Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren"

Transkript

1 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren

2 Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna drar med sig räntorna uppåt. Kortsiktigt kan skuldkrisen i EMU bromsa ränteuppgången en del men på ett till två års sikt väntas boräntorna vara väsentligt högre än i dag. I Riksbankens protokoll från räntemötet1 december, där styrräntan höjdes till1,5 procent och ränteprognosen lämnades oförändrad, kan man utläsa en liten dragning mot ännu snabbare räntehöjningar än vad som ligger i nuvarande prognoser. Bakom detta ligger den överraskande starka tillväxten, en begynnande arbetskraftsbrist och den ökande skuldsättningen bland hushållen. Å andra sidan så var det fortfarande två ledamöter som reserverade sig mot beslutet och ville ha oförändrad styrränta och en lägre prognos. Riksbanken slår av på takten Riskerna i vår Riksbanksprognos har förskjutits något uppåt men inte tillräckligt mycket för att vi i nuläget ska höja prognosen. Vi räknar med att styrräntan höjs vid tre av de sex räntemötena under 11. Det finns flera anledningar till att vi räknar med att Riksbanken slår av på höjningstakten, trots stark tillväxt och stigande inflation. Osäkerheten om omvärldsläget är fortfarande stor, många länder dras med gigantiska statsskuldsproblem och vi bedömer det som sannolikt att oron i EMU inte kommer att blåsa över, snarare tvärtom. Vi räknar också med att ökningstakten i bostadspriserna och hushållens skuldsättning kommer att fortsätta att avta under våren, vilket bör lindra en del av oron för bostadsbubblor. Utöver det senaste halvårets höjning av styrräntan från,5 till 1,5 så har även avvecklingen av likviditetsstödet till bankerna och kronförstärkningen inneburit en åtstramning av de monetära förhållandena. Sammantaget tror vi därför att Riksbanken kan kosta på sig att avvakta lite och ta det lugnare med räntehöjningarna under 11. Prognoser av styrräntan Utfall Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar SBAB:s prognos jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-1 jan-13 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, Vår styrränteprognos innebär därför att styrräntan höjs vid nästa räntemöte den 1 februari men inte vid aprilmötet. Sedan räknar vi med två höjningar till under 11 och att styrräntan landar på, procent vid årsskiftet. Denna prognos ligger i linje med Riksbankens egen prognos men i underkant av marknadsförväntningarna. För 1 och 13 tror vi dock på lite fler räntehöjningar än vad Riksbanken själv gör, främst på grund av att vi räknar med ett högre inflationstryck. Vi bedömer att styrräntan ligger på 3,5 procent i slutet av 1 och på, procent i slutet av 13. Råvarupriser och Portugal i fokus De internationella räntemarknaderna har fortsatt att kastas mellan hopp och förtvivlan de senaste månaderna. Tioåriga statsobligationsräntor i USA, Tyskland och Sverige ligger omkring 1 procentenhet högre i dagsläget än vad de gjorde som lägst under hösten. Framför allt är det starkare konjunktursignaler som drivit upp räntenivåerna, men även de långsiktiga inflationsförväntningarna har stigit. Troligtvis har stigande råvarupriser bidragit till detta. Råvarupriser Olja Livsmedelsråvaror Metaller Övriga råvaror Index 5=1 jan-5 jan- jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 Statsskuldskrisen i EMU rullar vidare. Efter räddningsaktionerna för Grekland och Irland har nu Portugals problem hamnat högst på dagordningen. Mycket talar för att även Portugal kommer att tvingas söka hjälp av IMF och EU för att finansiera sitt budgetunderskott. Krisen har även drabbat Spanien och Italien, som tvingas betala allt högre räntor på sina växande statsskulder. Den senaste tiden har även belgiska räntor stigit. Kreditriskpremier aug- 8 Tyskland Sverige Belgien Italien Spanien Portugal Irland Grekland nov- 8 feb- 9 maj- 9 aug- 9 nov- 9 feb- 1 maj- 1 aug- 1 nov- 1 feb * Kostnaden för att, genom köp av en kreditdefaultswap, försäkra sig mot betalningsinställelse omräknat till hundradels procentenheter. Det är mycket svårt att förutsäga hur den europeiska skuldkrisen kommer att utvecklas framöver. De långa beslutsprocesserna i EU/EMU-arbetet förvärrar problemen genom att det tar lång tid innan ekono SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER BORÄNTENYTT JANUARI 11

