Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi"

Transkript

1 Konjunktur och räntor Nummer juni

2 Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska Sekretariatet, SBAB Bank. SBAB Banks konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB Bank. Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB Banks Ekonomiska Sekretariat. Ansvarig för brevet: Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB Bank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa. SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

3 Osäkra utsikter Risken för en ny djup internationell ekonomisk kris har återigen ökat. Trots stabiliseringsåtgärder från centralbankerna har både konjunkturläget och finansmarknaderna försvagats. Räntorna förblir låga så länge osäkerheten består. Sedan förra prognosen publicerades har Stockholmbörsen tappat omkring procent och den tioåriga statsobligationsräntan har gått ned med cirka,7 procentenheter. Osäkerheten om den internationella utvecklingen har ökat. Problemen i Euroländerna har återigen eskalerat vilket lett till att sannolikheterna för mycket negativa ekonomiska scenarion ökat. Greklands politiska och ekonomisk framtid är mycket oviss. Det är mycket möjligt att landet kommer att lämna den monetära unionen. Konsekvenserna av detta är svåra, för att inte säga omöjliga, att uppskatta och beror mycket på vilka politiska åtgärder som vidtas både på internationella och på nationella nivåer. Spanien har nyligen, som fjärde euroland, behövt begära internationella nödlån för att stabilisera sin banksektor och det går inte att utesluta att Italien är nästa land i kön. I förlängningen hotas hela det europeiska samarbetet. Börsindex och statsobligationsränta,,7,,, Tioårig statsobligationsränta (vänster) Börsens generalindex (höger) både i år och nästa år. Utsikterna för den svenska ekonomin ser också osäkrare ut än tidigare. Tillväxtprognosen för i år har sänkts, trots ett starkt första kvartal, men prognosen för nästa år behålls nästan oförändrad på, procent. Bruttonationalprodukt, procentuell volymförändring USA,,7,8,9 Japan, -,7,, Tyskland,7,,, Frankrike,,7,, Euroområdet,9, -,,7 Storbritannien,,9,,8 Sverige,,9,, Kina, 9, 8, 8, Global,,9,, Låga räntor framöver Lågt resursutnyttjande, svag tillväxt, lågt inflationstryck och risk för finansiell instabilitet innebär att penningpolitiken kommer att vara lätt under lång tid. Varken den amerikanska, den europeiska eller den svenska centralbanken börjar höja styrräntan förrän. Långa räntor har pressats ned till rekordlåga nivåer till följd av den internationella finansoron. På sikt väntas de nedpressade långräntorna stiga när osäkerheten och riskerna gradvis blir mindre. Centralbankernas låga styrräntor och andra åtgärder håller dock tillbaka uppgången.,7, 9 en avslutades den juni,, jul- aug- sep- okt- nov- dec- feb- mar- Trots den ökade osäkerheten och riskerna för negativa utfall så ligger vår prognos i linje med våra tidigare huvudscenarion, att vi är på väg mot en lågkonjunktur och inte en ny djup recession eller en japansk situation med svag tillväxt och låg inflation under mycket lång tid. Den ökade osäkerheten väntas dock slå lite hårdare mot efterfrågan än vi tidigare räknade med. Därför är de internationella tillväxt- och inflationsprognoserna överlag nedskruvade. Den globala tillväxten väntas ligga i nivå med det historiska genomsnittet, tack vare att tillväxtländerna fortsätter växa i god takt. Västvärlden drabbas dock och tillväxten blir låg där apr- maj- jun- 9 8 Internationella förutsättningar Oljepriset, Brent, antas vara dollar per fat i slutet av året och dollar per fat i slutet av nästa år. Växelkursen för dollarn mot euron antas under prognosperioden först tappa till cirka, i slutet av och sedan stärkas till cirka, mot slutet av. Kronans växelkurs mot euron antas vara 8,9 i slutet av och 9, i slutet av. Det ger en växelkurs mot dollarn på 7, kronor i slutet av och 7, i slutet av. Kronans nominella effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, ligger kvar kring under prognosperioden. SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

4 Riksbanken sparar på krutet Vi räknar med att Riksbanken behåller styrräntan på, procent under ganska lång tid framöver. Steget till räntesänkning är dock inte stort och kan tas om läget skulle bli sämre än vi räknar med. De nedpressade långräntorna talar för att en stor del av bolånet bör fördelas på längre räntebindningstider. Riksbankens direktion består av sex ledamöter. Sex gånger om året brukar dessa träffas för att besluta om styrräntans nivå och om prognosen för styrräntan, den så kallade räntebanan. Vid de senaste tre årens möten har en eller två ledamöter velat ha antingen lägre styrränta eller lägre räntebana än vad majoriteten velat. Diskussionerna har varit många och långa, men minoriteten har hittills inte lyckats övertyga någon från majoriteten. Vi tror inte de kommer att lyckas med detta framöver heller. Styrräntan är redan nere i, procent, en historiskt låg nivå, och ytterligare sänkningar skulle kräva extraordinära omständigheter. Det saknas visserligen inte argument för en räntesänkning; svag tillväxt, lågt inflationstryck, en krisande omvärld, stora nedåtrisker osv. De svaghetstecken som finns i ekonomin kan dock än så länge främst kopplas till den internationella omgivningens effekter på exportefterfrågan. En räntesänkning skulle däremot mest stimulera de inhemskt orienterade delarna av ekonomin och inte hjälpa exportföretagen. er av styrräntan Utfall Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar SBAB:s prognos Riksbanken sparar på krutet Vi tror inte att Riksbanksmajoriteten är beredda att slå på mer räntestimulans av den inhemska ekonomin ännu. Dessutom är flera av ledamöterna oroade över hushållens höga skuldsättning och förmodligen inte,,,,,,, beredda att driva den ännu högre. Mycket av den negativa information som inkommit sedan senaste räntemötet i april handlar om hur finansmarknaderna utvecklats och om hur företag och hushåll upplever situationen enligt olika barometerundersökningar. I räntebesluten brukar Riksbanken lägga mer vikt vid den hårda statistiken (BNP-tillväxt, arbetsmarknadsläge, inflationstakt) än vid den mjuka information som kan härledas från finansmarknader och barometrar. Den faktiska statistiken uppvisar inte samma tydliga försämring som annan information, exempelvis var BNP-tillväxten under det första kvartalet överraskande stark. Sammantaget gör detta att vi räknar med att Riksbanken inte sänker styrräntan vid nästa räntemöte i början av juli. Majoriteten vill spara på krutet och ha utrymme för sänkningar under hösten om läget skulle försämras ytterligare. Det kan bli sänkningar Eftersom vårt internationella huvudscenario bygger på att vi inte går mot ny recession och finanskollaps utan snarare mot en vanlig, men djup, lågkonjunktur så tror vi inte att den internationella situationen kommer att se så pass mycket sämre ut under hösten att Riksbanken kommer till skott med några räntesänkningar. Däremot innebär lågkonjunkturen att det dröjer fram till innan det blir dags för några räntehöjningar. Vår syn på Riksbanken skiljer sig från vad räntemarknadens aktörer förväntar sig, att döma av prissättningen. De väntar sig att styrräntan sänks så att den är nere i, procent vid räntemötet i december. Med den osäkerhet och de nedåtrisker som finns i vår konjunkturprognos så finns det en viss sannolikhet även för detta scenario, även om det inte är vårt huvudscenario. Det är inte svårt att tänka sig att en accelererad finansoro i omvärlden i kombination med sämre internationella och svenska konjunktursignaler skulle kunna få någon i Riksbanksmajoriteten att byta sida. Uppåt för obligationsräntorna De senaste månaderna har statsobligationsräntorna drivits ned till nya rekordnivåer. I en del länder (t.ex. Tyskland, Danmark, Schweiz) har vissa räntor till och med varit nere under noll procent. Marknadsaktörernas flykt från riskabla till säkra investeringar har gynnat länder med hög kreditvärdighet, som Sverige. I stressade situationer tenderar finansmarknaderna att SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

5 överreagera och därmed kan priserna driva iväg från vad som kan motiveras av fundamentala faktorer. Vi har svårt att se att utsikterna för tillväxt, inflation, offentliga finanser m.m. kan motivera att statsobligationsräntorna är så låga som de är i dagsläget. Räntor på femåriga statsobligationer Sverige Tyskland USA Vi räknar därför med att långa marknadsräntor kommer att vända uppåt så småningom. När uppgången kommer och hur snabb den blir är dock svårbedömt. Kortsiktigt kan långa räntor till och med gå ned ytterligare, om eurokrisen skulle accelerera. På sikt räknar vi dock med att långa statsobligationsräntor stiger med omkring procentenhet om året, kanske ännu snabbare. Bostadsobligationsräntorna väntas också stiga framöver, men i något långsammare takt på grund av att riskpremierna väntas sjunka. Räntor på bostadsobligationer Tvåårig Femårig Korta boräntor ned, långa boräntor upp Jämfört med den senaste bedömningen i Boräntenytt från den maj är boränteprognoserna sänkta. Förändringarna beror på att vi nu räknar med att Riksbanken håller räntan oförändrad lite längre än vad vi tidigare trodde och att det dröjer lite längre innan uppgången i långräntorna tar fart. Riksbanken väntas nu hålla styrräntan oförändrad fram till början av. Detta kommer att pressa korta bolåneräntor uppåt då det finns en förväntan om sänkt styrränta inbyggt i dagens korta marknadsräntor. Minskade riskpremier motverkar dock detta och bidrar till att den kortaste boräntan med en bindningstid på månader 7,,,,,,,, ligger kvar under procent fram till slutet av När styrräntan börjar höjas under dras också tremånaders boränta upp. Den tvååriga boräntan ligger kvar kring dagens nivå under resten av men börjar sedan stiga och når procent i slutet av. Boräntan med femårig bindningstid dras upp av stigande statsobligationsräntor men dämpas av minskade riskpremier. Sammantaget blir effekten att femårsräntan stiger ganska långsamt under och lite snabbare under. I slutet av väntas den ligga nästan, procentenhet högre än i dag. för SBAB:s boräntor, olika bindningstider jun Dec Dec Dec mån,9,9,7 (-,), år,, (-,), (-,), år,9, (-,),9 (-,), Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt maj anges inom parentes. Dags att binda boräntorna För att kunna jämföra nuvarande bundna boräntor på - år med den kortaste boräntan har prognosen för tremånadersräntan förlängts till. Styrräntan antas stiga till en normal nivå, som vi bedömer är, procent, under där den sedan ligger kvar. Detta ger en långsiktig tremånaders boränta på cirka, procent. Våra beräkningar visar att det för tillfället är mycket fördelaktigt att välja räntebindningstider på två år och uppåt. Om våra prognoser slår in kommer den genomsnittliga tremånadersräntan att vara mellan, och,7 procentenheter högre än de bundna räntorna. Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB Banks bundna boränta SBAB Banks prognos av bunden tremånaders boränta,,9,87,,7,,79,,9 år år år år år, Att välja olika bindningstider på olika delar av bolånet är alltid en lämplig strategi för den försiktige. I dagen situation kan det också vara klokt att se till att åtminstone någon del av lånet har en längre räntebindningstid.,,,,,, Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

6 Omvärldsriskerna ökar igen Återigen har finansoron blossat upp och risken för en större nedgång i världsekonomin stigit. Vi tror att utsikterna ljusnar så småningom och att den globala tillväxten fortsätter men i en långsam takt. Osäkerheten kring det ekonomiska och politiska läget i medelhavsländerna har återigen ökat och fått stora effekter på de finansiella marknaderna. Greklands situation är mycket utsatt. Oavsett hur en ny regering där ser ut så pekar det mesta på att landet kommer att behöva, eller tvingas, gå ur EMU-samarbetet. I bästa fall kan detta ske under ordnade former, med små effekter på omvärlden, men i värsta fall får utträdet långtgående konsekvenser. Utöver Grekland, Portugal och Irland bland euroländerna så har även nyligen Spanien tvingats söka internationella nödlån för att hantera situationen. Det går inte att utesluta att Italien står på tur. Ränteskillnad mellan Spanien, Italien och Tyskland (åriga statsobligationsräntor) Italien Spanien Nedåtriskerna överväger Den låga europeiska tillväxten och finansmarknadernas flykt från riskabla värdepapper (exempelvis från de drabbade ländernas statsobligationer) innebär att möjligheterna för länderna att vända den negativa utvecklingen hela tiden minskar. Det går inte längre att helt räkna bort mycket negativa scenarion för Eurozonen. Sannolikheterna har ökat för en fullskalig bankkris, för att fler länder kan bli bankrutta, för utträden ur den gemensamma valutan och i förlängningen för ett sammanbrott för hela det europeiska samarbetet. Vi är fortfarande förhållandevis optimistiska om den ekonomiska och politiska utvecklingen i Europa och denna prognos bygger på att de allra värsta scenariona kan undvikas, men riskerna i bedömningen ligger klart och tydligt åt det negativa hållet. - Uppgången kom av sig Ovanpå de ökande statsfinansiella problemen i Euroländerna så har även internationella konjunkturindikatorer pekat lite nedåt de senaste månaderna. Efter en uppgång under vintern och början av våren så har många indikatorer vikit nedåt de senaste månaderna. Exempelvis har de globala inköpschefsindexen gått ned en del. Nedgången är tydligast i Europa men även i Amerika och Asien har indexen börjat gå ned, om än från ganska höga nivåer. Även andra indikatorer i tungviktarna USA och Kina visar på en omsvängning till det sämre i hushållens och företagens efterfrågan. Globala inköpschefsindex Industrin Tjänstesektorn Kvartalstillväxt i global varuhandel Än så länge har dock inte inbromsningen satt några djupa spår i den globala tillväxten, åtminstone inte utanför Europa. Den globala varuhandeln växte i hyfsad genomsnittlig takt under början av. Europa släpade efter resten av världen, framför allt på grund av en fallande import, medan tillväxtländerna fortsatte vara drivande i den internationella varuhandeln. 7 Genomsnittlig tillväxt 99- jul- 7 8 jul- 8 9 jul- 9 jul- jul SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

7 Ingen kreditkris (ännu) Finansoron och de svagare konjunktursignalerna har fått börser och räntor att falla kraftigt de senaste månaderna när investerare och placerare har flytt från riskabla placeringar. I de mest kreditvärdiga länderna har vissa räntor periodvis till och med varit negativa. Europeiska centralbanken och andra centralbanker har försett räntemarknaderna med likviditet, i form av både kort- och långfristiga lån till bankerna, vilket underlättat situationen och förhindrat att läget förvärrats ytterligare. Trots detta finns det tecken på en begynnande kreditåtstramning i EMU, andelen banker som stramar åt lånevillkoren har ökat hittills under. Andel banker som stramar åt lånevillkoren USA, bolån USA, företagslån EMU, bolån EMU, företagslån Nettotal Dämpad tillväxt under lång tid Våra tidigare huvudscenarion har byggt på att det skulle tas fram krislösningar som skulle övertyga finansmarknaderna om att euron och EMU skulle överleva. Detta tror vi fortfarande även om vägen dit nog blir svårare och krokigare än vad vi tidigare trott. Sannolikheten för ett konjunkturscenario liknande det efter Lehman-kraschen hösten 8 är fortfarande liten, men risken har ökat de senaste månaderna. På längre sikt kommer även de svaga offentliga finanserna att hålla tillbaka tillväxten i många länder i västvärlden under lång tid framöver. Global BNP-tillväxt Genomsnitt En positiv nyhet för den globala ekonomin är att råvarupriserna fallit tillbaka vilket ger en liten, men välbehövlig, skjuts åt tillväxten. Precis som tidigare räknar vi med att tudelningen mellan tillväxtländer och västvärlden kommer att bestå. Sammantaget har vi skalat bort några tiondelar från våra estimat för den globala tillväxten. Den globala ekonomin väntas nu växa med, procent under och, procent under. Mest nedrevideringar av tillväxtprognoserna Under väntas den amerikanska ekonomin växa med,8 procent och under blir tillväxten,9 procent. Detta är nedrevideringar för båda åren jämfört med marsprognosen. Hushållens konsumtion väntas öka, men i ganska medelmåttig takt. Ökade investeringar drar upp tillväxten en del. Tillväxten bedöms vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska fortsätta att återhämta sig och arbetslösheten sjunka från drygt 8 procent i dag till drygt 7 procent i slutet av. I EMU väntas BNP falla med, procent under och sedan växa med,7 procent under. Detta är en nedskrivning sedan mars med, procentenheter för och något mindre för. Privat och offentlig konsumtion väntas stå i princip still båda åren medan investeringarna faller något och sedan ökar. Internationell tillväxt (årlig ökningstakt, BNP) 8 Kina (vä skala) USA EMU Japan 8 9 I Japan väntas BNP växa med, procent under och, procent. För i år är bedömningen oförändrad medan prognosen för nästa år sänkts. Ökad privat konsumtion, lageruppbyggnad och infrastrukturinvesteringar ligger bakom största delen av tillväxten. I Kina väntas BNP-tillväxten ligga på 8 procent under och på 8, procent under, vilket är en oförändrad bedömning sedan senast. Detta är en lägre tillväxt än den genomsnittliga på drygt procent under de senaste tio åren. Den investerings- och exportdrivna tillväxten ersätts till viss del av ett ökat inslag av privat och offentlig konsumtion SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 7 NUMMER JUNI

8 Fortsatt låg internationell inflation Inflationen har gått ned de senaste månaderna. Mycket ledig produktionskapacitet i många länder, hög arbetslöshet och låga inflationsförväntningar bäddar för fortsatt lågt inflationstryck. Fallande råvarupriser kommer också att hålla nere inflationen i år. På lång sikt kan kanske de stora penningpolitiska stimulanserna få oanat stora effekter på prisutvecklingen, men under och räknar vi med en fortsatt låg inflation. I USA väntas inflationen fortsätta avta och plana ut på nivåer mellan, och procent under för att sedan stiga till strax över procent i slutat av. I EMU väntas också inflationstakten fortsätta nedåt under för att ligga kring, procent under. Den japanska inflationen väntas ligga kvar kring nollstrecket under ett år framöver och därefter kravla sig upp till drygt, procent under slutet av. I Kina har inflationstakten fallit snabbt, till följd av lägre livsmedelspriser. Nedgången väntas fortsätta de närmaste månaderna. Sedan väntas inflationen stabiliseras kring procent under resten av prognosperioden. Internationell inflation (årlig ökningstakt, KPI) Kina USA EMU Japan Låga styrräntor under lång tid De stora centralbankerna har, i dagsläget, styrräntorna så låga som det överhuvudtaget går. Vi räknar med att den Europeiska centralbanken gör en sista sänkning under sommaren eller hösten då styrräntan sänks från till,7 procent - i praktiken kommer då dagslåneräntan på den europeiska interbankmarknaden att ligga kring procent. Många centralbanker har också tagit till extraordinära åtgärder för att stimulera den ekonomiska aktiviteten och finansmarknaderna ytterligare. Detta har gjorts antingen genom köp av olika värdepapper (för det mesta obligationer) eller genom utlåning till banker på förmånliga villkor. Några centralbanker har också intervenerat på valutamarknaderna för att hålla nere värdet på sin växelkurs. Vi ser inte i dagsläget någon ansats att rulla tillbaka dessa åtgärder. Snarare är det så att vissa centralbanker (inklusive både den amerikanska och den europeiska) kan komma att behöva ta till ytterligare stödåtgärder. Svag tillväxt, låg inflation, behov av stora statsfinansiella åtstramningar i många länder och kvarvarande risker för oönskad finansiell instabilitet gör att det knappast blir aktuellt med räntehöjningar förrän tidigast under. Centralbankernas styrräntor USA EMU Japan 8 9,,,,,,,,,, Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 8 NUMMER JUNI

9 Det står och väger för svensk ekonomi Vi justerar ned vår tillväxtprognos för i år till, procent men räknar med en återhämtning under då BNP-tillväxten väntas bli, procent. Inflationen fortsätter att ligga under inflationsmålet på procent både i år och nästa år. Sysselsättningen växer svagt medan arbetslösheten stiger något. De svenska konjunkturindikatorerna har gett delvis motstridiga signaler de senaste månaderna. BNPutfallet för det första kvartalet var överraskande starkt. Efter den kraftiga inbromsningen under fjärde kvartalet, då BNP föll med, procent, så ökade BNP med,8 procent under det första kvartalet. Jämfört med första kvartalet var uppgången, procent. BNP-tillväxten var också överraskande bred, med positiva bidrag från både konsumtion, investeringar och nettoexport. Enda negativa bidraget kom från företagens lageruppbyggnad, som var svagare än tidigare kvartal och därmed höll tillbaka BNPtillväxten. Även Konjunkturinstitutets månadsbarometer har visat stigande optimism bland hushåll och företag hittills under. En annan indikator som sett ganska positiv ut är arbetsmarknadsstatistiken. Bland de negativa indikatorerna kan nämnas statistiken över produktionen i industri- och tjänstesektorn. Enligt de senaste utfallen är den årliga tillväxten negativ i båda sektorerna. Utrikeshandeln har också saktat in betydligt de senaste månaderna. Även inköpschefsindexarna för både industrin och tjänstesektorn visar på en tydlig inbromsning. Hushållens konfidensindikator och inköpschefsindex - - Hushållens konfidensindikator (vänster skala) Inköpschefsindex, industrin (höger skala) Inköpschefsindex, tjänstesektorn (höger skala) Nedrevideringarna av omvärldstillväxten och risken för mycket negativa scenarion gör att vi sänker den svenska BNP-prognosen för med, procentenheter till, procent. Både företag och hushåll väntas agera försiktigt så länge osäkerheten är så stor. Framför allt är det en ändrad bedömning av företagens lagerinvesteringar som ligger bakom BNPnedjusteringen. Under väntas osäkerheten släppa något och BNP växer då med, procent, vilket är ungefär samma bedömning som vi gjort tidigare. Den svaga konjunkturen, framför allt i år, bidrar till ett fortsatt lågt inflationstryck och vi räknar med att Riksbanken håller kvar styrräntan på, procent under hela prognosperioden. Först under kan det bli aktuellt med räntehöjningar. Finanspolitiken förutsätts vara fortsatt försiktig. Regeringen väntas spara på krutet dels för att ha en hög beredskap om konjunkturläget skulle försämras ytterligare och dels för att ha utrymme för reformer till valåret. Vi räknar därför med begränsade nya stimulanser till hushållen på endast miljarder under nästa år. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring Hushållens konsumtion,7,,7, Offentlig konsumtion,9,8,8,9 Fasta investeringar 7,7,,, Lagerinvesteringar ),,7 -,, Export,7,9,, Import,7,,, BNP,,9,, BNP, kalenderkorrigerad,9,9,9, ) Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter. Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Styrräntan hålls oförändrad på, procent under resten av och hela. Finanspolitiken. Vi räknar inte med några nya finanspolitiska stimulanser i år. Under räknar vi med ofinansierade åtgärder riktade till hushållen på cirka miljarder. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas vara drygt 7 i genomsnitt under prognosperioden. Till det kommer nystartsjobb som beräknas omfatta cirka personer. Försiktiga hushåll Hushållen har varit försiktiga och hållit igen på konsumtionen både under och hittills under. Även om vissa indikatorer tyder på att stämningsläget SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 9 NUMMER JUNI

10 förbättrats på sistone så räknar vi med att oron i omvärlden gör att hushållen förblir försiktiga. Låga räntor stimulerar konsumtionen men en svag utveckling av tillgångspriserna motverkar, liksom en långsam sysselsättningsökning. Hushållens reala disponibla inkomst väntas öka med, procent både och men konsumtionen ökar lite långsammare vilket innebär att sparkvoten stiger något och når över procent. Hushållens konsumtion och disponibla inkomst 8 7 Disponibel inkomst (vänster) Konsumtion (vänster) Sparkvot 8 Osäker utrikeshandel Utrikeshandeln utgör förmodligen den osäkraste komponenten i prognosen. Exporten har mattats av under de senaste månaderna. Trots en svag orderingång från exportmarknaderna, det oroliga läget i omvärlden och en svag internationell efterfrågan så är företagen inte särskilt pessimistiska om exportutsikterna, enligt barometerundersökningarna. Därför räknar vi med en liten uppgång för exporten under. Nästa år blir något starkare då den internationella konjunkturen stärks något. en baseras på att kronan ligger kvar kring de senaste veckornas nivå på TCW-index kring, till slutet av nästa år. Importen antas följa den inhemska efterfrågan och har en liknande profil som exporten, med en botten i år och en högre tillväxt nästa år. Nettot av utrikeshandeln ger därmed ett svagt positivt bidrag till BNPtillväxten både i år och nästa år Export och import av varor och tjänster Uppreviderade investeringar Företagens investeringar var starkare än väntat under första kvartalet i år, framför allt investeringarna inom tjänstesektorn. Även de offentliga investeringarna var starka. Jämfört med första kvartalet var investeringarna sammantaget, procent högre. Bostadsinvesteringarna minskade som väntat. Den senaste investeringsenkäten visar på låg investeringstakt i industrin i år och en blandad utveckling för branscherna i övriga näringslivet. Utfallet för första kvartalet gör att vi reviderar upp investeringsprognosen för från, procent till, procent. Egentligen hade utfallet kunnat motivera en ännu större upprevidering men vi bedömer att företagen kommer att bromsa in investeringstakten markant under loppet av. en för nästa år behålls oförändrad på, procent. Bruttoinvesteringar Industri Bostäder Övr närliv Off tot Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster Dämpad arbetsmarknad Arbetsmarknaden har varit förvånansvärt stark hittills under. Antalet varsel har dämpats under våren och sysselsättningen har fortsatt att öka. Den säsongrensade arbetslösheten var i april nere i 7, procent vilket är den lägsta nivån sedan början av 9. Arbetsmarknaden (säsongsjusterade siffror) Arbetslöshet (vänster) Årlig sysselsättningstillväxt (höger) Arbetsmarknaden släpar dock efter andra konjunkturindikatorer och vi räknar med att den svaga ekonomiska tillväxten kommer att få effekt framöver. I och med att den sysselsättningsintensiva inhemska SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

11 efterfrågan väntas hålla uppe bättre än exportefterfrågan så bör dock inte arbetsmarknaden drabbas alltför hårt. Sysselsättningen väntas stå i princip still både i år och nästa år och den öppna arbetslösheten stiga något från 7, procent till 7,7 procent och 8, procent. Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF Balanserade löneökningar Osäkerheten om omvärlden, finansoron och det kärvare arbetsmarknadsläget talar för att trycket på löneökningar inte kommer att bli överhängande. De löneavtal som ingåtts den senaste tiden bekräftar i stort detta. Vi räknar därför med att de totala löneökningarna i hela ekonomin stannar vid procent både och. En ganska låg produktivitetsökning under följs av en något starkare ökning. Detta innebär att enhetsarbetskostnaden, arbetskostnaden per producerad enhet, ökar med, procent och med, procent. Löneökningarna lär därmed inte vara något hot mot Riksbankens inflationsmål på procent. Arbetskostnad, produktivitet och enhetsarbetskostnad Arbetskostnad Produktivitet Enhetsarbetskostnad Inflationen under målet Inflationen väntas bottna under sommaren då årstakten når strax under procent. Sedan väntas inflationen ligga kvar kring procent under resten av. Den främsta orsaken till nedgång är att räntekostnaderna, som ökade snabbt under, inte ökar alls under. Oljepriset väntas ligga kvar kring nuvarande nivå på US-dollar per fat under men sedan stiga till dollar per fat i slutet av. Under stiger inflationstakten något när konjunkturen gradvis förbättras. Den underliggande inflationen, KPIF, där ränteeffekten räknas bort, är mer stabil än KPI-takten. Vi räknar med att den underliggande inflationstakten stiger gradvis från cirka procent för närvarande till strax under procent i slutet av. Den underliggande inflationstakten ligger således nära inflationsmålet på procent i slutet av prognosperioden. Inflationsprognosen bygger på att Riksbanken håller styrräntan oförändrad fram till början av Inflation (KPI) Inflationsmål Underliggande inflation (KPIF) Stor osäkerhet och stora risker er är förvisso alltid osäkra men den instabila situationen i omvärlden gör att utsikterna för den svenska ekonomin är synnerligen svårbedömda. Hittills har Sverige klarat sig ganska bra. Starka offentliga finanser, stabila banker samt företag och hushåll som tagit höjd för svårare tider innebär att förutsättningarna är goda för att klara av även fortsatta svårigheter. Den stora utrikeshandeln och de starka finansiella banden med omvärlden innebär dock att ekonomin inte kan motstå vilka påfrestningar som helst, något som blev tydligt under krisen 8/9. I dagsläget står det lite och väger. Ekonomin kan klara dagens prövningar och, med lite penning- och/eller finanspolitisk hjälp, kanske även lite svårare förhållanden. Men skulle situationen i omvärlden bli betydligt värre än vad vi räknar med, vilket det finns en hyfsat stor sannolikhet för, så kommer svensk ekonomi obönhörligen att drabbas. Mot bakgrund av vilken osäkerhet det finns kring de internationella förutsättningarna för prognosen så kanske den bäst ska betraktas som ett av många möjliga scenarion. Nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges Timlön,,,, Produktivitet,,,7, Enhetsarbetskostnad -,8,,, KPI, årsgenomsnitt,,,, KPIF, årsgenomsnitt,,,,8 Real disponibel inkomst,,,, Sparkvot, nivå ) 8, 9,7 9,9, Sysselsättning,,,, Arbetslöshet, procent 8, 7, 7,7 7,9 Industriproduktion 8,8,7 -,, ) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet - - Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

12 SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan Postadress: Box 78 Stockholm Tel 8- Fax 8- Internet: E-post: (Org.nr. -7) SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 23 mars 2010

Konjunktur och räntor Nummer 1 23 mars 2010 Konjunktur och räntor Nummer 1 3 mars 1 Sidan Konjunkturuppgång utan inflationshot Sidan 3 Var redo för ränteuppgång Sidan 6 Ljusare utsikter för omvärlden Sidan 11 Sverige: Bättre tillväxt men låga löneökningar

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Konjunktur och räntor

Konjunktur och räntor Konjunktur och räntor Nummer 4, 27 november 28 I detta nummer Finanskrisen slår hårt och BNP faller i många länder nästa år. I USA och euroområdet minskar BNP med 1,5 respektive,3 procent. Fed sänker styrräntan

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 4 n 14 augusti 2006 Konjunkturbrevet i korthet n Internationella konjunkturen robust men sårbar. n USA-ekonomin kyls av. Svår riskavvägning för Fed. n Konjunkturen

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-12

VECKOBREV v.41 okt-12 0 0.001 Veckan som gått Makro 1000 I oktoberupplagan av World Economic Outlook justerar IMF ner sina BNP-prognoser för länderna de flesta av länderna i Europa, däribland Sverige om än marginellt. Trots

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Konjunkturläget Juni 2011

Konjunkturläget Juni 2011 Konjunkturläget Juni KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8--8 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser

Läs mer