Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete

Transkript

1 Anvisning Kvalitetsredovisning Grundskola, Grundsärskola läsåret 2012/2013 (HV, LB, SW) Grundsärskolan inklusive verksamhet träningsskolan Lå Varje område skall redovisa följande verksamhetsmått och mätetal utifrån vilken verksamhet som finns. Årets råd: Använd Qualisenkät och självvärderingar till Era bedömningar, Övergångundersökning i november 2012 och de uppföljningar Ni gjort under året med Lgr 11. Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet: Grundsär 4,75, Träningssk 4,75 Skola antal lärare/100 barn: Grundsär 20,65, Träningssk. 18,27 Fritidshem antal barn/pedagog: Förskola antal barn/ pedagog: Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Grundsärskolans verksamheter arbetar med systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett årshjul som bygger på dels BUN:s inriktningsmål och dels grundskolans övergripande årshjul. Flera av målen i de övergripande måldokumenten går inte att direkt arbeta med utifrån det regelverk och den verksamhet som finns inom grundsärskolans verksamheter. Exempel: ytterst sällsynt att elev får rätt till och börjar inom särskolan som sexåring, alltså är dessa, såväl som alla inskolningar/övergångar mycket individuella utifrån den enskilde eleven. Betyg och bedömning är en annan del som väsentligt skiljer sig från grundskolan. Huvudregel för oss är att vi i möjligaste mån följer det som gäller grundskolan och gör egna tillämningar där det behövs. Vi utvärderar kontinuerligt våra mål dels i ledningsgruppen som består av mig, som rektor, och två arbets- lagledare. Vid planering/utvärdering av vårt kvalitetsarbete förstärker vi med en pedagog som är kvalitetsansvarig det innebär att hon tar fram underlag, sammanställer resultat, initierar analyser av detta. Beroende på kvalitetsområde initieras utvärdering/analys i olika grupper och i olika utseende. Detta sker kontinuerligt under läsåret. I juni gör vi en helhetsbedömning utifrån dessa olika utvärderingar utifrån verksamhetens uppsatta mål för det gångna läsåret. Detta blir grunden till de mål vi sätter upp för kommande läsår. Broms för oss i det systematiska kvalitetsarbetet är den mycket tajta organisation vi har budget till, de enormt stora klasserna vi har för närvarande. Inom vissa områden har vi behov/kunskap om förändringar/förbättringar för vår verksamhet och våra elever men arbetsbelastningen per individ bromsar möjligheten att omvandla till systematik och implementering. 1

2 Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder Bild av screening samt Skrivruta Ej särskolan Resultat nationella prov Årskurs År 3 År 6 År 9 Antal elever Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever Ej särskolan Ma Sv En NO/ Meritvärde och resultat i årskurs 9 Elev och förälder väljer om eleven skall ha betyg eller inte Antal elever (åk 9+10) (åk 9+10) (åk 9+10) Meritvärde Andel behöriga till nationella prgm Gy s Nått mål i alla ämne 15/15 8/8 10/10 6/7 9/9 Fokus område 1: Våra elevers resultat Resultatmål *Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige- *Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet. Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå senast hösten Nivå 3 Qualisområde. Hur ser uppföljning och utvärdering av elevens kunskapsutveckling ut? Vad är resultatet av lässcreening, nationella prov samt meritvärd år 6 och 9? Betygssystem och regelverk är annorlunda inom grundsärskolans verksamheter. Vi har inte nationella prov och alla som går ut inom verksamhet grundsär har rätt till en plats på nationella program inom Gy sär, oavsett betyg. Det är också frivilligt om man vill ha betyg. Väljer eleven att inte få betyg får vi inte heller sätta betyg på eleven för ev. framtida önskemål. Därför har vi infört en blankett/elev och vårdnadshavare skriver under om man inte önskar betyg, detta sker på utvecklingssamtalet. Elever inom verksamhet träningsskola får inte betyg utan studieintyg avseende de fem ämnesområden man arbetar med. Alla elever som går ut åk 9 på träningsskolan har en plats på Gy 2

