Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Transkript

1 Konjunktur och räntor Nummer juni

2 Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska Sekretariatet, SBAB Bank. ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB Banks konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB Bank. Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB Banks Ekonomiska Sekretariat. Ansvarig för brevet: Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB Bank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa. SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

3 Osäkra utsikter Risken för en ny djup internationell ekonomisk kris har återigen ökat. Trots stabiliseringsåtgärder från centralbankerna har både konjunkturläget och finansmarknaderna försvagats. Räntorna förblir låga så länge osäkerheten består. Sedan förra prognosen publicerades har Stockholmbörsen tappat omkring procent och den tioåriga statsobligationsräntan har gått ned med cirka,7 procentenheter. Osäkerheten om den internationella utvecklingen har ökat. Problemen i Euroländerna har återigen eskalerat vilket lett till att sannolikheterna för mycket negativa ekonomiska scenarion ökat. Greklands politiska och ekonomisk framtid är mycket oviss. Det är mycket möjligt att landet kommer att lämna den monetära unionen. Konsekvenserna av detta är svåra, för att inte säga omöjliga, att uppskatta och beror mycket på vilka politiska åtgärder som vidtas både på internationella och på nationella nivåer. Spanien har nyligen, som fjärde euroland, behövt begära internationella nödlån för att stabilisera sin banksektor och det går inte att utesluta att Italien är nästa land i kön. I förlängningen hotas hela det europeiska samarbetet. Börsindex och statsobligationsränta,,7,,, Tioårig statsobligationsränta (vänster) Börsens generalindex (höger) både i år och nästa år. Utsikterna för den svenska ekonomin ser också osäkrare ut än tidigare. Tillväxtprognosen för i år har sänkts, trots ett starkt första kvartal, men prognosen för nästa år behålls nästan oförändrad på, procent. Bruttonationalprodukt, procentuell volymförändring USA,,7,8,9 Japan, -,7,, Tyskland,7,,, Frankrike,,7,, Euroområdet,9, -,,7 Storbritannien,,9,,8 Sverige,,9,, Kina, 9, 8, 8, Global,,9,, Låga räntor framöver Lågt resursutnyttjande, svag tillväxt, lågt inflationstryck och risk för finansiell instabilitet innebär att penningpolitiken kommer att vara lätt under lång tid. Varken den amerikanska, den europeiska eller den svenska centralbanken börjar höja styrräntan förrän. Långa räntor har pressats ned till rekordlåga nivåer till följd av den internationella finansoron. På sikt väntas de nedpressade långräntorna stiga när osäkerheten och riskerna gradvis blir mindre. Centralbankernas låga styrräntor och andra åtgärder håller dock tillbaka uppgången.,7, 9 en avslutades den juni,, jul- aug- sep- okt- nov- dec- feb- mar- Trots den ökade osäkerheten och riskerna för negativa utfall så ligger vår prognos i linje med våra tidigare huvudscenarion, att vi är på väg mot en lågkonjunktur och inte en ny djup recession eller en japansk situation med svag tillväxt och låg inflation under mycket lång tid. Den ökade osäkerheten väntas dock slå lite hårdare mot efterfrågan än vi tidigare räknade med. Därför är de internationella tillväxt- och inflationsprognoserna överlag nedskruvade. Den globala tillväxten väntas ligga i nivå med det historiska genomsnittet, tack vare att tillväxtländerna fortsätter växa i god takt. Västvärlden drabbas dock och tillväxten blir låg där apr- maj- jun- 9 8 Internationella förutsättningar Oljepriset, Brent, antas vara dollar per fat i slutet av året och dollar per fat i slutet av nästa år. Växelkursen för dollarn mot euron antas under prognosperioden först tappa till cirka, i slutet av och sedan stärkas till cirka, mot slutet av. Kronans växelkurs mot euron antas vara 8,9 i slutet av och 9, i slutet av. Det ger en växelkurs mot dollarn på 7, kronor i slutet av och 7, i slutet av. Kronans nominella effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, ligger kvar kring under prognosperioden. SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