3 misk-politiska åtgärder vidtas. Hittills verkar också alla budgetåtstramningar, centralbanksåtgärder, räddningspaket och stabiliseringsfonder egentligen bara ha fungerat som livsuppehållande åtgärder. Även om vi räknar med en stabilisering på sikt så bedömer vi att oron kommer att bestå och till och med kan förvärras kortsiktigt. Högre riskpremier drabbar bolånen Under andra halvåret 1 avvecklade Riksbanken det tidigare likviditetsstödet till bankerna. I och med detta så har bankernas kostnad för kortsiktig likviditet stigit. Dagslåneräntan på interbankmarknaden ligger nu, procentenheter över styrräntan och tremånaders interbankränta ligger, procentenheter över den förväntade styrräntan, att jämföra med tidigare nivåer på, respektive, procentenhet. Även andra riskpremier har stigit eller fortsatt ligga på höga nivåer, såsom ränteskillnaderna mellan bostads- och statsobligationer. Även om vi räknar med att en del av riskpremierna kommer att falla tillbaka något så småningom, så lär de inte återvända till de låga nivåer som rådde åren strax innan finanskrisen. Ränteskillnader Dagslåneränta- Riksbankens styrränta Interbankränta-Förväntad styrränta (3mån) Bostadsobligation-Statsobligation (5 år) Svensk statsobligation-tysk statsobligation (5 år) jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 Utsikter för bolåneräntorna Bolåneräntorna har stigit förhållandevis snabbt den senaste tiden. Riksbankens räntehöjningar, stigande internationella långräntor och ökade riskpremier har inneburit att finansieringskostnaderna för bolån ökat markant. Sedan bottennivån på 1,5 procent har bolåneräntan med tre månaders bindningstid, som är den i särklass vanligaste, mer än fördubblats till 3,3 procent. Även de längre boräntorna har stigit, under de senaste tre månaderna med omkring 1 procentenhet. SBAB:s bolåneräntor 3 mån år 5 år Prognos 1, 1,8,,, -, -, -, 7 5 Vi räknar med att ränteuppgången fortsätter framöver. Riksbankens andhämtning efter februarihöjningen och den återigen uppblossande oron i Euroland väntas dock medföra att uppgången saktar in under det första halvåret i år. Under andra halvåret tar den dock fart igen när osäkerheten börjar lägga sig. I slutet av 11 väntas tremånadersräntan vara 3,5 procent, tvåårsräntan,7 procent och femårsräntan 5,75 procent. Under 1 fortsätter ränteuppgången, då mer driven av stigande inflation än av minskad osäkerhet. Tremånadersräntan väntas då nästan nå 5 procent, tvåårsräntan knappt 5,5 procent och femårsräntan drygt procent. Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider jan Jun 11 Dec 11 Dec mån 3,3 3, (+,15) 3,5 (+,1),8 år 3,98,15 (+,),7 (+,1) 5, 5 år,99 5, (+,3) 5,75 (+,1),1 (+,1) Anm: Prognosförändring från Konjunkturbrev 1 december anges inom parentes. För sent att binda? I våra beräkningar av skillnaden mellan bunden boränta och den genomsnittliga tremånadersräntan under bindningstiden, utgår vi från att tremånadersräntan fortsätter att stiga till omkring 5,5 procent i slutet av 13 och sedan ligger kvar där under 1 och 15. Under hösten visade dessa beräkningar att det var fördelaktigt att binda räntan. Denna fördel har emellertid försvunnit under vintern. Skillnad mellan bunden boränta och beräknad tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta 3, 3,37 3,98 3,78,35,,73,58,99 1 år år 3 år år 5 år Procent Som det ser ut i dagsläget så ligger de bundna räntorna,1-,3 procentenheter högre än den beräknade genomsnittliga tremånadersräntan. Det finns således en mindre fördel för tremånadersräntan. Längre bindningstider ger dock ett skydd mot oväntade ränteuppgångar. Så för den som inte vill ta allt för stor ränterisk kan det ändå finnas anledning att överväga att binda åtminstone en del av sitt bolån.,77 5,5 5,,5, 3,5 3, 3 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 jul-1 jan-11 jul-11 jan-1 jul-1 Procent 1 Tor Borg SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 3 BORÄNTENYTT JANUARI 11

4 Fast elpris bra val till våren Trots att det rörliga elpriset stundtals varit mycket högt har det oftast ändå varit fördelaktigt jämfört med fast elpris på 1 och år. Vill man ha fast elpris så talar säsongmönstret för att teckna avtalet under våren. Säsongmönster för elanvändning i bostäder Den här vintern har elpriset skjutit i höjden igen även om det hittills inte slagit toppnoteringen från februari förra året. Energikostnaden har kommit att utgöra en tung post i boendekostnaden framför allt för många småhusägare. Det finns stora likheter mellan elpriset och boräntorna. I båda fallen kan man välja mellan korta och långa avtal. På elmarknaden är de vanligaste avtalen rörligt elpris eller avtal om fast pris på 1, och 3 år 1. Frågan är vad som varit mest fördelaktigt under de senaste åren, rörligt eller fast elpris. Stora svängningar i elpriset Vi har använt månadsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för perioden april till november 1 och jämfört rörligt elpris med avtal om fast pris på 1-3 år. Skillnaden mellan det rörliga och bundna elpriset har varit stor framför allt under 7 då det rörliga elpriset var betydligt lägre än de bundna avtalen och under vintern 9/1 då det rörliga elpriset var mycket högre. Rörligt och bundet elpris, villa med elvärme Rörligt elpris Fast elpris 1 år Fast elpris år Fast elpris 3 år Procent jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Jämförelsen av ettårsavtal och rörligt elpris under löpande ettårsperioder visar att det rörliga elpriset varit fördelaktigt. Fast ettårigt elpris har från april till december 9 i genomsnitt varit,5 öre/kwh dyrare än det rörliga elpriset. Mönstret är likartat när det gäller jämförelsen mellan tvåårsavtal och rörligt elpris. Från april till december 8 var fast tvåårigt elpris i genomsnitt 1,1 öre/kwh dyrare än det rörliga elpriset. Ettårsavtal och rörligt elpris under 1 år Fast elpris 1 år Rörligt elpris under 1 år jan- jan-5 jan- jan-7 jan-8 jan jan- jan-5 jan- jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 För att jämföra rörligt med fast elpris har det fasta elpriset på 1, och 3 år varje månad jämförts med genomsnittet för det rörliga elpriset under avtalsperiodens längd. Till skillnad mot räntebetalningar är elförbrukningen inte är jämnt fördelad över året. Användningen av el är betydligt högre under vinterhalvåret än under sommarmånaderna. Månadsstatistiken för det rörliga elpriset har därför vägts med vikter som avspeglar det genomsnittliga säsongmönstret under perioden -9. Treårsavtal avviker från ett- och tvååriga elavtal genom att det under den studerade perioden i genomsnitt gett ett lägre elpris än alternativet med rörligt elpris. Skillnaden är i genomsnitt 3,9 öre/kwh till fördel för treårsavtalet. Eftersom perioden med tillgänglig statistik bara är knappt fyra år, så blir dock jämförelsen mellan treårsavtal och rörligt elpris ganska osäker. Treårsavtal och rörligt elpris under 3 år Fast elpris 3 år Rörligt elpris under 3 år Det finns också tillsvidareavtal som vi dock inte tar upp här. För hushåll skiljer SCB mellan tre typkunder: lägenhet, villa utan elvärme och villa med elvärme med en årsförbrukning på, 5 respektive kwh. Vi har valt att jämföra bundet och rörligt elpris för villa med elvärme. Elpriset är något lägre för denna grupp än för de två övriga men skillnaden mellan fast och rörligt elpris är i stort sett densamma för de tre typkunderna. jan- jul- jan-5 jul-5 jan- jul- jan-7 jul SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER BORÄNTENYTT JANUARI 11

5 Genomsnitt döljer stora skillnader Hur mycket betyder då de beräknade skillnaderna i öre/kwh mellan fasta elpriser och rörligt elpris? Den genomsnittliga skillnaden mellan fast elpris på 1 år och rörligt elpris under ettårsperioder är,5 öre/kwh. För en villa med elvärme, som enligt SCB normalt har en årsförbrukning på kwh, motsvarar det 5 kronor per år. Även om den genomsnittliga skillnaden mellan ettårsavtal och rörligt elpris inte har varit så stor, finns det månader när differensen varit betydande. Den som tecknade ett ettårsavtal i oktober i en villa med elvärme fick betala kronor mer än alternativet med rörligt elpris under de följande 1 månaderna. Däremot gav ett ettårsavtal i december 9 en årskostnad som var 3 9 kronor lägre än om man valt rörligt elpris. Skillnad i kostnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast år-rörligt under år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt Fast elpris är dyrare än rörligt Tusental kronor/år apr- apr-5 apr- apr-7 apr-8 apr-9 Den genomsnittliga skillnaden mellan tvåårsavtal och rörligt elpris under tvåårsperioder på 1,1 öre/kwh motsvarar en årlig kostnad på kronor. Liksom för ettårsavtalet finns det månader när skillnaden varit mycket större. Den som valde ett tvåårsavtal i september 8 fick betala 3 8 kronor mer per år än med rörligt elpris. Å andra sidan fick den som tecknade ett tvåårsavtal i mars 5 en årskostnad som var kronor lägre än med rörligt elpris. Den genomsnittliga skillnaden mellan treårsavtal och rörligt elpris under treårsperioder är 3,9 öre/kwh till fördel för det fasta elpriset. Årskostnaden för en villa med elvärme har således varit 78 kronor lägre med treårsavtal än med rörligt elpris det varit fördelaktigt att välja fast pris under ungefär hälften av tiden. Den genomsnittliga fördelen för rörligt elpris beror således på att den varit mycket stor under hälften av den studerade perioden. Det längre elavtalet på 3 år har gett en lägre genomsnittlig kostnad än alternativet med rörligt elpris. Treårsavtalet har också varit fördelaktigt under större delen, 8 procent, av den studerade perioden. Rådet att välja treårsavtal är ändå osäkert eftersom jämförelseperioden med rörligt elpris bara är knappt fyra år. Säsongskillnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast år-rörligt under år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt Fast elpris är dyrare än rörligt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Det är således inte enkelt att ge råd om valet mellan fast och rörligt elpris. De genomsnittliga fördelarna för de olika avtalsformerna är ganska små men det finns mycket stora kostnadsskillnader beroende på när de fasta avtalen tecknats. Om man föredrar fast elpris finns det emellertid under de senaste åren ett ganska tydligt säsongmönster som kan användas för att välja tidpunkt för att teckna fasta elavtal. De fasta elavtalen har ofta varit gynnsamma under första halvåret och särskilt under perioden februari-april. Under andra halvåret har det ofta varit en nackdel att välja fasta elavtal, åtminstone på 1 och år. Står sig säsongmönstret är det således snart läge att fundera på fasta elavtal när snödropparna och krokusen börjar titta fram Våren bra tid för fasta elavtal För de kortare elavtalen på 1 och år har således rörligt elpris varit fördelaktigt. Det är samma slutsats som när det gäller boräntorna, att rörlig boränta mestadels är fördelaktig. Liksom för korta bundna boräntor finns det emellertid perioder när de korta fasta elavtalen varit fördelaktiga. För både ett- och tvåårsavtal har Tomas Pousette SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 5 BORÄNTENYTT JANUARI 11

6 Boräntenytt är ett nyhetsbrev från SBAB. Boräntenytt har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Boräntenytt men ange alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 1 Postadress: Box Stockholm Tel Fax 8-11 Internet: E-post: (Org.nr ) SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER BORÄNTENYTT JANUARI 11

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker ! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Sportlovet 2013. Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Sportlovet 2013. Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013 Sportlovet 2013 Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013 SBAB BANK 22 FEBRUARI 2013 1 SPORTLOVET 2013 Maria Landeborn är privatekonom på SBAB Bank. Telefon: 0766-447 881 Epost: maria.landeborn@sbab.se

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015

Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Sparandet på bankkonton ökade med 5 procent 2014 trots rekordlåga sparräntor. Nästan lika många kvinnor som män öppnade sparkonton hos SBAB en mer jämställd

Läs mer

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Konjunktur och räntor Nummer juni Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Mars2014

Privatekonomiskbarometer Mars2014 Privatekonomiskbarometer Mars2014 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för Mars 2014 Mars månad bjöd på något lägre boräntor. Snitträntan

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 23 mars 2010

Konjunktur och räntor Nummer 1 23 mars 2010 Konjunktur och räntor Nummer 1 3 mars 1 Sidan Konjunkturuppgång utan inflationshot Sidan 3 Var redo för ränteuppgång Sidan 6 Ljusare utsikter för omvärlden Sidan 11 Sverige: Bättre tillväxt men låga löneökningar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april 2012 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april 2012 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Får publiceras omedelbart Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsknaden 27 april - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - De svenska hushållen räknar med dyrare bostadsknad - SKOP:s

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Februari2014

Privatekonomiskbarometer Februari2014 Privatekonomiskbarometer Februari2014 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för Februari 2014 Stiltje på bolånemarknaden under februari.

Läs mer

Bostaden & investeringen del 2

Bostaden & investeringen del 2 Bostaden & investeringen del 2 - Den genomsnittliga bostadsägaren tror sig ha 1,3 miljoner sparat i sin bostad - Framtidens boendekostnader oroar betydligt fler hyresgäster än bostadsägare - Lågt byggande

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Januari2014

Privatekonomiskbarometer Januari2014 Privatekonomiskbarometer Januari2014 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för Januari 2014 Räntan gick ned (i snitt) för 3 månaders

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Bolån. Den 30/6 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,72 procen vilket är 0,01 procentenhet mer än 30/5.

Bolån. Den 30/6 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,72 procen vilket är 0,01 procentenhet mer än 30/5. Bolån Sammanfattning för Juni 2013 Räntan på bolånen har, i snitt, ökat på samtliga bindningstider under juni, med större ökning ju längre bindningstid man väljer. De rörliga (3-mån) bolånen har i snitt

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Augusti2013

Privatekonomiskbarometer Augusti2013 Privatekonomiskbarometer Augusti2013 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för Augusti 2013 Räntan har under augusti, i snitt, minskat

Läs mer

Privatekonomiskbarometer December2013

Privatekonomiskbarometer December2013 Privatekonomiskbarometer December2013 (samtmars-december2013) CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för December 2013 Räntan gick ned

Läs mer

Bolån. Den 31/10 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,67 procentenheter vilket är 0,01 procentenhet lägre än 30/9.

Bolån. Den 31/10 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,67 procentenheter vilket är 0,01 procentenhet lägre än 30/9. Bolån Sammanfattning för Oktober 2013 Räntan gick ned (i snitt) för alla bindningstider under oktober månad efter att ha gått upp i september. 1-årsräntan gick ned med 0,01 procentenheter, 2-årsräntan

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Bolån. Den 31/9 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,68 procentenheter vilket är 0,01 procentenhet högre än 31/8.

Bolån. Den 31/9 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,68 procentenheter vilket är 0,01 procentenhet högre än 31/8. Bolån Sammanfattning för September Räntan gick upp (i snitt) för alla bindningstider under september månad. 1-årsräntan gick upp 0,03 procentenheter, 2-årsräntan gick upp 0,05 procentenheter, 3 års räntan

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Juni 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Juni 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Juni 2011

Läs mer

Bolån. Den 31/5 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,75 procentenheter vilket den även gjorde under mars och april.

Bolån. Den 31/5 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,75 procentenheter vilket den även gjorde under mars och april. Bolån Sammanfattning för Maj 2014 Bolåneräntan sjönk under maj månad för både rörligt bolån och bolån med bindningstid. Snitträntan för rörliga bolån sjönk med 0,02 procentenheter, räntan på bolån med

Läs mer

Privatekonomiskbarometer November2013

Privatekonomiskbarometer November2013 Privatekonomiskbarometer November2013 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för November 2013 Räntan gick ned (i snitt) för alla bindningstider

Läs mer

Bolån. Bolåneräntan är fortsatt lägre för lån med 1-års bindningstid än vad den är för ett rörligt bostadslån.

Bolån. Bolåneräntan är fortsatt lägre för lån med 1-års bindningstid än vad den är för ett rörligt bostadslån. Privatekonomisk barometer Juli 2013 Bolån Sammanfattning för Juli 2013 Räntan har, i snitt, minskat för bolån med rörlig, 1 års och 2 års ränta under juli (0,03, 0,03 respektive 0,01 procentenheter). För

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2015 Krona senaste månaden 0,02% Jämförelseindex senaste månaden -0,04% Krona

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-12

VECKOBREV v.41 okt-12 0 0.001 Veckan som gått Makro 1000 I oktoberupplagan av World Economic Outlook justerar IMF ner sina BNP-prognoser för länderna de flesta av länderna i Europa, däribland Sverige om än marginellt. Trots

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Januari

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Privatekonomiskbarometer Maj2013

Privatekonomiskbarometer Maj2013 Privatekonomiskbarometer Maj2013 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för maj 2013 Räntan på bolånenfortsätter att sjunka. De rörliga

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER

SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER SVENSK PRIVATEKONOMISK BAROMETER Q4 2014 Christina har arbetat på Compricer sedan februari 2012 och hjälper Compricers kunder att spara pengar genom att sprida kunskap om privatekonomi. Christina har en

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Konjunktur och räntor

Konjunktur och räntor Konjunktur och räntor Nummer 4, 27 november 28 I detta nummer Finanskrisen slår hårt och BNP faller i många länder nästa år. I USA och euroområdet minskar BNP med 1,5 respektive,3 procent. Fed sänker styrräntan

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

Mälarenergi. Elavtal för privatkund.

Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi. Elavtal för privatkund. Mälarenergi och elmarknaden. Över 150 år av erfarenhet. Den 3:e april 1861 bildades Gaslysnings Aktiebolaget i Westerås. På den tiden hade företaget fullt upp med att

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. September 2009 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans för bättre räntor. September 2009 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona September

Läs mer

Hushållens ränteförväntningar. Feb mar 13. Sep 12. Sep okt. Nov Dec. apr. 12 jan

Hushållens ränteförväntningar. Feb mar 13. Sep 12. Sep okt. Nov Dec. apr. 12 jan Ekonomirapport från SKOP om, 17 s - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker Inför riksbankens onsdagsmöte - Hushållen räknar med fortsatt låga räntor - Trots negativ reporänta tror många på räntesänkningar - Bara

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Privatekonomiskbarometer April2013

Privatekonomiskbarometer April2013 Privatekonomiskbarometer April2013 CompricerAB ChristinaSöderberg,sparekonom 070-6522883 christina.soderberg@compricer.se Bolån Sammanfattning för April 2013 Räntan på bolånen har, i snitt, under april

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer