Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Varvets förskola Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (15) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Varvets förskola Vår vision- Värdegrund Vår vision är att Varvets förskola skall vara en plats där alla barn, vårdnadshavare och personal skall känna sig välkomna och barnen ska ges möjlighet att känna tilltro till sin egen och andras förmåga; jag kan, jag vill, jag vågar. På Varvets förskola arbetar vi utifrån ett demokratiskt arbetssätt och alla människors lika värde. Vi bemöter varandra med empati och respekt. Genom barnens inflytande och pedagogernas främjande av leken, ges möjlighet till ett lustfyllt lärande. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Varvets förskola Förskolechef: Sara Humla Barnens delaktighet Pedagogerna går igenom planen med barnen anpassat utifrån ålder och mognad genom att förankra ex. Den gyllene regeln (behandla andra som du vill bli behandlad själv), sagor och Barnkonventionen. Det viktigaste arbetet sker daglig dags när vi lyssnar på och visar respekt för det barnen säger. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldramöten och på inskolningssamtal informeras föräldrar om planen. I den dagliga kontakten vid hämtning och lämning samtalar pedagogerna också om barnets trygghet och trivsel. Planen finns tillgänglig i hallen och på vår hemsida. Vi har dialog kring saker som inträffar, men också kring funderingar och oro som kan finnas hos vårdnadshavare. På förskolan finns det synpunkts/förslagslåda på avdelningarna där de kan lämna förslag och synpunkter kring verksamheten. Vår strävan är att

3 2 (15) vårdnadshavarna ska känna förtroende och känna att de behandlas med respekt av oss pedagoger. Personalens delaktighet Planen är ett gemensamt framtaget dokument som ständigt hålls levande genom våra olika forum, ex. kvalitetsdagar, Sara möte (möte med förskolechef och pedagog i syfte att utveckla verksamhetens kvalitet), reflektionstid- kvalitetsarbete, avdelningsreflektion, APT/personalmöte. Den hålls också levande i den dagliga verksamheten genom arbetet med Den gyllene regeln, Barnkonventionen och sagor. Pedagogerna har tillgång till en mapp i Drive där bl.a. Barnkonventionen, Allmänna råd kring arbetet mot Diskriminering och kränkande behandling, Stödmaterialet Förskolans och skolans värdegrund och Lika rättigheter i förskolan finns. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef utifrån årshjulet. Förankring av planen Eftersom det här är en ny förskola med ny personalgrupp som nyligen börjat arbeta tillsammans har förskolan fokuserat på att finna ett gemensamt förhållningssätt där barnens välmående är i främsta rummet. Pedagogerna ska vara närvarande och medforskare tillsammans med barnen. Förskolan behöver arbeta med skollagens föreskrifter om kränkande behandling och förvaltningen rutin för anmälan och rapportering av kränkande behandling då förskolan är ny. Lärmiljön är planerad utifrån barnen och materialet ska vara tillgängligt i deras nivå. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö, rev. 2010, s.4). Under reflektionstid- kvalitetsarbete och Sara möte (förskolechef och personal) kommer pedagogerna arbeta systematiskt och kontinuerligt med planen. Alla vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning. Planen finns tillgänglig i hallen och på vår hemsida, samt tas upp som en punkt på föräldramötet. I det vardagliga arbetet och i samlingar med barnen arbetar vi med planen. Förskolans städ och kostpersonal informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förskolan har inte kunnat utvärdera fjolårets plan eftersom förskolan inte fanns till då.

4 3 (15) Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna och förskolechef kommer att vara delaktiga i utvärderingen nästa år. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har inget resultat då det är en ny förskola. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att ha fokus på ett eller några områden i taget och utvärdera dem kontinuerligt under året. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Utvärderingarna kommer att ske gemensamt och kontinuerligt på avdelningsreflektion, Sara möten (förskolechef och pedagog) och vid reflektionstid- kvalitetsarbete. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Varvets förskola Förskolechef: Sara Humla Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Allas lika värde Sexuell läggning: Regnbågsfamiljer Könsidentitet eller könsuttryck: Utklädningskläder Ålder: Oavsett ålder

5 4 (15) Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan. Alla pedagoger ser till så att utredning och uppföljning sker enligt avsnitt Rutiner för akuta situationer. I vardagen arbetar pedagogerna förebyggande mot kränkande behandling genom böcker, sånger och drama kring temat vänskap. Kön: Vi ska skapa lärmiljöer som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Följs upp genom observationer av lek. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi ska reflektera kring dessa frågor på Sara möte, avdelningsreflektion och på reflektion- kvalitetsarbete. Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens kring olika trosuppfattningar och kunskaper om, att inte alla vårdnadshavare och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov. Funktionsnedsättning: Alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Vi ska arbeta med tecken som stöd och boksamtal. Vi ska reflektera kring dessa frågor på avdelningsreflektion och reflektionstid- kvalitetsarbete. Sexuell läggning: Vi ska skapa förutsättningar i våra lärmiljöer (erbjuda olika former av litteratur) för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Vi ska i samtal med barnen genom t.ex. boksamtal ta oss tid att svara på frågor och funderingar. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi ska utveckla vårt arbete med lärmiljöerna och fortsätta arbetet med boksamtal, med utvald litteratur. Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla barn oavsett ålder. Insats Kränkande behandling: Arbeta med olika material i barngrupperna, såsom, Gyllene Regeln, sagor, sånger och samtala kring vardagliga händelser som uppkommer i vardagen, både när något bra hänt eller vid en konflikt. Uppmuntra och berömma ett positivt beteende. Kön: Vi ska se över lärmiljöer och lekmaterial kontinuerligt. Lärmiljöerna ska innehålla en mångfald som inbjuder till olika slags lek och samspel. Lekmaterialet ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Vi ska uppmuntra barnen till lek i olika lärmiljöer oavsett kön.

6 5 (15) Etnisk tillhörighet: Vi ska ha tillgång till olika former av litteratur så att olika språk belyses för alla barn. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska ta reda på vad som gäller för den enskilda familjen och barnet. Vi ska även visa respekt för hur vårdnadshavare vill att deras barn exempelvis ska vara klädd, vad de får äta, om det får följa med till svenska kyrkan osv. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar, och utforma aktiviteter så att alla barn kan delta utifrån sin förmåga. Vi ska använda tecken som stöd vid behov. Sexuell läggning: Vi ska låna böcker om regnbågsfamiljer. Läsa böckerna på sagostunder, samlingar och samtala om dessa när vi har boksamtal i syfte att medvetandegöra barnen om att familjer kan se olika ut, svara på frågor. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska erbjuda en mångfald av utklädningskläder samt visa att alla får prova på oavsett kön. Vår inställning och bemötande som personal är viktig. Ålder: Vi arbetar som en enhet. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen efter intresse och mognad exempelvis vid skogsutflykter, bokstunder, samlingar och lärtillfällen. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Varvets förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation och har vardagliga samtal med vårdnadshavare vid lämning och hämtning. Planen kommer också kontinuerligt och systematiskt reflekteras kring på avdelningsreflektion, Sara möten (förskolechef och pedagog), APT/personalmöte, reflektion- kvalitetsarbete och kvalitetsdag.

7 6 (15) Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Barnen observeras. Vårdnadshavare deltar genom att samtala med pedagogerna vid lämning och hämtning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation och observationer med barnen. Resultat och analys Förskolan har inget resultat att analyser eftersom det är en ny förskola. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Nolltolerans Kön Inflytande Könsidentitet eller könsuttryck Utklädningskläder och lärmiljön. Etnisk tillhörighet Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning Respekt Funktionsnedsättning Allas lika värde Sexuell läggning Regnbågsfamiljer Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling Alla barn ska bli respekterade för den de är, samt känna sig trygga både inom- och utomhus. Pedagogerna ska befinna sig där barnen är för att motverka kränkande behandling. Uppföljning på avdelningsreflektion. Kön Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme. Alla barn ska ges samma möjligheter att använda alla lärmiljöer. Uppföljning genom observationer och reflektion.

8 7 (15) Könsidentitet eller könsuttryck Förutsättningar ska skapas för att barnen ges möjlighet att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Utveckla lärmiljön så att den gynnar alla barn. Uppföljning ska ske genom observationer och reflektion. Etnisk tillhörighet Flerspråkighet ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Låna böcker på andra språk. Följs upp i observationer och reflektion. Religion eller annan trosuppfattning Vi ska ha en öppen dialog med vårdnadshavare utifrån deras önskemål och behov. Följs upp i samtal. Funktionsnedsättning Alla barn ska ges förutsättningar för att utveckla sina förmågor och intressen. Uppföljning ska ske genom att utvärdera och utveckla lärmiljön. Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Ålder Planering ska styras av barnets intressen och behov, ej enbart av ålder. Åtgärd Kränkande behandling: Alla vuxna ska vara lyhörda och närvarande pedagoger. Använda morgonsamlingen till att prata om det som är aktuellt för dagen, gällande vårt förhållningssätt till varandra i vardagen, barn-barn, vuxen-barn. Kön: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Etnisk tillhörighet: Allas traditioner, språk och seder ska synliggöras. Religion eller annan trosuppfattning: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Funktionsnedsättning: Verksamheten och lärmiljön ska anpassas med hänsyn till alla barns olika förutsättningar. Sexuell läggning: Pedagogerna ska vara förberedda att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer på ett professionellt sätt. Ålder: Verksamhetsplaneringen ska styras av barnets individuella förutsättningar och intressen inte enbart av barnets ålder.

9 8 (15) Motivera åtgärd Kränkande behandling: Alla barn ska känna sig trygga Kön Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck Lärmiljön ska anpassas till alla barn. Etnisk tillhörighet Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet Funktionsnedsättning Alla barn ska få förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Sexuell läggning Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar och då behöver lärmiljön ses över. Ålder Alla barn oavsett ålder ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Varvets förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.

10 9 (15) Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Varvets förskola. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om sker gentemot ett barn eller en vuxen. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Vårdnadshavare och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller vårdnadshavare väljer själv. För att barnen ska känna trygghet och uppleva att förskolans miljö på alla områden är god, ska förskolans pedagoger säkerställa alla signaler om kränkande behandling rapporteras till förskolechefen och vidare till huvudmannen. Alla barn ska tas på allvar och deras upplevelser ska leda till åtgärder som främjar och förebygger kränkningar. Pedagogerna ska inte diskutera om huruvida barnet blir kränkt, utan alla signaler och tillbud ska rapporteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När ett barn har blivit utsatt för någon form av kränkande behandling ligger i första skedet ansvaret på avdelningens pedagoger, som går direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindra kränkande beteende. Pedagogerna samlar information om vad som hänt och samtalar med den som blivit utsatt och den som utfört kränkningen, samt dokumenterar tillbudet i LISA och meddelar vårdnadshavare och förskolechefen. Förskolechefen rapporterar vidare till huvudmannen. Därefter tas nödvändiga beslut och ev. åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för uppföljning av åtgärder är förskolechefen. Rutinen för anmälan i LISA följs upp varje månad och varje kränkning återrapporteras till

11 10 (15) verksamhetschef/huvudmannen för presentation i ansvarig nämnd månatligen. Rutinen följs upp varje kvartal på APT och i samverkan på förskolan enligt årscykeln. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Dokumentera det inträffade i LISA. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen rapporterar till huvudmannen. Förskolechefen tar kontakt med vårdnadshavare och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev vårdnadshavare, dokumentation görs. Vid avdelningsreflektion sammanställs dokumentationen. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att följa upp när personal har kränkt ett barn. Förskolechef har samtal med berörda pedagoger ang. det inträffade. Förskolechefen kallar till möte och går igenom åtgärdsplan med berörda pedagoger. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat. Rutiner för dokumentation och ansvarsförhållanden Pedagogerna på avdelningen ska dokumentera och rapportera tillbudet i LISA och till förskolechefen. Förutom då det gäller grov kränkning vuxen- barn, då görs den av förskolechef. Förskolechefen ansvarar för att skriva in de åtgärder som är planerade och uppföljning av tillbudet. Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning.. Ansvarsförhållande Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Varvets förskola Förskolechef: Sara Humla

12 11 (15) Begrepp Diskriminering Diskriminering är när en pedagog på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en pedagog tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel: Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

13 12 (15) Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling, på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo, bi som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

14 13 (15) Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier på grund av en nära anhörigs religionstillhörighet eller trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av en sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Begränsningen ska därutöver vara varaktig, det vill säga bestå över en längre tid. Begränsningar till följd av en skada eller sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte. Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med en nära anhörigs funktionsnedsättning. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning.

15 14 (15) Med sexuell läggning avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Även diskriminering och trakasserier som har samband med felaktigt förmodat sexuell läggning omfattas av lagskyddet. Ålder Barn i förskolan får inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Med ålder avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i skollagen.