4 Riksbanken sparar på krutet Vi räknar med att Riksbanken behåller styrräntan på, procent under ganska lång tid framöver. Steget till räntesänkning är dock inte stort och kan tas om läget skulle bli sämre än vi räknar med. De nedpressade långräntorna talar för att en stor del av bolånet bör fördelas på längre räntebindningstider. Riksbankens direktion består av sex ledamöter. Sex gånger om året brukar dessa träffas för att besluta om styrräntans nivå och om prognosen för styrräntan, den så kallade räntebanan. Vid de senaste tre årens möten har en eller två ledamöter velat ha antingen lägre styrränta eller lägre räntebana än vad majoriteten velat. Diskussionerna har varit många och långa, men minoriteten har hittills inte lyckats övertyga någon från majoriteten. Vi tror inte de kommer att lyckas med detta framöver heller. Styrräntan är redan nere i, procent, en historiskt låg nivå, och ytterligare sänkningar skulle kräva extraordinära omständigheter. Det saknas visserligen inte argument för en räntesänkning; svag tillväxt, lågt inflationstryck, en krisande omvärld, stora nedåtrisker osv. De svaghetstecken som finns i ekonomin kan dock än så länge främst kopplas till den internationella omgivningens effekter på exportefterfrågan. En räntesänkning skulle däremot mest stimulera de inhemskt orienterade delarna av ekonomin och inte hjälpa exportföretagen. er av styrräntan Utfall Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar SBAB:s prognos Riksbanken sparar på krutet Vi tror inte att Riksbanksmajoriteten är beredda att slå på mer räntestimulans av den inhemska ekonomin ännu. Dessutom är flera av ledamöterna oroade över hushållens höga skuldsättning och förmodligen inte,,,,,,, beredda att driva den ännu högre. Mycket av den negativa information som inkommit sedan senaste räntemötet i april handlar om hur finansmarknaderna utvecklats och om hur företag och hushåll upplever situationen enligt olika barometerundersökningar. I räntebesluten brukar Riksbanken lägga mer vikt vid den hårda statistiken (BNP-tillväxt, arbetsmarknadsläge, inflationstakt) än vid den mjuka information som kan härledas från finansmarknader och barometrar. Den faktiska statistiken uppvisar inte samma tydliga försämring som annan information, exempelvis var BNP-tillväxten under det första kvartalet överraskande stark. Sammantaget gör detta att vi räknar med att Riksbanken inte sänker styrräntan vid nästa räntemöte i början av juli. Majoriteten vill spara på krutet och ha utrymme för sänkningar under hösten om läget skulle försämras ytterligare. Det kan bli sänkningar Eftersom vårt internationella huvudscenario bygger på att vi inte går mot ny recession och finanskollaps utan snarare mot en vanlig, men djup, lågkonjunktur så tror vi inte att den internationella situationen kommer att se så pass mycket sämre ut under hösten att Riksbanken kommer till skott med några räntesänkningar. Däremot innebär lågkonjunkturen att det dröjer fram till innan det blir dags för några räntehöjningar. Vår syn på Riksbanken skiljer sig från vad räntemarknadens aktörer förväntar sig, att döma av prissättningen. De väntar sig att styrräntan sänks så att den är nere i, procent vid räntemötet i december. Med den osäkerhet och de nedåtrisker som finns i vår konjunkturprognos så finns det en viss sannolikhet även för detta scenario, även om det inte är vårt huvudscenario. Det är inte svårt att tänka sig att en accelererad finansoro i omvärlden i kombination med sämre internationella och svenska konjunktursignaler skulle kunna få någon i Riksbanksmajoriteten att byta sida. Uppåt för obligationsräntorna De senaste månaderna har statsobligationsräntorna drivits ned till nya rekordnivåer. I en del länder (t.ex. Tyskland, Danmark, Schweiz) har vissa räntor till och med varit nere under noll procent. Marknadsaktörernas flykt från riskabla till säkra investeringar har gynnat länder med hög kreditvärdighet, som Sverige. I stressade situationer tenderar finansmarknaderna att SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

5 överreagera och därmed kan priserna driva iväg från vad som kan motiveras av fundamentala faktorer. Vi har svårt att se att utsikterna för tillväxt, inflation, offentliga finanser m.m. kan motivera att statsobligationsräntorna är så låga som de är i dagsläget. Räntor på femåriga statsobligationer Sverige Tyskland USA Vi räknar därför med att långa marknadsräntor kommer att vända uppåt så småningom. När uppgången kommer och hur snabb den blir är dock svårbedömt. Kortsiktigt kan långa räntor till och med gå ned ytterligare, om eurokrisen skulle accelerera. På sikt räknar vi dock med att långa statsobligationsräntor stiger med omkring procentenhet om året, kanske ännu snabbare. Bostadsobligationsräntorna väntas också stiga framöver, men i något långsammare takt på grund av att riskpremierna väntas sjunka. Räntor på bostadsobligationer Tvåårig Femårig Korta boräntor ned, långa boräntor upp Jämfört med den senaste bedömningen i Boräntenytt från den maj är boränteprognoserna sänkta. Förändringarna beror på att vi nu räknar med att Riksbanken håller räntan oförändrad lite längre än vad vi tidigare trodde och att det dröjer lite längre innan uppgången i långräntorna tar fart. Riksbanken väntas nu hålla styrräntan oförändrad fram till början av. Detta kommer att pressa korta bolåneräntor uppåt då det finns en förväntan om sänkt styrränta inbyggt i dagens korta marknadsräntor. Minskade riskpremier motverkar dock detta och bidrar till att den kortaste boräntan med en bindningstid på månader 7,,,,,,,, ligger kvar under procent fram till slutet av När styrräntan börjar höjas under dras också tremånaders boränta upp. Den tvååriga boräntan ligger kvar kring dagens nivå under resten av men börjar sedan stiga och når procent i slutet av. Boräntan med femårig bindningstid dras upp av stigande statsobligationsräntor men dämpas av minskade riskpremier. Sammantaget blir effekten att femårsräntan stiger ganska långsamt under och lite snabbare under. I slutet av väntas den ligga nästan, procentenhet högre än i dag. för SBAB:s boräntor, olika bindningstider jun Dec Dec Dec mån,9,9,7 (-,), år,, (-,), (-,), år,9, (-,),9 (-,), Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt maj anges inom parentes. Dags att binda boräntorna För att kunna jämföra nuvarande bundna boräntor på - år med den kortaste boräntan har prognosen för tremånadersräntan förlängts till. Styrräntan antas stiga till en normal nivå, som vi bedömer är, procent, under där den sedan ligger kvar. Detta ger en långsiktig tremånaders boränta på cirka, procent. Våra beräkningar visar att det för tillfället är mycket fördelaktigt att välja räntebindningstider på två år och uppåt. Om våra prognoser slår in kommer den genomsnittliga tremånadersräntan att vara mellan, och,7 procentenheter högre än de bundna räntorna. Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB Banks bundna boränta SBAB Banks prognos av bunden tremånaders boränta,,9,87,,7,,79,,9 år år år år år, Att välja olika bindningstider på olika delar av bolånet är alltid en lämplig strategi för den försiktige. I dagen situation kan det också vara klokt att se till att åtminstone någon del av lånet har en längre räntebindningstid.,,,,,, Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

6 Omvärldsriskerna ökar igen Återigen har finansoron blossat upp och risken för en större nedgång i världsekonomin stigit. Vi tror att utsikterna ljusnar så småningom och att den globala tillväxten fortsätter men i en långsam takt. Osäkerheten kring det ekonomiska och politiska läget i medelhavsländerna har återigen ökat och fått stora effekter på de finansiella marknaderna. Greklands situation är mycket utsatt. Oavsett hur en ny regering där ser ut så pekar det mesta på att landet kommer att behöva, eller tvingas, gå ur EMU-samarbetet. I bästa fall kan detta ske under ordnade former, med små effekter på omvärlden, men i värsta fall får utträdet långtgående konsekvenser. Utöver Grekland, Portugal och Irland bland euroländerna så har även nyligen Spanien tvingats söka internationella nödlån för att hantera situationen. Det går inte att utesluta att Italien står på tur. Ränteskillnad mellan Spanien, Italien och Tyskland (åriga statsobligationsräntor) Italien Spanien Nedåtriskerna överväger Den låga europeiska tillväxten och finansmarknadernas flykt från riskabla värdepapper (exempelvis från de drabbade ländernas statsobligationer) innebär att möjligheterna för länderna att vända den negativa utvecklingen hela tiden minskar. Det går inte längre att helt räkna bort mycket negativa scenarion för Eurozonen. Sannolikheterna har ökat för en fullskalig bankkris, för att fler länder kan bli bankrutta, för utträden ur den gemensamma valutan och i förlängningen för ett sammanbrott för hela det europeiska samarbetet. Vi är fortfarande förhållandevis optimistiska om den ekonomiska och politiska utvecklingen i Europa och denna prognos bygger på att de allra värsta scenariona kan undvikas, men riskerna i bedömningen ligger klart och tydligt åt det negativa hållet. - Uppgången kom av sig Ovanpå de ökande statsfinansiella problemen i Euroländerna så har även internationella konjunkturindikatorer pekat lite nedåt de senaste månaderna. Efter en uppgång under vintern och början av våren så har många indikatorer vikit nedåt de senaste månaderna. Exempelvis har de globala inköpschefsindexen gått ned en del. Nedgången är tydligast i Europa men även i Amerika och Asien har indexen börjat gå ned, om än från ganska höga nivåer. Även andra indikatorer i tungviktarna USA och Kina visar på en omsvängning till det sämre i hushållens och företagens efterfrågan. Globala inköpschefsindex Industrin Tjänstesektorn Kvartalstillväxt i global varuhandel Än så länge har dock inte inbromsningen satt några djupa spår i den globala tillväxten, åtminstone inte utanför Europa. Den globala varuhandeln växte i hyfsad genomsnittlig takt under början av. Europa släpade efter resten av världen, framför allt på grund av en fallande import, medan tillväxtländerna fortsatte vara drivande i den internationella varuhandeln. 7 Genomsnittlig tillväxt 99- jul- 7 8 jul- 8 9 jul- 9 jul- jul SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

7 Ingen kreditkris (ännu) Finansoron och de svagare konjunktursignalerna har fått börser och räntor att falla kraftigt de senaste månaderna när investerare och placerare har flytt från riskabla placeringar. I de mest kreditvärdiga länderna har vissa räntor periodvis till och med varit negativa. Europeiska centralbanken och andra centralbanker har försett räntemarknaderna med likviditet, i form av både kort- och långfristiga lån till bankerna, vilket underlättat situationen och förhindrat att läget förvärrats ytterligare. Trots detta finns det tecken på en begynnande kreditåtstramning i EMU, andelen banker som stramar åt lånevillkoren har ökat hittills under. Andel banker som stramar åt lånevillkoren USA, bolån USA, företagslån EMU, bolån EMU, företagslån Nettotal Dämpad tillväxt under lång tid Våra tidigare huvudscenarion har byggt på att det skulle tas fram krislösningar som skulle övertyga finansmarknaderna om att euron och EMU skulle överleva. Detta tror vi fortfarande även om vägen dit nog blir svårare och krokigare än vad vi tidigare trott. Sannolikheten för ett konjunkturscenario liknande det efter Lehman-kraschen hösten 8 är fortfarande liten, men risken har ökat de senaste månaderna. På längre sikt kommer även de svaga offentliga finanserna att hålla tillbaka tillväxten i många länder i västvärlden under lång tid framöver. Global BNP-tillväxt Genomsnitt En positiv nyhet för den globala ekonomin är att råvarupriserna fallit tillbaka vilket ger en liten, men välbehövlig, skjuts åt tillväxten. Precis som tidigare räknar vi med att tudelningen mellan tillväxtländer och västvärlden kommer att bestå. Sammantaget har vi skalat bort några tiondelar från våra estimat för den globala tillväxten. Den globala ekonomin väntas nu växa med, procent under och, procent under. Mest nedrevideringar av tillväxtprognoserna Under väntas den amerikanska ekonomin växa med,8 procent och under blir tillväxten,9 procent. Detta är nedrevideringar för båda åren jämfört med marsprognosen. Hushållens konsumtion väntas öka, men i ganska medelmåttig takt. Ökade investeringar drar upp tillväxten en del. Tillväxten bedöms vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska fortsätta att återhämta sig och arbetslösheten sjunka från drygt 8 procent i dag till drygt 7 procent i slutet av. I EMU väntas BNP falla med, procent under och sedan växa med,7 procent under. Detta är en nedskrivning sedan mars med, procentenheter för och något mindre för. Privat och offentlig konsumtion väntas stå i princip still båda åren medan investeringarna faller något och sedan ökar. Internationell tillväxt (årlig ökningstakt, BNP) 8 Kina (vä skala) USA EMU Japan 8 9 I Japan väntas BNP växa med, procent under och, procent. För i år är bedömningen oförändrad medan prognosen för nästa år sänkts. Ökad privat konsumtion, lageruppbyggnad och infrastrukturinvesteringar ligger bakom största delen av tillväxten. I Kina väntas BNP-tillväxten ligga på 8 procent under och på 8, procent under, vilket är en oförändrad bedömning sedan senast. Detta är en lägre tillväxt än den genomsnittliga på drygt procent under de senaste tio åren. Den investerings- och exportdrivna tillväxten ersätts till viss del av ett ökat inslag av privat och offentlig konsumtion SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 7 NUMMER JUNI

8 Fortsatt låg internationell inflation Inflationen har gått ned de senaste månaderna. Mycket ledig produktionskapacitet i många länder, hög arbetslöshet och låga inflationsförväntningar bäddar för fortsatt lågt inflationstryck. Fallande råvarupriser kommer också att hålla nere inflationen i år. På lång sikt kan kanske de stora penningpolitiska stimulanserna få oanat stora effekter på prisutvecklingen, men under och räknar vi med en fortsatt låg inflation. I USA väntas inflationen fortsätta avta och plana ut på nivåer mellan, och procent under för att sedan stiga till strax över procent i slutat av. I EMU väntas också inflationstakten fortsätta nedåt under för att ligga kring, procent under. Den japanska inflationen väntas ligga kvar kring nollstrecket under ett år framöver och därefter kravla sig upp till drygt, procent under slutet av. I Kina har inflationstakten fallit snabbt, till följd av lägre livsmedelspriser. Nedgången väntas fortsätta de närmaste månaderna. Sedan väntas inflationen stabiliseras kring procent under resten av prognosperioden. Internationell inflation (årlig ökningstakt, KPI) Kina USA EMU Japan Låga styrräntor under lång tid De stora centralbankerna har, i dagsläget, styrräntorna så låga som det överhuvudtaget går. Vi räknar med att den Europeiska centralbanken gör en sista sänkning under sommaren eller hösten då styrräntan sänks från till,7 procent - i praktiken kommer då dagslåneräntan på den europeiska interbankmarknaden att ligga kring procent. Många centralbanker har också tagit till extraordinära åtgärder för att stimulera den ekonomiska aktiviteten och finansmarknaderna ytterligare. Detta har gjorts antingen genom köp av olika värdepapper (för det mesta obligationer) eller genom utlåning till banker på förmånliga villkor. Några centralbanker har också intervenerat på valutamarknaderna för att hålla nere värdet på sin växelkurs. Vi ser inte i dagsläget någon ansats att rulla tillbaka dessa åtgärder. Snarare är det så att vissa centralbanker (inklusive både den amerikanska och den europeiska) kan komma att behöva ta till ytterligare stödåtgärder. Svag tillväxt, låg inflation, behov av stora statsfinansiella åtstramningar i många länder och kvarvarande risker för oönskad finansiell instabilitet gör att det knappast blir aktuellt med räntehöjningar förrän tidigast under. Centralbankernas styrräntor USA EMU Japan 8 9,,,,,,,,,, Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 8 NUMMER JUNI

9 Det står och väger för svensk ekonomi Vi justerar ned vår tillväxtprognos för i år till, procent men räknar med en återhämtning under då BNP-tillväxten väntas bli, procent. Inflationen fortsätter att ligga under inflationsmålet på procent både i år och nästa år. Sysselsättningen växer svagt medan arbetslösheten stiger något. De svenska konjunkturindikatorerna har gett delvis motstridiga signaler de senaste månaderna. BNPutfallet för det första kvartalet var överraskande starkt. Efter den kraftiga inbromsningen under fjärde kvartalet, då BNP föll med, procent, så ökade BNP med,8 procent under det första kvartalet. Jämfört med första kvartalet var uppgången, procent. BNP-tillväxten var också överraskande bred, med positiva bidrag från både konsumtion, investeringar och nettoexport. Enda negativa bidraget kom från företagens lageruppbyggnad, som var svagare än tidigare kvartal och därmed höll tillbaka BNPtillväxten. Även Konjunkturinstitutets månadsbarometer har visat stigande optimism bland hushåll och företag hittills under. En annan indikator som sett ganska positiv ut är arbetsmarknadsstatistiken. Bland de negativa indikatorerna kan nämnas statistiken över produktionen i industri- och tjänstesektorn. Enligt de senaste utfallen är den årliga tillväxten negativ i båda sektorerna. Utrikeshandeln har också saktat in betydligt de senaste månaderna. Även inköpschefsindexarna för både industrin och tjänstesektorn visar på en tydlig inbromsning. Hushållens konfidensindikator och inköpschefsindex - - Hushållens konfidensindikator (vänster skala) Inköpschefsindex, industrin (höger skala) Inköpschefsindex, tjänstesektorn (höger skala) Nedrevideringarna av omvärldstillväxten och risken för mycket negativa scenarion gör att vi sänker den svenska BNP-prognosen för med, procentenheter till, procent. Både företag och hushåll väntas agera försiktigt så länge osäkerheten är så stor. Framför allt är det en ändrad bedömning av företagens lagerinvesteringar som ligger bakom BNPnedjusteringen. Under väntas osäkerheten släppa något och BNP växer då med, procent, vilket är ungefär samma bedömning som vi gjort tidigare. Den svaga konjunkturen, framför allt i år, bidrar till ett fortsatt lågt inflationstryck och vi räknar med att Riksbanken håller kvar styrräntan på, procent under hela prognosperioden. Först under kan det bli aktuellt med räntehöjningar. Finanspolitiken förutsätts vara fortsatt försiktig. Regeringen väntas spara på krutet dels för att ha en hög beredskap om konjunkturläget skulle försämras ytterligare och dels för att ha utrymme för reformer till valåret. Vi räknar därför med begränsade nya stimulanser till hushållen på endast miljarder under nästa år. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring Hushållens konsumtion,7,,7, Offentlig konsumtion,9,8,8,9 Fasta investeringar 7,7,,, Lagerinvesteringar ),,7 -,, Export,7,9,, Import,7,,, BNP,,9,, BNP, kalenderkorrigerad,9,9,9, ) Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter. Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Styrräntan hålls oförändrad på, procent under resten av och hela. Finanspolitiken. Vi räknar inte med några nya finanspolitiska stimulanser i år. Under räknar vi med ofinansierade åtgärder riktade till hushållen på cirka miljarder. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas vara drygt 7 i genomsnitt under prognosperioden. Till det kommer nystartsjobb som beräknas omfatta cirka personer. Försiktiga hushåll Hushållen har varit försiktiga och hållit igen på konsumtionen både under och hittills under. Även om vissa indikatorer tyder på att stämningsläget SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 9 NUMMER JUNI

10 förbättrats på sistone så räknar vi med att oron i omvärlden gör att hushållen förblir försiktiga. Låga räntor stimulerar konsumtionen men en svag utveckling av tillgångspriserna motverkar, liksom en långsam sysselsättningsökning. Hushållens reala disponibla inkomst väntas öka med, procent både och men konsumtionen ökar lite långsammare vilket innebär att sparkvoten stiger något och når över procent. Hushållens konsumtion och disponibla inkomst 8 7 Disponibel inkomst (vänster) Konsumtion (vänster) Sparkvot 8 Osäker utrikeshandel Utrikeshandeln utgör förmodligen den osäkraste komponenten i prognosen. Exporten har mattats av under de senaste månaderna. Trots en svag orderingång från exportmarknaderna, det oroliga läget i omvärlden och en svag internationell efterfrågan så är företagen inte särskilt pessimistiska om exportutsikterna, enligt barometerundersökningarna. Därför räknar vi med en liten uppgång för exporten under. Nästa år blir något starkare då den internationella konjunkturen stärks något. en baseras på att kronan ligger kvar kring de senaste veckornas nivå på TCW-index kring, till slutet av nästa år. Importen antas följa den inhemska efterfrågan och har en liknande profil som exporten, med en botten i år och en högre tillväxt nästa år. Nettot av utrikeshandeln ger därmed ett svagt positivt bidrag till BNPtillväxten både i år och nästa år Export och import av varor och tjänster Uppreviderade investeringar Företagens investeringar var starkare än väntat under första kvartalet i år, framför allt investeringarna inom tjänstesektorn. Även de offentliga investeringarna var starka. Jämfört med första kvartalet var investeringarna sammantaget, procent högre. Bostadsinvesteringarna minskade som väntat. Den senaste investeringsenkäten visar på låg investeringstakt i industrin i år och en blandad utveckling för branscherna i övriga näringslivet. Utfallet för första kvartalet gör att vi reviderar upp investeringsprognosen för från, procent till, procent. Egentligen hade utfallet kunnat motivera en ännu större upprevidering men vi bedömer att företagen kommer att bromsa in investeringstakten markant under loppet av. en för nästa år behålls oförändrad på, procent. Bruttoinvesteringar Industri Bostäder Övr närliv Off tot Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster Dämpad arbetsmarknad Arbetsmarknaden har varit förvånansvärt stark hittills under. Antalet varsel har dämpats under våren och sysselsättningen har fortsatt att öka. Den säsongrensade arbetslösheten var i april nere i 7, procent vilket är den lägsta nivån sedan början av 9. Arbetsmarknaden (säsongsjusterade siffror) Arbetslöshet (vänster) Årlig sysselsättningstillväxt (höger) Arbetsmarknaden släpar dock efter andra konjunkturindikatorer och vi räknar med att den svaga ekonomiska tillväxten kommer att få effekt framöver. I och med att den sysselsättningsintensiva inhemska SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

11 efterfrågan väntas hålla uppe bättre än exportefterfrågan så bör dock inte arbetsmarknaden drabbas alltför hårt. Sysselsättningen väntas stå i princip still både i år och nästa år och den öppna arbetslösheten stiga något från 7, procent till 7,7 procent och 8, procent. Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF Balanserade löneökningar Osäkerheten om omvärlden, finansoron och det kärvare arbetsmarknadsläget talar för att trycket på löneökningar inte kommer att bli överhängande. De löneavtal som ingåtts den senaste tiden bekräftar i stort detta. Vi räknar därför med att de totala löneökningarna i hela ekonomin stannar vid procent både och. En ganska låg produktivitetsökning under följs av en något starkare ökning. Detta innebär att enhetsarbetskostnaden, arbetskostnaden per producerad enhet, ökar med, procent och med, procent. Löneökningarna lär därmed inte vara något hot mot Riksbankens inflationsmål på procent. Arbetskostnad, produktivitet och enhetsarbetskostnad Arbetskostnad Produktivitet Enhetsarbetskostnad Inflationen under målet Inflationen väntas bottna under sommaren då årstakten når strax under procent. Sedan väntas inflationen ligga kvar kring procent under resten av. Den främsta orsaken till nedgång är att räntekostnaderna, som ökade snabbt under, inte ökar alls under. Oljepriset väntas ligga kvar kring nuvarande nivå på US-dollar per fat under men sedan stiga till dollar per fat i slutet av. Under stiger inflationstakten något när konjunkturen gradvis förbättras. Den underliggande inflationen, KPIF, där ränteeffekten räknas bort, är mer stabil än KPI-takten. Vi räknar med att den underliggande inflationstakten stiger gradvis från cirka procent för närvarande till strax under procent i slutet av. Den underliggande inflationstakten ligger således nära inflationsmålet på procent i slutet av prognosperioden. Inflationsprognosen bygger på att Riksbanken håller styrräntan oförändrad fram till början av Inflation (KPI) Inflationsmål Underliggande inflation (KPIF) Stor osäkerhet och stora risker er är förvisso alltid osäkra men den instabila situationen i omvärlden gör att utsikterna för den svenska ekonomin är synnerligen svårbedömda. Hittills har Sverige klarat sig ganska bra. Starka offentliga finanser, stabila banker samt företag och hushåll som tagit höjd för svårare tider innebär att förutsättningarna är goda för att klara av även fortsatta svårigheter. Den stora utrikeshandeln och de starka finansiella banden med omvärlden innebär dock att ekonomin inte kan motstå vilka påfrestningar som helst, något som blev tydligt under krisen 8/9. I dagsläget står det lite och väger. Ekonomin kan klara dagens prövningar och, med lite penning- och/eller finanspolitisk hjälp, kanske även lite svårare förhållanden. Men skulle situationen i omvärlden bli betydligt värre än vad vi räknar med, vilket det finns en hyfsat stor sannolikhet för, så kommer svensk ekonomi obönhörligen att drabbas. Mot bakgrund av vilken osäkerhet det finns kring de internationella förutsättningarna för prognosen så kanske den bäst ska betraktas som ett av många möjliga scenarion. Nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges Timlön,,,, Produktivitet,,,7, Enhetsarbetskostnad -,8,,, KPI, årsgenomsnitt,,,, KPIF, årsgenomsnitt,,,,8 Real disponibel inkomst,,,, Sparkvot, nivå ) 8, 9,7 9,9, Sysselsättning,,,, Arbetslöshet, procent 8, 7, 7,7 7,9 Industriproduktion 8,8,7 -,, ) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet - - Tor Borg SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI

12 SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan Postadress: Box 78 Stockholm Tel 8- Fax 8- Internet: E-post: (Org.nr. -7) SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER JUNI