Konjunktur och räntor Nummer 1 23 mars 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunktur och räntor Nummer 1 23 mars 2010"

Transkript

1 Konjunktur och räntor Nummer 1 3 mars 1 Sidan Konjunkturuppgång utan inflationshot Sidan 3 Var redo för ränteuppgång Sidan 6 Ljusare utsikter för omvärlden Sidan 11 Sverige: Bättre tillväxt men låga löneökningar Sidan 16 I fokus: Skärpta regler på bolånemarknaden

2 Konjunkturuppgång utan inflationshot Den internationella konjunkturen förbättras något snabbare än vi tidigare räknat med. Trots återhämtningen kommer det att finnas gott om lediga resurser efter raset under finanskrisen. Centralbankerna behöver därför inte hasta med att höja styrräntorna. Risken mot konjunkturuppgången ligger mer på en kraftig uppgång i de långa räntorna. Den internationella konjunkturen har fortsatt att förbättras men utan de stora positiva överraskningar som präglade den första fasen av återhämtningen. Förändringarna i prognoserna för de flesta länder är därför ganska små. För OECD-området har BNP-prognosen för 1 och 11 skrivits upp med, respektive,1 procentenheter, jämfört med konjunkturbedömningen i december. För den svenska ekonomin är uppjusteringen, respektive, procentenheter. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring USA, -, 3,6 3,7 Japan -1, -,1, 1,7 Tyskland 1,3 -, 1,3 1,8 Frankrike,3 -, 1, 1,9 Euroområdet, -,,9 1,8 Storbritannien, -, 1,,3 Sverige -, -,9, 3, OECD, totalt, -3,,,8 Kina 9, 8,7 1, 9, Sverige på mittfältet under finanskrisen Finanskrisen har slagit hårt mot de flesta länder men effekterna skiljer sig en del åt för olika delar av ekonomin. Fallet i hushållens konsumtion från fjärde kvartalet 7 till fjärde kvartalet 9 är nästan 7 procent i Spanien medan konsumtionen ökat med cirka 1 procent i USA och med nästan procent i Frankrike. Exporten har under denna period rasat med hela procent i Italien medan Storbritanniens och USA:s export bara minskat med 9 respektive procent. För den svenska och finska ekonomin är effekterna likartade. Hushållens konsumtion har minskat med 1- procent och exporten har fallit med cirka 16 procent. Trots försvagningen av den svenska kronan mot euron under finanskrisen har den svenska exporten fallit lika mycket som den finska. Hushållens konsumtion och export, procentuell förändring från kvartal 7 till kvartal Hushållens konsumtion - USA Spanien Tyskland UK Euroområdet Sverige Italien Finland Japan Frankrike Export Jämfört med andra länder ligger effekterna på svenska hushålls konsumtion och svensk export i det internationella mittfältet. Mot bakgrund av den gynnsamma utvecklingen av hushållens disponibla inkomster och den svaga kronan kan man tycka att den svenska ekonomin borde ha haft förutsättningar att klara finanskrisen bättre. Risker i återhämtningen Vilka risker kan hota konjunkturuppgången efter finanskrisen? Vi bedömer vi att risken är liten för alltför snabba och kraftiga räntehöjningar från de stora centralbankerna och Riksbanken. Låga löneavtal på den svenska arbetsmarknaden talar för att Riksbanken kan vänta till september med den första räntehöjningen. Vår bedömning är att de långa räntorna kommer att stiga men i ganska lugn takt. En kraftigare uppgång i de långa räntorna än väntat skulle slå hårt mot investeringarna och försvåra den i många länder nödvändiga saneringen av statsfinanserna efter krisen. Prognosen avslutades den mars 1 Internationella förutsättningar Oljepriset, Brent, antas ligga på 8 dollar per fat i slutet av 1 och på 8 dollar per fat i slutet av 11. Växelkursen för dollarn förutsätts under prognosperioden ligga i intervallet 1,3 till 1, mot euron. Kronans växelkurs mot euron antas vara 9,7 i slutet av 1 och 9, i slutet av 11, vilket ger en växelkurs mot dollarn på cirka 7 kronor under 1 och 6,9 under 11. Kronans nominella effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, förstärks med cirka 3 procent från nuvarande nivå på 13 till 1 i slutet av prognosperioden SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 3 MARS 1

3 Var redo för ränteuppgång Vi håller fast vid bedömningen att Riksbankens första höjning av styrräntan sker i september. Därefter kommer regelbundna räntehöjningar att föra upp styrräntan till normalnivån procent i början av 13. Den kortaste bundna boräntan på tre månader har fortfarande en liten fördel gentemot längre bundna boräntor. Fördelen är dock liten, osäker och kan snabbt ätas upp av ändrade regleringar. De sex ledamöterna i Riksbanksdirektionen har inte varit överens om räntebesluten vid de senaste sex räntemötena. Det var drygt ett år sedan ett enhälligt beslut fattades. Detta kan vara en förklaring till att räntemarknadens förväntningar, så som de kan avläsas i marknadsräntorna, inte riktigt legat i linje med Riksbankens prognoser för styrräntan, de så kallade räntebanorna. Efter det senaste räntemötet, den 1 februari, verkar dock Riksbanken och marknaden vara något så när överens om hur den kortsiktiga ränteutvecklingen kommer att se ut. Däremot förväntar sig räntemarknaden att Riksbanken kommer att gå långsammare fram med räntehöjningarna, från sommaren 11 och framåt, än vad Riksbanken räknar med. Styrränteprognoser SBAB:s prognos Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar,, 3, 3,,, 1, 1,, Arbetsmarknaden, avtalsrörelsen och kronan De faktorer som Riksbanken själv pekat ut som kan påverka timingen av räntehöjningarna är arbetsmarknadsbedömningen, avtalsrörelsen och växelkursutvecklingen. Arbetsmarknaden har överlag utvecklats lite gynnsammare än vad de flesta väntat sig, med tanke på hur ekonomin i övrigt utvecklats. En tolkning av detta är att arbetsmarknaden fungerar bättre än tidigare och att Riksbanken därför skulle kunna avvakta längre med räntehöjningarna. Riksbanken lär därför följa arbetsmarknadsstatistiken extra noga under våren och sommaren. Omförhandlingar av flera stora löneavtal pågår under våren. Riksbanken räknar med att löneökningarna totalt, det vill säga avtal plus löneglidning, kommer att ligga kring, procent per år framöver. Skulle avtalen hamna på nivåer som indikerar att de totala löneökningarna kommer att bli högre så behöver styrräntan höjas tidigare och snabbare. Blir lönehöjningarna lägre, vilket avtalen hittills pekar på, så kan styrräntan ligga kvar på, procent lite längre. De senaste veckorna har kronan förstärkts en del. En starkare valuta har en åtstramande effekt på ekonomin. Därför är det möjligt att Riksbanken skulle kunna avvakta med räntehöjningar om kronförstärkningen fortsätter i snabbare takt än väntat. Kronans utveckling gentemot TCW-index Faktisk utveckling Riksbankens prognos , mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-13 Vår prognos av styrräntan ligger närmare Riksbankens huvudscenario än räntemarknadens förväntningar. Finanskrisen har blåst över och vi är på väg ut ur recessionen. Det innebär att Riksbanken måste påbörja normaliseringen av penningpolitiken om inte nya problem ska uppstå. Samtidigt är kapacitetsutnyttjandet lågt, arbetslösheten hög och inflationstrycket obefintligt. Så det finns, i dagsläget, ingen orsak att skynda på räntehöjningarna. Styrräntan höjs den september Riksbankens nästa räntemöten är i april, juni och september. Diskussionerna kommer säkert att vara intensiva i april och juni, men vår sammantagna bedömning är att den första höjningen kommer i september. Tillväxt- och inflationsprognoser ger inte någon klar vägledning när det gäller beslutet vid vilket möte som höjningen kommer. Ur taktisk synvinkel kan det dock vara smart av Riksbanken att vänta till september. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 3 NUMMER 1 3 MARS 1

4 I slutet av juni och i slutet av augusti förfaller två av de tre tolvmånaderslån på 1 miljarder kronor styck som Riksbanken utgav under 9. Genom att vänta till september så kan eventuella effekter av detta vägas in tydligare i räntebeslutet. Om avtalsrörelsen drar ut på tiden, eller generar lägre löneökningar än väntat, så kan det finnas en poäng i att inte röra styrräntan vid april- och julimötet utan avvakta till september då man kommer att ha en klarare bild av var löneavtalen landar. En miss i SCB:s beräkning av fördelningen av hushållens bolån på korta och långa bindningstider har nyligen uppdagats. 1 Rimligtvis betyder detta att Riksbankens bedömning av hur snabbt penningpolitiken slår igenom också måste revideras upp. Detta är också något som stöder vår bild av en avvaktande Riksbank. Finansinspektionens nya bolåneregler väntas träda i kraft den 1 juli och får med största sannolikhet en viss åtstramande effekt. Väntar Riksbanken till september så kan denna åtgärd analyseras och vägas in tydligare i beslutet. Långräntorna stiger efter sommaren De långa marknadsräntorna har legat förhållandevis stabilt de senaste månaderna både i Sverige och i omvärlden. Vi räknar dock med att de svenska långräntorna följer med i den internationella ränteuppgången som är på väg (se mer om den internationella ränteprognosen på sidan 8-1). Fortsatt normalisering efter finanskrisen, avvecklingar av likviditetsstöd och programmen för obligationsköp, räntehöjningar från centralbankerna, starkare konjunktur, ökande offentliga lånebehov samt stigande efterfrågan på långsiktig finansiering från hushåll och företag talar för stigande långräntor i omvärlden framöver. Svenska statsobligationsräntor år år 1 år jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11,,, 3, 3,,, 1, 1,,, Statobligationsräntorna följer med Riksbankshöjningarna och den internationella långräntetrenden upp efter sommaren. I slutet av 1 väntas statsobligationsräntorna vara omkring 1 procentenhet högre än i dagsläget. Uppgången fortsätter under 11, men då väntas de kortare statsobligationsräntorna stiga snabbare än de långa. Oförändrad boränteprognos Våra prognoser för bolåneräntorna är så gott som oförändrade. Utöver Riksbankens styrränta och långa marknadsräntor så påverkas bolåneräntorna av hur riskpremierna på räntemarknaden utvecklas. Riskpremierna har minskat i takt med att finansoron ebbat ut. De senaste månaderna har vissa riskpremier dock ökat lite, förmodligen på grund av oron kring Grekland. Vi räknar med att riskpremierna krymper något under prognosperioden, vilket medför att boräntorna stiger lite mindre än underliggande marknadsräntor. Den kortaste boräntan, med 3 månaders bindningstid, stiger med procentenheter under prognosperioden och når 3,6 procent i slutet av 11. Den bundna tvååriga boräntan stiger lite snabbare och når,9 procent i slutet av 11, vilket är en fördubbling av räntenivån. Uppgången i den femåriga boräntan blir lite mindre och räntenivån stannar på, i slutet av 11. Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider 3 mars 1 Jun 1 Dec 1 Dec 11 3 mån 1,9 1,7, 3,6 år,,9 3,6,9 år,3,3 (-,),7 (-,3), Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt 17 februari anges inom parentes. Normala räntenivåer om tre år För att kunna jämföra bundna boräntor med tremånadersräntan, vid val av bindningstider, krävs prognoser för tremånadersräntan som sträcker sig över hela den bindningstid man tänkt sig. I våra beräkningar räknar vi med att tremånadersräntan, efter 11, fortsätter att stiga till en nivå på drygt procent, vilket motsvarar en styrränta på procent. Denna nivå kan karakteriseras som den normala nivån, det vill säga den nivå räntan ligger på när ekonomin är i balans mellan låg- och högkonjunktur. Långsiktigt bör korträntorna pendla kring denna nivå. Vi gör således inget antagande om att korträntorna fortsätter stiga, efter att denna nivå nåtts i början av Andelen bolån med korta bindningstider har visat sig ligga kring 6 procent och inte procent som tidigare angetts. För nytecknade lån har andelen reviderats upp från 7 till 9 procent. Osäker fördel för tremånadersräntan Trots ränteuppgången så visar beräkningarna att den genomsnittliga räntan med 3 månaders bindningstid SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 3 MARS 1

5 under de närmaste åren blir lägre än nuvarande bundna boräntor på 1- år. Fördelen, som ligger mellan,1 och, procentenheter, är dock så liten att den nästan får anses försumbar i ljuset av den allmänna prognososäkerheten och den osäkerhet som råder kring den framtida regleringen av bolånemarknaden. Utöver reglering av belåningsgrader och amorteringstider (se sidan 16-17) så finns det en pågående diskussion på internationell nivå om bankers kapitalförsörjning och riskhantering som kan resultera i strängare reglering, dyrare finansieringskostnader för bolåneinstituten och högre bolåneräntor. Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta 1 år år 3 år år år,,, 3, 3,,, 1, 1, Tor Borg SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 3 MARS 1

6 Ljusare utsikter för omvärlden Tack vare stora politiska stimulanser så vände den globala konjunkturen uppåt under 9. Vi bedömer att den gynnsamma ekonomiska utvecklingen fortsätter även framöver, trots att stimulanserna rullas tillbaka. Ledig produktionskapacitet, behov av åtstramningar i många länders offentliga finanser och en fortsatt försiktighet bland hushåll och företag väntas dock hålla tillbaka både tillväxt och inflationstryck framöver. Finanskrisen släpper successivt sitt grepp om de finansiella marknaderna. För första gången på nästan tre år uppger nu amerikanska banker att de lättat på lånevillkoren för företagsutlåningen. Även i andra länder har kreditåtstramningen dämpats. Att förtroendet återvänt till finansmarknaderna återspeglas också i att internationella riskpremier ligger kvar på normala nivåer, trots att finansiella problem kvarstår i en del länder och att de stora centralbankerna tydligt annonserat att de flesta åtgärder för att stötta marknaderna kommer att avvecklas under de kommande månaderna. Handels- och produktionstillväxt dämpas De senaste månaderna har vi sett den kraftigaste tillväxten i global handel och industriproduktion på mycket länge. Den kraftiga uppgången är delvis en naturlig följd av att konjunkturnedgången under 8 och början av 9 var så snabb och djup att företagen avvecklade sina lager i snabb takt. Nu när situationen normaliserats så byggs dessa upp igen, vilket ger en kraftig effekt på produktion och handel. Den starka tillväxten beror också på att den sammantagna effekten av alla politiska stimulanser (räntesänkningar, skattesänkningar, subventioner, infrastruktursatsningar och så vidare) varit som allra störst under slutet av 9 och början av 1. Vi räknar med att både handel och produktion fortsätter växa under 1 och 11 men inte i den blixtrande hastighet de växer med för tillfället. Global industriproduktion och varuhandel, tremånadersförändring uppräknad till årstakt Bankernas lånevillkor till företag* USA EMU Sverige Industriproduktion Varuhandel Nettotal 7 kv1 7kv 7 kv3 7 kv 8 kv1 8 kv 8 kv3 8 kv 9 kv1 9 kv 9 kv3 9 kv 1 kv1 * Andelen banker som stramat åt lånevillkoren minus andelen banker som lättat på lånevillkoren Även om mycket på finansmarknaderna verkar ha återvänt till det normala så är det viktigt att komma ihåg att det historiskt ofta tagit lång tid för återhämtningen efter finanskriser. Mycket talar för att det kommer att ta ett tag innan hushåll och företag hittat en ny balans mellan skulder, tillgångar, inkomster och utgifter. Under anpassningstiden kommer större investerings- och konsumtionsbeslut att präglas av en viss försiktighet. De ansträngda statsfinanserna, och behovet av åtstramningar, i flera länder talar också för att återhämtningen kommer att bli utdragen. - Tillväxtländerna regerar Det finns en tydlig skillnad mellan de utvecklade länderna, med USA och EMU i spetsen, och tillväxtländerna, med Kina och Indien i spetsen, både när det gäller hur hårt krisen slagit på industriproduktionen och hur snabb återhämtningen varit. Global industriproduktion, index december 7=1 Utvecklade länder Tillväxtländer jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 jul SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 6 NUMMER 1 3 MARS 1

7 Tillväxtländerna drabbades mindre av finanskrisen. Troligtvis beror detta mycket på att de är mindre integrerade i det internationella finanssystemet. Sammantaget föll industriproduktionen, från topp till botten, med omkring 1 procent i dessa länder, medan fallet i de utvecklade länderna var procent. Återhämtningen har också gått mycket snabbare. I december 9 låg produktionsnivån i de utvecklade länderna 1 procent under den tidigare toppen medan tillväxtländerna redan passerat denna topp och till och med låg procent över. Med tanke på att de eftersläpande effekterna av krisen troligtvis blir mindre och att de offentliga finanserna ser starkare ut i tillväxtländerna så talar det mesta för att de kommer att fortsätta växa snabbare än USA, Europa och Japan framöver. Hushållen tvekar Medan återhämtningen i de delar av industrin som är handelsexponerad kommit förhållandevis långt så släpar vissa andra sektorer efter. I USA har exempelvis tjänstesektorn ännu inte nått ett normalt konjunkturlägre, att döma av enkätundersökningar. Troligtvis hänger detta nära samman med att stämningsläget bland hushållen fortfarande är väldigt nedtryckt. Stämningsläget bland amerikanska hushåll och företag (avvikelse från genomsnitt) åtgärder för att undvika statsfinansiellt kaos. Åtstramningarna i dessa länder kommer att hämma den globala tillväxten. Vi räknar dock med att den ekonomiska återhämtningen blir tillräckligt kraftig för att de större länderna ska kunna undvika offentliga nedskärningar av sådan storlek att tillväxten helt slås ut. EMU håller ihop Bland de mest uppmärksammade länderna med avseende på statsfinanser finns just nu medelhavsländerna och Irland, även kallade PIIGS-länderna. Framför allt är det Grekland som stått i centrum. Galopperande underskott i statens budget i kombination med en svag balans i handeln med omvärlden har medfört kraftigt stigande räntor i Grekland och spekulation om att landet skulle komma att tvingas ut ur EMU. Oron har även drabbat de andra medelhavsländerna och Irland. De presenterade åtstramningspaketen och den beredskap som andra EMU-länder visat att rycka ut till undsättning om det skulle behövas har dock till viss del lugnat finansmarknaderna. Även om det är svårt att sia om politiska skeenden så bedömer vi, med den information vi har i dagsläget, att det inte blir aktuellt med något utträde ur EMU. Med största sannolikhet kommer dock tillväxten i hela Europa att dämpas på grund av åtstramningarna och en ökad försiktighet bland hushåll och företag., 1,, -1, Kreditriskpremier*, Tyskland och PIIGS Tyskland Portugal Italien Irland Grekland Spanien,, 3, 3,, Hushåll Tjänsteföretag Industriföretag -, -3,, 1, 1, Anm. Avvikelsen är beräknad i standardavvikelser från genomsnittet under de senaste femton åren. Vi räknar med att hushållens försiktighetsbeteende kommer att hålla i sig framöver i de flesta länder, vilket visar sig i höga sparkvoter. Låg inflation, låga räntor, stigande tillgångspriser och stabilare arbetsmarknader bör dock ge en viss skjuts åt hushållens konsumtion. Problematiska statsfinanser Den statsfinansiella utvecklingen utgör en stor osäkerhetsfaktor och risk i konjunkturbedömningen. Finanskrisen och den djupa lågkonjunkturen har öppnat upp stora hål i de offentliga kassakistorna. De stora offentliga underskotten kommer att hämma både offentlig och privat konsumtions- och investeringsvilja framöver. Flera mindre länder har tvingats till drastiska -, mar- 9 apr- 9 maj- 9 jun- 9 jul- 9 aug- 9 sep- 9 * Kostnaden för att, genom köp av en kreditdefaultswap, försäkra sig mot betalningsinställelse omräknat till procentenheter. Små förändringar i tillväxtprognoserna Den globala ekonomins utveckling sedan förra prognosen har överlag varit som väntat. Det finns därför ingen anledning att göra några större förändringar i våra prognoser. Den snabba återhämtningen av världshandeln bekräftar vår bild av att den internationella tillväxten har vänt upp och att stimulanserna fått den effekt som vi räknat med. Normaliseringen på finansmarknaderna fortskrider också som väntat. Osäkerheten kring statsfinanserna kvarstår, möjligen har den ökat något i och med händelserna kopplade till Grekland. okt- 9 nov- 9 dec- 9 jan- 1 feb- 1 mar- 1,, SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 7 NUMMER 1 3 MARS 1

8 För USA räknar vi nu med en tillväxt på 3,6 procent i år som följs av en tillväxt på 3,7 procent under 11, vilket är en upprevidering med, respektive,3 procentenhet sedan decemberprognosen. I EMU blir tillväxten,9 procent i år och 1,8 procent nästa år, i princip samma prognos tidigare. I Japan stiger BNP med, procent i år och 1,7 procent under 11, en liten upprevidering. I Kina blir BNP-tillväxten i år 1, procent och 9, procent under 11. Detta är en liten nedrevidering sedan förra prognosen. Internationell BNP-tillväxt (årlig procentuell förändring) Kina (vä skala) USA EMU Japan Prognos Inte mycket inflationstryck Inflationstakten ligger för närvarande i positivt territorium mellan 1 och 3 procent, i de flesta regioner. Detta är en markant uppgång sedan de negativa prisökningstakterna under 9. Mycket av de senaste årens svängningar i inflationen beror dock på oljeprisutvecklingen. Rensat från energipriser så har inflationen varit mycket mer stabil och visar dessutom fortfarande tendenser till att gå ned. Med en ganska återhållsam tillväxt i de utvecklade länderna, ledig produktionskapacitet, både i form av maskiner och arbetskraft, och låga inflationsförväntningar så talar det mesta för att inflationstrycket förblir lågt framöver. Internationell inflation (årlig ökningstakt, KPI) USA EMU Japan Kina Prognos Vi räknar, precis som i förra prognosen, med att råvarupriserna stiger en del under prognosperioden. Oljepriset väntas ligga kring 8 US-dollar per fat i slutet av 1 och 8 US-dollar per fat i slutet av 11. US-dollarn väntas stärkas, framför allt mot den japanska Yenen. Detta dämpar den importerade inflationen i USA men driver på den i andra länder. I USA kommer inflationen att ligga ganska stabilt kring procent, inflationstakten dämpas något under 1 för att därefter stiga under 11. I EMU väntas inflationen sakta stiga från omkring 1 procent i början av 1 till 1, procent i slutet av 11. I Japan, där man haft problem med deflation under lång tid, väntas prisökningarna successivt öka. Det dröjer dock till slutet av 11 innan inflationen kryper över nollstrecket. I Kina har utvecklingen av råvaru- och livsmedelspriser större effekt än i andra regioner. Därför väntas inflationen ligga kring 3 procent både i år och nästa år. Långsam åtstramning av centralbankerna Stora räntesänkningar, åtgärder för att stödja likviditet i marknaden och värdepappersköp för att hålla nere långa räntor har varit en del av krispolitiken i de flesta länder. Vissa av likviditetsåtgärderna har redan kunnat avvecklas när finansmarknaderna har repat sig. Andra åtgärder rullar på men vi räknar med att huvuddelen av de marknadsstödjande åtgärderna kommer att vara avslutade inom de närmsta månaderna. Programmen för obligationsköp kommer också att avslutas under de närmaste månaderna, precis som planerat. Däremot kan det nog dröja innan centralbankerna börjar avyttra sina obligationsinnehav. Centralbankernas styrräntor USA EMU Japan Prognos Så länge ekonomierna präglas av stora mängder ledig produktionskapacitet, låga inflationsförväntningar och en viss grad av baksmälla från finanskrisen så lär inte centralbankerna ha allt för bråttom med att normalisera räntenivåerna. Vi räknar med att man först vill vänta och se vilka effekterna blir av att likviditetsstödet och obligationsköpen avvecklas, innan man börjar höja styrräntorna. De första styrräntehöjningarna bör därför komma under hösten och följas av ganska måttliga höjningar därefter. I slutet av 1 har styrräntan i USA nått,7 procent, i EMU 1, procent medan Japan ligger kvar med nollränta. Under 11 fortsätter normalise SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 8 NUMMER 1 3 MARS 1

9 ringen av penningpolitiken och styrräntorna slutar året på, procent i både EMU och USA och på, procent i Japan. Många faktorer påverkar långräntorna De korta marknadsräntorna styrs till stor del av centralbankernas styrräntor och vilka förväntningar som räntemarknaden har gällande styrräntorna. De längre marknadsräntorna styrs också, till viss del, av förväntningar om centralbankernas agerande. Långa räntor påverkas även av hur de långsiktiga inflationsförväntningarna ser ut, hur stark den ekonomiska tillväxten i ekonomierna är och hur stark den väntas bli framöver samt av hur stort behovet av längre lån är bland hushåll, företag och offentliga myndigheter. Kortsiktigt kan även långa räntor påverkas av utvecklingen på andra finansmarknader, så som aktiemarknader, valutamarknader och råvarumarknader. Finansmarknadsaktörerna vilja/benägenhet att placera i riskabla tillgångar är också en viktig faktor för ränteutvecklingen. Femåriga statsobligationsräntor USA Tyskland Oljepriset når 1 US-dollar/fat Lehman-kraschen Börserna bottnar En titt på utvecklingen av de femåriga statsobligationsräntorna visar att de legat förhållandevis stabilt kring -, procent i både Tyskland och USA under det senaste halvåret. Stigande tillväxt, ljusare tillväxtutsikter och lite högre långsiktiga inflationsförväntningar har, i kombination med börsuppgången och en ökad riskaptit hos marknadsaktörerna, pressat upp räntorna. Stora underskott i statsfinanserna har också verkat på uppsidan. Dessa faktorer har dock motverkats av att centralbankernas likviditetsstöd och obligationsköp har skapat efterfrågan på långa räntebärande tillgångar. En annan viktig faktor som hållit ner de långa räntorna är utvecklingen av den privata skuldsättningen. Samtidigt som många länders regeringar lånar pengar som aldrig förr så är det många hushåll och företag som drar ned sin skuldsättning till följd av ett ökat försiktighetsbeteende i kölvattnet av finanskrisen. I USA har neddragningen av den privata skuldsättningen varit betydligt större än ökningen av det offentliga lånebehovet under 9. Vi räknar dock med att,,,, 3, 3,,, 1, 1, skuldsättningen börjar öka igen under 1, om än i ganska långsam takt. Kvartalsvis förändring i skuldsättning, USA, uppräknat till årstakt Privat Offentlig Totalt Mrd USD kv1 1 kv1 kv1 3 kv1 kv 1 kv 1 6 kv1 7 kv1 8 kv1 9kv Låga inflationsförväntningar Ett sätt att analysera långa räntor är att dela in dem i realräntor (räntor exklusive inflation) och inflationsförväntningar och förklara dessa delar var för sig. En enkel statistisk förklaringsmodell där vi låter de femåriga inflationsförväntningarna i USA styras av den historiska inflationsutvecklingen och förändringar i oljepriset, kan förklara mer än hälften av förändringarna i förväntningarna. Om våra inflations- och oljeprisprognoser slår in så bör de femåriga inflationsförväntningarna, enligt modellen, gå ned något från dagens nivåer kring procent och ligga kring 1, procent under resten av 1 och 11, väl under de nivåer som var vanliga innan finanskrisen. Femåriga inflationsförväntningar, USA Förväntningar beräknade utifrån realobligationer Modell byggd på historisk inflation och oljeprisförändringar , 3,,, 1, 1,,, -, -1, -1, -, Stigande realränta Den reala delen av den amerikanska femårsräntan kan förklaras ganska bra av BNP-tillväxten, korträntan (Federal Reserves styrränta) och lånebehovet. Våra prognoser om starkare BNP-tillväxt, stigande kortränta och ett ökat lånebehov kommer, om de historiskt skattade sambanden håller, att driva upp den reala femårsräntan ganska snabbt under resten av 1, från dagens mycket låga nivå på, procent till procent i slutet av 1. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 9 NUMMER 1 3 MARS 1

10 Femårig real statsobligationsränta, USA Femåriga statsobligationsräntor Real ränta Modell byggd på tillväxt, real kortränta och skuldsättning,,, 3, 3, Prognos,,,,, 3, , 1, 1,,, USA Tyskland Sverige ,,, 1, Vår samlade bedömning är att internationella långräntor snart bör börja klättra uppåt, men att uppgången initialt kommer att ske i ganska lugn takt. Efter sommaren kan uppgången komma att accelerera något när centralbankerna avslutat de flesta av stödåtgärderna och de första styrräntehöjningarna börjar komma. Femåriga statsobligationsräntor i Tyskland och USA väntas ligga kring 3, procent vid slutet av 1. Därefter stiger amerikanska räntan till,7 procent i slutet av 11 medan den tyska uppgången stannar vid,3 procent. Tor Borg SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 3 MARS 1

11 Bättre tillväxt men låga löneökningar Lyftet i svensk ekonomi efter finanskrisen inleds i år. BNP växer med, procent 1 och med 3, procent 11. Arbetsmarknaden släpar emellertid efter och det dröjer till början av nästa år innan sysselsättningen börjar öka. Låga löneökningar håller nere Inflationstrycket och den underliggande inflationen faller till 1, procent under nästa år. Den svenska ekonomin väntar fortfarande på det stora lyftet efter finanskrisen. Under fjärde kvartalet förra året var BNP svagare än väntat och minskade med,6 procent från tredje kvartalet efter att ha varit i stort sett oförändrad under andra och tredje kvartalet. Den svenska ekonomin går därmed in i 1 med att negativt överhäng för BNP på, procentenheter. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring Hushållens konsumtion -, -,8 1,7,6 Offentlig konsumtion 1,,1 1,,8 Fasta investeringar,6-1,3,3, Lagerinvesteringar 1) -,6-1,,9,3 Export 1,8-1,,8,9 Import 3, -13,,3 6, BNP -, -,9, 3, BNP, kalenderkorrigerad -, -,7, 3,1 1) Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter. Fallet i BNP med sammanlagt procent 8-9 innebär att kapacitetsutnyttjandet fortsätter att vara mycket lågt under prognosperioden. Arbetslösheten fortsätter att stiga och inflationstrycket kommer att vara lågt. BNP-prognosen justeras upp Statistiken hittills för första kvartalet i år och fortsatta positiva enkäter till företag och hushåll tyder emellertid på att BNP-tillväxten börjar ta fart. Vi räknar med att konjunkturen förbättras ytterligare under de kommande kvartalen och att fallet i BNP med,9 procent förra året förbyts till en tillväxt i år med, procent. Under nästa år bedömer vi att BNP-tillväxten accelererar till 3 procent. Det innebär att vi justerar upp BNPprognosen för 1 och 11 med, respektive, procentenheter. BNP, utfall och prognos Genomsnitt Prognos - uell volymförändring Uppjusteringen av BNP-prognosen för i år beror framför allt på att investeringarna inte väntas falla lika mycket som tidigare och att nettoexporten väntas ge ett större positivt bidrag. När det gäller upprevideringen av BNP-prognosen för nästa år är det främst vår syn på hushållens konsumtion och investeringarna som blivit mer positiv Hushållens sparande minskar nästa år Hushållens konsumtion har ökat under de tre senaste kvartalen men föll ändå med,8 procent under 9 på grund av den kraftiga nedgången under loppet av 8. Trots att antalet arbetade timmar minskade med,6 procent så ökade hushållens reala disponibla inkomst med,1 procent under förra året. Lönerna hölls uppe av treårsavtalet och jobbskatteavdraget bidrog också till inkomstökningen. Hushållens konsumtion och disponibel inkomst Disponibel inkomst (vänster) Konsumtion (vänster) Sparkvot Prognos Konsumtionen ökade således mindre än inkomsterna och hushållens totala sparkvot steg därmed till 13,9 procent medan det egna finansiella sparandet steg till 6, procent av disponibla inkomsten. Hushållen har byggt upp en finansiell buffert men vi tror att man kommer att vara försiktig med att använda den. Vår bedömning är att konsumtionen i år ökar i ungefär samma takt som disponibla inkomsten, det vill säga med knappt procent. Vi räknar med att det är först SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 11 NUMMER 1 3 MARS 1

12 under nästa år som hushållen drar ner på sparandet och låter konsumtionen öka med,6 procent medan disponibla inkomsten bara växer med 1,3 procent. Hushållens finansiella sparkvot, där sparande i tjänste- och premiepensioner samt realt sparande i bostäder räknas bort, kommer då att ligga på cirka procent i slutet av prognosperioden. Det är betydligt högre än det långsiktiga genomsnittet och kan tolkas som en kvardröjande försiktighet efter finanskrisen. Hushållens sparande i relation till disponibel inkomst Sparande inkl tjänste- och premiepensioner Sparande exkl tjänste- och premiepensioner Finansiellt sparande exkl tjänste- och premiepensioner Realt sparande av disponibel inkomst * 9* 11 Investeringarna vänder upp Investeringarna har varit ett sänke under finanskrisen och under förra året minskade de med drygt 1 procent. Den senaste investeringsenkäten var emellertid oväntat positiv, särskilt för industrin där planerna tyder på en ökning i år med procent. Vi är något försiktigare och räknar med oförändrade industriinvesteringar i år men de positiva tongångarna i investeringsenkäten har ändå bidragit till att prognosen för de totala investeringarna reviderats upp. Även för nästa år räknar vi med att ökningen av investeringarna blir starkare än vi tidigare prognostiserat. 1 1 men det kan inte uteslutas att uppgången i bostadsbyggandet blir ännu snabbare. Bättre efterfrågan lyfter exporten Exporten av varor och tjänster fortsatte att minska under varje kvartal förra året. Industrins orderingång från exportmarknaden vände emellertid upp under andra halvåret. Förbättringen av den internationella efterfrågan bör märkas på exporten redan under första kvartalet i år. För 1 som helhet räknar vi med att exporten ökar med cirka procent. Under nästa år förstärks den internationella marknadstillväxten ytterligare och svensk export ökar då med cirka 6 procent. Kronan har förstärkts kraftigt från det mycket svaga läget under finanskrisen. Vi räknar med att kronan, mätt med TCW-index, apprecierar ytterligare med cirka 3 procent under prognosperioden. Fördröjda effekter av den tidigare svaga kronan bidrar till att svensk export växer något snabbare än marknadstillväxten i år men under nästa år medför förstärkningen av kronan att svensk export ökar något långsammare än marknadstillväxten. Export och import av varor och tjänster Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster Påbörjade lägenheter Småhus Flerbostadshus Tusental lägenheter 3 3 Importen har ungefär samma profil som exporten under prognosperioden. Överskottet i utrikeshandeln i utgångsläget medför emellertid att nettoexporten ger ett positivt bidrag till BNP-tillväxten som växer till en halv procentenhet under nästa år Osäkerheten om investeringsutvecklingen är emellertid fortfarande stor och det gäller inte minst bostadsbyggandet. Förra året påbörjades bara byggande av cirka 1 lägenheter, vilket var den lägsta nivån sedan Uppgången i bostadspriserna och en bättre konjunktur talar dock för att bostadsbyggandet kommer att stiga. Vår prognos är att det ökar till en årstakt på lägenheter under prognosperioden 1 1 Uppgången i sysselsättningen dröjer Trots den överraskande positiva utvecklingen av sysselsättningen under andra halvåret i fjol håller vi fast vid prognosen om att det dröjer till början av nästa år innan sysselsättningen börjar öka. Det är framför allt en snabb ökning av arbetsproduktiviteten som medför att vändningen av sysselsättningen dröjer. Produktiviteten ökade under fjärde kvartalet förra året efter att fallit 11 kvartal i rad. Vi räknar med att uppgången i produktiviteten kommer att vara stark under hela prognosperioden och att den för hela ekonomin ökar med 3, procent i år och med 3, procent nästa år. Ökningen av produktiviteten medför att det dröjer till början av SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 3 MARS 1

13 nästa år innan BNP-tillväxten är så pass stark att sysselsättningen börjar öka. Arbetskraft och sysselsättning, säsongrensat Arbetskraft Sysselsatta Prognos jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 Tusental Antagandet om återhämtningen i produktiviteten är ändå ganska försiktigt. Trots produktivitetsökningen på cirka 3 procent både 1 och 11 så är produktivitetsnivån i slutet av prognosperioden ändå 8 procent lägre än den trendmässiga nivån om produktiviteten ökat med procent, som är genomsnittet för perioden Utbudet av arbetskraft hölls under förra året tillbaka när de arbetsmarknadspolitiska programmen ökade i omfattning. Vår bedömning är att denna dämpande effekt blir ännu större i år innan den ebbar ut under nästa år när vi antar att de arbetsmarknadspolitiska satsningarna börjar dras ner. Arbetsmarknadspolitiken bidrar till att den öppna arbetslösheten bara stiger till 8,9 procent i år. Under nästa år fortsätter emellertid den öppna arbetslösheten att stiga till 9, procent. Vi förutsätter då att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program ökar från 17 förra året till 19 i år för att sedan dras ner till 18 nästa år. En större omfattning av åtgärderna ger en lägre öppen arbetslöshet men också en större risk för inlåsningseffekter i en uppåtgående konjunktur. Baktungt löneavtal för tjänstemännen Det blev tjänstemännen inom industrin som först träffade ett avtal i årets löneförhandlingar. Avtalet, som omfattar cirka 13 tjänstemän, innebär att samordningen mellan arbetare och tjänstemän på den fackliga sidan bröts. Frågan är då om avtalet för industritjänstemännen kan bli normen i den här avtalsrörelsen på det sätt som det är tänkt att den konkurrensutsatta industrin ska vara. Vår bedömning är att mycket talar för att andra avtal kommer att hamna i trakten av det som träffats för tjänstemännen. Det träffade avtalet är på 18 månader, från den 1 april 1 till den 3 september 11. Det är således ett kortare avtal än de treåriga avtalsperioder som varit vanliga tidigare. Löneavtalet är också baktungt genom att lönerna höjs mindre i början av perioden och mer i slutet av perioden. Huvuddragen i avtalet är att lönerna höjs med,7 procent den 1 juni 1 och med 1, procent den 1 juni 11. Det finns också en överenskommelse om att lönerna ska höjas med, procent under tolvmånadersperioden från juni 1 till juni 11. Till detta kommer, procent per år som satsas på kompetensutveckling, vilket påverkar arbetskostnaden men inte lönen. Vad ger då avtalet när det räknas om till årlig löneutveckling? För i år handlar det om en avtalsmässig löneökning på cirka,7 procent och för nästa år cirka 1,6 procent. Löneökningen med, procent har då antagits fördelas ut jämnt under tolvmånadersperioden. Vi har också antagit att lönerna höjs med, procent den 1 oktober 11 när avtalet löper ut. För hela ekonomin lär de avtalsmässiga löneökningarna hamna högre än för tjänstemannaavtalet på grund av olika slags låglönesatsningar. Det kan handla om en kvarts procentenhets påslag, vilket skulle innebära att de avtalsmässiga löneökningarna för hela ekonomin blir cirka,9 procent i år och 1,8 procent nästa år. Löneökningarna utöver avtal i hela ekonomin har under de senaste 1 åren i genomsnitt varit 1, procentenheter. Den höga arbetslösheten talar för att löneglidningen blir lägre än vanligt under de två kommande åren. Vi räknar med att löneglidningen stannar vid,6 procent i år och,7 procent nästa år. Totalt skulle då lönerna i hela ekonomin öka med 1, procent i år och med, procent nästa år. Löneökningar totalt och enligt avtal i hela ekonomin Total löneökning Avtalad löneökning Vi har tidigare räknat med löneökningar på 1,8 procent i år och 1,9 procent nästa år. Genomsnittet för tvåårsperioden ser således att bli något högre men framför allt blir profilen annorlunda med lägre löneökningar än väntat i år men högre än väntat nästa år. Med en produktivitetsökning på drygt 3 procent per år kommer produktiviteten att öka snabbare än arbetskostnaderna och arbetskraftskostnaden per producerad enhet faller med cirka 1 procent både 1 och 11. Nedgången håller tillbaka inflationstrycket och kompenserar till viss del för den kraftigt SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 13 NUMMER 1 3 MARS 1

14 stigande arbetskraftskostnaden per producerad enhet 7-9. Arbetskostnad, produktivitet och enhetsarbetskostnad Arbetskostnad Produktivitet Enhetsarbetskostnad Inflation KPIF hyreshöjning på 1,3 procent. Hyreshöjningarna för hela bostadsmarknaden brukar dock hamna högre och vi räknar med en ökning med cirka 1, procent, vilket bidrar till en nedväxling av inflationstakten med, procentenheter. Med ett högre ränteläge inför nästa års hyresförhandlingar tror vi att hyreshöjningarna stiger till cirka, procent, vilket då drar upp KPItakten med,1 procentenheter. SBAB:s och Riksbankens prognos av underliggande inflation, KPIF Utfall SBAB prognos Riksbanken prognos, 3, 3,, Underliggande inflationen dämpas Fallande arbetskostnader per producerad enhet talar för ett lågt inhemskt inflationstryck. Vi räknar också med att kronan kommer att förstärkas ytterligare med cirka 3 procent till slutet av prognosperioden. Det skulle då innebära att priserna på importerade konsumtionsvaror i producentledet faller med drygt procent i år och är i stort sett oförändrade nästa år. Inflationsprognosen påverkas i hög grad av oljeprisets utveckling. Vi håller fast vid prognosen om ett oljepris på 8 dollar per fat i slutet av 1 och 8 dollar per fat i slutet av 11, vilket är inom OPECländernas önskade prisintervall på 7-8 dollar per fat. Bensinpriset kommer då under nästa år att ligga strax över 13 kronor per liter. Bensinpris 9 oktan och rörligt elpris 13, 13, 1, 1, 11, 11, 1, Bensin 9 oktan (vänster) Rörligt elpris Kronor/liter Kronor/kWh Det höga elpriset under januari och februari har fallit tillbaka i mars och ger därmed bara en kortvarig effekt på inflationstakten. Prognosen för elpriset, som baseras på kraftbörsen Nord Pools terminspriser, innebär att det rörliga elpriset når en topp på drygt 1,1 kronor per KWh i år för att sedan falla till ett genomsnitt på cirka 1 krona per KWh nästa år. Hyrorna är en annan betydelsefull post i konsumentprisindex (KPI), som svarar för 13 procent av totala vikten. För de avtal som de allmännyttiga bostadsföretagen träffat ligger årets genomsnittliga 1,1 1,1 1, 1,,9,9,8,8,7,7 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-1 Sammantaget räknar vi med att den underliggande inflationstakten, KPIF, sjunker från,7 procent i början av året till cirka procent i slutet av året. Under 11 ligger den underliggande inflationstakten kring 1, procent för att sedan stiga till cirka procent under 1. Vår prognos för den underliggande inflationen ligger mycket nära Riksbankens bedömning. Inflation (KPI) och underliggande inflation (KPIF) Inflation (KPI) Inflationsmål Underliggande inflation (KPIF) Prognos 1 mån Variationen i inflationstakten, mätt med KPI, blir betydligt större eftersom den påverkas av ränteutvecklingen som ger ett negativt bidrag på drygt en procentenhet i år men ett lika stort positivt bidrag 11 när Riksbanken drar upp styrräntan. Sommaren 11 når inflationstakten upp till målet på procent och under senare delen av 11 skjuter KPI-takten över inflationsmålet på grund av Riksbankens antagna höjningar av styrräntan., 1, 1,, SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 3 MARS 1

15 Nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges Timlön,3 3, 1,, Produktivitet -1, -, 3, 3, Enhetsarbetskostnad,8, -1,6 -, KPI, årsgenomsnitt 3, -,3,9,1 KPIF, årsgenomsnitt,7 1,9,1 1, Real disponibel inkomst,7,1 1,8 1,3 Sparkvot, nivå 1) 11,6 13,9 1, 13,1 Sysselsättning 1,1 -,1-1,, Arbetslöshet, procent 6, 8,3 8,9 9, Industriproduktion -3, -19,3,, 1) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Styrräntan ligger kvar på, procent till hösten 1. Därefter höjs den med, procentenheter vid varje räntemöte och når upp till, procent i slutet av 11. Finanspolitiken. Transfereringarna till hushållen antas öka med miljarder 1 och med ytterligare 1 miljard 11. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas öka från 17 9 till 19 i år och dras sedan ner till 18 nästa år. Till det kommer nystartsjobb som beräknas omfatta drygt personer. Tomas Pousette SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 3 MARS 1

16 Skärpta regler på bolånemarknaden Det är troligt att villkoren kommer att skärpas för bolån med höga belåningsgrader. Högre ränta och krav på amorteringar kan komma redan den 1 juli i år. För den som har hög belåningsgrad kan det vara läge att välja längre bindningstider innan de eventuella regeländringarna träder i kraft. Vill man inte amortera på bolånet bör man istället spara på annat sätt. Hur ska vi kunna förbättra skyddet mot finansiella kriser? Frågan är naturlig efter den dramatiska utvecklingen under den senaste finanskrisen. Ett av de områden som kommit i fokus i den svenska ekonomin är bolånemarknaden där initiativ har kommit från flera olika håll. Riksbanken har tillsatt en utredning om riskerna på den svenska bostadsmarknaden. Utredningen förväntas vara klar i januari 11. Finansinspektionen överväger att besluta om en begränsning av belåningsgraden för bostadslån. En begränsning inom intervallet 7-9 procent diskuteras, som föreslås träda i kraft redan den 1 juli 1. Även om vi inte vet hur reglerna kommer att förändras, så finns det skäl att fundera över hur olika scenarier kan komma att påverka bolånemarknaden. Begränsning av belåningsgraden En begränsning av belåningsgraden innebär att man bara kan låna upp till den fastställda procentsatsen med bostadsfastighet eller bostadsrätt som säkerhet. Behöver man låna utöver den fastställda belåningsgraden blir det således i form av lån utan pant i bostaden, vilket brukar kallas för topplån. För topplån blir därför räntan högre än för bottenlån. I Finansinspektionens studie av bolånemarknaden hösten 9 var den genomsnittliga räntan på topplån ungefär 1 procentenhet högre än på bottenlån. Om vi utgår från att skillnaden mellan räntan på topplån och bottenlån är 1 procentenhet, så innebär en reducering av belåningsgraden med procentenheter att boräntan före skatt ökar med, procentenheter för de bolån som berörs fullt ut av begränsningen. Finansinspektionen har i en stickprovsundersökning funnit att 1 procent av nya låntagare hade en belåningsgrad över 9 procent och för en tredjedel var belåningsgraden över 8 procent. Vi utgår från att ingen har en belåningsgrad över 9 procent och att de cirka procent av låntagarna som har en belåningsgrad i intervallet 8-9 procent är jämnt fördelade, samt att ytterligare 1 procent av låntagarna har en belåningsgrad på 7-8 procent. Effekt på boräntan av förändring i belåningsgrad för bottenlån Nuvarande belåningsgrad Andel låntagare Högsta tillåtna belåningsgrad för lån med säkerhet i bostaden 9 % 8 % 8 % 7 % 9-9 % 1,,1,1, 8-9 % 1,,,1,1 8-8 % 1,,,,1 7-8 % 1,,,, -7 % 8,,,, Totalt 1,1,,3, Om den högsta tillåtna belåningsgraden blir 9 procent, så påverkas bara de 1 procent av låntagarna som har en belåningsgrad över 9 procent. De får betala 1 procentenhet högre ränta på den överskjutande delen, vilket ger en ökad ränta med, procentenheter. För låntagarkollektivet som helhet blir effekten försumbar; boräntan ökar bara med,1 procentenheter. Sätts den högsta tillåtna belåningsgraden istället till 7 procent, så är det betydligt fler låntagare som berörs, procent, och ränteeffekten blir följaktligen större. För låntagare med en belåningsgrad på 9 procent ökar räntan med, procentenheter, vilket ungefär motsvarar en höjning av styrräntan med, procentenheter. Totalt ökar räntan med, procentenheter för låntagarkollektivet. Även om belåningsgraden sänks till 7 procent blir således effekten för hela låntagarkollektivet marginell. Krav på ökade amorteringar Hur stor blir då effekten av ökade krav på amortering för bolån med hög belåningsgrad? Vi antar, som ett räkneexempel, att det införs ett krav på amortering för en belåningsgrad över 7 procent, att amorteringen är rak och att amorteringstiden högst får vara 1 år. För ett lån på 1 miljon kronor som för närvarande är amorteringsfritt med en belåningsgrad på 9 procent i utgångsläget, kommer det att krävas en amortering på kronor per år. Amorteringen motsvarar en ökad ränta med procentenheter före skatt och en ökad ränta på 3 procentenheter när hänsyn tas till att ränteutgifter är avdragsgilla till 3 procent. Effekten av ett krav på amorteringar är således betydligt större än effekten av förändrade belåningsgrader för bottenlån. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 16 NUMMER 1 3 MARS 1

17 I praktiken kommer emellertid effekten av krav på amorteringar att bli betydligt mindre eftersom de flesta bolåneinstitut redan idag kräver att man ska amortera på lånet om belåningsgraden är hög. Effekt av krav på amortering för belåningsgrad över 7 procent för ett lån på 1 miljon kronor Nuvarande belåningsgrad Andel låntagare Högsta tillåtna belåningsgrad för amorteringsfrihet 9 % 8 % 8 % 7 % 9-9 % % % % 1-7 % 8 Totalt 1 Amortering på bostadslån är en form av sparande och effekten av striktare regler för amorteringar blir således beroende av hur låntagarna gör med sitt övriga sparande. Av Riksbankens senaste Stabilitetsrapport, 9:, framgår att höga inkomster, höga skulder och stora finansiella tillgångar hänger ihop. Den femtedel av hushållen som har de högsta inkomsterna svarar för 7 procent av de totala skulderna och har 39 procent av de totala finansiella tillgångarna. Den femtedel av hushållen som har de näst högsta inkomsterna svarar för procent av de totala skulderna och 1 procent av finansiella tillgångarna. För hushållssektorn totalt är de finansiella tillgångarna, exklusive kollektivt försäkringssparande, cirka procent större än de finansiella skulderna. Andelen skulder och tillgångar som hålls av skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper Andel totala skulder Andel finansiella tillgångar Andel reala tillgångar Inkomstgrupp 1 Inkomstgrupp Inkomstgrupp 3 Inkomstgrupp Inkomstgrupp Det verkar således troligt att om kravet på amorteringar ökar, så kommer hushållen att dra ner på sitt övriga sparande i räntepapper, aktier, fonder och individuellt försäkringssparande. Nettoeffekten av ett ökat krav på amorteringar lär därför bli betydligt mindre än bruttoeffekten Liten effekt på bostadspriserna Begränsningar i belåningsgraden för bottenlån kommer att ge en högre ränta för låntagarna. Eftersom skillnaden mellan räntan på topplån och bottenlån är liten blir dock effekten marginell för låntagarkollektivet som helhet. Även för låntagare med hög belåningsgrad blir ränteeffekten av begränsningar i belåningsgraden ganska liten. Effekten motsvarar som mest en extra höjning av styrräntan med, procentenheter. Krav på amorteringar över en viss belåningsgrad ger betydligt större effekter än begränsningen av bottenlån. Effekten av krav på ökade amorteringar mildras dock av att bolåneinstitut ofta redan har krav på amortering vid höga belåningsgrader och av att hushållen har möjlighet att dra ner på sitt övriga finansiella sparande. Risken för att de striktare regler på bolånemarknaden som nu diskuteras skulle trycka ner bostadspriserna kraftigt framstår som liten. Då lär Riksbankens kommande räntehöjningar bita betydligt hårdare. Regeländringar kan komma 1 juli Vår bedömning är att det för närvarande är en ovanligt liten fördel för boräntan med den kortaste bindningstiden på tre månader jämfört med längre bundna boräntor (se sidan -). Den prognostiserade genomsnittliga tremånadersräntan under de kommande 1- åren är,1-, procentenheter lägre än nuvarande bundna boräntor med motsvarande bindningstid. Den stora osäkerhet som alltid finns i ränteprognoser innebär att det, enligt vår bedömning, väger i stort sett jämnt mellan tremånadersräntan och längre bundna boräntor. För den som har en hög belåningsgrad och inte vill att bolånet ska påverkas av eventuella kommande regeländringar kan det därför vara läge att välja långa bindningstider innan regeländringarna införs, vilket föreslås bli den 1 juli i år. Väljer man en bindningstid på till exempel år, så dröjer det till 1 innan eventuella nya villkor påverkar bolånet. Ett eget sparande är något positivt oavsett om det sker genom amorteringar på bolån eller på annat sätt. Den som har en hög belåningsgrad och väljer längre bindningstider innan den 1 juli för att slippa amorteringar bör således istället bygga upp ett sparande på frivillig väg.. Tomas Pousette SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 17 NUMMER 1 3 MARS 1

18 SBAB:s konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 1 Postadress: Box Stockholm Tel Fax Internet: E-post: (Org.nr ) SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 18 NUMMER 1 3 MARS 1

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Konjunktur och räntor Nummer juni Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Konjunktur och räntor

Konjunktur och räntor Konjunktur och räntor Nummer 4, 27 november 28 I detta nummer Finanskrisen slår hårt och BNP faller i många länder nästa år. I USA och euroområdet minskar BNP med 1,5 respektive,3 procent. Fed sänker styrräntan

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 4 n 14 augusti 2006 Konjunkturbrevet i korthet n Internationella konjunkturen robust men sårbar. n USA-ekonomin kyls av. Svår riskavvägning för Fed. n Konjunkturen

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer