Nummer AstmaNy besöker Stenstorps VC, del 1. Sprider kunskap om KOL bland allmänheten. Intressanta tankar och rön från EACCI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nummer 3 2007. AstmaNy besöker Stenstorps VC, del 1. Sprider kunskap om KOL bland allmänheten. Intressanta tankar och rön från EACCI"

Transkript

1 Nummer Sprider kunskap om KOL bland allmänheten sidan 3 Intressanta tankar och rön från EACCI sidan 4 Tema screening lönande bland rökare sidan 8 Studerar KOL i primärvården sidan 9 & AstmaNy besöker Stenstorps VC, del 1 sidan 6 Nyhetsbrev från AstraZeneca Sverige

2 Foto: Peter Knutson Nyhetsbrev från AstraZeneca Sverige AB Terapiområde andningsvägar Södertälje Telefon Fax e-post webbplatser Redaktör/layout Rehnskrivet i Väst AB Redaktion Anette Jansson Marie Lindberg Ansvarig utgivare Anette Jansson Tryck Elanders i Malmö Följande, av AstraZeneca Sverige AB, ägda varumärken i detta nummer är registrerade hos Svenska Patent- och registreringsverket och/eller hos utländska patentverk: Bricanyl, Pulmicort, Rhinocort, Oxis, Symbicort, Symbicort Singelterapi, Turbuhaler, AstmaKOL-Akademien Försändelsen är utsänd med stöd av uppgifter ur Hälso & Sjukvårdens Adressregister, HSAR, av AstraZeneca AB, som är anslutet till Integritetsskyddsprogrammet för HSAR. Ytterligare information erhålls av Cegedim AB, Tema screening Temat för detta nummer av AstmaNytt är screening. Screening av såväl underbehandlade astmapatienter, som av odiagnostiserade KOL-patienter. På sidan 6 kan ni läsa om vårdcentralen i Stenstorp i Skaraborg. Där har astmakol-mottagningen beslutat att kalla alla de patienter som idag står på inhalationssteroider för att se hur de mår. Som hjälp använder de ALMA och ALVA, som många av er säkert redan känner till. Målet är förstås att ge patienterna den behandling de behöver. För sköterskan Ylva Ringhede är det också ett sätt att snabbt få en bättre kännedom om patienterna på den vårdcentral där hon nu jobbat ett år. Många känner säkert igen sig i känslan av att de flesta astmapatienterna bara hörs av per telefon när Spalten det är dags att förnya recept. Det ska bli spännande att följa upp resultaten från Stenstorp i ett kommande nummer. I ett annat reportage får ni möta Georgios Stratelis, allmänläkare i Motala. Han doktorerar inom området screening av odiagnostiserade KOL-patienter. För hans del var ett inledande problem att hitta sina patienter. I och med att de var odiagnostiserade, så var han tvungen att gå ut till allmänheten via annonser. Resultatet av hans forskning kan ni läsa mer om på sidan 8. På sidan 4 bjuder vi på ett axplock från EACCI:s kongress. Denna stora europeiska kongress om allergi och astma hölls i år för 26:e gången. Vi var på plats i Göteborg. Hoppas a läsningen är till belåtenhet Redaktionen Boka i din kalender: AstraZeneca-dagarna i samarbete med ASTA 2 3 oktober 2007 i Södertälje Stipendier till patientföreningar KOL-stipendiet delades i år ut för tredje året i rad, i samarbete mellan Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och AstraZeneca Sverige. Tre föreningar delar i år på stipendiesumman kronor till projekt som bidrar till att öka medvetenheten om KOL. Kontaktuppgifter: Mer utbildning på: Hjärt- och Lungsjukas Förening i Umeå fick kronor till en föreläsning för allmänheten för att öka kunskapen om KOL. Vi hoppas nå personer i riskzonen, vilka oftast är rökare. Vi vill utbilda dem kring vad sjukdomen innebär och hur varningssignalerna ser ut, säger Mona Jonsson. Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Kalmar tilldelades för att sprida information till unga i kommunen om riskerna med tobak och KOL. Vi tror på ett rökfritt samhälle och här ser vi att informationsinsatser till tonåringar är av stor betydelse. De måste få veta vad KOL är och att rökning kan leda till KOL, säger Ulf Hjelmberg. Där sjukvården slutar Hjärt- och Lungsjukas Förening i Köping-Arboga-Kungsör erhöll kronor för att öka kunskapen om KOL genom ett lokalt informationsprogram. Vi hoppas fortsättningsvis arbeta med att ta vid där sjukvården slutar, för att människor med diagnosen KOL och deras anhöriga ska få bästa möjliga stöd och motivation. Vi vill också öka kunskapen om sjukdomen i samhället, säger Bertil Eriksson. Möteskalendern JAKT Jämtlands astmakol-team Tid: 3 4 oktober Plats: Östersund Kontakt: Anna Hermanson AstmaKOL-akademien Teamkrs Astma Tid: oktober Plats: Täby Kontakt: Anette Jansson Forum AstmaKOL Yrkesmedicin och astma, allergivaccination, rökavvänjning och nya riktlinjer astmabehandling Tid: 17 oktober Plats: Yxtaholm, Flen Kontakt: Anette Jansson Allergiforum Patientfall Rökprevention, kan man förebygga astma/ allergi hos barn? Nya riktlinjer astmabehandling Tid: 24 oktober Plats: Växjö Kontakt: Mats Lundqvist Lungan möter omvärlden En resa genom astma, allergi och andra lungsjukdomar Tid: 25 oktober Plats: Linköping Kontakt: Pia Rogner Astma- och allergiforum Ansträngningsrelaterade andningsbesvär, hur mäter vi det? Har alla astma? Tid: 14 november Plats: Mölndal Kontakt: Erik Svensson Astma- och allergimöte Astma och ansträngning; nya behandlingsriktlinjer vid astmabehandling Tid: 14 november Plats: Tällberg Kontakt: Marie Andersson Forum astmakol Spirometri och patientfall Tid: 21 november Plats: Lund Kontakt: Miryam Bäckström 2 3

3 Från svenska rökvanor till asiatiska fågelbon Att Göteborg i juni kunde bjuda på temperaturer över 35 grader överraskade besökarna på EAACI, 26:e kongressen för European Academy of Allergology and Clinical Immunology. Många svettiga kavajer och dräktjackor togs av under kongressen, där drygt besökare bjöds på ett 70- tal symposier och cirka vetenskapliga abstracts. AstmaNytt bjuder här på ett axplock av intressanta nya rön och tankar kring astma och allergier. Vi går från grovt artilleri och lika behandling för alla till prickskytte och individualiserad behandling." Professor Sven-Eric Dahlén, Karolinska Institutet, apropå framtidens astmabehandling. Han pratade om nya löesriska behandlingar. Det inkluderar enligt honom bland annat en vaccinationsmetod som innebär a kroppen bildar si eget anti IgE. Studier på människa har inles. Rökning påverkar livet ut Barn som utsätts för passiv rökning löper cirka sju gånger högre risk att drabbas av astma än barn som inte utsätts för rök Nu vet vi att föräldrarna kan påverka barnens rökvanor genom att sluta röka under deras uppväxt. Vi pratar så mycket om att undvika rökning under graviditeten, men sedan blir det ofta luddigare råd. Som doktor är det viktigt att fortsätta påverka mamman så att hon inte återupptar rökningen. Vi hittade en väldigt tydlig koppling mellan passiv rökning och astmaoch allergiutveckling, antingen man utsatts för röken i fosterlivet eller haft den omkring sig under uppväxten. Detta säger doktor Emma Goksör, Drottning Silvias barn- Text: Karin Rehn Personligheten påverkar resultatet och ungdomssjukhus, angående en studie som följt 100 barn från ett års ålder till tidig vuxen ålder, under ledning av professor Göran Wennergren. Social påverkan Tidig rökexponering har dels en biologisk påverkan som ger hyperaktiva luftrör, men också en viktig social påverkan som gör att barnen som vuxna själva blir rökare. Ända tills nu har man sagt att man bara ser den så kallade rökeffekten i tidig ålder. Men denna studie visar att föräldrarnas rökning troligen kommer att få betydelse för hur barnen mår resten av livet, säger Göran Wennergren. Utåtriktade personer har god astmakontroll, men samtidigt låg följsamhet till läkarordinationer. De laborerar ofta med doserna och ändrar efter eget behag. Känslomässigt instabila personer har låg astmakontroll, vilket bland annat visar sig i att de inte i full utsträckning kan utföra normala aktiviteter på jobbet eller i skolan. Samtidigt följer de läkarnas ordinationer bra. Dessa resultat kommer från en svensk forskargrupp, som undersökt personer. Ansvariga var lektor Eva Brink och professor Jan Lötvall. De konstaterar att behandlingen därför måste ta hänsyn till varje enskild patients personlighet. Proteinkemi kan vara nyckeln för att verkligen bota, och inte som idag bara lindra, astma och allergi. Vi har börjat lära oss karakterisera olika mekanismer, och jag tror att vi så småningom kommer att kunna särskilja enskilda proteiner eller proteinkomplex som bidrar till uppkomsten av astma och allergi." Professor Jan Lötvall, Sahlgrenska Akademin och generalsekreterare för EAACI 2007, tror inte lika mycket på genetikforskningen eersom det är e så komplext område med över 200 olika gener inblandade i sjukdomsutvecklingen. Fler sensibiliserade men färre symtom Nya resultat från OLIN-studierna gav en svårtolkad och delvis motsägelsefull bild om ökningen av astma och allergier bland svenska barn. Kurvan planar ut Trots att kurvan för barn med luftvägssymtom, hösnuva och eksem mer eller mindre har planat ut, så fortsätter andelen barn med sensibilisering mot allergener att öka. Vanligast, både nu och för tio år sedan, är Allergier ska tas på allvar sensibilisering mot kattallergen, som har ökat från 13 till 19%. Bland vuxna ses nu för första gången en minskning av luftvägssymtom, något som Bo Lundbäck, docent i lungmedicin vid Karolinska Institutet och initiativtagare till OLIN-studierna, tror beror på minskad rökning. OLIN-studierna har sedan 1985 kartlagt förekomsten av astma, allergi och KOL i Norrbotten. Totalt deltar cirka personer i studierna. Fågelbo vanligt asiatiskt allergen Många ser astma och allergi i utvecklingsländerna som en tickande hälsobomb. Professor Hugo van Bever, professor vid The Childrens s Medical Institute, Singapore, betonade att det finns många kulturella skillnader mellan Asien och Europa. Snyter sig ej Kinesiska barn lär sig inte att snyta sig. De drar in i stället och lär sig leva med ständigt täppt näsa om de är drabbade av rinit. Asiater är också ofta misstänksamma mot den västerländska medicinen. Det fuktiga klimatet utgör även en grogrund för stafylokocker i allergiska eksem. Många rapporter som konstaterade att allergisk rinit påverkar livskvaliteten negativt presenterades. Allergin ger koncentrationssvårigheter, sömnproblem och ett irriterat humör hos såväl barn som vuxna visade flera studier. Budskapet var kristallklart, och poängterades bland annat av professor Göran Wennergren, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus: Bagatellisera inte allergier! Tyvärr visade en undersökning i fem europeiska länder samtidigt att läkare tenderar att underdiagnostisera äldre patienter med allergiska besvär. Studien ger stöd för behovet av ett standardformulär för astma- och allergidiagnostisering. Många läkare har ett förlegat synsätt och behandlar ett organ i taget istället för att se till helheten. Det är otroligt viktigt att astmapatienter också får behandling för sina näsbesvär. Många läkare struntar i att fråga om patienten är täppt i näsan." Professor Leif Bjermer, överläkare vid Lung- och allergikliniken i Lund, eerlyser fler systemiska mediciner i framtidens läkemedelsarsenal. Hugo van Bever menade att det är ett stort problem att det saknas uppgifter om astma och allergi från många av världens fattigaste länder. Ovanligare med pollen Det skulle vara mycket värdefullt för forskningen om man kunde göra jämförande studier. I Singapore är det inte pollenallergi som dominerar. Det är vanligare med allergi mot dammkvalster och födoämnesallergier. Bland annat kan huvudingrediensen i den traditionella delikatessen Bird s Nest Soup, en soppa med fond kokt på fågelbo, ge svåra allergiska reaktioner. 4 5

