslut inom i första hand offentlig verksamhet, men även inom andra delar av samhället och i privat verksamhet. Mainstreaming innebär att handikapperspektivet skall genomsyra all verksamhet och alla beslut. SYFTE - MÅLSÄTTNING Syftet med projektet och det förväntade resultatet av det är att få in handikappolitiken som en naturlig del i allt utvecklingsoch förändringsarbete i det svenska samhället, d.v.s inom kommuner, landsting och andra myndigheter. Vi förväntar oss också ett bättre tillvaratagande av kunskaper som framkommit i tidigare och pågående projekt. MÅL Att målen i den nationella handlingsplanen, Från patient till medborgare, uppnås och att vi får en bättre modell för kompetens- och erfarenhetsspridning inom HSO och handikapprörelsen. Delmål år 1 Att få igång ett systematiskt tillgänglighetsarbete i Sverige i minst fem landsting och sju kommuner. Att ta fram tre förslag till konkreta handikappolitiska målsättningar inom varje fokusområde Att samordna och sprida erfarenheterna av pågående och tidigare projekt som ansluter till fokusområdena Att ta fram minst 6 metod- och arbetsmaterial för ett strukturerat arbete i de samverkansråd, som har anknytning till fokusområdena Att utveckla och ta fram ett handikappolitiskt konsekvensanalysinstrument för varje fokusområde, som kan användas vid olika samhällsbeslut för att belysa konsekvenser ur ett funktionshinderperspektiv. Sidan 4

5 BAKGRUND Riksdag och regering har under de senaste årtiondena tagit fram och beslutat om ett flertal program för att öka delaktigheten i samhället för människor med funktionshinder. Under 1970-talet kom Kultur för alla. Efter det internationella handikappåret 1981 kom Handlingsprogram i handikappfrågor SOU 1982:46 och 1999 kom Nationell handlingsplan för handikappolitiken SOU 1999/2000:14 och Från patient till medborgare prop. 1999/2000:79. Programmen har fått olika genomslag och i vissa delar fört utvecklingen framåt. Men de har totalt sett inte infriat de förhoppningar, som ställts på dem från funktionshindrade medborgare eller regering och riksdag. Internationella bedömare har uttryckt sin förvåning över att Sverige inte kommit längre, under åren sedan det internationella handikappåret För det senaste programmet är målsättningen ett Sverige som är anpassat till år 2010 och att enkelt undanröjda hinder skall vara borttagna till dess. För arbetet med myndigheter har handikappombudsmannens tillgänglighetskansli ett speciellt ansvar och har riktat in sig på de så kallade sektorsmyndigheterna. För utvecklingen i kommuner och landsting och i den privata sektorn, finns det ingen som har något speciellt ansvar utan det ligger på varje huvudman. Under det europeiska handikappåret skedde informationsoch utbildningsinsatser. Förutom detta så finns det få pådrivande krafter för en positiv utveckling av handikappolitiken på regional och kommunal nivå. Det sker oftast genom initiativ av handikapprörelsen med mycket ojämna resurser. Våren 2005 har det gått fem år sedan programmet Från patient till medborgare antogs. Mycket lite har hänt ute i landet, då man i många kommuner fortfarande ser handikappfrågorna som en angelägenhet enbart för socialnämnderna. Orsakerna till den låga aktivitetsnivån är flera. Den vikande samhällsekonomin är en. Bristen på konkreta gemensamma målsättningar för handikapprörelsen är en annan. Detta har lett till att rörelsen varit dåligt samordnad och ibland oense. Lokalt och regionalt är handikapprörelsen generellt sett svag och har låg målmedvetenhet i handikappolitiskt arbete. De flesta organisationer arbetar på individuell nivå och stödjer sina medlemmar och har i bästa fall kontakt med sina kliniker. HSO på kommunal och regional nivå är ofta en organisation med dåliga resurser och oplanerad handikappolitisk verksamhet. Det är organisationer som i första hand reagerar och endast mer sällan agerar proaktivt. Sidan 5

6 Det finns såväl medlemsorganisationer som HSO, som arbetar kraftfullt och drivande, men dessa är mer undantag än regel. Vi har också många duktiga och kunniga medarbetare och förtroendevalda inom rörelsen. Men dessa känner sig ofta ensamma och ibland också motarbetade. För låg aktivitet lokalt och regionalt på det handikappolitiska arbetet, gör att det blir dåligt tryck för handikappolitiska initiativ i kommuner och landsting. Samtidigt vet vi av erfarenhet att det bara behövs två till tre personer i en förening eller i ett HSO, som är samspelta, kunniga och målmedvetna för att de skall kunna uträtta väldigt mycket. MAINSTREAMINGPROJEKT Utgångspunkten i ett Mainstreamingprojekt är befintliga kunskaper som framkommit genom olika projekt, såväl pågående som avslutade, och annat utvecklingsarbete inom handikapprörelsen. Projektet skall arbeta för att sprida denna kunskap till olika handikappföreträdare lokalt och regionalt. Detta skall ske genom att förpacka kunskapen på ett sådant sätt att den blir lättare att använda, t.ex. genom framtagning av förslag och exempel på handikappolitiska målsättningar i anslutning till dessa. Andra exempel kan vara kompletterande material som checklistor, strategier, modeller till färdiga skrivelser, eller genom arbetsmaterial med konkreta diskussionsfrågor för både intern och extern debatt etc. Fokusområde - arbetsgrupper Grunden för projektarbetet är att ett antal angelägna handikappolitiska fokusområden väljs ut att fokusera på. Till varje fokusområde knyts en arbetsgrupp på 5-7 personer, som arbetar med att gå igenom förändringsbehov i samhället, befintliga kunskaper och mål, framtagning av handikappolitiska målsättningar, informations- och kunskapsspridning etc. Arbetsgrupperna arbetar med mål, strategier samt med att ta fram material som kan användas lokalt. Arbetsgrupperna har också en stödjande funktion gentemot varandra. En del av arbetet knyts till befintliga projekt som både kan få och ge stöd för bättre resultat och kunskapsspridning. Alla arbetsgrupper bör ha en anställd (el. arvoderad) handläggare som leder arbetet. Projektet väljer ut vissa län och kommun-hso som anmält intresse av att arbeta med ett visst tema och dessa arbetar under ledning av en handläggare. Aktuella fokusområden kan t.ex. vara: Sidan 6

7 Tillgänglighet Hälso- & sjukvård - Hjälpmedel - Prioriteringar - Läkemedel - Rehabilitering Social omsorg, LSS etc. - Samhällsbetalda resor - Individuella planer Arbetsliv & anställningsbarhet m.m. Arbetsstrategi Strategin bör vara att satsa på dem som redan är relativt duktiga och aktiva inom ett område och ge dem incitament att gå med i projektet för att utvecklas vidare. Projektet bör även försöka intressera ytterligare något HSO/eller medlemsorganisation till varje arbetsgrupp. Det är viktigt att det finns en kärna av entusiaster i varje grupp med förmåga till praktiskt arbete. Alla kommun- och läns-hso inbjuds att deltaga i projektet, men det är viktigt att det ställs konkreta krav för att få deltaga. Styrelsen skall ha beslutat om deltagande och att man vill genomföra ett förändringsarbete och en kunskapshöjning. De medverkande bör också kunna ställa upp med ett visst antal personer, som är villiga att göra en viss arbetsinsats osv. Någon form av avtal upprättas mellan projektet och de olika medverkande. Det är också viktigt att ge incitament genom att projektet har resurser och möjligheter att ekonomiskt stödja dem som deltar och uppfyller gemensamt beslutade åtaganden. Vi tror också att lokala och regionala förbund skall ges möjlighet att deltaga i de fall där det inte finns HSO eller om dessa saknar förmåga eller vilja. Projektet bör förankras och informeras om både på förbundsnivå och hos vissa speciellt utsedda kommun- och läns-hso, samt naturligtvis hos olika samarbetspartners och andra intressenter. Projektarbetet Utbildnings- eller seminariedagar genomförs kring olika intresseområden, där de som medverkar i det lokala arbetet får vara med och utforma handikappolitiska målsättningar, arbetsmaterial, förslag till skrivelser osv. Arbetsgrupperna förbereder och stödjer hela tiden de lokalt medverkande såväl i mötena som i det lokala arbetet. Alla läns- och kommun-hso inbjuds att vara med på de Sidan 7

8 större seminarierna men, som tidigare nämnts, bör vissa krav ställas för medverkan. Exempel på detta kan vara antal personer de kan engagera, mängden tid som avsätts osv. Resurser måste tillskapas så att de får ersättning för medverkan, resor, förlorad arbetsförtjänst etc. Arbetsgången ser ut ungefär enligt följande: 1. Uppstart i ett seminarium, med kartläggning av fokusområden och fastställande av dessa. 2. Fokusgrupperna startar successivt sitt arbete genom att kartlägga behov och brister, se vilka material som finns och börja ta fram förslag till handikappolitiska målsättningar och strategier. 3. Grundfakta tas fram genom enkäter, intervjuer eller observationer. Till detta tas fram förberedande arbetsmaterial som enkäter och sammanställningsmallar, intervjufågor osv. Dessa kan antingen användas direkt eller anpassas lokalt/regionalt. I dessa material kan ingå t.ex. arbetsblad för möten i handikappråd, uppvaktningar av politiker och tjänstemän osv. 4. Material sprids genom seminarier och genom besök till samtliga intresserade medlemsorganisationer. Dessa tar fram lokala handlingsplaner med konkreta datum för genomförande av olika aktiviteter och uppnående av olika målsättningar. 5. Handikappolitiska aktiviteter genomförs lokalt och regionalt efter överenskommelserna. 6. Utvärdering och lärande sker av erfarenheterna, planering för fortsatt arbete, ny kunskapsspridning och nya aktiviteter för uppnående av de handikappolitiska målen. Skiss: Flödesschema år 1 Fokusgrupp 1 HK-politiska mål Handikappolitiskt arbete Projektstart Materialgenomgång Materialbearbetning Informationsspridning Utvärdering Lärande Planering År 2 Fokusgrupp 2 HK-politiska mål Information och kunskapsspridning Informationen om projektet kommer kontinuerligt att spridas genom informationsblad och genom webinfo. Det är viktigt att synliggöra både initiativ och aktiviteter och vad som sker hos Sidan 8

9 de olika projektparterna. Hur kunskapsmaterial bäst görs tillgängligt är något som projektet noga får analysera och ta ställning till. Det kan vara genom att material läggs upp på hemsidor eller genom kontinuerliga infobrev om vad som finns och att det t.ex. kan rekvireras från en beställningscentral eller annat. Informationsblad bör spridas brett till medverkande HSO, föreningar och förbund, likväl till de kommuner, landsting och andra myndigheter som berörs speciellt av projektet och dess målsättningar. Det kan också vara ett bra sätt att sprida kännedom om material och erfarenheter som finns sedan tidigare, likväl som att lyfta fram vad aktiva organisationer åstadkommer. Detta i sin tur kan förhoppningsvis skapa incitament för de som varit mindre aktiva att börja engagera sig. Kunskap - struktur Projekt Mainstreaming kommer att vara mångfacetterat och spänna över flera stora och angelägna arbets- och kunskapsområden. Det handlar till stora delar om att tillvarata kunskaper som framkommit genom tidigare projekt och praktiskt arbete, och sedan förpacka och distribuera dem på ett sådat sätt så att de blir användbara för flera. Det innebär att en del material kanske kommer att behöva omarbetas eller kompletteras, så att det blir pedagogiskt och praktiskt användbart för dem som arbetar på lokal och regional nivå. Det handlar också om att utbilda företrädare i de olika materialen och ge dem både praktiska verktyg och incitament för aktivt handikappolitiskt arbete. Projektet får ses som ett kunskaps- och igångsättningsprojekt, där vi ser kunskaps- och arbetsmaterial utifrån följande skiss. Skiss: Kunskapstriangeln - Sak/fackkunskap Tillgänglighet Hälso- & sjukvård Omsorg/SoL - LSS Arbete/sysselsättning???? - Process/strategikunskap arbetsmaterial Metodikmaterial Färdiga skrivelsemallar Utvärderingsrapporter Checklistor???? - Baskunskap Grundkunskap att arbeta handikapppolitiskt Basideologi/värdegemenskap Handikappolitiska målsättningar I figuren ovan är kunskap strukturerad på tre nivåer. På den första nivån är det vissa baskunskaper som handlar om den grundläggande ideologin och värdebasen, handikapprörelsens funktion och uppbyggnad, likväl som hur samhället fungerar Sidan 9

10 med uppdelning stat-kommun osv. Här finns redan idag mycket material framtaget i olika projekt och i det dagliga arbetet inom olika förbund och HSO. På nivå 2 behövs sedan läggas en sakkunskap kring de olika fokusområdena, som då t.ex. kan vara tillgänglighet, hälso- och sjukvård etc. I denna sakkunskap ingår lagstiftning, organisation, arbetssätt, funktion, funktionshinderaspekten kring de olika områdena osv. Troligtvis finns det även här mycket kunskap att använda från tidigare projekt, från förbunden likväl som från andra organisationer och myndigheter som HO, Socialstyrelsen, Landstings-Kommunförbundet, Hjälpmedelsinstitutet m.fl. På nivå 3 kommer en process- och strategikunskap kompletterad med arbetsmaterial, checklistor, förslag till skrivelser m.m., som är en hjälp vid kartläggningar av nuläge, uppvaktningar, analyser, konstruktion av skrivelser m.m. Tidsplan Projektet beräknas behöva minst tre år för att få det genomslag och den bredd, som handikappolitikens viktigaste områden spänner över. Skiss: Tidsplan År Aktiviteter Uppstart med medverkande organisationer. Fastställande av fokusområden. Kartläggning av nuläget och behov, samt genomgång av befintligt material m.m. Formulering av handikappolitiska mål. Metodpärmar börjar tas fram. Aktivitetsplaner tas fram för fokus- och arbetsområden. Mer lokala aktiviteter påbörjas. Arbets- och strategimaterial för råd och samverkansgrupper sammanställs eller tas fram. Fortsatta kartläggningar och analyser av behov och befintlig kunskap i tidigare eller andra pågående projekt. Genomförandeår. Aktiviteter i kommuner, landsting och länsmyndigheter. Relevansen i material, strategier och arbetssätt utvärderas. Dokumentation och spridning av projektresultat och material. År 1 Under första året startar urval av medverkande organisationer och inbjudan skickas till övriga deltagare. Fokusområden fastställs och kartläggnings- och arbetsmaterial tas fram och testas i kommuner, landsting och på andra huvudmän. Konkreta handikappolitiska målsättningar börjar att formuleras. Arbetet med att skapa översikt och gå igenom befintliga material inleds och utbildning och kartläggning kring fokus- Sidan 10

11 områdena påbörjas. Metodpärmar sammanställs efterhand som underlag. År 2 Under det andra året börjar det egentliga arbetet med att ta fram aktivitetsplaner för de olika arbets- och fokusområden som projektet valt att arbeta med. Lokala aktiviteter skall genomföras genom projektets initiativ och resurser skall finnas inom projektets ram för att stöda dessa i medverkande organisationer. Under år två inleds också arbetet med att sammanställa och ta fram arbets- och strategimaterial för de olika råd och samverkansgrupper som finns, t.ex. handikappråd, LSS-samverkan, läkemedelsråd m.fl. År 3 År tre blir ett genomförandeår, då projektets erfarenheter skall tillämpas fullt ut och börja att fungera i kommuner, i landsting och i andra samhällsmyndigheter. Samtidigt kommer resultat och erfarenheter från andra projekt att föras ut till projektdeltagarna. Dokumentation Projektarbetet kommer att dokumenteras genom beskrivning av processen i en projektrapport. Arbetsmaterial, analysdokument, enkäter, förslag till skrivelser m.m. kommer att sammanställas både i arbetspärmar, göras tillgängliga på CD och läggas ut på webben, så det är tillgängligt för alla intresserade. Grunden kommer att vara att försöka göra all dokumentation och allt arbetsmaterial pedagogiskt och tillgängligt, så att det är praktiskt användbart i det handikappolitiska utvecklingsarbetet. Det skall också vara fysiskt nåbart för alla intresserade. Avgränsningar Projektet avgränsas genom att vi under projekttiden kommer att arbeta med högst fyra fokusområden och vad som är upptaget i den nationella handlingsplanen. Projektet kommer också att begränsas i deltagarantal, då det kommer att ställas konkreta krav på såväl antal personer som medverkande personer och deras arbetsinsats, som praktisk måluppfyllelse i arbetet. PROJEKTORGANISATION Vi tror att följande organisation skulle kunna vara en bra modell för projektet. Styrgrupp Projektet leds av en styrgrupp bestående av huvudintressenter, Sidan 11

12 t.ex. ett par personer från läns-hso, någon från kommun-hso och riks-hso samt eventuellt någon annan intressent. Styrgruppen bör inte har mer än fem eller max sju personer. Styrgruppens uppgift är att vara ett stöd för projektledningen både idémässigt och med förankring bakåt i organisationerna. Styrgruppen träffas ungefär kvartalsvis, kanske något oftare i uppstarten. Skiss: Projektorganisation Styrgrupp 5 personer, som representerar huvudintressenterna Referensgrupp Deltagare växlar beroende på fråga Projektkansliet Projektledare Projekthandläggare Arbetsgrupp Fokusområde 1 Arbetsgrupp Fokusområde 2 Arbetsgrupp Fokusområde 3 Projektkansliet Projektkansliet består av projektledare och projekthandläggare. De sköter de praktiska uppgifterna med att leda arbetsgruppernas arbete, ordna seminarier, informera, söka kunskap och material och finna vägar för att sprida dessa, hjälpa till att göra analyser, ta fram grund- och bakgrundsma-terial osv. Arbetsgrupper Arbetsgrupperna arbetar med ett konkret fokus- eller ämnesområde. Det kan vara t.ex. tillgänglighet, hälso- och sjukvård eller något annat. Arbetsgrupperna skall bestå av representanter för de lokala och regionala nivåerna och kan i tillämpliga frågor ha med kompetenspersoner från förbund, riks-hso m.fl. Varje arbetsgrupp består av 5-7 personer som träffas ca 6 gånger per år. De diskuterar och tar fram förslag till handikappolitiska målsättningar för sina fokusområden, går igenom material, ser vad som kan användas direkt, vad som behöver förändras eller vad som saknas. Mellan varje möte har ledamöterna praktiska uppgifter som skall genomföras på hemmaplan och som skall kommuniceras ut till andra intresserade HSO. Referensgrupp - förankringsgrupp Referensgruppen utgörs av de seminarier som genomförs inom varje ämnesområde för intresserade ledamöter från HSO på olika nivåer, samt förenings- och förbundsrepresentanter. Sidan 12

13 Seminarier genomförs max två gånger per år i varje fokusområde med max 40 deltagare i respektive. Referens- och förankringsgrupperna skall tjäna två syften, dels få in synpunkter på befintligt och behövt material, dels få acceptans för genomförande av olika handikappolitiska initiativ som skall genomföras i län och kommuner av de lokala organisationerna. Referensgrupper bör också vid behov kunna bildas kring en speciell frågeställning som projektet arbetar med. INTRESSENTER Kärnintressenter och de som projektets arbete och resultat i slutändan skall gagna, är människor med funktionshinder och kroniska sjukdomar. De skall, genom ökad tillgänglighet och ökad uppmärksamhet och beaktande av funktionshinderaspekten vid olika samhällsbeslut, kunna leva ett bra liv trots sina funktionshinder. I projektarbetet företräds de av de HSOrepresentanter som ingår i projektets olika arbetsdelar. Skiss: Intressenter Sekundärintressenter - Andra intresserade HSO och förbund - Kommuner/Kommunförbund - Försäkringskassan - Landsting - Länsarbetsnämnder Vägverket -???? Primärintressenter - Sökande HSO - Allmänna Arvsfonden - Andra tänkbara finansiärer Tertiärintressenter - Massmedia - Andra berörda organisationer t.ex pensionärer, studieförbund m.fl -??? Kärnintressenter - Människor med funktionshinder Projektets primärintressenter är de HSO-avdelningar som är projektsökande samt Allmänna Arvsfonden som är huvudfinansiär och eventuella andra tänkbara finansiärer. Sekundärintressenter är andra HSO och förbund, som är villiga att ingå i och engagera sig i projektet, samt de kommunförbund, kommuner, landsting m.fl, som vi måste samarbeta med och ha stöd av för att kunna åstadkomma den mainstreaming i handikappolitiken som är projektets syfte. Här har redan information och förankring om projektidén gjorts till ett tiotal HSO -avdelningar. Sidan 13

14 Tertiärintressenter är media samt andra organisationer som delvis kan hjälpa till eller delar vårt intresse för ett tillgängligt samhälle. RISKBEDÖMNING En av de stora riskerna för att projektet skall misslyckas, är att inte tillräckligt intresse och kraft mobiliseras ute i landet för förändringsarbetet. Vi vet av erfarenhet att det kan vara både tungt och trögt att få respons från de egna organisationerna. Idag finns det emellertid en kärna av mer aktiva läns- och kommun-hso, vilka i många fall har anställd personal. Det gör att chanserna för att lyckas ökar. Att sätta några siffror för möjligheterna att lyckas eller misslyckas tror vi inte låter sig göras. Det är mer en fråga om hur många som vi kan mobilisera. Blir det ett färre antal än vi hoppats på, så finns ändå projektets erfarenheter och ihopsamlade material att ta tillvara på även i framtiden, då det inte bör bli inaktuellt alltför snabbt. Det kommer också att finnas tillgängligt för kommuner och landsting som på eget initiativ vill arbeta med frågorna. VAD HÄNDER SEDAN? Om projektet går som det är tänkt, så bör det innebära både en stor kompetenshöjning och bättre rutiner för mottagande och förvaltande av kunskap, i de medverkande organisationerna. De bör också ha fått metodik och rutiner för en proaktiv verksamhet som bygger på samhällets behov, snarare än upplevda inre behov i organisationen. En bättre och mer aktiv handikapprörelse regionalt och lokalt bör också intressera fler människor än en passiv organisation. Om projektet lyckas bör det rimligen också bli fler som är intresserade av ett aktivt engagemang. Vi vet också av erfarenhet att en bra behovsbaserad verksamhet har större möjligheter att få bidrag från samhället, än organisationer vars verksamhet mer sysslar med sig själv. Vi tror att projektet kan sätta igång processer som både leder till en aktivare och mer strategiskt arbetande handikapprörelse, samt att förutsättningarna att nå målen i den nationella handlingsplanen ökar. Lyckas vi få igång en sådan aktiv process i ett antal HSOavdelningar, stannar inte denna upp bara för att projektet avslutas. Den blir en naturlig del i de medverkande organisationernas arbetssätt. EKONOMI Projektet är stort, angeläget och blir omfattande om intentionerna med mainstreaming skall uppnås. För att lyckas med Sidan 14

