Kvalitetsredovisning Grundskola - Bofinkenskolan läsåret 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Grundskola - Bofinkenskolan läsåret 2013/2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet: Skola antal lärare: 8/100 barn Fritidshem: 76 barn/4 pedagoger Förskoleklass: 21 barn/1,75 pedagog Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet följer barn- och utbildningsförvaltningens årshjul. Utvärdering och uppföljning, med elevernas måluppfyllelse i fokus, sker kontinuerligt på olika nivåer med elev, personal och föräldrar. Qualisenkäter genomförs med elever och vårdnadshavare i åk 2 och 5. Dessa analyseras och följs upp på gruppnivå, på skolnivå samt på kommunnivå. I juni analyserar arbetslagen resultat på np, lässcreening samt kommunövergripande tester och beslutar åtgärder för utveckling inför nästa läsår. Läsårets viktigaste händelser samt kompetensutvecklingsinsatser IKT-workshops Matematiklyftet Formativ bedömning i praktiken NT-utbildning NTA-utbildning Friendy-dockan Sambedömning Föreläsningar kring autism och ADHD Bruksspelen Resultat Lässcreening åk 2, 4 med analys och åtgärder Årskurs 2 I åk 2 går det 23 elever. Resultat på Ordavkodning (H5): En elev har Stanine 1, två elever Stanine 2 och fyra elever Stanine 3. De med Stanine 1 och 2 tränar läsning med Bravkod-metoden. Även de eleverna med Stanine 3 borde träna med denna metod. Läsprojekt är igång i klassen med avsikt att förbättra avkodningen. Alla utom två 1

2 elever i klassen, har utvecklats i positiv riktning, dvs. de har förbättrat sitt resultat mer eller mindre sedan testet genomfördes ett halvår tidigare. Resultat på Läsförståelsen: Tre elever har Stanine 3, men inga elever har Stanine 1 eller 2, vilket är positivt. Genom det läsprojekt som är igång i klassen förbättras även läsförståelsen på sikt. Årskurs 4 I åk 4 går det 26 elever. Resultat på Ordavkodningen (H5): En elev har Stanine 2 och två elever Stanine 3. Eleven med Stanine 2 har tränat läsning med Bravkod-metoden men har så långsam utveckling pga läs- och skrivsvårigheter att han istället använder alternativa verktyg i undervisningen. De två eleverna med Stanine 3 har tidigare tränat avkodning med Bravkod-metoden, men avslutades då utifrån en positiv utveckling. Läsprojekt är igång i klassen med avsikt att förbättra avkodningen. Alla utom två elever i klassen, har utvecklats i positiv riktning, dvs. de har förbättrat sitt resultat mer eller mindre sedan testet genomfördes ett halvår tidigare. Resultat på Läsförståelsen: Tretton elever har resultat C, elva resultat B och två elever resultat A, vilket är positivt. Eftersom inga av eleverna i åk 4 hamnar på D, E eller F innebär det att inga särskilda åtgärder behövs utöver dem som redan sker i klassrummet, när det gäller läsförståelse. Resultat på Stavningen: En elev har Stanine 2 och två elever har Stanine 3 på stavningen. Dessa tre elever har ingått i en stavningsgrupp som fått arbeta med specialpedagogen särskilt med stavning och stavningsregler. Denna grupp kommer att upphöra i maj, men skulle behöva fortsätta även framöver i någon form. Övriga elever har en positiv utveckling inom klassens ramar. Resultat på Ordförståelsen: Två elever har Stanine 2 och tre elever Stanine 3. En av eleverna har annat modersmål och har av detta skäl sämre ordförståelse. Hon får SvA-undervisning. De andra fyra eleverna resultat hänger troligtvis samman med elevernas förmåga till avkodning. Även om några av dem idag har bättre avkodning, så har utgångsläget försvårat utvecklingen av språket eftersom läsmängden för dessa elever har varit mindre omfattande än vad den skulle behövt vara vid en problemfri läsinlärning. Det behövs troligtvis någon form av systematisk ordförståelseträning för att dessa elever ska kunna utvecklas i tillräcklig omfattning. Resultat nationella prov Årskurs Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever Ma Sv En NO/SO År 3 86% 95% År 6 97% 100% 100% 100% Våra elevers resultat Resultatmål *Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige 2

3 Vi fortsätter att lägga mer fokus på förmågor för att kommande årskullar ska kunna klara kraven. Vi utformar undervisningen så att den stimulerar till utvecklingen av elevernas förmågor genom att bland annat utveckla samarbetet i arbetslagen. Resultat: Åk 3 Matematik Provet bestod av sju delprov och endast ett av dem klarades av alla elever. Fyra delprov missades av två elever vardera och två delprov missades av en elev vardera. Svenska: Provet bestod av åtta delprov och sex av dem klarade alla elever. Två delprov missades av en elev vardera. Resultat, analys samt åtgärder för utveckling: Åk 6 Matematik: Provbetyg: A 13%, B 4%, C 22%, D 39%, E 17%, F 4% Överlag var eleverna duktiga på algoritmer och motiverade sina lösningar på ett tydligt sätt. Vi behöver bli bättre på att lära eleverna skaffa sig strategier för problemlösning samt för att finna mönster. Eleverna behöver träna på att se mönster redan från tidig ålder. Det finns ingen märkbar skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Svenska: Provbetyg: B 32%, C 41%, D 27% Alla elever når minst provbetyg D och fyra elever når A i läsförståelsedelen, vilket vi tror beror på att vi arbetat mycket med De Bonos läshattar och haft återkommande bokprat. Vi vill träna eleverna mer på muntliga redogörelser så de stärks i sitt sätt att prata inför en grupp. Resultatet i år är bättre än föregående års sexor. Flickor har något bättre resultat än pojkarna. Engelska: Provbetyg: A 14%, B 36%, C 23%, D 14%, E 14% Alla elever har godkänt provbetyg. Flera elever når A och resultaten ligger allmänt högt. Vi kan bli ännu bättre genom att satsa mer på talövningar och att prata engelska under längre sammanhängande tid för att öka spontaniteten. Årets resultat är relativt likt föregående års. Det finns ingen märkbar skillnad mellan flickors och pojkars resultat. No-fysik: Provbetyg: B 4%, C 23%, D 41%, E 32% Alla eleverna var godkända och de visade på goda resultat på de praktiska delarna. Eleverna behöver träna mer på förmågorna så de kan motivera sina argument och ta ställning. Vi behöver repetera samt befästa baskunskaperna hos eleverna samt komplettera NTAundervisningen så att alla moment berörs i undervisningen. Årets resultat är något sämre än föregående års, men det var i biologi. Pojkarna når högre resultat än flickorna och visar i allmänhet större intresse för fysikämnet än flickorna. So-religion: Provbetyg: A 13%, B 22%, C 43%, D 13%, E 9% Eleverna kunde göra jämförelser, ex kristendomens betydelse förr och nu, samt tog många poäng då det handlade om värdegrund samt etik och moral. Eleverna kände sig säkra i sina baskunskaper. Vi kan bli bättre på fördjupade resonemang. Jämfört med föregående år har vi bättre resultat i år. Det finns ingen märkbar skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Betygsresultat: Alla elever nådde godkända betyg, A-E, i alla ämnen och vi ökade vårt meritvärde ifrån 226 poäng vt 2013 till 233 poäng vt

4 Analys av resultat: Åk 3 Matematik: Resultaten var jämförbara. Båda åren var det tre elever som inte klarade kravnivån. Det är inte lätt att jämföra resultaten eftersom det är olika moment som prövas varje år. Vi tror att det goda resultatet på delprovet problemlösning i grupp, beror på att vi under läsåret har arbetat kontinuerligt med problemlösning. Vi har inte arbetat så mycket med överslagsräkning, men trots det så hittade eleverna strategier för att lösa dessa uppgifter. Vi har arbetat mycket med uppställningar (algoritmer) i addition och subtraktion. Även när läromedlet förespråkat mellanled, så har de osäkra eleverna fått välja algoritmer. Provresultatet befäster vikten av huvudräkning, vilket vi arbetar med kontinuerligt. Svenska: När vi jämför årets provresultat i svenska med förra årets resultat ser vi att: Genomsnittspoängen var högre förra året i läsförståelse. Kvaliteten var genomgående högre i förra årets fri skrivning. Nivån på faktatexter var jämförbara med förra årets. Båda åren var det bra resultat i högläsning/textsamtal. Under läsåret har vi systematiskt arbetet med läsförståelse, med främst att tolka information och läsa mellan raderna och det ser vi i de goda resultaten. Åtgärder för utveckling: Åk 3 Matematik: Talföljder och mönster bör vara ett återkommande moment i vår undervisning. Vi inser att vi måste arbeta mer med miniräknaren och vi behöver också arbeta mer med att uppskatta längder. Svenska: Det är viktigt att arbeta kontinuerligt med skrivprocessen på olika sätt och inte glömma fantasin. Det är även viktigt att arbeta med meningsbyggnaden. För att göra efterarbetet enklare hade man kunnat spela in högläsning och elevens textsamtal. Folkhälsa/ Livskvalitet Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. 4

5 Insatser Vi fortsätter arbeta på olika sätt för att öka kommande f-klassbarns deltagande. Vi koncentrerar besöksdagarna, vi kommer att erbjuda två tillfällen vid en och samma vecka. Resultat Fortsatt bra resultat; det var bara ett fåtal som inte kom på våra besöksdagar. Analys av resultat Det fungerade bra och vi fortsätter på liknande vis nästa läsår. Vi följer kommunens policy för övergång mellan förskola och förskoleklass. Åtgärder för utveckling Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Samt fokus på kartläggningsdelen enligt DO.se (2013) Qualisenkäten årskurs 2 och 5 (påstående: Jag känner mig trygg och säker i skolan) Påståendet gav goda resultat i båda årskurserna. Vi arbetar ständigt med att skapa en god och trygg arbetsmiljö för eleverna. Likabehandlingsprocessen till hösten i september! Vi använder oss av incidentrapporter och analyserar trygghetsenkäter. Detta leder till olika typer av gruppinsatser ledda av mentorer och värdegrundspedagog. Skolan har ett kamratråd som arbetar med värdegrundsfrågor. På individnivå ansvarar kurator och mentorerna. Till hösten sker en omorganisation och det kommer att bildas ett trygghetsteam bestående av rektor, kurator, skolsköterska, värdegrundspedagog samt ansvarig pedagog i kamratrådet. Vi involverar vårdnadshavare genom att de informeras samt att de deltar i diskussioner på föräldramöte och föräldraråd. Föräldrarna genomför också Qualisenkäten för åk 2 och 5. Resultatet diskuteras och analyseras av all personal som sedan tar med sig resultaten ut i klasserna för att diskutera dem vidare där. Vi kommer tillsammans fram till förbättringsförslag att arbeta med. Vi kartlägger verksamheten genom att ha kontinuerliga kontakter med berörda elever och vårdnadshavare, vi genomför enkäter samt analyserar svaren och vi genomför klassrumsobservationer. Vi utgår från detta underlag då vi planerar vårt förebyggande arbete. Anställda involveras i arbetet genom en ständigt pågående dialog om förhållningssätt och bemötande. Vi är även delaktiga med det praktiska arbetet med att utforma en årlig plan/skolans plan mot kränkande behandling. Eleverna deltar i utformandet av en årlig plan/skolans mål genom att ge förslag och med att ha synpunkter på det de anställda formulerat. Vårdnadshavare informeras om skolans mål samt deltar i diskussioner på föräldramöte och på föräldraråd. Vi arbetar systematiskt med värdegrundsarbete i olika former på konferenstid samt på kompetensutvecklingsdagar. 5

6 Insats/Arbetsgång Vi har haft rastaktiviteter schemalagda för alla årskurser, samt vi har skapat ett uppehållsrum, Finkhörnan, för elever i åk 5 och 6 där de kunnat sitta och prata samt får använda sina mobiler. Resultat Elever har deltagit i rastaktiviteterna, men vi upplever inte att det är något som behövs. De aktiverar sig själva på ett bra sätt. Uppehållsrummet har varit igång vissa raster i veckan vilket eleverna verkligen uppskattat. Analys av resultat: Vi upplever att det inte behövs schemalagda rastaktiviteter. Uppehållsrummet har fallit väl ut, med färre konflikter. Däremot upplever vi att elever kan vara trötta eftersom de inte har varit ute och fått i sig friskluft. Åtgärder för utveckling, dvs reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen: Vi planerar någon form av uppfräschning av skolgården för att aktivera eleverna ytterligare. Dessutom ska det vara fler organiserade aktiviteter i uppehållsrummet. Det kommer att bildas ett trygghetsteam. Vi kommer att arbeta med elevskyddsombud och vi fortsätter med kamratrådet. Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. (Nivå 3 Qualis) Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. (Nivå 4 Qualis) Delaktighetsfrågor - Helhet 1. I vad och hur tar skolledningen och personal systematiskt med eleverna i skolans planeringsprocesser? Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Det sker generellt i årskurs två och fem genom qualisenkäter. 2. I vilken grad och i vilka årskurser håller eleverna i sitt eget utvecklingssamtal? På mellanstadiet höll eleverna till största del själva i sina utvecklingssamtal. Eleverna på lågstadiet tränar i olika omfattning på att hålla i sina utvecklingssamtal. 3. I vilken grad och på vilket sätt är eleverna delaktiga i de pedagogiska planeringarna (PP)? Eleverna får vara med och påverka arbets- och bedömningssätt. Som bedömning vid vissa arbetsområden har eleverna själva kunnat välja mellan t.ex. muntlig och/eller skriftlig redovisning. 6

7 4. På vilket sätt är eleverna med och bedömer sig själva och andra? Detta görs kontinuerligt i olika moment, vi har utvecklat kamratbedömningarna detta läsår. Insatser * Skyddsombudet på skolan genomför en elevskyddsombudsutbildning. * Vi utvecklar arbetet med PP och fokuserar på elevinflytande. * Vi arbetar fram en lathund för elevledda utvecklingssamtal. Resultat Elevskyddsarbetet har ännu inte kommit igång. Att använda PP har nu blivit en naturlig del av vårt arbete, dock uppfattar eleverna inte alltid när de har inflytande. Lathunden till utvecklingssamtalen för årskurs 4-6 har fungerat. I årskurs 1-3 har varje klass arbetat fram en lathund på olika sätt. Analys av resultat Vi använder PP och behöver göra eleverna mer uppmärksamma på när de har inflytande. Vi behöver revidera lathunden inför nästa läsår i årskurs 4-6. Åtgärder för utveckling Valda elevskyddsombud deltar i ett introduktionsmöte som ska hållas i början av läsåret. Mål utifrån egna behov i verksamheten Mål Utveckla och förändra sättet att arbeta i enlighet med den nya läroplanen. Insatser Vi fortsätter att utveckla kollegiestödet. Resultat Kollegiestödet har inte utvecklats i den omfattning som vi hade tänkt pga olika omständigheter (mattelyftet, personal vikarierar för varandra på kollegiestödstid). Analys av resultat: Vi har stöttat varandra på annat sätt på icke schemalagd tid. Åtgärder för utveckling: Vi önskar tid till pedagogiska diskussioner inom de olika stadierna på skolan. Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. * Vi kommer att jobba mer med uppföljning och utvärdering av elevens kunskapsutveckling lå 14/15. Vi kommer bl a att följa en resultatuppföljningsmodell från Landskrona kommun i detta arbete. * Vi planerar någon form av uppfräschning av skolgården för att aktivera eleverna 7

8 ytterligare. Dessutom ska det vara fler organiserade aktiviteter i uppehållsrummet. * Det kommer att bildas ett trygghetsteam på skolan. * Vi kommer att arbeta med elevskyddsombud på skolan. Valda elevskyddsombud kommer att delta i ett introduktionsmöte som ska hållas i början av läsåret samt de kommer att få en elevskyddsutbildning så att de kan bli delaktiga i sin arbetsmiljö, såväl den fysiska som den psykosociala. * Vi kommer att schemalägga tid till pedagogiska diskussioner på konferenstid. 8