Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Transkript

1 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att vara nere i 1 procent efter Riksbankens räntemöte i april. Boräntorna bör också gå ned de kommande månaderna. Det väger ganska jämnt mellan korta och långa räntebindningstider, vilket innebär att spridning mellan olika bindningstider är att föredra. De konjunktursignaler som kommit från omvärlden efter Riksbankens senaste räntemöte den 19 december har varit något motstridiga. Positiva signaler har kommit från vissa delar av omvärlden, främst från Nordamerika och Asien, medan andra delar bidragit med en del negativa signaler. Inköpschefsindexen låg i de flesta länder på en lite högre nivå i december än i november, vilket antyder att den globala ekonomin mår lite bättre. Det handlar dock än så länge snarare om en avbruten nedgång än en tydlig uppgång. Även den amerikanska arbetsmarknaden har visat sig vara mindre svag än väntat. Positivt är också att den starka tillväxten verkar hålla i sig i Kina, samtidigt som inflationstrycket där avtar. Det är fortfarande svårt att se att en långsiktigt hållbar lösning på skuldkrisen bland euroländerna, vilket innebär att de internationella finansmarknaderna fortfarande är stressade. Detta spiller i sin tur över på den svenska räntemarknaden där statsobligationsräntorna fortsätter att vara nedtryckta och riskpremierna ligger på samma nivåer som under krisen Tillväx Tillbakagång Globalt Inköpschefsindex Industrin Tjänstesektorn jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan SBAB BANK BORÄNTENYTT 1 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

2 2008/2009. Flertalet euro-länder fick nyligen sina kreditvärdighetsbetyg sänkta av Standard & Poor s och kreditutsikterna är fortsatt negativa. Fortfarande kämpar man på alla politiska plan för att hitta rätt blandning av policyåtgärder för att lösa problemen. Vårt huvudscenario är att den monetära unionen består men att det kommer att ta tid att komma tillrätta med alla problem. Det går inte heller att utesluta att något land kan komma att lämna unionen, troligen då med ytterligare finansiell turbulens som följd. Den europeiska centralbanken (ECB) har vidtagit kraftiga åtgärder för att motverka den kredit- och likviditetsåtstramning som följt i finansorons spår. Styrräntan har sänkts till 1 procent och stora köp av de värst drabbade ländernas statsobligationer har gjorts. Under december har ECB också lånat ut stora summor till bankerna i treåriga lån till låg ränta. Ytterligare ett treårigt lån planeras till februari. Sammantaget verkar åtgärderna fått en viss stabiliserande effekt på marknaderna. Tioåriga statsobligationsräntor Sverige Tyskland USA Procent 0,0 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Nedåt för den svenska ekonomin Signalerna från den inhemska ekonomin har varit ganska entydigt negativa under december och januari. Siffror över produktionstillväxten i industri- och servicesektorn visar att den minskat ganska snabbt. Tillväxtsiffrorna i detaljhandeln är också svaga och utrikeshandeln går allt trögare. Förmodligen har BNP-tillväxten under det fjärde kvartalet varit negativ. Den svaga utvecklingen har också slagit igenom på arbetsmarknaden där varslen stigit, antalet vakanser slutat öka och arbetslösheten är på väg upp. Bostadspriserna var i december i genomsnitt 6 procent lägre än under samma månad i fjol. Inflationen enligt konsumentprisindex föll från 2,8 procent i november till 2,3 procent i december, rensat för effekter av räntekostnader var nedgången ännu större, från 1,1 procent till 0,5 procent. Produktion Orderingång Produktion och orderingång i svensk industri Index 2005= jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan Byte i Riksbanksdirektionen Vid Riksbankens nästa räntemöte, den 15 februari, tar två nya ledamöter plats i sexmannadirektionen. De som lämnar är Svante Öberg och Lars Nyberg. Svante Öberg har under sina år i direktionen vid ett antal tillfällen röstat för en stramare räntepolitik än vad majoriteten gjort men har aldrig avvikit åt andra hållet. Lars Nyberg är mer svårplacerad. Han har ofta följt majoritetens linje. I hans få reservationer har han lika ofta velat ha högre ränta som han velat ha lägre ränta. Hur de nya direktionsledamöterna, Per Jansson och Kerstin af Jochnick, kommer att ställa sig till majoritetens linje kan vi bara spekulera i. Per Jansson har varit anställd hos Riksbanken under lång tid och ligger förmodligen, som tidigare ansvarig för Riksbankens analys- och prognosverksamhet, nära majoritetsuppfattningen. Kerstin af Jochnick kommer troligtvis att inrikta sig mer mot finansiell stabilitet (hon har erfarenhet från bland annat Riksbanken, Finansinspektionen och Bankföreningen). Med tanke på det trängda läget på finansmarknaderna finns det därför en möjlighet att hon Utfall Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar SBAB:s prognos Riksbankens styrränta jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 SBAB BANK BORÄNTENYTT 2 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

3 kommer att luta mer mot den minoritet, på två personer, som under drygt två år velat ha lägre styrränta och/eller lägre räntebana än vad majoriteten klubbat igenom. Sammantaget bedömer vi därför att sannolikheten för räntesänkningar ökat något i och med personbytena. Riskpremier och Riksbankens extraordinära åtgärder Första extraordinära åtgärden Sista extraordinära åtgärden Prognos 2,5 2,0 1,5 Styrräntan nere i 1 procent i april Marknadsutvecklingen och utfallet för ekonomiska indikatorer i omvärlden och i Sverige under de senaste veckorna har styrkt oss i vår uppfattning om vart Riksbanken är på väg. Vi håller därför fast vid vår tidigare Riksbanksprognos. Prognosen baseras på att konjunkturen blir svag och att återhämtningen går långsamt men att det inte blir någon allvarlig kris. I prognosen räknar vi med att Riksbanken sänker styrräntan från dagens nivå på 1,75 procent ned till 1,00 procent efter räntemötet i april. Vi tror således på dels en sänkning med 0,25 procentenheter och dels en sänkning med 0,50 procentenheter vid de kommande två räntemötena. Detta är något snabbare sänkningar än vad räntemarknaden förväntar sig, vilket innebär att korta marknadsräntor bör gå ned en del under våren. Givet att riskpremierna på den svenska räntemarknaden är uppe i samma nivåer som för tre år sedan, så ser vi också en viss sannolikhet för att Riksbanken återstartar någon av de extraordinära åtgärder som var i gång under , om inte likviditets- och kreditriskpremierna snart börjar falla. Kort eller lång boränta? Vi räknar med att ytterligare sänkningar av styrräntan tillsammans med krympande riskpremier bidrar till att den kortaste boräntan med bindningstid på 3 månader sjunker. Tremånadersräntan bottnar på cirka 3,25 procent under 2013 innan den börjar stiga igen när styrräntan höjs. Den femåriga boräntan påverkas mindre av styrräntan och mer av internationella obligationsräntor. Då vi ännu inte ser några tecken på att skuldkrisen bland euroländerna är på väg att bedarra, vilket bör leda till stigande svenska långräntor, så har vi skjutit fram den väntade långränteuppgången ett par månader. Den femåriga boräntan väntas nu gå ned något under första halvåret 2012 innan den vänder uppåt. En jämförelse mellan olika räntebindningstider visar att den kortaste boräntan med en bindningstid på 3 månader är att föredra jämfört med bindningstider på 1-3 år. Jämförelsen med bindningstider på 4 år och uppåt faller dock ut till de längre bindningstidernas fördel. De beräknade skillnaderna mellan nuvarande bundna boräntor och det prognostiserade genomsnittet för tremånadersräntan under motsvarande period är små i förhållande till osäkerheten i ränteprognosen. För den som vill vara försiktig är det därför viktigt att dela upp bolånet på både korta och långa räntebindningstider. jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 Procent Ränteskillnad bostadsobligation och statsobligation Skillnad interbankränta och statsskuldsväxelränta Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider 19-jan-12 jun-12 dec-12 dec-13 3 mån 4,42 3, 3,50 3, (+0,10) (+0,10) 2 år 3,84 3, 3,90 4, 5 år 4,33 4,10 4,90 5,70 (-0,70) (-0,30) (-0,10) Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 20 december anges inom parentes 4,42 3,98 Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB Banks bundna boränta SBAB Banks prognos av bunden tremånaders boränta 3,84 3,88 3,82 3,69 4,17 4,10 4,44 4,33 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se Procent 1,0 0,5 0,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 SBAB BANK BORÄNTENYTT 3 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Tidpunkten när man tecknar fast elpris är viktig för att det ska vara fördelaktigt. Säsongmönstret talar för att välja fasta elavtal under första halvåret. Fast elpris med två- och treåriga avtal har varit något mer fördelaktigt än ettåriga avtal. Den här vintern har det rörliga elpriset hittills varit lågt och legat under de fasta elpriserna med avtal på 1-3 år. Topparna i det rörliga elpriset i februari och december 2010 finns emellertid i färskt minne. Vågar man verkligen välja rörligt elpris? Rörligt elpris Fast elpris 1 år Fast elpris 2 år Fast elpris 3 år Rörligt och fast elpris Liten genomsnittlig prisskillnad Elprisernas utveckling framöver är svår att bedöma. Den beror på utbudet och på efterfrågan på el, som båda kan bjuda på överraskningar. Utbudet påverkas bland annat av mängden nederbörd och fyllnadsgraden i vattenkraftens magasin samt av kärnkraftens tillgänglighet. Efterfrågan varierar bland annat med konjunkturen men också med temperaturen, särskilt i de tätbefolkade områdena. En prognos av elpriserna är därför osäker. De historiska elpriserna kan emellertid ge viss vägledning i valet mellan rörligt och fast elpris. Utifrån månadsdata för perioden april 2004 till november 2011 har vi jämfört fasta elpriser, med avtal på 1-3 år, med genomsnittet av det rörliga elpriset under avtalsperioden. 1 För att ta ett exempel, så jämförs det ettåriga elpriset i november 2007 med genomsnittet av det rörliga elpriset under de 12 månaderna från november 2007 till oktober Jämförelsen visar att det i genomsnitt är små skillnader mellan att välja rörligt eller fast elpris. Det fasta ettåriga elpriset har sedan 2004 i genomsnitt varit 1,1 öre/kwh dyrare än det genomsnittliga rörliga elpriset under motsvarande avtalsperiod. De fasta två- och treåriga elpriserna har däremot varit 0,9 respektive 2,0 öre/kwh billigare än det genomsnittliga rörliga elpriset under motsvarande avtalsperiod. För en typkund i villa med elvärme och en förbrukning av kwh per år har således valet av fast eller rörligt elpris bara handlat om en vinst eller förlust på kronor per år. jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 Ettårsavtal och rörligt elpris under 1 år Fast elpris 1 år Rörligt elpris under 1 år jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan men stora prisvariationer De genomsnittliga skillnaderna under den studerade perioden mellan fasta elpriser med avtal på 1-3 år och rörligt elpris är således små men prisvariationerna är desto större. Tidpunkten när man tecknar det fasta elavtalet är därför mycket viktig. För den som valde ett fast ettårigt elpris i oktober 2006 blev kostnaden under de följande tolv månaderna 6 0 kronor högre än för den som valde rörligt elpris. För den som valde ett fast ettårigt elpris i december 2009 blev däremot kostnaden under den följande tolvmånadersperioden kronor lägre än för den som valde rörligt elpris. Skillnaden i kostnaden Skillnad i kostnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast 2 år-rörligt under 2 år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt Fast elpris är dyrare än rörligt Tusental kronor/år apr-04 apr-05 apr-06 apr-07 apr-08 apr-09 apr Elpriserna, inklusive skatt och moms, avser en typkund i villa med elvärme och en årsförbrukning på kwh. SBAB BANK BORÄNTENYTT 4 NUMMER 1 19 JANUARI 2012

5 mellan bästa och sämsta tidpunkten för ett ettårsavtal är således drygt kronor. Eftersom den genomsnittliga skillnaden mellan fast och rörligt elpris är liten över längre tidsperioder kan man tycka att det spelar mindre roll vilken avtalsform man väljer. Argumentet för fast elpris blir då främst att man på så sätt kan undvika tillfälligt mycket höga elräkningar. Hur ska man då välja den bästa tidpunkten om man vill ha fast elpris? Elprisernas utveckling under de senaste åren visar att säsongmönstret kan vara till viss hjälp för att välja när man ska teckna fasta elavtal. Första halvåret, och då särskilt från februari till maj, har ofta varit en bättre period för att välja fasta elpriser än andra halvåret. Det bör dock noteras att eftersom säsongmönstret inte kan förklaras så är det svårt att bedöma hur stabilt det kommer att vara framöver. Sammanfattningsvis har det långsiktigt varit liten skillnad mellan rörligt elpris och fasta avtal men variationerna i prisskillnaden har varit stora. Vill man välja fast elpris, för att undvika tillfälligt höga elräkningar, är tidpunkten när man tecknar avtalet viktig. Säsongmönstret under de senaste åren talar för att teckna fasta elavtal under första halvåret. Det har också varit mer fördelaktigt med två- och treåriga elavtal än med ettåriga. Säsongskillnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast elpris är dyrare än rörligt Fast 2 år-rörligt under 2 år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se Boräntenytt är ett nyhetsbrev från SBAB Bank. Boräntenytt har sammanställts av SBAB Bank:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB Bank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Boräntenytt men ange alltid källa. SBAB Bank AB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box Stockholm Tel Fax Internet: E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr ) SBAB BANK BORÄNTENYTT 5 NUMMER 1 19 JANUARI 2012