4 Screeningprojekt i Stenstorp får in patienterna "i ruljansen" igen Screening av samtliga steroidpatienter. Varför? Vad kan det ge? I två artiklar besöker AstmaNytt Stenstorps vårdcentral. Första gången AstmaNytt kommer till Stenstorp i Skaraborg har körsbärsblommen precis slagit ut. Det är maj månad och regnet känns ännu välkommet. Spännande resultat AstmaKOL-sköterskan Ylva Ringhede har fått svar på ungefär hälften av 147 utskickade frågeformulär. Det är dags att skicka ut en påminnelse till de resterande. Samt att börja titta på de inkomna svaren. Det skall bli spännande att sammanställa och se på resultatet, säger Ylva. Jag tror att det finns en hel del patienter som stått på samma medicin i många år utan utvärdering. Det har gått ett år sedan Ylva började på Stenstorps vårdcentral. Då hade astmakol-mottagningen legat nere ett halvår efter Text och foto: Karin Storm att den förra astmakol-sköterskan hade slutat. Vana vid besvär Det här projektet är ett bra sätt för mig att få kännedom om mina astma- och KOL-patienter, och få in dem i ruljansen igen. Det är den stora vinsten, som jag ser det. Försämringarna kommer långsamt och utan regelbundna spirometrier är det svårt att se dem. När astmakol-mottagningen var ny fick jag massor av information från alla håll, säger Ylva Ringhede, astmakol-sköterska och vårdenhetschef på vårdcentralen i Stenstorp. Jag har plockat de bitar som är bra, som tillför mottagningen något. ALMA och ALVA innehåller bra frågor. Patienterna blir vana vid sina besvär och vet inte hur de skulle kunna må med en annan medicinering. Ylva sökte i datajournalerna (Profdoc) på de mediciner som innehåller inhalationssteroider. Hon hittade 147 patienter. För en månad sedan skickade hon iväg ett brev med ett frågeformulär till var och en av dem. Till dem med astmadiagnos skickade hon med ALMA, och till dem med diagnosen KOL lade hon med ALVA (se faktaruta). Tydlig bild Jag har använt mig av ALMA och ALVA ett halvår ungefär. Brukar skicka formuläret med kallelsen så att patienten kan svara på frågorna hemma. Sedan inleder vi besöket med att gå igenom svaren. Det ger mig en bra bild av patienten. Även patienterna får en tydligare bild av sin sjukdom. Tillsammans med en utskrift av spirometrikurvan kan de se vad som händer när medicineringen ändras. Ylva berättar om en man som kommer på återbesök imorgon. Senaste halvåret har han förbättrat sitt FEV 1 -värde väsentligt. Han är en av dem som bett att få kopior på ALMA-formuläret och spirometrikurvan. Dålig följsamhet Vi vet att det är dålig följsamhet bland de här patienterna, säger Ylva. Med regelbundna besök och någon som frågar och intresserar sig för hur man mår, kanske följsamheten ökar. När de ser att de kan förbättra sig. Efter semestrarna skall de som AstmaKOL-mottagningen i Stenstorp Teamet består av en sköterska på 20% och en teamläkare. Befolkningsunderlaget är invånare. svarat på frågeformulären kallas in till besök. Ylva arbetar med astmakol-mottagning en dag i veckan, men hon kan ta mer tid om det behövs. Lyckligt lottade Vi är lyckligt lottade här. Vårdcentralen är välbemannad, vi har en bra chef och en positiv miljö. Alla som jobbar här är kreativa och ställer upp för varandra. AstmaKOL-mottagningen har ingen egen telefon, men vårdcentralen är liten, de använder AstmaNytts tipsruta Kvalitetssäkringsverktyg: ALMA Aktivt Liv Med Astma, och ALVA Att Leva Med KOL: ett systematiskt sätt att följa upp patienterna säkerställer att patienterna är välkontrollerade ger patienterna en ökad förståelse och insikt om sin sjukdom. Läs mer på www. astma.com kontakta din lokala representant eller Läs även artikeln i AstmaNytt nr2. inte teleq, och det är alltid lätt att nå Ylva. Det är roligt nu när jag varit igång ett tag. Patienterna vet att de kan ringa. AstmaNytt kommer att besöka Ylva Ringhede på nytt under hösten. Så håll ögonen öppna efter ytterligare en artikel från Stenstorp. Har du ett spännande projekt som ni arbetar med på er vårdcentral och som du vill delge dina kollegor i landet? Eller har du hört om någon vars goda exempel, forskning eller avhandling du skulle vilja läsa mer om i AstmaNytt? Mejla redaktionen på eller ring till Anette Jansson på