3 sär/individuella programmet efter avslutad skolgång inom grundsärskolan. Vi följer kontinuerligt upp elevernas resultat på alla ovan områden. Den individuella uppföljningen/utvärderingen är för de äldsta eleverna inom grundsärskola Resultat: Vid Qualis självvärdering vt 12 upplever vi att vi inom område Kunskaper och färdigheter är på nivå 3, på väg mot nivå 4. Förändringarna avseende betyg och bedömning har, för vår verksamhet, inneburit mycket stora förändringar i och med Lgr 11. Vi har arbetat intensivt med detta genom att delta i alla de utbildningar Skolverket erbjöd, tillsammans med grundskolan inom vår kommun och i nätverk med grundsärskolor i grannkommuner. Analys av resultat: Det vi jobbar med intensivt just nu är analys av olika resultat. Blir vi bättre på att analysera vår verksamhet blir vi bättre på relevanta mål/utmaningar för våra elever. Resultaten, för våra elever inom grundsärskolan, går för dagens avgångsklasser att uppnå. Eleverna underifrån har däremot stora problem att nå åldersadekvata mål och vi granskar kritiskt målen i kursplanerna med frågeställningen om målen är för högt ställda? Får varje elev utifrån sina individuella behov när flera klasser är dubbelt för stora? Åtgärder för utveckling: Vi behöver bli mycket bättre på att skriftligt dokumentera utvärderingar och uppföljningar av elevernas resultat. Vi inväntar redskapen för detta i skolportalen, utlovat till 3 september men fortfarande ej inlagda. Vi tror att med tillgång till samma förutsättningar som grundskolans personal skall det vi upplever som ej tillräcklig dokumentation förbättras och vi hittar en god struktur för detta som samtidigt minskar pedagogens arbete. Vi räknar också med att detta skall underlätta för elev och vårdnadshavare att förstå och vara aktivt delaktiga i lärprocessen. Målet för området elevers resultat är att utifrån portalen få förbättrad systematik i dokumentationen. Fokusområde 2: Folhälsa/ Livskvalitet Resultatmål: Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Det är ytterst sällan en elev börjar hos oss inom särskolan som sexåring. Vår modell för samverkan/inskolning är ytterst individuell oavsett när eleven börjar hos oss. Grundsärskolans reviderade mål har istället varit ökad samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan Antilopen. Vår bedömning är att grundskola och grundsärskola ligger närmre varandra i mål och arbetssätt än grundsärskola och träningsskola. 3

4 Vad gav utvärdering (enkät och intervju 6-åringar)i november? Samt vilka insatser/åtgärder har verksamheten? Insatser: Varje pedagog arbetar aktivt med att skapa samverkan, för individ eller klass i olika ämnen/område/pp. I vårt övergripande inkluderingsarbete arbeta för ökad gemenskap och samarbete över gränserna. Konkret och schemalagt har varit Antistunden och ett flertal temadagar. Resultat: Gemensamma schemalagda aktiviteter har fungerat mycket bra. Pedagogernas egna aktivitet har inte resulterat i förväntad mängd samarbete. Analys av resultat: Våra elever känner glädje och trygghet i våra verksamhetsövergripande aktiviteter. Muntlig och skriftlig utvärdering efter varje tema. Pedagogerna i båda verksamheterna upplever att det inte har funnits utrymme planeringstid/arbete för ökat klass/individ samarbete. Samarbete över gränserna för våra högstadielever försvåras avsevärt av att Antilopen grundskola inte inrymmer högstadium längre. Åtgärder för utveckling: Vi har konkretiserat samverkan till bl a NTA, vissa delar, vissa klasser. Fadderverksamhet över verksamhetsgränserna är också planerad. Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Samt fokus på kartläggningsdelen enligt DO.se(2013) Qualis? Egna Trygghetsenkäten? (April) Utifrån resultatet på Qualisenkäten fråga 2(F-2) och 3(3-9). Hur ser resultatet ut och varför? Likabehandlingsprocessen till hösten i september! Kartläggningsarbetet: hur ser kartläggningsarbetet ut på organisation, grupp och individnivå? Hur involveras anställda, elever och vårdnadshavare i kartläggningsarbetet? Vilka metoder använder ni för att kartlägga verksamheten? 4

5 Förebyggande arbetet Hur ser kopplingen ut mellan kartläggningsarbetet och det förebyggande arbetet? Hur involveras anställda, elever och vårdnadshavare i det förebyggande arbetet? Hur arbetar Ni systematiskt med det förebyggande arbetet? Insats/Arbetsgång: Utifrån självvärdering Qualis B. Trygghet och trivsel upplever vi att vi är på steg 7. Vi ser också att vi på steg4 har ett extra plus i den del som beskriver skolans arbete med att aktivt och medvetet stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Vi arbetar mycket och omfattande med elevers trygghet och trivsel. Våra elever behöver så mycket för att genom ökat självförtroende och trygghet får de större möjlighet till ökad kognitiv utveckling. Vi kommer att genomföra Qualis enkäten nu i september eftersom tanken var Qualis granskning för vår verksamhet ht 13 och då skulle enkäterna vara så färska som möjligt. Beslutade kommunövergripande enkäter, egna framtagna utifrån behov (ex trygghet på skolgård) Aktivt och kontinuerligt arbete i klassråd och elevråd kring arbetsro och trygghet/trivsel för alla inom vår skola. Stort värdegrundsarbete i samarbete med högskolan K:stad, verksamhetsövergripande. Mycket vuxna ute på rasterna, schemalagt och markerat med gula västar. Enkäterna omfattar elever, personal och föräldrar. Vi har också arbetat tillsammans med proaktiva elevteamet i en klass med mycket utagerande elever. Insatsen var riktad SPK. Detta gav oväntat gott resultat och det extra pedagog stöd vi tvingats anställa i klassen kan vi nu avsluta inför ht 13. Elevers delaktighet i arbetsgång/insats Skolregler, både innemiljö och skolgård. Trygghetsenkät (vår egen) på vårterminen Rastvaktschema, reflexvästar för alla vuxna. Konstant värdegruppsarbete i klasserna Verksamhetsövergripande tema dagar. Trygghetsgruppens arbete Kamratstödjare Antistunden Inklusionsarbetet med högskolan K:stad Resultat av kartläggning. Inga färska resultat. Tidigare enkäter har haft positivt resultat, vi avvaktar de svar vi får nu och kompletterar med färska uppgifter då 5

6 Analys av resultat: Särskolans elever upplever sig trygga på skolan. Vi har väldigt många vuxna med eleverna hela tiden, eftersom många av våra elever har egna assistenter. Klassassistenter och pedagoger är med utifrån schema. Vid kartläggning av var på skolan man är trygg/otrygg framkom område som vi på olika sätt försökt täcka upp. BL a har högstadieeleverna inom grundsär haft önskemål om lite bord och aktiviteter bakom idrottshallen för att få lite lugn och ro, ok detta för att de ställde upp och var trygghet där även för yngre elever, alla verksamheter som ibland håller till där. Vi hoppas på tryggare skolgård nu när den slutar vara byggarbetsplats och vi förhoppningsvis nästa år vår lite bättre utemiljö. Åtgärder för utveckling d.v.s. reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen: Ytterligare utveckla rastvaktschema för att totalt vara fler vuxna på skolgården vid raster. Fortsatt värdegrundsarbete i klassen och med hjälp av proaktiva gruppen och vår kurator. Utveckla fadderverksamhet i stället för kamratstödjar uppdraget. Ökat elevinflytande vid planering av rastaktiviteter och temadagar. Fortsätta vårt inklusionsarbete. Fokusområde 3: Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Delaktighetsfrågor Helhet 1. I vad och hur tar skolledningen och personal systematiskt med eleverna i skolans planeringsproceser? 2. I vilken grad och i vilka årskurser håller eleverna i sitt eget utvecklingssamtal. 3. I vilken grad och på vilket sätt är eleverna delaktiga i de pedagogiska Planeringarna PP ( På rektorskonferens hade vi även frågan med; På vilket sätt är eleverna med och bedömer sig själva och andra?) Insatser: Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Vid självvärdering i mars 2013 upplever vi att vi är på nivå 5 6

7 Qualis, E. Delaktighet. Främst handlar elevernas delaktighet i planeringsprocesserna i vår verksamhet om det egna lärandet, skolans inre och yttre miljö och aktiviteter inom dessa områden samt gemensamma aktiviteter utöver schemat. Vi har utvecklat vår IUP utifrån ett färdigt bildmaterial, detta har varit ett mycket gott stöd för de flesta av våra elever för att förstå och kunna vara med och påverka sin kunskapsinhämtning. Våra elevers individuella förmåga, som verkligen är på olika nivå, styr hur och vad eleven kan vara delaktig i. Allt på en skala från ett kommunikativt ja eller nej på en ledande fråga till åsikter och medbestämmande avseende mål, väg till mål och bedömning av mål. Även delaktighet vid framtagande av p.p. för de äldsta eleverna inom verksamhet grundsärskola. Våra elevråd är aktiva och har åsikter som tillvaratas i olika beslut, även deras egna förslag blir hörda. Vi väntar fortfarande på utbildning av elevskyddsombud och elevskyddsambassadörer och att eleverna då aktivt skall organiseras i skolans arbetsmiljöarbete. Elevernas delaktighet i bedömning av eget och andras prestationer/arbete är, som det mesta inom grundsärskolans verksamheter, på oerhört individuell nivå. Vi arbetar mycket målinriktat hela tiden för att öka elevernas utveckling mot större förståelse hur man kan påverka sin egen kunskapsinhämtning. Eleverna som kommit längst i detta är, som sig bör, åk 8-9 inom verksamhet grundsär. Här arbetar man systematiskt med elevers delaktighet i både planering, genomförande och bedömning av det egna och kamraternas lärande. Här håller alla i sina egna utvecklingssamtal. Elever och föräldrars delaktighet är också kontinuerligt en del i utvecklingssamtalet för att öka förståelsen för de nya kraven på elevernas lärande inom vår verksamhet. Som rektor försöker jag att systematiskt samtala med eleverna om deras förståelse för krav och bedömning i deras utbildning. Viss oro för den markant sjunkande utvecklingsnivån/ förmåga att nå målen enligt grundsärskolans läroplan, inritning grundsär. För träningsskolans elever är dialogen/delaktigheten i övervägande med föräldrarna. Resultat: I enkäter och samtal upplever vi kontinuerligt en förbättring av både elevers och förälders förståelse och delaktighet i skolarbetet. Analys av resultat: Fortsätta utveckla formerna för elevernas individuella förmåga/möjlighet att förstå och vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling. Vi ser hela tiden små men mätbara förbättringar. Hur dokumentera? I vår analys funderar vi också hur elever som är inkluderade på andra skolor i kommunen får hjälp att utveckla och förstå detta. Åtgärder för utveckling: Dokumentation samt hitta redskapen för att öka de yngre elevernas möjlighet att nå målen och förstå och vara delaktiga i detta. 7

8 Mål utifrån egna behov i verksamheten (obs behöver ej användas ) Mål Insatser Resultat Analys av resultat: Åtgärder för utveckling: Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. * Fortsatt områdesgemensam Värdegrunds/Inklusionsarbete * Fortsatt utveckling av vårt lika behandlingsarbete så att vår plan mot diskriminering och kränkande behandling ägs av alla, både barn och vuxna. *Utveckla elev och föräldrainflytandet via vår Portal som nu blir tillgänglig för alla. 8