15 intentionerna att få ett bra resultat och uppnå det högt ställda mål som samhällssituationen kräver, så ser vi att det belopp vi söker i bifogad budget är behövligt. Alla samhällsförändringar skall betalas av den kommun, landsting eller annan samhällsaktör som berörs av arbetet. De kalkylerade kostnaderna är till för handikapprörelsens utgifter för anpassning och framtagande av material, utbildnings- och informationsinsatser etc. Vi räknar med att en del av de deltagande länen och kommunerna skall kunna få lokala projektmedel för sitt lokala arbete tillsammans med landsting och kommuner. Vi tror också att det i vissa delar kan vara möjligt att få sponsormedel från andra intressenter för aktiviteter som kan tillkomma, men som vi ej kan förutse i planeringsstadiet. Våra bakgrundsberäkningar framgår av bifogade ekonomiska underlag. Budget För information om ekonomiska frågor i projektet, kontakta Lars Gustavsson på HSO Skåne ANSÖKAN Hänvisande till projektbeskrivning och det bifogade ekonomiska underlaget ansöker vi härmed om x.xxx.xxx:- kronor att användas till första året för projektet Mainstreaming. Om det är något som saknas i underlaget, eller någon information ni undrar över v. g. kontakta Lars Gustavsson, HSO Skåne. Skåne Lars Gustavsson länsombudsman Sidan 15

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne Handikapporganisationernas samarbetsorgan 0 Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1 Projektet genomförs med stöd av Allmänna Arvsfonden Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt Sidan 1 Sidan 2 SAMMANFATTNING HSO Skåne vill genomföra ett projekt för att ge ökad autonomi till funktionshindrade

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Riktning mot framtiden

Riktning mot framtiden Riktning mot framtiden Ett material för utveckling av funktionshinderrörelsen framtaget av HSO Skånes Tankesmedja Riktning mot framtiden HSO Skånes Tankesmedja är namnet på ett projekt med uppgift att

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt. Projektbeskrivning Inledning Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Kramfors kommuns handikappolitiska program

Kramfors kommuns handikappolitiska program Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist

Läs mer

FN:s konvention - ett verktyg i påverkansarbetet

FN:s konvention - ett verktyg i påverkansarbetet FN:s konvention - ett verktyg i påverkansarbetet Projektbeskrivning I januari 2009 trädde FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. FN:s konvention

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Sektorsansvaret på webben

Sektorsansvaret på webben Datum 2008-11-05 Diarienummer 2008/0190 Sektorsansvaret på webben Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2008 Titel: Sektorsansvaret på webben Handisam Serie B 2008:1 (diarienummer 2008/0190)

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

P r o g r a m 2014-2018. Helhetssyn - Samverkan - Omtanke

P r o g r a m 2014-2018. Helhetssyn - Samverkan - Omtanke P r o g r a m 2014-2018 Helhetssyn - Samverkan - Omtanke Fyra övergripande målsättningar Under de kommande fyra åren kommer HSO Skåne att fokusera sin verksamhet kring följande områden. Genom information,

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Bakgrund Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem men den senaste tidens utveckling

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Stadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen

Stadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen Bilaga 13:5 till kommunstyrelsens protokoll den 16 juni 2994, 5 PM 2004 RVII (Dnr 326-1392/2004) Stadens aktiviteter under det Europeiska handikappåret 2003 Rapport från Funktionshinderombudsmannen Borgarrådsberedningen

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Förenkla helt enkelt

Förenkla helt enkelt FÖR ER SOM GENOMFÖR Förenkla helt enkelt INFORMATION OM GENOMFÖRANDET Förenkla helt enkelt 1 Utbildningens syfte Ett bra lokalt företagsklimat bidrar till sysselsättning och att det skapas resurser till

Läs mer

Morgondagens Handikappförening Redovisning år 1 av Lars Gustavsson HSO Skåne. HSO Skåne

Morgondagens Handikappförening Redovisning år 1 av Lars Gustavsson HSO Skåne. HSO Skåne Morgondagens Handikappförening Redovisning år 1 av Lars Gustavsson HSO Skåne HSO Skåne 0 Morgondagens Handikappförening Redovisning av år 1 Detta är en redovisning för första delen av projektet Morgondagens

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Innehåll Bakgrund Processen och tillvägagångssätt Prioriterade delområden

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Hjälpreda för att bygga en landsbygdsstrategi

Hjälpreda för att bygga en landsbygdsstrategi Hjälpreda för att bygga en landsbygdsstrategi 2014-2020 Mål, inriktning, och tidplan Målsättningen med detta arbetsmaterial är att underlätta för er i distrikten att ta del av de landsbygdsmedel som finns

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att

Läs mer