5 Screening av rökare lönar sig - när den politiska viljan saknas krävs aktiva läkare Vi kan inte vänta på påbud uppifrån. Georgios Stratelis menar att det är dags för den enskilde doktorn att bekänna färg. Hans forskning belyser att det är fullt möjligt att upptäcka fler KOL-patienter i ett tidigare skede. Han har också visat att det med enkla medel går att få många av dem att sluta röka. I klartext betyder detta att liv räddas, men det kräver en aktiv insats på det lokala planet. Tidigare argument mot KOLscreening har varit att vårdapparaten ändå inte kan ta hand om de patienter som hittas, eftersom så få vårdcentraler kan erbjuda rökavvänjning. Men dessa argument håller inte. Allmänläkare Georgios Stratelis studier visar tydligt nyttan av att screena rökare i ålderskategorin år: För det första fångade vi med vår invitativa metod många med odiagnostiserad KOL i ett tidigt skede. För det andra såg vi att patienterna genom att få sin KOL diagnos spontant blev motiverade att sluta röka. Uppfyller kriterier Prevalensen KOL i screeningstudien var 27%. Efter ett år hade 10% av de som fick KOL-diagnos slutat röka, jämfört med 2% bland de som fortfarande hade friska lungor. Efter två år var siffrorna 20 respektive 5% och vid sista kontrollen, 3 år efter screeningen, var de uppe i 25 respektive 7%. De enda insatser som krävdes för att nå detta resultat, som i sammanhanget är smått fantastiskt, var att ge patienten beskedet om KOL, spirometritest samt ett kort samtal om rökvanor och råd om rökstopp en gång om året. Egentligen uppfyller KOL alla de kriterier som WHO har satt upp för att allmän screening ska vara värdefull, menar Georgios Stratelis. Sjukdomen utgör ett stort hälsoproblem och har ett känt naturalförlopp. Det finns en accepterad behandling tillgänglig, där rökstopp är viktigast. Spirometri är en bra diagnosmetod till en rimlig kostnad, och det är definitivt kostnadseffektivt att finna sjukdomen tidigt. Dags att screena Ändå ser Georgios Stratelis inga som helst tecken på att en allmän screening är på gång under den närmaste framtiden. Han menar att den politiska viljan saknas, och har svårt att förstå varför. Därför uppmanar han istället alla sina kollegor att själva vara aktiva. Även om inte massundersökningar utförs på nationell nivå, eller på landstingsnivå, eller ens på vårdcentralnivå, så kan och bör KOL-screeningen göras. På den enskilda läkarens rum, av ansvar för den egna patienten. Denna sjukdom är så lömsk. Text: Karin Rehn Figur 1. Har patienter med lindrig KOL några symtom? Underdiagnostik av KOL i förhållande till svårighetsgrad. Lindberg et al, Respir Med 2006; 100: Den utvecklas gradvis, och patienterna söker för sent. Patient delay finns inom alla sjukdomar, men här är den extra kraftig, säger Georgios Stratelis. Delvis beror det på okunskap om sjukdomen, men framför allt beror det på adaption. Patienterna vänjer sig, har bortförklaringar och tror att problem med hosta, slem och dålig kondis ingår som ett normaltillstånd i att vara rökare. Kraftig underdiagnostik Rökaren upplever sin subjektiva hälsa som okej trots att 30 40% av lungfunktionen saknas. Han eller hon söker först när 40 50% av lungfunktionen är borta. Vi borde kunna hitta dem tidigare. Men tyvärr har vi också en betydande doctors delay... Många undersökningar har demonstrerat den kraftiga underdiagnostiken av KOL, bland annat de svenska OLIN-studierna (figur 1). Det är obegripligt och skrämmande att vi är så dåliga på att diagnostisera. Vi fångar inte upp KOL, inte ens då patienterna söker vår hjälp för sina luftrörsbesvär. Alltför ofta får patienter i stället diagnoserna kronisk bronkit, akut infektiös bronkit eller förkylning. Vi frågar inte ens om de röker. Om vi hade ställt nyckelfrågan Röker du? borde vi sedan kunna komma på rätt spår: Det här kan vara KOL. En lindrig KOL som inte ger så mycket symtom i vardagen, men nu drabbas patienten av en exacerbation och det är därför han söker just nu Exacerbationer dödar Lindrig KOL viftas dessutom ofta bort som inte så farligt. Det är lite tragiskt i sig att sjukdomen nu efter nya klassifikationen klassas som lindrig när halva lungfunktionen faktiskt är (svår KOL) borta. Det ger fel signaler. Georgios Stratelis letar i datorn och plockar fram mängder av data som understryker vikten av sina budskap. KOL orsakar stort lidande och höga samhällskostnader, och då sjukdomen tillåts fortskrida blir den också en grym lieman. 10% av patienter med svår KOL som hospitaliseras på grund av en exacerbation dör inom en vecka. Inom ett år är 43% döda. Men redan när en KOL definieras som lindrig kan den leda till dödliga exacerbationer (figur 2). Studieresultaten talar sitt tydliga språk, detta faktum går knappast att blunda för. Men så sitter läkaren där, mitt i den pressade verkligheten försenad med mottagningen, högar med Tidig diagnostik och prevention - Georgios Stratelis studerar KOL i primärvården Georgios Stratelis är specialist i allmänmedicin på Vårdcentralen Brinken i Motala och doktorand i allmänmedicin vid Institutionen för Hälsa och Samhälle, Universitetssjukhuset i Linköping. Hans intresse för astma och KOL väcktes redan under AT-tjänstgöring, då han hade förmånen att arbeta på VC Åtvidaberg med doktor Björn Tilling och astmasjuksköterskan Ingrid Risarp. (lindrig KOL) Figur 2. Exacerbationer dödar Dålig prognos för patienter som hospitaliseras på grund av exacerbation. Connors AF Jr,Am J Respir Crit Care Med 1997 Jan;155(1):386. Almagro, P Chest 2002; 121: Under tiden som ST-läkare skulle han göra ett litet forskningsprojekt, som sedermera växte och slutade med att han blev antagen som doktorand. Georgios Stratelis skall disputera vid årsskiftet 2007/2008 med en avhandling med temat Tidig diagnostik och prevention av KOL i primärvården. administration som återstår. In kommer den till synes lungfriska 55-åringen för sin årliga blodtryckskontroll. Gula fingrar, rökluktande andedräkt och lite pustande efter promenaden till vårdcentralen. Det etiska dilemmat är ett faktum. Ta tag i detta mitt i den stressade situationen, eller vara nöjd med det välkontrollerade blodtrycket? Snabb fingervisning För Georgios Stratelis är svaret självklart. Han har helt enkelt bestämt sig för att aktivt leta efter och finna KOL. Det går att göra mycket genom att ändra attityd och vara mer vaksam. Och det finns snabba tillförlitliga hjälpmedel. Han hämtar en liten Piko-6- mätare, och poängterar att ett blås i denna enkla apparat snabbt ger en fingervisning om patienten ska skickas på riktig spirometri. Ställ nyckelfrågorna kring kardinalsymtomen; andfåddhet, slem och hosta, fråga om rökvanor och skriv en remiss till spirometri vid varje misstanke om KOL. Det behöver inte vara akut du kan få svaret om en månad, om sex veckor bara spirometrin blir gjord! Släpp inte patienten vind för våg. Två av hans studier är publicerade, och den tredje presenterad och inskickad för publicering. Kostnadseffektiv identifiering Early detection of COPD in primary care: screening by invitation of smokers aged 40 to 55 years, British Journal of General Practice, 2004; 54, Syftet med denna studie var att med aktiva metoder som annonsering upptäcka KOL-patienter i ett tidigare skede. Rökare i 8 9

6 åldern år inbjöds till spirometri genom annonsering i lokalpress (två gånger per halvår) samt affischering på vårdcentraler. Av en beräknad population på svarade 512 personer. Medelåldern var 48 år, 43% var män. 141 personer klassades som KOL-sjuka, det vill säga 27%. (Att jämföra med prevalensen KOL som i denna åldersgrupp i epidemiologiska undersökningar är runt 13%.) 85% av patienterna klassades som lindrig KOL, 13% som medelsvår och 2% som svår KOL. Slutsatsen var att metoden enkelt kan genomföras praktiskt, och att detta sannolikt utgör ett kostnadseffektivt sätt att identifiera rökare med KOL i ett tidigt stadium. Korta samtal om rökning The impact of repeated spirometry and smoking cessation advice on smokers with mild COPD, Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2006; 24: Syftet med denna 3-årsstudie var att se huruvida kombinationen av spirometriundersökning och enkla råd kring rökning kan påverka rökvanor. Genom screeningmetoden beskriven ovan hittades deltagarna. Rökare med lindrig KOL (grupp C; n=119) samt 326 rökare med normal lungfunktion (grupp A+B; n=326) Grupp A Grupp B kunde följas under 3 år. Rökarna med friska lungor delades upp i två grupper. Den ena gruppen (grupp B) erhöll samma intervention som de KOL-sjuka, det vill säga årlig spirometri och 5 8 minuters samtal om rökning ( brief smoking cessation ). Den andra lungfriska gruppen (Grupp A) kallades inte in alls förrän efter 3 år. Resultaten (se tabell 1) visar att kombinationen att få vetskap om sin försämring av lungfunktion samt årligt test tillsammans med kort samtal om rökvanor får fler att sluta röka. Den signifikanta skillnaden mellan grupp B och grupp C demonstrerar att KOL-diagnosen i sig motiverar patienterna till rökstopp. Grupp C År Rökfri 30 dagar Rökfri 6 månader 15% 5% 9% 14% 18% 24% 29% 13% 4% 6% 9% 14% 21% 28% Rökfri 1 år 9% 2% 5% 7% 10% 20% 25% Genomsnittlig rökfri tid (mån) - Pågår något i kroppen även om spirometrin är normal? Georgios Stratelis beskriver resultaten i sin tredje studie som överraskande och lite otrevliga. 19,7 6,4 11,0 15,1 8,4 16,5 26,1 Tabell 1 visar att kombinationen att få vetskap om sin försämring av lungfunktion samt årligt test tillsammans med kort samtal om rökvanor får fler att sluta röka. Otrevlig upptäckt I den tredje studien, ännu inte publicerad, har Georgios Stratelis närmare undersökt lungförändringarna med hjälp av HRCT, High-resolution computer tomography, hos en grupp rökare. Georgios Stratelis beskriver själv resultaten i sin tredje studie som överraskande och lite otrevliga: "Helt-helt" normala kurvor Jag hittade i min första screeningstudie en grupp där spirometrikurvans form antydde KOL, trots att inte de faktiska siffrorna visade detta. 30 av dessa patienter, med vad jag klassade som pre-kol, undersöktes vidare med HRCT. 44% av dessa hade olika grader av emfysem. Men det märkliga var att vi hittade lika många med emfysem i kontrollgruppen; rökare med helt-helt normala spirometrikurvor. Eftersom den ursprungliga hypotesen att spirometrikurvans form skulle avslöja tidiga lungförändringar inte stämde till fullo, funderade Georgios Stratelis vidare. Han fann då ett samband mellan emfysemfynden och signifikant lägre BMI. Emfysemförändringar utan KOL Då ställer man sig frågan kan det vara så att en del av befolkningen är extra känsliga för rökningens skadeverkningar och effekter? Pågår något i kroppen även om spirometrin är normal? De systemiska komponenterna