Ärende 35 RS Framsida

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ärende 35 RS 2012-05-30. Framsida"

Transkript

1 Framsida 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av måluppfyllelse... 3 Omvärld... 3 Mål och delmål Hälsa... 5 Vård... 5 Kommunikationer...10 Kultur...11 Arbete...12 Boende...13 Kunskap...14 Miljö...15 Region Halland som arbetsgivare...15 Ekonomi...19 Finansiell analys...22 Resultat...22 Nettokostnadsandelen och dess utveckling...24 Investeringar...25 Soliditet...25 Likviditet...26 Pensionsåtagande...26 Känslighetsanalys...27 Driftredovisning på verksamheter...28 Investeringsredovisning...32 Resultaträkning...35 Balansräkning...36 Ord- och begreppsförklaringar...37 Bilaga resultat av kvalitetsuppföljningar

3 Sammanfattning av måluppfyllelse Målområde övergripande enligt Mål och strategier för Region Halland Hälsa Vård Kommunikationer Kultur Arbete Boende Kunskap Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Färgförklaring Prognosen är god att nå det övergripande målet Prognosen är osäker men det övergripande målet kan uppnås Prognosen ser negativ ut att nå det övergripande målet Ingen prognos kan lämnas då ingen uppföljning redovisas Prognos att nå det övergripande målet 2012* * Mätperioden på tre månader är för kort för att kunna redovisa relevanta prognoser av samtliga mål. Prognos lämnas därför per målområde. Uppföljning av samtliga mål kommer att göras till Uppföljningsrapport , i den mån det är möjligt. Omvärld 2011 redovisade landsting och regioner i riket ett samlat underskott på 2,5 miljarder kronor eller 1,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är 7,2 miljarder kronor sämre än för Försämringen förklaras framförallt av engångseffekten av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS-räntan) sänktes, vilket innebar en negativ resultateffekt på 5,7 miljarder kronor. Även om denna engångseffekt exkluderas så visar landstingen ett samlat försämrat resultat jämfört med 2010 på 1,5 miljarder kronor. En annan förklaring till det försämrade resultatet är att huvuddelen av det statliga konjunkturstödet avvecklades som planerat Trots att skatteintäkterna blev drygt 3 miljarder kronor bättre än budgeterat ökade intäkterna långsammare än året innan och den samlade effekten var inte tillräcklig för att möta kostnadsutvecklingen. Det är mot denna bakgrund Region Halland har gått in i 2012 och förutsättningarna för året ser fortsatt mörka ut. Regeringens vårproposition för år 2012 räknar med nolltillväxt för 2012, och en förbättring först Vårpropositionen presenterade inga skarpa förslag som påverkar landstingssektorn och eventuella förändringar 3

4 sköts fram till höstens budgetproposition. Innebörden av detta är att planeringsförutsättningarna för kan bli svåra att hantera. Under hösten och vintern har den ekonomiska återhämtningen i världsekonomin och i Sverige kommit av sig, men situationen har nu, i början av 2012, åter stabiliserats. Prognosen visar en viss BNP-ökning i Europa från och med 2013, men att återhämtningen kan komma att ta tid. Den svaga återhämtningen i Europa påverkar svensk export och även investeringsvolym. Hushållen är också försiktiga med konsumtion på grund av oron i omvärlden. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög under 2012 och sysselsättningen mätt som arbetade timmar förväntas vara oförändrad jämfört med föregående år. Enligt Ekonomirapporten april 2012 från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, så förväntas skatteunderlaget växa relativt bra trots en stillastående arbetsmarknad. Detta förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Prognosen för det reala skatteunderlaget är en ökning med 1,5 procent för både 2012 och Ekonomirapporten påpekar även att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn framöver. Det gäller reinvesteringar i infrastruktur och lokaler som behöver göras om för att anpassas till nya metoder som utvecklats för att verksamheter ska bedrivas effektivt. Det pågår även ett stort arbete i sektorn med digitalisering av välfärdstjänster. Kollektivtrafikens kostnader beräknas öka kraftigt framöver då kraven är stora på en flexiblare arbetsmarknad utan negativa miljökonsekvenser. Den höga investeringstakten leder till högre driftkostnader. Inom hälso- och sjukvården ändras förutsättningarna ständigt. Det är nya metoder för diagnostik och behandling eller teknik för informationshantering. Trender inom hälsooch sjukvården som är gemensamma både i Sverige och internationellt är att den avancerade vården blir alltmer specialiserad, vilket leder till en koncentration av vårdinsatserna, vårdenheterna blir allt fler och behovet av en samordnande funktion ökar. Det sker en förskjutning mot äldre patienter med flera kroniska sjukdomar och patienterna är allt bättre informerade och tar ett större ansvar för den egna hälsan och vården. De flesta kostnadsbedömningar innebär att den medicintekniska utvecklingen medför en kostnadsutveckling som tenderar att vara högre än skatteunderlagets utveckling. Det kommer att göra aktiva prioriteringar baserade på hälsoekonomiska bedömningar allt vanligare och även skapa ett ökat fokus på förebyggande arbete. Förutsättningar för en effektiv hälso- och sjukvård är att dess organisation kontinuerligt anpassas till de förändrade förutsättningarna. 4

5 Mål och delmål 2012 Mål och strategier för Region Halland innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Nedan följer en redogörelse för de delmål som redovisas i Uppföljningsrapport Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Målet följs inte upp i Uppföljningsrapport , och någon prognos på måluppfyllelse lämnas inte då det krävs längre mätperioder för relevans i resultaten. Mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år Ohälsan ska minska i Halland Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälsooch sjukvården. Prognos måluppfyllelse: Osäker Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Delmål: Region Halland ska erbjuda en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Som ett första steg i att beskriva hallänningens behov av hälso- och sjukvård gjordes 2011 en behovskartläggning med fokus på Kungsbacka och Falkenberg. I mars 2012 presenterades en komplettering av kartläggningen, med likvärdig information för resterande kommuner. För alla kommuner presenterades dessutom fördjupning av äldre hallänningars vårdkonsumtion. Rapporten visar att konsumtionen av både primärvård och specialiserad vård varierar mellan regionens kommuner och är högst i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Då 5

6 detta inte kan förklaras i skillnader i hallänningarnas upplevda hälsa, är det troligen tillgången till hälso- och sjukvård som påverkar konsumtionen. Vårdkonsumtionen bland invånare som är äldre än 65 år ökar med stigande ålder. Konsumtionen på olika vårdnivåer varierar kraftigt mellan kommunerna, och variationen kan inte förklaras utifrån tillgänglig information kring de äldre invånarnas hälsa. Troligtvis påverkar även närheten till vårdkonsumtionen i denna åldersgrupp. Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål: Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa Arbetet med att fullfölja de nationella satsningarna om e-hälsa är påbörjat i regionen. Arbetet fortgår utifrån regionfullmäktiges beslut om prioriteringar. Införande av invånartjänster i form av fristående webbtidbok, Pascal läkemedelstjänst, spärrtjänst för information i vårdadministrativa system samt nationella patientöversikten beräknas vara införda under Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Region Halland deltar i ett mycket stort antal nationella satsningar för att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Samtliga satsningar innebär arbetsinsatser från personal i specialiserad vård, psykiatri och Vårdval Halland inklusive barnhälsovård. I detta avsnitt redovisas endast några de mest omfattande nationella satsningarna som Region Halland deltar i. Om inget annat anges är det för tidigt på året för att kunna prognostisera hur stort regionens utfall av de statliga stimulansmedlen blir i respektive satsning. Tillgänglighet och kömiljarden Region Halland är nära målet om en köfri hälso- och sjukvård och uppfyller målen för att ta del av kömiljarden. Så gott som alla vårdgivare har god tillgänglighet för nybesök och för åtgärder. Under uppföljningsperioden har 87 procent av patienterna erhållit mottagningsbesök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar. Jämfört med föregående år har antalet patienter som fått vård hos annan vårdgivare minskat med nästan 15 procent och uppgick under perioden till hänvisningar. 6

7 Tabell Kömiljarden, uppfyllelse av mål för perioden jan mars 2011 Tillgänglighet jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec Nybesök Operation/åtgärd Över Hallands mål och kömiljardens mål om 80 % inom 60 dagar Under 70 % inom 60 dagar Över nationella målen om 70 % inom 60 dagar Intäkter från kömiljarden 6,3 4,7 4,3 Region Halland når målet om den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, som innebär att ett första besök ska erbjudas inom 30 dagar. Målet om att 90 procent ska påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar nåddes under mars månad men inte i januari och februari. Satsningar för ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen Under 2011 nådde Region Halland det nationella målet om implementering av lokala mål och rutiner i verksamheterna samt genomförande av handlingsplanen kring en jämställd sjukskrivningsprocess. Målet om försäkringsmedicinska utredningar nåddes också. Regionen erhöll 1,6 miljoner kronor respektiver 6,3 miljoner kronor i stimulansbidrag. Det nationella målet om att 80 procent av sjukintygen ska överföras elektroniskt nåddes inte, Region Hallands resultat var 72 procent. Inga landsting klarade målet om att 80 procent av läkarintygen skulle ha godkänd kvalitet. Halland hade 56 procent godkända intyg och riksgenomsnittet var 54 procent. Inga stimulansmedel erhölls för dessa mål. Rehabiliteringsgarantin Under första kvartalet har inga ansökningar om medel från rehabiliteringsgarantin inkommit till Regionkontoret. Detta beror troligen på att prestationsersättning under 2012 utgår för genomförd behandling och inte som under 2011 för påbörjad behandling. Säker hälso- och sjukvård Samtliga vårdgivare som finansieras av Region Halland uppfyller den nya patientsäkerhetslagen. Alla har lämnat in en patientsäkerhetsberättelse som redovisar hur det systematiska arbetet med att minska vårdskador fortgår. Samtliga vårdgivare i egen regi har sammanställt en gemensam patientsäkerhetsberättelse, och de privata vårdgivarna har upprättat varsin. Arbetet med att minska vårdrelaterade skador fortsätter. Resultatet av den nationella mätningen av trycksår hos inneliggande patienter vid Hallands sjukhus visade positiva resultat. I Halland hade 13 procent av patienterna trycksår och riksgenomsnittet var 16 procent. Insatserna gör nytta. Sedan förra året har andelen drabbade patienter minskat med 1 procent och sedan 2008, då den första mätningen genomfördes, har andelen drabbade patienter minskat med 12 procent. 7

8 Vård och omsorg om de allra mest sjuka äldre I Halland är satsningen uppdelad på tre olika delprojekt som omfattar utveckling av rutiner för samarbete i mellan kommun, närsjukvård och specialiserad vård och psykiatrin samt införande av tre kvalitetsregister för omvårdnad av äldre (Senior Alert, Svenska demensregisteret och Svenskt palliativregister). Nationella stimulansmedel fördelas bland annat för utvecklingsledning, för deltagande i arbetsgrupper och registreringgrad i respektive kvalitetsregister. Rehabilitering av äldre Satsningen omfattar utveckling av kvalitet och vårdkedjor mellan specialiserad vård, närsjukvård och kommunerna för äldre med stroke och för äldre med andra diagnoser som har behov av rehabilitering. Nationella stimulansmedel fördelas bland annat för utvecklingsledning och för deltagande i arbetsgrupper. Satsningen omfattar även ett pilotprojekt för förebyggande hembesök i Laholms och Halmstads kommuner. Delmål: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2011 genom ständig förbättring. Resultatet för av kvalitetsutvecklingen i vården presenteras i relation av följsamheten gentemot nationella riktlinjer eller måltal. När sådana inte finns relateras resultatet till väl beprövad praxis. Kvaliteten inom de olika vårdområdena mäts genom en eller flera indikatorer. Specialiserad vård Under 2012 följs samma kvalitetsindikatorer som följdes under Mer detaljerad information om indikatorerna samt förändringar i relation till årsuppföljningen 2011 finns i tabell nedan samt i bilaga. Generellt sett är kvaliteten i den specialiserade vården god, men på några områden finns det förbättringsutrymme. Tabell Kvalitet i specialiserad vård vid Hallands sjukhus januari mars

9 Kommentarer Strokesjukvården 76 procent av patienterna vårdades på strokeenhet från dag 1, vilket är 8 procent högre än vid årsskiftet. Vårdkedjan för patienterna har förbättrats, mellan den 1 januari och 31 november 2011 hade 71 procent fått ett uppföljande läkarbesök efter sjukhusvistelsen. Målet är 100 procent för båda indikatorerna. Ortopedisk sjukvård medelväntetiden för operation för patienter med höftfraktur var 17 timmar. Jämfört med resultatet i Öppna Jämförelser 2011 är det en förkortning med 7 timmar. Målvärdet anger att operation ska ske inom 24 timmar. Kvinnosjukvård framfallsoperationer i dagkirurgi. Andelen operationer som görs i dagkirurgi har ökat från 18 procent vid årsskiftet till 28 procent första kvartalet. Resultatet indikerar att en effektivisering har påbörjats. Inga måltal finns. Vårdproduktion Tandvård Anslaget för tandvård innehåller barntandvårdspeng, uppsökande tandvård, nödvändig tandvård, tandvård som led i en sjukdomsbehandling, riskfond 1 och 2, sistahandsansvar, tandvård på lika villkor och rekrytering. Resultatet efter tre månader visar på ett överskott på kronor. Det är främst på anslagen för nödvändig tandvård och riskfond 1 som överskotten finns. Överskottet på nödvändig tandvård beror sannolikt på att hemtandvården minskar under januari månad. Riskfonden visar överskott i början av året eftersom inte så mycket tandvård har hunnit utföras så att karensbeloppet uppnåtts. Prognosen för året är att kostnaderna ska rymmas inom budget. Läkemedel Förmånskostnaden för läkemedel uppgick under första kvartalet 2012 till 179,2 miljoner kronor. Resultatet är 10 miljoner kronor kronor lägre mot periodens budget. Jämfört med motsvarande period förra året är det en minskning med 3,1 miljoner kronor. Hjälpmedel Hjälpmedelsnämndens resultat efter tre månander visar på ett negativt resultat på kronor. Anledning till avvikelsen är att kostnader från 2011 har påverkat resultatet under det första kvartalet. Bedömningen är att avvikelsen kommer att jämnas ut och prognosen på helår visar nu på ett resultat på cirka 0,9 miljoner kronor. Återanvändningen av försäljningshjälpmedel fortsätter att på ett positivt sätt minska den totala kostnadsbilden inom verksamheten. Under årets första tre månader har återanvändningen minskat kostnaderna med cirka kronor. Ambulanssjukvården Det totala antalet ambulansuppdrag har ökat med 2 procent under perioden januari mars jämfört med föregående år. Tillgängligheten avseende prio 1-transporter, som 9

10 nås inom 10 minuter, är 71 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Målet om 80 procent uppnås inte. Antalet sjukresor med taxi minskade med 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen beror på förändrade avgifter för sjukresor. Jämfört med föregående år minskade antalet hanterade samtal till 1177 Sjukvårdsrådgivningen med 2 procent under mätperioden. Målet om att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter uppnås inte. Positivt är att tillgängligheten avseende besvarade samtal inom tre minuter har ökat från 68 procent vid årsskiftet till 71 procent under uppföljningsperioden. Psykiatri Totalt har antalet besök inom psykiatrin minskat med 1 procent jämfört med föregående år. Antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar är oförändrat. Ekonomin visar en negativ utveckling som en följd av kostnader för hyrläkare och för valfrihetsvård. Specialiserad vård Produktion av specialiserad vård på Hallands sjukhus följs upp som antal viktade vårdtjänster och kostnad per viktad vårdtjänst. Under mätperioden är kostnaden per viktad vårdtjänst lägre än budgeterat. Antal viktade vårdtjänster överstiger plan med 5,2 procent medan kostnaderna överstiger budget med 3,3 procent. Att volymen relativt sett ökar mer än kostnaderna är en följd av en bättre produktionsplanering och effektivare bemanning vilket i sin tur leder till en högre produktivitet. Trenden under 2011 där kostandsökningarna var högre än produktionsökningarna kan ha brutits. Antalet utfärdade vårdgarantisedlar har minskat vilket betyder att produktionen bättre matchar kapaciteten. Hallands sjukhus bedöms producera mer vård än beställd volym vilket gör det troligt att driftnämnderna kommer att begära en tilläggsbeställning av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kostnaden för den högspecialiserade vården uppgår till drygt 100 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med motsvarande period föregående år och även jämfört med budget. Viss osäkerhet råder i sifforna på grund av konstaterad osäkerhet i faktureringsunderlagen. Kommunikationer Region Halland ansvarar för en länsplan för regional transportinfrastruktur. Planen ligger till grund för fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder när det gäller regionala vägar, trafiksäkerhet, miljöåtgärder och kollektivtrafikåtgärder. Från och med 2012 är Region Halland regional kollektivtrafikmyndighet som ska fastställa strategier och mål i ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Region Halland har tagit över vissa uppgifter från länsstyrelsen. Bland annat ska Region Halland bistå Post- och telestyrelsen i uppdraget att följa tillgången till ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet, samt följa utvecklingen inom ITinfrastrukturområdet med särskild inriktning mot mindre tätorter, småorter och glesbygd. 10

11 Prognos för måluppfyllelse: Osäker Mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Delmål: Resande med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 1 januari 2012 då också marknaden öppnades för konkurrens. I enlighet med den nya lagen har ett trafikförsörjningsprogram tagits fram. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är styrande för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Programmet är såväl strategiskt och långsiktigt till sin karaktär som kortsiktigt. All kollektivtrafik inom länet omfattas liksom trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över länsgräns. Trafikförsörjningsprogrammet har sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen och tar även hänsyn till andra nationella, regionala och lokala mål samt planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Delmål: Andelen nöjda kunder ska öka och andelen nöjda invånare ska öka I samband med framtagandet av trafikförsörjningsprogamet har invånardialoger genomförts i samtliga kommuner. Invånarna har beretts möjlighet att påverka utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Inget att rapportera under perioden. Kultur Region Halland ansvarar för kulturpolitiken på regional nivå. Ansvaret har vidgats i samband med regionbildningen. En kulturplan för Halland fastställdes Kulturplanen är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas. Prioritering och genomförandet av Mål och strategier och Hallands kulturplan sker i enlighet med kultursamverkansmodellen, i samspel med staten, kommunerna, kulturskaparna och civilsamhället. En process har inletts för att teckna utvecklingsavtal med kommuner och kulturorganisationer för strategiska insatser till stöd för målen. Prognos måluppfyllelse: En sammanfattande bedömning är att inriktningen av verksamheten stödjer målen och inga avvikelser förväntas under året. Mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Delmål 2012: Ett kulturutbud som i högre grad präglas av förnyelse och experiment. 11

12 Processen att förnya den regionala kulturens organisation syftar till att förstärka förutsättningarna för spets och kvalitet. I samma syfte utvecklas en modell för Artist in Residence tillsammans med statens kulturråd. Artist in Residence innebär att konstnärer inom olika områden (konst, musik, film etc.) som bor utanför Halland (nationellt, internationellt) under lägre eller kortare tid bor och verkar i Halland. Kulturenheten deltar i en nationell dialog med Myndigheten för kulturanalys. Mål 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål 2012: Fler arrangörer, nya platser, sammanhang och miljöer för kulturarrangemang. Kulturenheten planerar att delta i ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med andra regioner för kulturstatistik och rapportering i samband med kultursamverkansmodellen. Två projekt med staten som medfinansiär och ökad tillgänglighet som huvudsyfte är Handslag Halland och Kultur för livet. Båda kommer att följas upp i särskild ordning. Mål 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Delmål: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Kultur för barn och unga är en del av projektet för kulturstatistik. Processen för att samordna utbud och finansiering av kultur i skolan syftar till att öka möjligheterna för barn och unga att uppleva kultur. Mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Delmål 2012: Öka kunskapen om kulturella och kreativa näringar i Halland. Kulturenheten har initierat processen för att skapa en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Kunskapen om både kultur och kulturella näringar i Halland kommer att öka genom projektet System Wide Cultural Planning. System Wide Cultural Planning innebär kartläggning och analys av kulturen i Halland som skapare av hållbar tillväxt. Arbete Att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag och fler arbetstillfällen är en central del av den regionala tillväxtpolitiken och därmed en viktig del av Region Hallands uppdrag som region. Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget kan Region Halland tillsammans med kommunerna 12

13 genomföra insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Det är ett område där de regionala självstyrelseorganen vill ha ett större inflytande än idag. Inom ramen för mål och strategier för regional tillväxt ska Region Halland, kopplat såväl till EU 2020 som till statliga uppdrag, göra insatser som resulterar i fler och växande företag i Halland. Verksamheten bedrivs inom verksamhetsområde Näringsliv och stödjer de övergripande målen. Prognos måluppfyllelse: Under de inledande tre månaderna har verksamheten genomförts enligt plan och prognosen att nå de övergripande målen är god. Mål 1: Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Delmål 2012: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Redovisas inte för mätperioden. Mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete Delmål 2012: Halland ska tillhöra de tre regioner/ län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Verksamheten har bedrivits inom följande områden. Etablera driftsformer för avslutade projekt inom innovationssektorerna hälsa, mat, bioenergi samt för portalen att attrahera besökare, inflyttare och investerare. Arbetet är igång och följer plan inom alla fyra innovationssektorerna. Ett antal beslut kommer att fattas externt och internt som kommer att påverka resultatet och utformningen av arbetet resten av året. Innovationssektorn bioenergi saknar bemanning för utförandet. Ta fram en kostnadseffektiv och behovsstyrd lösning för ett samordnat, uthålligt basutbud vad gäller näringslivsstöd och nyföretagande i Halland. Arbetet är igång och följer plan. Ägardirektiv till ALMI för ökad styrbarhet mot det uppsatta målet. Arbetet är igång och följer plan. Utveckla former för samverkan mellan utbildning och näringsliv. Arbetet är igång men är fördröjt på grund av oklarhet i bemanning I samverkan med kommunerna ta fram en plan för att integrera entreprenörskap i skolan i den ordinarie verksamheten. Arbetet är igång men är fördröjt på grund av oklarhet i bemanning Boende Region Halland ansvarar för områden som har direkt koppling till boendemiljöerna, främst kollektivtrafik och folkhälsa. Regionen rapporterar också till Boverket hur det regionala tillväxtarbetet samordnas med kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan Region Halland tillsammans med kommunerna göra insatser för att främja boendet. 13

14 Målet följs inte i Uppföljningsrapport och någon prognos för måluppfyllelse lämnas inte då verksamheten som bedrivs för att nå de övergripande målen är av sådan art att det behövs längre mätperiod för att få relevans. Mål: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Delmål: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Kunskap Region Hallands verksamhet inom området kunskap ligger inom tre områden. Ett område är de egna skolorna Naturbruk Halland och folkhögskolorna i Katrineberg och Löftadalen. Ett annat område handlar om kommunal samverkan när det gäller gymnasieutbildning och vuxnas lärande. Ett tredje område handlar om vår samverkan med högskolan. En gemensam strategi för regional utveckling där högskolan och regionen stödjer varandra kommer att utarbetas. Sammantaget innebär dessa tre områden att det finns en grund för Region Halland att tillsammans med kommunerna och högskolan arbeta med området Kunskap. Prognos måluppfyllelse: Osäker Mål: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Region Halland och de halländska kommunerna har avtal både för gymnasieutbildningen och för den kommunala vuxenutbildningen. Region Halland har en samordningsfunktion. Förstudien kring Vård- och omsorgscollege i Halland löper planenligt och regional certifieringsansökan kommer att skickas in under maj månad. Region Halland och Högskolan i Halmstad slöt den 1 mars 2012 ett samarbetsavtal för att fördjupa samarbetet inom såväl utbildning och kompetensutveckling som inom andra utvecklingsområden. Avtalet sträcker sig över tre år och utgår från de gemensamma utvecklingsområdena i Mål och strategier för Region Halland respektive Högskolan i Halmstads vision. Motsvarande samarbetsavtal har tagits fram tillsammans med Campus Varberg. Delmål 2012: Andelen avgångselever på Naturbruk Halland med godkänd examen ska öka från 59 till minst 70 procent. Möjligheten att nå målet kan för närvarande inte bedömas. Inom detta mål ska skolförvaltningen nå måluppfyllelse inom endast fem månader. Omställning av resurserna för att nå målet uppfattas som en extraordinär utmaning. 14

15 Miljö Region Halland har inget formellt ansvar för den regionala miljöpolitiken. Det ansvaret ligger hos Länsstyrelsen. Möjligheterna för Region Halland att bidra till att de regionala miljömålen uppfylls ligger främst i den egna verksamheten och inom de områden där regionen har det regionala utvecklingsansvaret. Målet följs inte i Uppföljningsrapport och någon prognos för måluppfyllelse lämnas inte då verksamheten som bedrivs för att nå de övergripande målen är av sådan art att det behövs längre mätperiod för att få relevans. Mål: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Delmål 2012: Minska den totala energianvändningen med 10 procent jämfört med 2007 Under 2012 ska 80 procent av alla ny-, till- och ombyggnader miljövarudeklareras. Vid 50 procent av alla upphandlingar av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska LCC användas som utvärderingskriterium. Inköpsvärdet av ekologiska livsmedel ska öka med minst 5 procent jämfört med år Region Halland som arbetsgivare Medarbetarna är Region Hallands viktigaste tillgång för att förverkliga verksamhetens mål. Region Halland arbetar för att ha rätt kompetenser på rätt plats. Genom att skapa bra arbetsplatser som präglas av delaktighet och dialog skapas förutsättningar för medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå målen. I samverkan med andra aktörer utvecklas Region Halland som en attraktiv arbetsgivare i en attraktiv region med invånarna i fokus. Prognos måluppfyllelse: Osäker Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål: Region Halland ska komma på topp 10 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting Redovisas inte för mätperioden. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål: Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år. Samarbete/samverkan med högskolan samt tillgång på praktikplatser. 15

16 I samarbetsavtalen med Högskolan i Halmstad och med Campus Varberg framgår följande områden att samverka kring när det gäller Region Halland som arbetsgivare: en satsning på att utveckla akademisk utbildning inom hälso- och sjukvårdssektorn en utökning av kliniska utbildningsplatser en gemensam finansiering av doktorandanställningar ett kontinuerligt informationsutbyte och utvecklat samarbete mellan Region Hallands forsknings-, utvecklings- och utbildningsavdelning och högskolans forskningsledning en kompetensutveckling för arbetslivet, med matchning mellan studenter och arbetsliv. Ny medarbetarenkät Planeringen av årets medarbetarenkät som genomförs i september är i full gång. Medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg i verksamhetsutvecklingen, eftersom den ger en bild av hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö och därigenom möjlighet till att skapa ännu bättre arbetsplatser. Syftet med medarbetarenkäten är att få en samlad bild över hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö, möjlighet till delaktighet och hur synen är på regionen som arbetsgivare. Utvecklingssamtal med individuella utvecklingsplaner Under 2012 har ett arbete påbörjats för anpassa genomförandet av utvecklingssamtal utifrån verksamhetsplaner och medarbetarens förutsättningar. Särskild vikt har lagts vid chefernas behov och möjlighet till utvecklingssamtal med sin chef, genom att det tagits fram en separat mall. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Ingen redovisning under mätperioden. Delmål: Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Rätt kompetenser kompetensförsörjning Arbetet med införandet av Region Hallands gemensamma kompetensinventeringssystem Personec HR går enligt plan. Att arbeta systematiskt med kompetensinventering är en förutsättning för att Region Halland ska kunna arbeta med strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling, ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Intresset och antal verksamheter som arbetar med den verksamhetsinriktade kompetensförsörjningsmodellen Olivia har ökat i början av året. Nya utbildningstillfällen planeras under hösten. 16

17 Medarbetarna i siffror Den 31 mars 2012 hade Region Halland medarbetare, varav (92 procent) var tillsvidareanställda och 614 visstidsanställda. Jämfört med första januari 2012 har antalet anställda ökat med totalt 115 medarbetare. Av dem är 33 tillsvidareanställda och 82 visstidsanställda. (Se figur 1) Ökningen av antal medarbetare är framförallt inom förvaltningarna kopplade till hälso- och sjukvårdsområdet (34 tillsvidare). Antal anställda de tre första månaderna visar på en fortsatt uppgång. Tidsperspektivet är dock för kort för kunna göra några djupare analyser, men några förklaringar följer här: Beslut togs 2011 kring en satsning på barnsjukvård i norra Halland vilket kommer att ge full effekterna först under innevarande år. Drygt tio sjuksköterskor har under sin utbildning ersatts av barnsjuksköterskor och en läkare har rekryterats. Beslutet från 2011 om att öka antalet AT-läkare i Region Halland får full effekt först i år. Antalet utbildningsplatser har ökat från 34 till 48 stycken och då intaget sker vid ett flertal tillfällen per år syns helårseffekten av satsningen först i slutet av året. Fem nya AT-läkartjänster har tillsatts under de första tre månaderna som en följd av beslutet. På grund av arbetsmiljöproblem framförallt på HSV har sex stycken nya sjuksköterskor anställts inom medicin. Inom psykiatrin har 10 sjuksköterskor påbörjat sin trainee-utbildning. Samtliga förvaltningar Kategori Tillsvidare Visstid Total Tillsvidare Visstid Total Diff TV+vik Diff tillsvidare Administration och ledning Ekonomi- och transportpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Läkare Läkarsekreterare Rehab/paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal Summa Figur 1 Regionen har under årets tre första månader haft snittanställda. Snittanställda visar hur många som faktiskt haft en anställning, både tillsvidare- och visstidsanställning, under beräkningsperioden. 17

18 Den arbetade tiden under beräkningsperioden är 80,1 procent av total tid, vilket är i nivå med tidigare beräkningsperioder. Studier med lön/del av lön ligger på en låg nivå, vilket beror på att inrapportering i systemet inte görs korrekt (se figur 2). Tidsanvändning 1 kvartalet % 5% 5% 6% 80% Arbetad tid Föräldraledighet mm Semester Sjukfrånvaro Övrigt Figur 2 Under beräkningsperioden har timavlönade arbetat motsvarande 33 årsarbetare, vilket är i nivå som föregående års siffror. Av det totala antalet anställda arbetar 72 procent heltid, vilket är 3 procent mer än motsvarande period föregående år. Av dem som arbetar deltid är 95 procent kvinnor. Från och med första september 2011 fick alla medarbetare möjlighet att arbeta heltid om de så önskar. Erbjudande om heltid ges två gånger per år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procent i förhållande till motsvarande period föregående år och ligger på 4,5 procent till och med den 29 februari Framförallt var sjukfrånvaron under februari högre än föregående år. Sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnor än bland män. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal (sjuksköterskor och läkare) under de tre första månaderna uppgick till 13,9 miljoner kronor och har ökat med 4,2 miljoner, jämfört med samma period förra året. Både psykiatrin, närsjukvården och Hallands sjukhus Halmstad har ökat sina kostnader under inledningen av året. För närsjukvårdens del kan ökningen förklaras med svårigheter att rekrytera specialistkompetenta läkare vid vissa vårdcentraler. För att förbättra läget har Närsjukvården genomfört verksamhetsövergripande rekryteringsinsatser under våren. 18

19 Hallands sjukhus Halmstad har höjt kostnaderna för inhyrd personal bland annat beroende på svårigheter att bemanna läkartjänster fullt ut kring barnsatsingen i norr samt röntgenverksamheten. Det har även varit brist på patologer, hudläkare, neurologer, anestesiläkare och ögonläkare. Inom de två sistnämnda yrkeskategorierna har rekrytering skett och behovet förväntas bli lägre på sikt. Inom sjuksköterskeområdet är det främst brist på operation-, anestesi- och röntgensjuksköteskor. Psykiatrin har haft drygt 4 vakanta tjänster under perioden. Det är inom vuxenpsykiatrin i södra Halland som bemanningsproblemen är som störst. För att komma tillrätta med problemen har man bland annat anlitat rekryteringsbolag. Total kostnad för inhyrda läkare och sjuksköterskor (bemanning samt avtal ack. t.o.m. mars månad) Total Tkr Läkare Läkare Sjuksköterskor Sjuksköterskor Förvaltning Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Summa: Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna är beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. Regionen förfogar själv över beskattningsrätten avseende landstingsskatt och kan därmed, om behov finns och det bedöms som acceptabelt ur ett invånarperspektiv, reglera intäktsnivån år från år. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter. Under 2012 har regionskatten höjts med 50 öre, samt ytterligare 20 öre med anledning av skatteväxlingen med kommunerna med anledning av det ändrade huvudmannaskapet för Hallandstrafiken. Regionens utdebitering uppgår till 10,42 kronor per beskattningsbar hundralapp, vilket kan jämföras med medelutdebiteringen i riket, som är 11,07 kronor. 19

20 Kostnadssidan styrs till stor del av vilka kvalitets- och leveranskrav som ställs på verksamheten samt det sätt, det vill säga med vilken effektivitet, som den faktiskt utförs. Prognos över måluppfyllelse: Negativ Ekonomiskt resultat och prognos efter 3 månader Region Hallands resultat för 2012 prognostiseras till -107 miljoner kronor (mnkr) vid årets slut, vilket är 89 mnkr sämre än årsbudgeten. Prognosen har från februari till mars månad förbättrats med cirka 3 mnkr för regionen. Resultatet för nämnder och driftstyrelser prognostiseras till -122 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen till -10 mnkr, regionstyrelsen till -25 mnkr och intäkterna för skatt, statsbidrag och finansnetto till 50,0 mnkr. Regionens resultat efter tre månader uppgår till 0,9 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är detta en resultatförbättring med cirka 20 mnkr. Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Delmål 2012: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Detta delmål följs upp i årsredovisningen genom granskning av statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Mål 2: Soliditeten ska vara positiv. Delmål 2012: Soliditeten ska vara lägst -20 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter tre månader till - 9,9 procent, vilket är en försämring med 4,8 procentenheter jämfört med uppföljningsrapport Försämringen förklaras främst med att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har ökat med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. Delmålet att soliditeten ska vara lägst - 20 procent 2012 uppfylls därmed i uppföljningsrapporten efter tre månader. Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Delmål 2012: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,3 procent. Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 99,9 procent, vilket är en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Prognosen för 2012 pekar på en nettokostnadsandel på 101,5 procent, vilket skulle innebära en förbättring med 0,2 procentenheter jämfört med Delmålet att 20

21 regionens nettokostnadsandel ska vara högst 100,3 procent 2012 uppfylls inte enligt denna prognos. Målet för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 98,8 procent ( ). Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 9,0 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period Ökningen förklaras främst av regionens höjda utdebitering under För helåret 2012 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 7,4 procent, vilket är 4,4 procentenheter högre än Prognosen överstiger årets budget med 38 mnkr. Under årets tre första månader har nettokostnaderna ökat med 6,9 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 8,4 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 7,9 procent för Prognosen för 2012 gör det fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, för att regionen ska kunna uppfylla målet att ekonomin ska vara stark. 21

22 MNKR Ärende 35 Finansiell analys Under 2010 återhämtade sig den svenska ekonomin efter den globala finanskrisen, vilket ledde till en relativt stark återhämtning på arbetsmarknaden och ett växande skatteunderlag. Även under 2011 fortsatte återhämtningen med uppreviderade skatteintäktsprognoser som följd. Under 2012 beräknas antalet arbetade timmar vara oförändrad jämfört med föregående år, trots detta ökar det reala skatteunderlaget med 1,1 procent. Det beror på att den automatiska balanseringen i pensionssystemet som höll tillbaka pensionerna 2011 nu i stället bidrar till ökade pensioner. Resultat Region Hallands resultat för hela 2012 prognostiseras till -107 mnkr, vilket är 89 mnkr sämre än årsbudgeten. Jämfört med 2011 års resultat skulle detta innebära en resultatförbättring med cirka 7 mnkr. I 2011 års resultat ingick en jämförelsestörande finansiell kostnad (144 mnkr) av engångskaraktär, då diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänktes. RESULTAT Prog Resultatet för nämnder och styrelser prognostiseras till -122 mnkr, för hälso- och sjukvårdsstyrelsen till -10 mnkr, för regionstyrelsen till -25 mnkr* och för skatt, statsbidrag och finansnetto till 50,0 mnkr. *Genom en kompletteringsbudget får 30 mnkr av regionstyrelsens egna kapital tas i anspråk, vilket gör att prognosen blir negativ. Regionens resultat efter tre månader uppgår till 0,9 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är detta en resultatförbättring med cirka 20 mnkr. Resultatet för nämnder och driftstyrelser uppgår efter tre månader till -21,8 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens resultat uppgår till -1,0 mnkr, regionstyrelsens till 0,5 mnkr medan resultatet för skatt, statsbidrag och finansnetto är 23,2 mnkr. 22

23 Årets resultat (mnkr) 3 mån 3 mån 3 mån Progn ,6 154,7-19,6-114,9 0,9-107,4 Resultat i förhållande till eget kapital (%) 0,3% 4,7% -0,6% -3,6% 0,0% -3,5% Res. i förhållande till verksamh.nettokostn. 0,5% -1,2% 0,0% 2,4% -1,7% -1,5% Regionens verksamheter visar efter tre månader ett resultat som uppgår till -22 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor bättre än budget. För helåret prognosticeras ett resultat på -157 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor sämre än budget. Prognossiffran förklaras huvudsakligen av betydande underskott inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna. För ytterligare information om det ekonomiska utfallet för respektive nämnd hänvisas till avsnittet Driftredovisning på verksamheter. Resultatet efter tre månader avseende intäkter för skatt, statsbidrag och finansnetto uppgår till 23 mnkr, vilket är 20 mnkr bättre än periodiserad budget. För hela 2012 är resultatet för skatt, statsbidrag och finansnetto prognostiserat till 50 mnkr, vilket är 38 mnkr bättre än budget. Intäkter Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 150 mnkr eller 9,0 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period För 2012 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 7,4 procent eller 495 mnkr, vilket är 2,9 procentenheter lägre än Prognosen överstiger årets budget med 38 mnkr. I budget 2012 är regionens skatteintäkter budgeterade till mnkr. Utfallet efter tre månader uppgår till mnkr, en ökning med 12,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta förklaras främst av höjd skattesats. I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, 30 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med 2011 beräknas skatteintäkterna öka med 10,8 procent eller 562 mnkr. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting i februari Efter tre månader uppgår statsbidragsintäkterna till 363,5 mnkr, en minskning med 3,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas statsbidragsintäkterna till mnkr, vilket är 8 mnkr högre än budgeterat. Årets finansnetto efter tre månader är negativt och uppgår till -4 mnkr, vilket är 13 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Prognostiserat finansnetto beräknas bli -28 mnkr, vilket är i nivå med budget. I tabellen Skatte- och nettokostnadsutveckling kan vi följa den procentuella förändringen jämfört med motsvarande period föregående år. 23

24 Skatte- och nettokostnadsutveckling 3 mån 3 mån 3 mån Progn Skatt och statsbidrag 6,9% 5,5% 1,0% 3,0% 9,0% 7,4% Nettokostnader 2,5% 1,8% 2,7% 4,9% 6,9% 8,4% Kostnader Under årets tre första månader har nettokostnaderna ökat med 6,9 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 8,4 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 7,9 procent för SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Skatt statsbidrag Nettokostnader 9,0 6,0 % 3,0 0, Prog 2012 Nettokostnadsandelen och dess utveckling Nettokostnadsandel (%) 3 mån 3 mån 3 mån Progn Verksamhetens andel 1) 96,4 94,5 97,8 96,2 96,3 97,6 Avskrivningar 1) 3,6 3,8 3,9 3,9 3,5 3,5 1) 2) Finansnetto -0,6-0,6-0,5 1,6 0,2 0,4 Nettokostnadsandel 99,5 97,6 101,2 101,7 99,9 101,5 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. 24

25 Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 99,9 procent, vilket är en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Prognosen för 2012 pekar på en nettokostnadsandel på 101,5 procent, vilket skulle innebära en förbättring med 0,2 procentenheter jämfört med NETTOKOSTNADSANDEL % Prog 2012 Investeringar Investeringar (mnkr) 3 mån 3 mån 3 mån Progn Periodens investeringar uppgår till 51 mnkr, vilket är 16 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Prognosen på 396 mnkr innebär ett utfall som är 67 mnkr lägre än årsbudgeten. Soliditet Soliditet 4 mån 4 mån 3 mån Inkl ansvarsförbindelse -6,6% -2,8% -5,1% -9,7% -9,9% Exkl ansvarsförbindelse 53,4% 54,0% 52,8% 50,1% 50,5% Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter tre månader till -9,9 procent, vilket är en försämring med 4,8 procentenheter jämfört med uppföljningsrapport Försämringen förklaras främst med att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har ökat med anledning av den sänkta diskonteringsräntan. 25

26 Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, uppgick efter tre månader till 50,5 procent, en försvagning med 2,3 procentenheter jämfört med uppföljningsrapport I jämförelse med andra landsting/regioner har Region Halland en stark soliditet. Likviditet Kassalikviditet (%) 4 mån 4 mån 3 mån % 211% 208% 211% 219% Kassalikviditeten uppvisar en förstärkning efter tre månader och uppgår till 219 procent. Likvida medel (mnkr) 4 mån 4 mån 3 mån Likvida medel i förhållande till verksamhetens nettokostnad 138,0% 136,3% 130,5% 37,1% 32,6% Regionens likvida medel har ökat med 53 mnkr jämfört med uppföljningsrapport Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan man utläsa att nyckeltalet har försvagats något. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 mars 2012 till mnkr, vilket motsvarar en ökning med 10,6 procent eller 488 mnkr jämfört med uppföljningsrapport Den kraftiga ökningen av pensionsåtagandet beror till stor del på sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Av pensionsåtagandet avser mnkr pensioner som är äldre än 1998 och mnkr avser nyintjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 74 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen. 26

27 Pensionsåtagande inkl löneskatt (mnkr) 4 mån 4 mån 3 mån Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att visa beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. Känslighetsanalys mnkr Löneökning med 1 procent inklusive -35 arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften höjs med procentenhet Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre 2) +/- 55 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 2) Enligt sluttaxering

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

4 Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS150113

4 Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS150113 Ärende 4 RS 2015-05-27 4 Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS150113 Ärendet Den ekonomiska obalansen för Hallands sjukhus kvarstår med en prognos på helåret på minus182 miljoner kronor. Kostnaderna

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsrapport maj (mall från RH riktlinjer för uppföljning)

Månadsrapport maj (mall från RH riktlinjer för uppföljning) 01054 Datum -06-09 01054 Månadsrapport maj (mall från RH riktlinjer för uppföljning) MÅNADSRAPPORT MAJ Nämnd: DN ADH (Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik) Period: Jan-Maj Kort sammanfattning Resultatet

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering

Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Stockholms läns landsti ang Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0569 Landstingsstyrelsen Månadsrapport per mars 2015, Koncernfinansiering Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Läs mer

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur Mats Friberg Ekonomidirektör Ekonomin i omvärlden eller omvälvning i ekonomin? USA, Europa och Japan kom egentligen aldrig ur lågkonjunkturen Rekylen

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

på väg mot Halland bästa livsplatsen

på väg mot Halland bästa livsplatsen på väg mot Halland bästa livsplatsen årsredovisning 2013 innehåll För morgondagens välfärd...5 Viktiga politiska beslut med invånarna i fokus...6 Händelser...13 Sammanfattning...14 Sammanfattning av måluppfyllelse...16

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Nyheter från Regionstyrelsens sammanträde

Nyheter från Regionstyrelsens sammanträde PRESSINFORMATION Regionstyrelsen 2 oktober 2013 Nyheter från Regionstyrelsens sammanträde Plus och minus i uppföljning av regionens resultat Vid Regionstyrelsens möte behandlades idag den rapport som visar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Månadsuppföljning 2012 - helår

Månadsuppföljning 2012 - helår 2013-02-19 LJ 2013/168 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Månadsuppföljning 2012 - helår Bakgrund Landstingets utgångspunkt för styrning är att tillgängliga resurser används så att en god hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr.

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr. MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd November 2014 UPPDRAG FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Produktion Sammanfattning och analys Produktionen ligger, totalt sett,

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Jean Odgaard Kerstin Sikander Carl-Magnus Stenehav Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Region Halland Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

på väg mot Halland bästa livsplatsen

på väg mot Halland bästa livsplatsen på väg mot Halland bästa livsplatsen årsredovisning 2013 innehåll För morgondagens välfärd...5 Viktiga politiska beslut med invånarna i fokus...6 Händelser...13 Sammanfattning...14 Sammanfattning av måluppfyllelse...16

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

I Landstinget DDDDDD DDDDDDD D DO - DDDDDDD -_.~- -"-~. Finansplan 2013-2016 Budget 2013. ~ f7%b täl. A DALARNA

I Landstinget DDDDDD DDDDDDD D DO - DDDDDDD -_.~- --~. Finansplan 2013-2016 Budget 2013. ~ f7%b täl. A DALARNA Landstinget DALARNA Finansplan 2013-2016 Budget 2013 D DO - DDDDDDD -_.~- -"-~. DDDDDD DDDDDDD,. ~L ' : c.---- ~.~,~ _ ~ f7%b täl. A moderaterna, i ;;'iii"'wrnt FolkpartietUberalerna ~ Oalarnllllju kv

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-03-02] Lokala nämndens uppdrag Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 2013-01-28 Bokslutskommuniké 2012 Landstingets kompletta årsredovisning 2012 behandlas av landstingsfullmäktige den 23 april 2013 Ökad efterfrågan på vård ger ett minusresultat för 2012 Landstinget Kronoberg

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH)

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) 5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) Ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut rörande ny politisk organisation gavs regionstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Finansplan 2013-2015

Finansplan 2013-2015 Finansplan 2013-2015 Finansplan 2013-2015 Förord Vår finansplan lägger grunden för att alla solidariskt ska vara med och finansiera hälsooch sjukvården och kollektivtrafiken. Där ingen ska kännas mer värd

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning

42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Revisionsrapport Strategisk personal- och kompetensförsörjning

Revisionsrapport Strategisk personal- och kompetensförsörjning 01054 1(9) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2015-02-09 RS140539 Suzanna Klang HR-strateg HR-avdelningen 035-13 49 06 Revisionsrapport Strategisk personal- och kompetensförsörjning Sammanfattning

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Kunskap om och från invånarna i Halland

Kunskap om och från invånarna i Halland Kunskap om och från invånarna i Halland Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Staffan Carlsson, tjänsteman för Falkenbergsnämnden och Varbergsnämnden 9 december 2011 Kunskap om och från

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer