Mainstreaming. Projektansökan. HSO Skåne Sidan 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mainstreaming. Projektansökan. HSO Skåne 2004. Sidan 1"

Transkript

1 Mainstreaming Projektansökan Sidan 1

2 Innehåll Sammanfattning... sid 3. Projekt Mainstreaming... sid 4. Syfte - Målsättningar... sid 4. Mål... sid 4. Delmål år 1... sid 4. Bakgrund... sid 5. Mainstreaming Projekt... sid 6. Fokusområden - arbetsgrupper... sid 6. Arbetsstrategi... sid 7. Projektarbetet... sid 7. Information och kunskapsspridning... sid 8. Kunskap - struktur... sid 9. Tidsplan... sid 10. Dokumentation... sid 11. Avgränsningar... sid 11. Projektorganisation... sid 11. Intressenter... sid 13. Riskbedömning... sid 14. Vad händer sedan?... sid 14. Ekonomi... sid 14. Ansökan... sid 15. Bilaga: ekonomiskt underlag... sid 17. Sidan 2

3 SAMMANFATTNING Projektet Mainstreaming har som syfte att uppnå tillgänglighet för människor med funktionshinder, enligt intentionerna i nationella handlingsplanen Från patient till medborgare. Mainstreaming står för att handikappaspekten skall genomsyra alla samhällsbeslut och finnas med i alla förändrings- och utvecklingsplaner. Projektet Mainstreaming handlar om att ta fram ett antal konkreta handikappolitiska mål för att uppnå mainstreaming och ökad tillgänglighet och till detta koppla kunskaper och erfarenheter framtagna i olika utvecklingsprojekt och i praktiskt arbete. Projektet kommer att fokusera sig på ett antal utvecklingsområden som t.ex. tillgänglighet, hälso- & sjukvård, omsorg enligt SoL och LSS, arbetsliv m.m. Projektet skall strukturera och göra erfarenheter och material fysiskt och pedagogiskt tillgängligt. Detta innebär att material kan behöva skrivas om, för att bli mer tillgängliga, förses med diskussionsfrågor eller på annat sätt sättas in i ett handikappolitiskt sammanhang. Att göra dem fysiskt nåbara innebär att de kan rekvireras i pappersform, digitalt på cd, finns tillgängligt på webben eller på annat sätt. Projektet kommer att rikta sig till läns- och kommun-hso, samt handikapporganisationer som är intresserade av att arbeta mer proaktivt med handikappolitik. Dock kommer det att ställas krav för att gå in i projektet. Kraven kommer att gälla antal personer och timmar som man är villig att lägga på projektet, samt att det är förankrat genom styrelsebeslut att man skall gå med. Projektet kommer att utvärderas genom observation och kartläggning av vad som genomförs och uppnås av de målsättningar och planer som tas fram. Vi tror att om vi kan åstadkomma en övergång från att reagera till att agera inom handikapprörelsen så kommer arbetet att fortsätta även efter projekttiden. Det kan kanske också skapa en ny syn på bidrag till vissa av de medverkande organisationerna som kan ge dem mer lokala resurser. Vi räknar med att projektet behöver tre år för att kunna bli framgångsrikt. Sidan 3

4 Projekt Mainstreaming Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne, HSO Skåne, söker tillsammans med HSO i Östergötlands län och Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, medel för rubricerade projekt. Mainstreaming betyder huvudström, huvudfåra eller strömfåra. I handikappolitiska sammanhang används ordet för att uttrycka en ambition om att handikapperspektivet skall finnas med i alla beslut inom i första hand offentlig verksamhet, men även inom andra delar av samhället och i privat verksamhet. Mainstreaming innebär att handikapperspektivet skall genomsyra all verksamhet och alla beslut. SYFTE - MÅLSÄTTNING Syftet med projektet och det förväntade resultatet av det är att få in handikappolitiken som en naturlig del i allt utvecklingsoch förändringsarbete i det svenska samhället, d.v.s inom kommuner, landsting och andra myndigheter. Vi förväntar oss också ett bättre tillvaratagande av kunskaper som framkommit i tidigare och pågående projekt. MÅL Att målen i den nationella handlingsplanen, Från patient till medborgare, uppnås och att vi får en bättre modell för kompetens- och erfarenhetsspridning inom HSO och handikapprörelsen. Delmål år 1 Att få igång ett systematiskt tillgänglighetsarbete i Sverige i minst fem landsting och sju kommuner. Att ta fram tre förslag till konkreta handikappolitiska målsättningar inom varje fokusområde Att samordna och sprida erfarenheterna av pågående och tidigare projekt som ansluter till fokusområdena Att ta fram minst 6 metod- och arbetsmaterial för ett strukturerat arbete i de samverkansråd, som har anknytning till fokusområdena Att utveckla och ta fram ett handikappolitiskt konsekvensanalysinstrument för varje fokusområde, som kan användas vid olika samhällsbeslut för att belysa konsekvenser ur ett funktionshinderperspektiv. Sidan 4

5 BAKGRUND Riksdag och regering har under de senaste årtiondena tagit fram och beslutat om ett flertal program för att öka delaktigheten i samhället för människor med funktionshinder. Under 1970-talet kom Kultur för alla. Efter det internationella handikappåret 1981 kom Handlingsprogram i handikappfrågor SOU 1982:46 och 1999 kom Nationell handlingsplan för handikappolitiken SOU 1999/2000:14 och Från patient till medborgare prop. 1999/2000:79. Programmen har fått olika genomslag och i vissa delar fört utvecklingen framåt. Men de har totalt sett inte infriat de förhoppningar, som ställts på dem från funktionshindrade medborgare eller regering och riksdag. Internationella bedömare har uttryckt sin förvåning över att Sverige inte kommit längre, under åren sedan det internationella handikappåret För det senaste programmet är målsättningen ett Sverige som är anpassat till år 2010 och att enkelt undanröjda hinder skall vara borttagna till dess. För arbetet med myndigheter har handikappombudsmannens tillgänglighetskansli ett speciellt ansvar och har riktat in sig på de så kallade sektorsmyndigheterna. För utvecklingen i kommuner och landsting och i den privata sektorn, finns det ingen som har något speciellt ansvar utan det ligger på varje huvudman. Under det europeiska handikappåret skedde informationsoch utbildningsinsatser. Förutom detta så finns det få pådrivande krafter för en positiv utveckling av handikappolitiken på regional och kommunal nivå. Det sker oftast genom initiativ av handikapprörelsen med mycket ojämna resurser. Våren 2005 har det gått fem år sedan programmet Från patient till medborgare antogs. Mycket lite har hänt ute i landet, då man i många kommuner fortfarande ser handikappfrågorna som en angelägenhet enbart för socialnämnderna. Orsakerna till den låga aktivitetsnivån är flera. Den vikande samhällsekonomin är en. Bristen på konkreta gemensamma målsättningar för handikapprörelsen är en annan. Detta har lett till att rörelsen varit dåligt samordnad och ibland oense. Lokalt och regionalt är handikapprörelsen generellt sett svag och har låg målmedvetenhet i handikappolitiskt arbete. De flesta organisationer arbetar på individuell nivå och stödjer sina medlemmar och har i bästa fall kontakt med sina kliniker. HSO på kommunal och regional nivå är ofta en organisation med dåliga resurser och oplanerad handikappolitisk verksamhet. Det är organisationer som i första hand reagerar och endast mer sällan agerar proaktivt. Sidan 5

6 Det finns såväl medlemsorganisationer som HSO, som arbetar kraftfullt och drivande, men dessa är mer undantag än regel. Vi har också många duktiga och kunniga medarbetare och förtroendevalda inom rörelsen. Men dessa känner sig ofta ensamma och ibland också motarbetade. För låg aktivitet lokalt och regionalt på det handikappolitiska arbetet, gör att det blir dåligt tryck för handikappolitiska initiativ i kommuner och landsting. Samtidigt vet vi av erfarenhet att det bara behövs två till tre personer i en förening eller i ett HSO, som är samspelta, kunniga och målmedvetna för att de skall kunna uträtta väldigt mycket. MAINSTREAMINGPROJEKT Utgångspunkten i ett Mainstreamingprojekt är befintliga kunskaper som framkommit genom olika projekt, såväl pågående som avslutade, och annat utvecklingsarbete inom handikapprörelsen. Projektet skall arbeta för att sprida denna kunskap till olika handikappföreträdare lokalt och regionalt. Detta skall ske genom att förpacka kunskapen på ett sådant sätt att den blir lättare att använda, t.ex. genom framtagning av förslag och exempel på handikappolitiska målsättningar i anslutning till dessa. Andra exempel kan vara kompletterande material som checklistor, strategier, modeller till färdiga skrivelser, eller genom arbetsmaterial med konkreta diskussionsfrågor för både intern och extern debatt etc. Fokusområde - arbetsgrupper Grunden för projektarbetet är att ett antal angelägna handikappolitiska fokusområden väljs ut att fokusera på. Till varje fokusområde knyts en arbetsgrupp på 5-7 personer, som arbetar med att gå igenom förändringsbehov i samhället, befintliga kunskaper och mål, framtagning av handikappolitiska målsättningar, informations- och kunskapsspridning etc. Arbetsgrupperna arbetar med mål, strategier samt med att ta fram material som kan användas lokalt. Arbetsgrupperna har också en stödjande funktion gentemot varandra. En del av arbetet knyts till befintliga projekt som både kan få och ge stöd för bättre resultat och kunskapsspridning. Alla arbetsgrupper bör ha en anställd (el. arvoderad) handläggare som leder arbetet. Projektet väljer ut vissa län och kommun-hso som anmält intresse av att arbeta med ett visst tema och dessa arbetar under ledning av en handläggare. Aktuella fokusområden kan t.ex. vara: Sidan 6

7 Tillgänglighet Hälso- & sjukvård - Hjälpmedel - Prioriteringar - Läkemedel - Rehabilitering Social omsorg, LSS etc. - Samhällsbetalda resor - Individuella planer Arbetsliv & anställningsbarhet m.m. Arbetsstrategi Strategin bör vara att satsa på dem som redan är relativt duktiga och aktiva inom ett område och ge dem incitament att gå med i projektet för att utvecklas vidare. Projektet bör även försöka intressera ytterligare något HSO/eller medlemsorganisation till varje arbetsgrupp. Det är viktigt att det finns en kärna av entusiaster i varje grupp med förmåga till praktiskt arbete. Alla kommun- och läns-hso inbjuds att deltaga i projektet, men det är viktigt att det ställs konkreta krav för att få deltaga. Styrelsen skall ha beslutat om deltagande och att man vill genomföra ett förändringsarbete och en kunskapshöjning. De medverkande bör också kunna ställa upp med ett visst antal personer, som är villiga att göra en viss arbetsinsats osv. Någon form av avtal upprättas mellan projektet och de olika medverkande. Det är också viktigt att ge incitament genom att projektet har resurser och möjligheter att ekonomiskt stödja dem som deltar och uppfyller gemensamt beslutade åtaganden. Vi tror också att lokala och regionala förbund skall ges möjlighet att deltaga i de fall där det inte finns HSO eller om dessa saknar förmåga eller vilja. Projektet bör förankras och informeras om både på förbundsnivå och hos vissa speciellt utsedda kommun- och läns-hso, samt naturligtvis hos olika samarbetspartners och andra intressenter. Projektarbetet Utbildnings- eller seminariedagar genomförs kring olika intresseområden, där de som medverkar i det lokala arbetet får vara med och utforma handikappolitiska målsättningar, arbetsmaterial, förslag till skrivelser osv. Arbetsgrupperna förbereder och stödjer hela tiden de lokalt medverkande såväl i mötena som i det lokala arbetet. Alla läns- och kommun-hso inbjuds att vara med på de Sidan 7

8 större seminarierna men, som tidigare nämnts, bör vissa krav ställas för medverkan. Exempel på detta kan vara antal personer de kan engagera, mängden tid som avsätts osv. Resurser måste tillskapas så att de får ersättning för medverkan, resor, förlorad arbetsförtjänst etc. Arbetsgången ser ut ungefär enligt följande: 1. Uppstart i ett seminarium, med kartläggning av fokusområden och fastställande av dessa. 2. Fokusgrupperna startar successivt sitt arbete genom att kartlägga behov och brister, se vilka material som finns och börja ta fram förslag till handikappolitiska målsättningar och strategier. 3. Grundfakta tas fram genom enkäter, intervjuer eller observationer. Till detta tas fram förberedande arbetsmaterial som enkäter och sammanställningsmallar, intervjufågor osv. Dessa kan antingen användas direkt eller anpassas lokalt/regionalt. I dessa material kan ingå t.ex. arbetsblad för möten i handikappråd, uppvaktningar av politiker och tjänstemän osv. 4. Material sprids genom seminarier och genom besök till samtliga intresserade medlemsorganisationer. Dessa tar fram lokala handlingsplaner med konkreta datum för genomförande av olika aktiviteter och uppnående av olika målsättningar. 5. Handikappolitiska aktiviteter genomförs lokalt och regionalt efter överenskommelserna. 6. Utvärdering och lärande sker av erfarenheterna, planering för fortsatt arbete, ny kunskapsspridning och nya aktiviteter för uppnående av de handikappolitiska målen. Skiss: Flödesschema år 1 Fokusgrupp 1 HK-politiska mål Handikappolitiskt arbete Projektstart Materialgenomgång Materialbearbetning Informationsspridning Utvärdering Lärande Planering År 2 Fokusgrupp 2 HK-politiska mål Information och kunskapsspridning Informationen om projektet kommer kontinuerligt att spridas genom informationsblad och genom webinfo. Det är viktigt att synliggöra både initiativ och aktiviteter och vad som sker hos Sidan 8

9 de olika projektparterna. Hur kunskapsmaterial bäst görs tillgängligt är något som projektet noga får analysera och ta ställning till. Det kan vara genom att material läggs upp på hemsidor eller genom kontinuerliga infobrev om vad som finns och att det t.ex. kan rekvireras från en beställningscentral eller annat. Informationsblad bör spridas brett till medverkande HSO, föreningar och förbund, likväl till de kommuner, landsting och andra myndigheter som berörs speciellt av projektet och dess målsättningar. Det kan också vara ett bra sätt att sprida kännedom om material och erfarenheter som finns sedan tidigare, likväl som att lyfta fram vad aktiva organisationer åstadkommer. Detta i sin tur kan förhoppningsvis skapa incitament för de som varit mindre aktiva att börja engagera sig. Kunskap - struktur Projekt Mainstreaming kommer att vara mångfacetterat och spänna över flera stora och angelägna arbets- och kunskapsområden. Det handlar till stora delar om att tillvarata kunskaper som framkommit genom tidigare projekt och praktiskt arbete, och sedan förpacka och distribuera dem på ett sådat sätt så att de blir användbara för flera. Det innebär att en del material kanske kommer att behöva omarbetas eller kompletteras, så att det blir pedagogiskt och praktiskt användbart för dem som arbetar på lokal och regional nivå. Det handlar också om att utbilda företrädare i de olika materialen och ge dem både praktiska verktyg och incitament för aktivt handikappolitiskt arbete. Projektet får ses som ett kunskaps- och igångsättningsprojekt, där vi ser kunskaps- och arbetsmaterial utifrån följande skiss. Skiss: Kunskapstriangeln - Sak/fackkunskap Tillgänglighet Hälso- & sjukvård Omsorg/SoL - LSS Arbete/sysselsättning???? - Process/strategikunskap arbetsmaterial Metodikmaterial Färdiga skrivelsemallar Utvärderingsrapporter Checklistor???? - Baskunskap Grundkunskap att arbeta handikapppolitiskt Basideologi/värdegemenskap Handikappolitiska målsättningar I figuren ovan är kunskap strukturerad på tre nivåer. På den första nivån är det vissa baskunskaper som handlar om den grundläggande ideologin och värdebasen, handikapprörelsens funktion och uppbyggnad, likväl som hur samhället fungerar Sidan 9

10 med uppdelning stat-kommun osv. Här finns redan idag mycket material framtaget i olika projekt och i det dagliga arbetet inom olika förbund och HSO. På nivå 2 behövs sedan läggas en sakkunskap kring de olika fokusområdena, som då t.ex. kan vara tillgänglighet, hälso- och sjukvård etc. I denna sakkunskap ingår lagstiftning, organisation, arbetssätt, funktion, funktionshinderaspekten kring de olika områdena osv. Troligtvis finns det även här mycket kunskap att använda från tidigare projekt, från förbunden likväl som från andra organisationer och myndigheter som HO, Socialstyrelsen, Landstings-Kommunförbundet, Hjälpmedelsinstitutet m.fl. På nivå 3 kommer en process- och strategikunskap kompletterad med arbetsmaterial, checklistor, förslag till skrivelser m.m., som är en hjälp vid kartläggningar av nuläge, uppvaktningar, analyser, konstruktion av skrivelser m.m. Tidsplan Projektet beräknas behöva minst tre år för att få det genomslag och den bredd, som handikappolitikens viktigaste områden spänner över. Skiss: Tidsplan År Aktiviteter Uppstart med medverkande organisationer. Fastställande av fokusområden. Kartläggning av nuläget och behov, samt genomgång av befintligt material m.m. Formulering av handikappolitiska mål. Metodpärmar börjar tas fram. Aktivitetsplaner tas fram för fokus- och arbetsområden. Mer lokala aktiviteter påbörjas. Arbets- och strategimaterial för råd och samverkansgrupper sammanställs eller tas fram. Fortsatta kartläggningar och analyser av behov och befintlig kunskap i tidigare eller andra pågående projekt. Genomförandeår. Aktiviteter i kommuner, landsting och länsmyndigheter. Relevansen i material, strategier och arbetssätt utvärderas. Dokumentation och spridning av projektresultat och material. År 1 Under första året startar urval av medverkande organisationer och inbjudan skickas till övriga deltagare. Fokusområden fastställs och kartläggnings- och arbetsmaterial tas fram och testas i kommuner, landsting och på andra huvudmän. Konkreta handikappolitiska målsättningar börjar att formuleras. Arbetet med att skapa översikt och gå igenom befintliga material inleds och utbildning och kartläggning kring fokus- Sidan 10

11 områdena påbörjas. Metodpärmar sammanställs efterhand som underlag. År 2 Under det andra året börjar det egentliga arbetet med att ta fram aktivitetsplaner för de olika arbets- och fokusområden som projektet valt att arbeta med. Lokala aktiviteter skall genomföras genom projektets initiativ och resurser skall finnas inom projektets ram för att stöda dessa i medverkande organisationer. Under år två inleds också arbetet med att sammanställa och ta fram arbets- och strategimaterial för de olika råd och samverkansgrupper som finns, t.ex. handikappråd, LSS-samverkan, läkemedelsråd m.fl. År 3 År tre blir ett genomförandeår, då projektets erfarenheter skall tillämpas fullt ut och börja att fungera i kommuner, i landsting och i andra samhällsmyndigheter. Samtidigt kommer resultat och erfarenheter från andra projekt att föras ut till projektdeltagarna. Dokumentation Projektarbetet kommer att dokumenteras genom beskrivning av processen i en projektrapport. Arbetsmaterial, analysdokument, enkäter, förslag till skrivelser m.m. kommer att sammanställas både i arbetspärmar, göras tillgängliga på CD och läggas ut på webben, så det är tillgängligt för alla intresserade. Grunden kommer att vara att försöka göra all dokumentation och allt arbetsmaterial pedagogiskt och tillgängligt, så att det är praktiskt användbart i det handikappolitiska utvecklingsarbetet. Det skall också vara fysiskt nåbart för alla intresserade. Avgränsningar Projektet avgränsas genom att vi under projekttiden kommer att arbeta med högst fyra fokusområden och vad som är upptaget i den nationella handlingsplanen. Projektet kommer också att begränsas i deltagarantal, då det kommer att ställas konkreta krav på såväl antal personer som medverkande personer och deras arbetsinsats, som praktisk måluppfyllelse i arbetet. PROJEKTORGANISATION Vi tror att följande organisation skulle kunna vara en bra modell för projektet. Styrgrupp Projektet leds av en styrgrupp bestående av huvudintressenter, Sidan 11

12 t.ex. ett par personer från läns-hso, någon från kommun-hso och riks-hso samt eventuellt någon annan intressent. Styrgruppen bör inte har mer än fem eller max sju personer. Styrgruppens uppgift är att vara ett stöd för projektledningen både idémässigt och med förankring bakåt i organisationerna. Styrgruppen träffas ungefär kvartalsvis, kanske något oftare i uppstarten. Skiss: Projektorganisation Styrgrupp 5 personer, som representerar huvudintressenterna Referensgrupp Deltagare växlar beroende på fråga Projektkansliet Projektledare Projekthandläggare Arbetsgrupp Fokusområde 1 Arbetsgrupp Fokusområde 2 Arbetsgrupp Fokusområde 3 Projektkansliet Projektkansliet består av projektledare och projekthandläggare. De sköter de praktiska uppgifterna med att leda arbetsgruppernas arbete, ordna seminarier, informera, söka kunskap och material och finna vägar för att sprida dessa, hjälpa till att göra analyser, ta fram grund- och bakgrundsma-terial osv. Arbetsgrupper Arbetsgrupperna arbetar med ett konkret fokus- eller ämnesområde. Det kan vara t.ex. tillgänglighet, hälso- och sjukvård eller något annat. Arbetsgrupperna skall bestå av representanter för de lokala och regionala nivåerna och kan i tillämpliga frågor ha med kompetenspersoner från förbund, riks-hso m.fl. Varje arbetsgrupp består av 5-7 personer som träffas ca 6 gånger per år. De diskuterar och tar fram förslag till handikappolitiska målsättningar för sina fokusområden, går igenom material, ser vad som kan användas direkt, vad som behöver förändras eller vad som saknas. Mellan varje möte har ledamöterna praktiska uppgifter som skall genomföras på hemmaplan och som skall kommuniceras ut till andra intresserade HSO. Referensgrupp - förankringsgrupp Referensgruppen utgörs av de seminarier som genomförs inom varje ämnesområde för intresserade ledamöter från HSO på olika nivåer, samt förenings- och förbundsrepresentanter. Sidan 12

13 Seminarier genomförs max två gånger per år i varje fokusområde med max 40 deltagare i respektive. Referens- och förankringsgrupperna skall tjäna två syften, dels få in synpunkter på befintligt och behövt material, dels få acceptans för genomförande av olika handikappolitiska initiativ som skall genomföras i län och kommuner av de lokala organisationerna. Referensgrupper bör också vid behov kunna bildas kring en speciell frågeställning som projektet arbetar med. INTRESSENTER Kärnintressenter och de som projektets arbete och resultat i slutändan skall gagna, är människor med funktionshinder och kroniska sjukdomar. De skall, genom ökad tillgänglighet och ökad uppmärksamhet och beaktande av funktionshinderaspekten vid olika samhällsbeslut, kunna leva ett bra liv trots sina funktionshinder. I projektarbetet företräds de av de HSOrepresentanter som ingår i projektets olika arbetsdelar. Skiss: Intressenter Sekundärintressenter - Andra intresserade HSO och förbund - Kommuner/Kommunförbund - Försäkringskassan - Landsting - Länsarbetsnämnder Vägverket -???? Primärintressenter - Sökande HSO - Allmänna Arvsfonden - Andra tänkbara finansiärer Tertiärintressenter - Massmedia - Andra berörda organisationer t.ex pensionärer, studieförbund m.fl -??? Kärnintressenter - Människor med funktionshinder Projektets primärintressenter är de HSO-avdelningar som är projektsökande samt Allmänna Arvsfonden som är huvudfinansiär och eventuella andra tänkbara finansiärer. Sekundärintressenter är andra HSO och förbund, som är villiga att ingå i och engagera sig i projektet, samt de kommunförbund, kommuner, landsting m.fl, som vi måste samarbeta med och ha stöd av för att kunna åstadkomma den mainstreaming i handikappolitiken som är projektets syfte. Här har redan information och förankring om projektidén gjorts till ett tiotal HSO -avdelningar. Sidan 13

14 Tertiärintressenter är media samt andra organisationer som delvis kan hjälpa till eller delar vårt intresse för ett tillgängligt samhälle. RISKBEDÖMNING En av de stora riskerna för att projektet skall misslyckas, är att inte tillräckligt intresse och kraft mobiliseras ute i landet för förändringsarbetet. Vi vet av erfarenhet att det kan vara både tungt och trögt att få respons från de egna organisationerna. Idag finns det emellertid en kärna av mer aktiva läns- och kommun-hso, vilka i många fall har anställd personal. Det gör att chanserna för att lyckas ökar. Att sätta några siffror för möjligheterna att lyckas eller misslyckas tror vi inte låter sig göras. Det är mer en fråga om hur många som vi kan mobilisera. Blir det ett färre antal än vi hoppats på, så finns ändå projektets erfarenheter och ihopsamlade material att ta tillvara på även i framtiden, då det inte bör bli inaktuellt alltför snabbt. Det kommer också att finnas tillgängligt för kommuner och landsting som på eget initiativ vill arbeta med frågorna. VAD HÄNDER SEDAN? Om projektet går som det är tänkt, så bör det innebära både en stor kompetenshöjning och bättre rutiner för mottagande och förvaltande av kunskap, i de medverkande organisationerna. De bör också ha fått metodik och rutiner för en proaktiv verksamhet som bygger på samhällets behov, snarare än upplevda inre behov i organisationen. En bättre och mer aktiv handikapprörelse regionalt och lokalt bör också intressera fler människor än en passiv organisation. Om projektet lyckas bör det rimligen också bli fler som är intresserade av ett aktivt engagemang. Vi vet också av erfarenhet att en bra behovsbaserad verksamhet har större möjligheter att få bidrag från samhället, än organisationer vars verksamhet mer sysslar med sig själv. Vi tror att projektet kan sätta igång processer som både leder till en aktivare och mer strategiskt arbetande handikapprörelse, samt att förutsättningarna att nå målen i den nationella handlingsplanen ökar. Lyckas vi få igång en sådan aktiv process i ett antal HSOavdelningar, stannar inte denna upp bara för att projektet avslutas. Den blir en naturlig del i de medverkande organisationernas arbetssätt. EKONOMI Projektet är stort, angeläget och blir omfattande om intentionerna med mainstreaming skall uppnås. För att lyckas med Sidan 14

15 intentionerna att få ett bra resultat och uppnå det högt ställda mål som samhällssituationen kräver, så ser vi att det belopp vi söker i bifogad budget är behövligt. Alla samhällsförändringar skall betalas av den kommun, landsting eller annan samhällsaktör som berörs av arbetet. De kalkylerade kostnaderna är till för handikapprörelsens utgifter för anpassning och framtagande av material, utbildnings- och informationsinsatser etc. Vi räknar med att en del av de deltagande länen och kommunerna skall kunna få lokala projektmedel för sitt lokala arbete tillsammans med landsting och kommuner. Vi tror också att det i vissa delar kan vara möjligt att få sponsormedel från andra intressenter för aktiviteter som kan tillkomma, men som vi ej kan förutse i planeringsstadiet. Våra bakgrundsberäkningar framgår av bifogade ekonomiska underlag. Budget För information om ekonomiska frågor i projektet, kontakta Lars Gustavsson på HSO Skåne ANSÖKAN Hänvisande till projektbeskrivning och det bifogade ekonomiska underlaget ansöker vi härmed om x.xxx.xxx:- kronor att användas till första året för projektet Mainstreaming. Om det är något som saknas i underlaget, eller någon information ni undrar över v. g. kontakta Lars Gustavsson, HSO Skåne. Skåne Lars Gustavsson länsombudsman Sidan 15

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Bakgrund Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem men den senaste tidens utveckling

Läs mer

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Detta material är framtaget inom ramen för HSO

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Karin Hjärpe Telefon:021 393950 E-post:karin.hjarpe@ @vasteras.see Delges TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13 1 Revidering avv handikappolitiska programmet Förslag till beslut

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2012-01-19 16 Från handikapprogram till tillgänglighetsprogram På lika villkor Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Brukarkvalitet Ett utvecklingsprojekt om kvalitet från ett brukarperspektiv

Brukarkvalitet Ett utvecklingsprojekt om kvalitet från ett brukarperspektiv Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Brukarkvalitet Ett utvecklingsprojekt om kvalitet från ett brukarperspektiv HSO Skåne 2004 Sidan 1 Sammanfattning Projektet Brukarkvalitet har sitt

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå 1 Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå Ansökan om bidrag till projektet Möte med Norrbottensförfattare ett projekt för ökade kontakter mellan hörselskadade i Norrbotten

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen Kurt Kvarnström Ordförande, Nationella Nätverket för Samordningsförbund Kontaktinfo mobiltel 070-215 44 00 e-post kurt.kvarnstrom@riksdagen.se hemsida www.nnsfinsam.se D A T U M 2015-01-19 Projektförslag

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan Jämställdhetsplan -Handlingsplan 3 kap. 13 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre

Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre HSO Skåne 2004 Sidan 1 Sammanfattning Under det andra projektåret

Läs mer

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET Vårt uppdrag, från ombudsmötet, var att utreda hur vi skulle jobba mot Landstinget när Handikappkonsulenten inte finns tillgänglig längre. Handikappkonsulenten gav oss

Läs mer

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Datum 2013-11-04 Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2013: Inom EBH-området (EBH = efterbehandling och avser arbete med förorenade områden) är det

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3

Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Samordnare för internationella ungdomsfrågor Västra Götaland år 2 av 3 Inledning är en regional ideell förening, som arbetar för att stödja ungas eget skapande, kulturutövande och arrangemang i hela Västra

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-03 Vår referens Malin Midler Norén Planeringssekreterare Malin.Midler-Noren@malmo.se Tjänsteskrivelse Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Läs mer