av KOL kanske finns där redan från början och långt innan rökningen påverkar lungfunktionen. Dessa personer är inte gamla, medelåldern är 53 år. De har inte KOL per definition, men nästan hälften visar sig ändå ha små emfysemförändringar då man mäter med HRCT. Det är skrä mande. Flera studier har visat att ickerökare inte utvecklar emfysem. Problemet med ekorrhjulet är a även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande bara en ekorre. Skådespelerskan Lily Tomlin Fisk under graviditeten är bra för barnen Att äta mycket fisk under graviditeten kan skydda de blivande barnen från att utveckla eksem och allergisk astma. Det tyder nya studieresultat från Mexiko på. Det kommer allt mer data som talar för att omega-3-fettsyror har antiinflammatoriska egenskaper, och påverkar immunförsvaret. En del undersökningar har också visat att personer som äter mycket fisk (rika på just omega- 3-fettsyror) löper mindre risk för astma, bland annat en studie på holländska barn. Nu visar en ny studie att även en blivande mammas intag av fisk kan påverka barnet i magen positivt. Forskarna lät 462 mexikanska kvinnor fylla i omfattande frågeformulär om sina matvanor under graviditeten. Deras barn följdes sedan under en sexårsperiod. Barn till kvinnor som ätit Kväveoxid lindrar astmaanfallet Lungorna lindrar sin egen andnöd under ett astmaanfall genom att utsöndra kväveoxid. Detta visar en doktorsavhandling från Karolinska Institutet, och rönen ger nya idéer om att använda detta kroppens eget avslappningsmedel som läkemedel mot astma. Utandningsluften vid astma innehåller höga nivåer kväveoxid, vilket är ett tecken på inflammation. Nu visar doktoranden Anna- Karin Larsson i sin avhandling att kväveoxid i lungans perifera delar faktiskt har en skyddande effekt vid astmaanfall. Hennes experiment visar att gasen motverkar frisättningen av de mycket fisk under graviditeten visade sig löpa mindre risk för att ha utvecklat atopiskt eksem vid 1 års ålder. Ett ökat intag av fisk, från en gång i veckan till 2,5 gånger i veckan, minskade risken för eksem med 37%. Färre barn hade också väsande och pipande andning vid 6 års ålder om mödrarna ätit mycket fisk. För lite fet fisk Risken var här 81% lägre bland dem som ätit fisk 2,5 gånger i veckan under graviditeten, jämfört med de kvinnor som bara ätit fisk en gång i veckan. Totalt hade 34% av barnen eksem vid 1 år och 5,7% av 6-åringarna hade pipande, väsande andning. Tyvärr äter många gravida i Sverige för lite fet fisk idag, på grund av en rädsla för miljögifter och mikroorganismer som kan vara farliga för fostret. Men detta är inget problem om man till inflammatoriska ämnen som ligger bakom den obehagliga muskelsammandragningen. Den gängse bilden är att kväveoxid är skadligt. Mina resultat visar att kväveoxid tvärtom är en kroppsegen skyddsmekanism mot den akuta inflammationen vid astma, säger Anna-Karin Larsson. Svårt ta upp Hon påpekar dock att det finns flera saker som måste lösas innan denna kunskap kan omvandlas till nya läkemedel. Luftvägarna har till exempel svårt att ta upp kväveoxid från inandningsluften, vilket hindrar ett enkelt intag av gasen via inhalator. Källa: Pressmeddelande från Karolinska Institutet exempel håller sig till odlad fisk. På Livsmedelsverkets hemsida, finns hela listan över vilka fiskar som kan ätas i obegränsad mängd och vilka som bör undvikas. Källa: Clin Exp Allegy via AZ-Air Inled mig icke i frestelse, jag kan gå själv. Okänd 10 11

7 12 Plats för annons

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

Ha astma och vänta barn

Ha astma och vänta barn Om astma för gravida Ha astma och vänta barn Hej, har du fått smått i tankarna? Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 om svensk forskning kring lungsjukdomen KOL Hjärt-Lungfonden Augusti 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 om svensk forskning kring lungsjukdomen KOL Hjärt-Lungfonden Augusti 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Om du har KOL. Och undrar.

Om du har KOL. Och undrar. Om du har KOL. Och undrar. Medicinskt granskad av lungläkare Bengt-Arne Hermansson. KOL KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM är en sjukdom som leder till försämrad lungfunktion. Med obstruktiv menas att det

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Sjukdomen KOL 5. Symtom och diagnos 6. Hur ställs diagnosen? 5. Sluta röka! 6. Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6

Sjukdomen KOL 5. Symtom och diagnos 6. Hur ställs diagnosen? 5. Sluta röka! 6. Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6 Att leva med KOL Innehåll Allmänt om KOL 3 Sjukdomen KOL 5 Symtom och diagnos 6 Hur ställs diagnosen? 5 Sluta röka! 6 Försämringsepisoder se upp för infektioner! 6 Fysisk aktivitet och träning 7 Patientutbildning

Läs mer

9 orsaker till att snuvan aldrig går över

9 orsaker till att snuvan aldrig går över Textstorlek: Foto: JERKER IVARSSON Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuvan aldrig går över Lite snuva får man räkna med så här års. Men när förkylningen blir ett maraton av

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Astma Publicerad i september 2003 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om astma. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 16/2012 Arbets- och miljömedicin Lund World Spirometry Day Lund 2012-06-30 Kerstin Kronholm Diab Regionmiljösköterska Arbets- och miljömedicin 2012-12-20 Kön med intresserade personer ringlade

Läs mer

en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen

en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen En rapport om KOL Den bortglömda folksjukdomen Innehåll Förord 3 KOL ett nationellt hot 4 KOL i världen 6 KOL drabbar hela kroppen 8 Kvinnor drabbas hårdast

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Dålig koll på kol. tema.kol

Dålig koll på kol. tema.kol tema.kol NUMMER 11 2013 Kol. Det är den enda folksjukdom där dödligheten fortfarande ökar. Drygt en halv miljon beräknas vara drabbade i Sverige, men endast var femte får en diagnos och behandling. Nationella

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi!

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Trött på att snyta dig? Kanske blir du emellanåt täppt i näsan, får rinnsnuva eller kliande och rödsprängda ögon? Om det är en förkylning brukar symtomen

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nyss var vi på ett hälsohem i Ångermanland Det var väl bara Sickan Carlsson som inte rökte i de gamla filmerna. Själv har

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Hampus Kiotseridis, Barnläkare 2012-03-27 Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) ochhos hos

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Det är en härlig och solig sommardag. Och vad passar bättre än

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

Subjektiv och objektiv värdering av behandlingsresultat av astma i ett primärvårdsmaterial

Subjektiv och objektiv värdering av behandlingsresultat av astma i ett primärvårdsmaterial Subjektiv och objektiv värdering av behandlingsresultat av astma i ett primärvårdsmaterial Författare: Karin Hassel, distriktssköterska Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Sven Fornwall, distriktsläkare Vårdcentralen

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

POLLEN RAPPORTEN 2013

POLLEN RAPPORTEN 2013 2013-09-03 1 Pollenlaboratoriet i Umeå AB Jan-Erik Wallin Tel 070/6615101, 090/190225 E-Post: pollenlaboratoriet@ume.se POLLEN RAPPORTEN 2013 Uppmätta värden av luftburna pollen i Luleå mellan 23/3-15/8

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-05-14 Bilaga till regionalt

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Allergisk reaktion hos barn

Allergisk reaktion hos barn Allergisk reaktion hos barn Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2011 Therese.sterner@skane.se Vad är allergi? Allergi

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense)

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense) Start med GRAZAX datum: Innan besöket ska du ha hämtat ut din startförpackning med GRAZAX (30 tabl) på apoteket. Det är bra att göra det någon vecka före besöket hos oss, då apoteket inte alltid har dessa

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Professor Kjell Larsson Enheten för lung- och allergiforskning Karolinska institutet Innehållet i denna broschyr uttrycker författarens egna åsikter och behöver inte

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer