Långtidsmortalitet och frakturrisk efter höftfraktur 22 års uppföljning av män

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långtidsmortalitet och frakturrisk efter höftfraktur 22 års uppföljning av män"

Transkript

1 F1 Påverkar rehabilitering långtidsutfallet hos patienter med collum femoris fraktur och nedsatt kognitiv förmåga? En prospektiv studie av 246 patienter under år 2003 A Al-Ani*, A Söderqvist**, P Ackerman+, T Cederholm++, N Dalén#, M Hedström* *Karolinska Institutet, Clintec, Karolinska Huddinge, **Karolinska Institutet, Södersjukhuset, +Karolinska Institutet, Karolinska Solna, ++Institutionen för Allmän hälsa och geriatrik, Uppsala Universitet, Akademiska sjukhuset Uppsala, #Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus Introduktion. Få har studerat det funktionella resultatet efter höftfraktur hos patienter med kognitiv dysfunktion. Syftet med studien var att kartlägga gångförmåga och ADL-funktion efter en collum femoris fraktur hos patienter med nedsatt kognitiv funktion. Vi studerade faktorer av betydelse för prognosen inklusive vårdnivåns betydelse. Patienter och Material. Totalt inkluderades 246 konsekutiva patienter med collum femoris fraktur, >65 år och med nedsatt kognitiv funktion (tidigare demens eller nedsatt kognitiv förmåga, SPMSQ-score 0-2 point (0-10) samt oberoende gångförmåga med eller utan hjälpmedel. ASA-score, boendeform, frakturtyp, operationsmetod, ADL-funktion och gångförmåga innan fraktur registrerades. Utskrivning till rehabiliteringsklinik registrerades. Uppföljning skedde efter 12 månader med registrering av boendeform, ADL-funktion, grad av gångförmåga inklusive om man var rullstolsbunden eller sängliggande. Logistisk regressions analys utfördes för att identifiera faktorer som var associerade med bevarad gångförmåga och ADL- funktion vid 12 månaders uppföljning. 25 % hade odislocerad fraktur och opererades med osteosyntes. 75 % hade dislocerade frakturer; 38 % var opererade med osteosyntes, 38 % med ocementerad hemiplastik och 24 % med cementerad hemiplastik. 8 % av patienterna från institutionsboende och 70 % av dem som kom från eget boende skrevs ut för rehabiliterings vård. Resultat. Mortaliteten efter 12 månader var 40 %. Vid 12 månaders uppföljning hade 43 % av de överlevande patienterna försämrad gångförmåga, 28 % kunde inte gå alls och 48 % hade sämre ADL-funktion. De faktorer som var associerade med bibehållen gångförmåga efter kontroll för frakturtyp, ålder och ASA-score var utskrivning till rehabilitering (OR 2,7; CI 1,1 6,9, p 0,03) och gångförmågan innan frakturen (OR 8,9; CI 3,6 22,2, p < 0,001). Faktorer som var associerade med bibehållen ADL-funktion efter kontroll för ovan nämnda faktorer var ånyo utskrivning till rehabilitering (OR 6,8; CI 1,7 25,7, p <0,01) och ADL- funktion innan frakturen (OR 2,5; CI 1,8 3,6, p <0,001) medan typ av operation inte var av säkerställd betydelse (p=0,3). Diskussion. Prognosen för höftfrakturpatienter med nedsatt kognition är dålig. Resultaten indikerar att utskrivning till rehabilitering, en faktor som vi kan påverka, förefaller ha betydelse för återhämtningen. Av de institutionsboende var det få som fick rehabilitering. Detta kan vara en konsekvens av att det finns olikheter i patientgrupperna men det kan också vara en följd av vårdorganisationen där korta vårdtider och snabb utskrivning eftersträvas. Om prognosen är påverkbar bör alla patientgrupper erbjudas samma behandling, detta bör kartläggas med ytterligare studier.

2 F2 Långtidsmortalitet och frakturrisk efter höftfraktur 22 års uppföljning av män M von Friesendorff, J Besjakov, K Åkesson Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristianstad*, Röntgen kliniken+ och Ortopediska kliniken++ Universitetssjukhuset MAS, Lunds Universitet, Malmö Introduktion Höftfraktur är associerad med hög tidig mortalitet ff a hos män. De långsiktiga konsekvenserna avseende mortalitet och frakturrisk hos män är däremot inte kända. Syftet med denna studie är att utvärdera långtidsöverlevnad, antal nya frakturer och frakturrisk i en kohort av män med höftfraktur i perspektivet av återstående livslängd. Detta är första studien av män som sträcker sig över mer 10 år. Patienter och Material Män med höftfraktur (index fraktur) pga. lågenergi trauma identifierades genom det unika röntgenarkivet på Universitetssjukhuset i Malmö. Data baseras på information ur röntgenjournaler, validerade genom operationsregister. Patienterna följdes individuellt tills död eller Data stratifierades i femårsintervall samt i åldersgrupper; <75, och 85 år. Kaplan-Maier survivalanalyser har använts för att utvärdera mortalitet och frakturrisk. Resultat 263 män med höftfraktur (74.2 år [33-101]) identifierades; 56% cervikala, 44% trochantära och 6% hade samtidig fraktur. Vid uppföljningstidens slut var 94% döda; 32% efter 1 år, 62% efter 5 år och 79% efter 10 år. Medelåldern vid död var 80.1 år [41-101]. 50% -mortaliteten i resp åldersgrupp <75, och 85 var 7år, 2 år och 3 mån. 74/263 (28%) ådrog sig totalt 131 frakturer (1.8 [1-7] frakturer/patient) vid 121 tillfällen. Majoriteten ådrog sig ny fraktur vid endast ett ytterligare tillfälle (n=48, 65%). 14% av frakturtillfällena inträffade inom år 1 och hälften av alla frakturer inträffade inom 3.2 år. Den mortalitetsjusterade livstidsrisken för fraktur var 62% och 10-årsrisken 47%. Diskussion En fjärdedel av alla höftfrakturer drabbar män. Åldersmässigt drabbas män tidigare än kvinnor. I denna studie kan vi rapportera frakturrisk och mortalitet både på kortsikt och i perspektiv av återstående livslängd. Män med höftfraktur har, jämfört med kvinnor i samma kohort, hög tidig mortalitet (32% resp 21 % (1år)) och lägre återståendelivstidsrisk för frakturer ( 28% resp 45%) (1). Den tidiga höga mortaliteten speglar sannolikt en större ohälsa bland manliga höftfrakturpatienter. Konsekvensen är att frakturförebyggande strategier behöver anpassas. Referens 1. Long term survival and fracture risk after hip fracture a 22-year follow-up in women. von Friesendorff M, Besjakov J, Åkesson K. J Bone Miner Res In press.

3 F3 Inlärningskurva vid introduktion av ny kirurgisk teknik, främre minimalinvasivt snitt, vid höftplastik BH Brismar, O Hallert, U Lindgren Karolinska Institutet, Inst för klinisk vetenskap, intervention och teknik., Enheten för ortopedi. Ortopedkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Introduktion utfördes den första höftplastiken med främre minimalinvasivt snitt (MIS) på Karolinska Universitetssjukhuset. En kirurg (A) hade då hämtat hem tekniken från Innsbruck där den utvecklats och tillämpats sedan flera år. I den här studien studeras de första 100 självständiga elektiva unilaterala operationerna med främre MIS snitt för en kirurg (B) som först lärt upp sig av A. Sammanlagt assisterade B operatör A vid 11 operationer och opererade 10 med assistens av A före den första självständiga operationen (nummer 1 i studien). Patienter och Material. Materialet består av 57 kvinnor och 43 män. 76 hade artros, 20 reumatoid artrit, 3 caput nekros och 1 höftdysplasi. 2 patienter opererades vid 2 tillfällen (höger + vänster) i studien. Medelåldern var 66 år och BMI 27. Resultat. Operationstiden sjönk successivt från initialt ca 150 till 100 minuter efter ca 40 patienter. Någon tydlig trend avseende blödning eller cupens placering kunde inte ses. Av de patienter som tog längst tid att operera dominerade männen. Det fanns en tendens till högre BMI hos gruppen med längst operationstid. Diskussion. Även för en van höftproteskirurg är tekniken krävande i början och trots en strukturerad inlärningsprocess så finns en inlärningskurva vilken i det här materialet avspeglade sig i en minskande operationstid med ökande vana. Om man ska välja patienter för sina första operationer kan det vara lämpligare att välja kvinnor än män och sannolikt även de med lägre BMI.

4 F4 Det kostar att vänta på operation Kartläggning av sjukdomsrelaterade kostnader före och efter höftprotesoperation O Rolfson*, O Ström+, G Garellick++ *Avd för ortopedi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin. +Medical Management Centre, Karolinska institutet. ++Svenska Höftprotesregistret, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Introduktion. Svenska Höftprotesregistret har registrerat alla höftprotesoperationer i Sverige sedan 1979 och utgör en unik databas. Sedan 2002 registreras även hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D), komorbiditet och tillfredsställelse i en utfallsrelaterad databas. I och med detta har man kunnat göra hälsoekonomisk analys där åtgärden visat sig ha extremt hög kostnads-nyttoeffekt. Registrets forskningsområde har vidgats till att innefatta tiden som föregår operationen. Väntetiden för bedömning och operation har historiskt varit lång. Med fungerande vårdgaranti skulle denna väntetid krympa till maximalt 6 månader men det är långt ifrån alla klinker som uppfyller denna garanti. Höftledssjukdom genererar flera sjukdomsrelaterade kostnader som är angelägna att identifiera för en komplett hälsoekonomisk analys. Patienter och Material. Cirka patienter i Norrland och Västra Götalandsregionen (VGR) ombads besvara en enkät strax före planerad protesoperation. Frågorna avsåg kostnads genererande händelser/omständigheter som kan relateras till sjukdomen. För varje patient inhämtades uppgifter om väntetid via operationskoordinatorer. Uppföljande frågeformulär skickades ut 1 år postoperativt. Preliminära resultat svarade på den preoperativa enkäten. 54 % av patienterna tillhörde VGR och 46 % Norrland. Urvalet var representativt med medelålder 69 år varav 33 % under 65 år. Medelväntetiden för ortopedbedömning var 176 dagar (median 103) och för operation 312 dagar (median 179). 65 % hade inte träffat sjukgymnast. 82 % av patienterna använde smärtstillande läkemedel för höftbesvären. Av patienterna i arbetsför ålder var ca 1/3 sjukskrivna och 1/4 uppbar sjukbidrag. Beträffande kommunal resursförbrukning angav 4 % att de hade hemtjänst, 9 % färdtjänst och 46 % någon form av handikappanpassning. 26 % av patienterna krävde anhörighjälp av varierande omfattning på grund av höftledssjukdomen. Preliminär kostnadsberäkning per patient visar att den totala sjukdomsrelaterade kostnaden 1 år före höftprotesoperation uppgår till ca kr per patient. Den huvudsakliga kostnaden utgörs av produktionsbortfall (72 %) medan sjukvårdskostnader utgör 13 %, kommunala kostnader 6 %, läkemedel 1,5 % och kostnader för anhörighjälp 7,5 %. Inmatning av data från ettårsuppföljningen är i slutfas. Diskussion. Preliminära resultat bekräftar att den huvudsakliga sjukdomsrelaterade kostnaden för höftproteskandidater utgörs av produktionsbortfall. Ett år av väntan kostar i genomsnitt lika mycket som själva protesoperationen. Trots vårdgarantin är väntetiden för bedömning och operation oacceptabelt lång. Det är anmärkningsvärt att endast 35 % har genomgått sjuk gym nastisk behandling preoperativt med hänsyn till att sjukgymnastik ingår som basbehand ling i nationella vårdprogram för höftartros. Resultaten är hittills är rent deskriptiva och vidare slutsatser kommer att kunna presenteras då resultaten av ettårsuppföljningen inom kort kom mer att vara klara.

5 F5 Webbenkät som undersökningsverktyg Kvalitetsuppföljning av fotoperationer K Nathorst-Böös, I Turan, J Jakobsson Institutionen för Anestesiologi och Intensivvård, Karolinska Institutet, Ortopedi- & Fotkirurgikliniken, Stockholm Introduktion. Uppföljning efter kirurgi är en viktig del av vården och inom vissa landsting ett krav från beställarorganisationen. Att kalla alla patienter som genomgått dagkirurgiska ingrepp på återbesök är varken medicinskt eller ekonomiskt rimligt. Vi ville med denna undersökning utvärdera användandet av en enkel webbaserad enkät för uppföljning av patienter som genomgått en elektiv fotoperation vid Ortopedi- & Fotkirurgikliniken. Patienter och Material. Webbenkäten tillverkades med frågor som gällde vården på kliniken och webbenkäten som verktyg. I samband med operation delades ett informationsblad ut med förfrågan om deltagande i studien. Ett e-postmeddelande skickades sedan ut till deltagarna med en Internetadress till enkäten. Enkäten innehöll påståenden kring omhändertagande, smärtlindring, komplikationer och användandet av webbenkät som metod för återkoppling. Patienten fick på en tiogradig skala ta ställning till 14 påståenden såsom Det var lätt att fylla i webbenkäten och Gradera den smärta du upplevde veckan efter operationen. Det fanns även textfält där deltagaren fritt kunde lämna synpunkter. Alla svar som lämnades sparades i en databas för utvärdering. Resultat. 127 enkäter delades ut, 9 patienter saknade tillgång till e-post, 5 e-postadresser fungerade ej. Således fick 113 patienter slutligen tillgång till webbenkäten cirka 4 veckor efter genomgången operation. 99 svar inkom. Deltagarna lämnade mycket goda omdömen avseende användarvänligheten (9,6/10) samt nyttjandet av webbenkät som metod (9,6/10). Deltagarna var också överlag mycket nöjda med vården på kliniken. Medelvärde för bemötande blev 9,6/10 och omhändertagande 9,0/10. Inga allvarliga komplikationer rapporterades, problem med förbandet var den vanligaste komplikationen (5 st.), följt av sårläkningsproblem (4 st.), smärtproblem (4 st.) och ytliga infektioner (2 st.). Diskussion. Digitala enkäter förefaller vara en bra och lättarbetad möjlighet för att bedriva uppföljande kvalitetsarbete. Webbaserade enkäter är lättkonstruerade, resultatet enkelt att sammanställa och administrationen blir liten.

6 F6 Administrativa strykningar av elektiva operationer ger sämre postoperativa resultat En retrospektiv fall-kontroll studie efter höft och knäprotesoperationer H Magnusson, T Felländer-Tsai, L Ryd Ortopedkliniken, Karolinska Universitetsjukhuset+ Inst. För klinisk vetenskap, intervention och teknik (Clintec), KI, Stockholm Introduktion. Schemalagda elektiva operationer inom ortopedin stryks ofta av administrativa orsaker (akutfall, sjukdom i vårdkedjan, kirurgiska överdrag, etc). Fenomenet utlöser besvikelse, frustration och ibland ilska hos patienten. Under hypotesen att detta kan ge sämre resultat när väl den planerade operationen sker, har en retrospektiv, fall-kontroll studie gjorts på patienter som genomgått höft- och knäprotesoperationer Patienter och Material. De administrativa systemen genomsöktes för perioden Vi fann 65 patienter som uppfyllde kriterier på administrativ strykning. 65 andra patienter, matchade för operationstyp, BMI, ASA, ålder, kön samt tidpunkt för operation användes som kontroller. Alla patienter fick en enkät rörande förekomsten av möjliga komplikationer efter operationen (DVT, lungemboli, sårinfektion, pneumoni, UVI, annan infektion, stroke, hjärtinfarkt, depression eller annat). De fick också fylla i en VAS-skala och ett EQ-5D formulär. Den postoperativa uppföljningen var minst 6 månader. Patienter strukna av egna medicinska skäl inkluderades ej. Resultat. Studiegruppen rapporterade totalt 87 komplikationer mot kontrollgruppens 38 (p<0.02). En signifikant skillnad förelåg för en enda enskild komplikation, nämligen hjärtinfarkt (p<0.05) som var vanligare i studiegruppen. VAS visade ingen skillnad medan EQ-5D visade en tendens till sämre livskvalitet för de strukna patienterna (p = 0.06). Diskussion. Strykningar av administrativa skäl är ett väldokumenterat irritationsmoment utifrån ett vårdapparatperspektiv. I denna inledande studie av pilotkaraktär har vi funnit att strukna patienter även uppvisade sämre resultat ur ett rent medicinskt perspektiv med en överrepresentation av potentiellt farliga komplikationer. Vi tror att det kan finnas ett orsakssamband mellan strykningen och de försämrade resultaten vars fysiologiska mekanismer tills vidare är okända.

7 F7 Vilka skäl finns att använda minimalinvasiv teknik vid höftplastik? BH Brismar, O Hallert, U Lindgren Karolinska Institutet, Inst för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för ortopedi. Ortopedkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Introduktion. Intresset för minimalinvasiv kirurgi vid höftplastik (MIS) har under senare år varit stort. Många problem har dock uppstått och många frågar sig varför man ska frångå de etablerade teknikerna. Drivkraften bakom minimalinvasiv kirurgi är att åstadkomma ett så litet vävnadstrauma som möjligt. Vid anterolateralt snitt kan svaghet i gluteus medius uppstå beroende på insufficient inläkning till trochanter major och denervation av dess främre del liksom av m tensor fasciae latae. Det posterolaterala snittet medför en bakre defekt beroende på skador av utåtrotatorerna och kapseln med luxationsrisk som följd. Flera olika MIS tekniker har introducerats, några där man valt att korta ned ett anterolateralt eller ett bakre snitt och i görligast mån lösa mindre del av muskelfästena än vid den traditionella operationstekniken. I andra fall har man introducerat ny teknik som att kombinera ett mindre främre snitt för att positionera ledskålen och ett transglutealt för att föra in stammen. Vid den här studerade främre MIS-tekniken används den distala delen av det klassiska Smith-Petersen-snittet. Den potentiella fördelen med det främre MIS-snittet är att man inte delar några muskelfästen. Patienter och Material. Vi har retrospektivt studerat de första 200 konsekutiva unilaterala höftplastikerna opererade av vår grupp och analyserat inlärningsprocessen för en kirurg. Vi har också använt tekniken på patienter med höftfraktur. På vår klinik har 3 prospektiva randomiserade jämförande studier mellan främre MIS snitt och anterolateralt snitt startats. I den första har patienter med artros inkluderats, i den andra reumatiker och i den tredje patienter med dislocerade cervikala höftfrakturer. Resultat. Det behövs en betydande tid för inlärning, vilket avspeglar sig i såväl operationstid som förekomst av komplikationer. Preliminära data visar minskad postoperativ smärta och snabbare mobilisering. Det främre MIS-snittet kan användas vid höftproteskirurgi vid såväl OA och RA som höftfrakturer. Även patienter med högt BMI kan opereras med tekniken. Diskussion. Ett minskat vävnadstrauma och snabbare mobilisering av patienten har uppenbara fördelar både medicinskt och hälsoekonomiskt. Om detta också avspeglas i en normal muskelfunktion postoperativt är mycket vunnet, speciellt hos dagens mer krävande livsstilsorienterade patienter. De data vi hittills har visar på svårigheter men också på potentiella vinster.

8 F8 Utvärdering av en svensk version av The Patient- Rated Wrist Evaluation Questionnaire (PRWE). God känslighet, validitet och reliabilitet hos 99 patienter som haft en handledsfraktur. M Wilcke, H Abbaszadegan, P Adolphson Karolinska Institutet vid Danderyds sjukhus, Institutionen för kliniska vetenskaper, ortopediska kliniken. Introduktion. Självskattningsenkäter har blivit viktiga instrument i utvärderingen av resultatet efter skador och behandlingar. Patient-rated Wrist Evalution (PRWE) är ett etablerat kanadensiskt frågeformulär utformat för att mäta smärta och funktionsnedsättning i handleden (1). PRWE används ofta internationellt för att mäta det patientupplevda resultatet efter en handledsfraktur. Vi har gjort en svensk översättning av PRWE och validerat detta. Patienter och Material. PRWE består av 15 frågor som genererar 0 (ingen smärta eller funktionsnedsättning) till 100 poäng. Originalversionen av PRWE översattes framåt och bakåt och den svenska versionen testades avseende känslighet för klinisk förändring (responsiveness), validitet och tillförlitlighet (reliabilitet) på 99 patienter som haft en handledsfraktur. Patienterna fyllde i enkäten 7 veckor och 4 6 månader efter frakturen. Känslighet för klinisk förändring undersöktes med Standard Response Mean (SRM) och Effect Size (ES). Innehållsvaliditet (content validity) utvärderades genom analys av tak- och golveffekter. Begreppsvaliditet (construct validity) prövades genom att jämföra enkätresultatet vid olika tidpunkter efter frakturen och genom att jämföra patienter som haft frakturer av olika svårighetsgrad. Kriterierelaterad validitet (criterion validity) undersöktes genom att jämföra PRWE med den svenska versionen av det etablerade övre extremitetsscoret Disability of the Arm, Shoulder and Hand (DASH), (2). Reliabiliteten prövades med ett test-retest och genom analys av enkätfrågornas interna överensstämmelse. Resultat. Känsligheten för klinisk förändring var god (SRM = 1,4 1,7; ES = 1,3). En viss golveffekt noterades efter 4 6 månader men inte vid 7 veckor och någon takeffekt fanns inte vid något tillfälle. PRWE förbättrades adekvat med tiden (Wilcoxon signed rank test) och patienter med svårare frakturer hade sämre poäng (Wilcoxon rank sum test). Korrelationen med DASH var god (Spearman coefficient = 0,86). Test-retest resulterade i en medelskillnad på 0,6 poäng (95%CI 1 0,2) och Kendall W korrelationskoefficient var 0,78. Cronbach s alfa var hög (0,94 0,97) talande för en god intern överensstämmelse mellan enkätfrågorna Diskussion. Den svenska versionen av PRWE är känslig, valid och tillförlitlig för utvärdering av patienter efter en handledsfraktur. Referenser. 1. MacDermid J C. Development of a scale for patient rating of wrist pain and disability. J Hand Ther 1996; 9 (2): Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A. The disability of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire. Acta Orthop 2000; 71 (6):

9 F9 Smärta efter elektiv fotledskirurgi, uppföljning av 45 konsekutiva patienter K Nathorst-Böös, I Turan, L Gröndal, M Redhe, J Jakobsson Ortopedi & Fotkirurgikliniken, Specialistklinikerna Stockholm Kvalitetsmätning av elektiv dagkirurgi, viktigt med enkla och tydliga mätverktyg Bakgrund Smärta och illamående är de valigaste besvären efter planerad dagkirurgi (1,2). Vi har satt upp som interna kvalitetsmål att minst 95 % av patienter skall vara nöjda med vården, att högst 15 % skall uppleva smärta, mindre än 5 % svåra smärtor och mer än 80 % inte skall besväras av illamående. Årligen genomförs enkätuppföljning av smärtupplevelsen, behov av smärtstillande och tillfredställelse med smärtbehandlingen. Metod Vi följde 45 patienter, 17 män, 28 kvinnor, medelålder 45 (18 72) år, medelvikt 79 (50 107) kg som genomgått elektiv fotledskirurgi, ledbandplastik, artroskopi med shaving, i generell narkos avseende smärta, illamående sömn och tillfredställelse med vården under de första 24 timmarna efter operationen. Resultat Medeloperationstid var 21 (14 47) minuter, 8 patienter behövde extra smärtstillande innan hemgång som skedde i genomsnitt 54 (35 80) minuter efter avslutad operation. Trettiosex av patienterna angav ingen smärta under eftermiddagen efter operationen (80%), under kvällen angav 12 av 45 smärta och en patient svår smärta. Under första förmiddagen efter operationen angav 34 patienter att de inte upplevde smärta (76%). Sex patienter hade besvär av illamående (14%), 86% angav att de sovit acceptabelt under första natten efter operationen, 45 patienter (100%) angav att de var nöjda med vården, bemötande, omhändertagande och smärtlindring. Diskussion Våra kvalitetsmål uppfylldes avseende postoperativt illamående, sömn och patienttillfredställelse men inte avseende smärtbehandlingen, etirocoxib med tillägg av parecetamol och dexofen vb. Ref. Segerdahl M, Warrén-Stomberg M, Rawal N, Brattwall M, Jakobsson J. Clinical practice and routines for day surgery in Sweden: results from a nation-wide survey. Acta Anaesthesiol Scand Jan;52(1): Assareh H, Jacobson E, Doolke A, Jakobsson JG, Anderson RE. Is administration time of oral non-steroid anti-inflammatory drugs important? A clinical study in patients undergoing arthroscopic subacromial decompression. Eur J Anaesthesiol May;24(5):467-9.

10 F10 Migrationsmönster hos en ocementerad lårbensstam vid felställda lårbenshalsfrakturer Sköldenberg*, O, Salemyr, M*, Bodén, H*, Ahl, T*, Lundberg A, Adolphson, P* * Karolinska institutet, Institution för Kliniska Vetenskaper, Ortopediska kliniken, Danderyds Sjukhus, Stockholm Ortopedkirurgiska kliniken, Visby lasarett, Visby Introduktion: Det finns nu bra evidens för att behandla patienter över 70 år med intakt kognitiv funktion och bra gångförmåga direkt med höftledsplastik i stället för osteosyntes vid felställda lårbenshalsfrakturer[1]. Ocementerade, modernt designade lårbenstammar används mer och mer på frakturindikation men hur migrationsmönstret hos en sådan stam ser ut i denna patientpopulation är inte tidigare studerat. Vi redovisar här ettårsresultat från en prospektiv kohortstudie där patienter med akut felställd lårbenshalsfraktur opereras med en ocementerad stam. Patienter och material: Fyrtio patienter mellan 70 och 90 år med en akut felställd lårbenshalsfraktur inkluderades i en prospektiv kohortstudie. Alla opererades med en total höftledsplastik med en cementerad ledpanna och en ocementerad, kilformad, kragförsedd, hydroxiapatitbelagd lårbensstam. Migration av stammen mättes med Radiostereometrisk analys (RSA) och bentätheten runt stammen med DEXA i 7 regioner runt stammen[2]. Hos patienter med en tidigare icke frakturerad kontralateral höft utvärderades osteoporosgrad med DEXA enligt WHO-kriterier för osteoporos. Resultat: Medelåldern var 81 år, 27 (68%) var kvinnor och 80% av patienterna hade osteopeni eller osteoporos i den kontralaterala höften. Tre patienter avled under studietiden. En stam reviderades på grund av en djup protesinfektion. Migration av stammen, överstigande mätnoggrannheten hos RSA, uppmättes hos 26 (65%) av höfterna upp till 6 veckor, 19 av dessa migrerade inte efter 6 veckor och samtliga stammar hade stabiliserats efter 6 månader. Hos höfter med hög bentäthet runt stammen fanns signifikant mindre migration avseende sjunkning ( 0.05 vs 0.55 mm, p=0.05), retroversion ( 0.57 vs 2.39, p=0.011) och Maximum Total Point Motion (MTPM) (1.07 vs 2.24 mm, p=0.05) under de första 6 månaderna. Dock växte lårbensstammen fast lika fort i höfter med låg som med hög omgivande bentäthet. Diskussion: I denna studie, enligt vår kännedom den första där RSA används på patienter som opereras med höftledsplastik för en akut felställd lårbenshalsfraktur, utvärderas migrationsmönstret hos en ny ocementerad lårbensstam. Bentätheten runt stammen tenderar i denna studie att få direkt inverkan på stammens migration, framförallt vad gäller retroversion och MTPM. En ocementerad, hydroxiapatitbelagd stam växer inom 6 månader fast även hos patienter med uttalad benskörhet. Referenser: 1. Tidermark J, Ponzer S, Svensson O, Soderqvist A, Tornkvist H. Internal fixation compared with total hip replacement for displaced femoral neck fractures in the elderly. A randomised, controlled trial. J Bone Joint Surg Br 85(3): 380, Gruen TA, McNeice GM, Amstutz HC. Modes of failure of cemented stem-type femoral components: a radiographic analysis of loosening. Clin Orthop Relat Res (141): 17, 1979

11 F11 Behandling av höftprotesluxation med okopplad tripolär ledskål är bättre än klackpåbyggnad Reluxationsrisk mindre efter revision med ledskålen Avantage jämfört med klackpåbyggnad P Noberius, NP Hailer, J Milbrink, H Mallmin Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Ortopediska Kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Introduktion: Höftluxation under de första 6 månaderna efter primärartroplastik är en komplikation som kan kräva operativ åtgärd. Vi har i dessa fall sedan 90-talet använt klackpåbyggnad och under de senaste 3 åren ledskålen Avantage. Målet var att jämföra metoderna avseende risken för reluxation och andra komplikationer under de första 6 månaderna, samt över längre tid. Patienter och Material: Underlaget utgörs av patienter som registrerats för höftprotesluxation i Ortopedklinikens Höftprotesoperationsregister, Akademiska Sjukhuset. Grupp A: 35 patienter opererade med klackpåbyggnad, uppföljningstid 54,5 (7,5 111) månader. 2 avled innan 6 månader och exkluderades. Grupp B: 19 patienter opererade med Avantage cup (Biomet), uppföljningstid 18 (6 33) månader. Resultat: Uppföljning inom 6 månader Grupp A: 7 av 33 patienter (6 kvinnor) drabbades av totalt 12 luxationer under de första halvåret efter klackpåbyggnad. 6 åtgärdades med sluten och en med öppen reposition. 5 patienter krävde operativt ingrepp på implantatet, 2 fick djupa infektioner. Grupp B: Ingen av de 19 patienterna reluxerade. En patient fick en djup infektion med proteslossning och en hade radiologiska lossningstecken efter 5 månader. Uppföljning efter 6 månader Grupp A: 8 av 33 patienter (4 kvinnor), där 5 inte luxerat tidigare, drabbades under denna period av totalt 14 luxationer. 4 patienter blev föremål för 5 revisionsoperationer. 8 luxationer åtgärdades med sluten och en med öppen reposition. Utöver detta krävdes revision av 5 patienter pga lossning. Grupp B: Ingen patient drabbades av reluxation. Patienten som efter 5 månader hade begynnande cuplossning hade lossningsprogress. Diskussion: Vår uppföljning visar på en tydligt reducerad risk för återkommande höftprotesluxationer efter revision till Avantage (0/19) jämfört med klackpåbyggnad (7/33) under det första halvåret postoperativt. Risken för djupa infektioner var ungefär lika i båda grupperna. Efter de första halvåret förekom också flera reluxationer i gruppen klackpåbyggnad (8) än i gruppen Avantage (0). Resultaten talar starkt för att behandla recidiverande protesluxationer med Avantage, medan klackpåbyggnad bör användas restriktivt.

12 F12 Stora benförluster efter ocementerad femurrevision. 22 patienter undersökta efter 2 13 år P Adolphson, M Salemyr, O Sköldenberg, H Bodén Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Introduktion. Benförlust runt femurstammen efter ocementerad höftplastik är vanligt. Vid ortopediska kliniken Danderyds sjukhus har vi använt en ocementerad femurstam sedan 1989 i fall där benförlusterna före revisionen var måttliga. Vi har nu undersökt benmineralhalten hos alla patienter med ensidig höftartrossjukdom. Patienter och Material. Alla patienter som genomgått femurrevision med hydroxyapatitklädd Bi-Metricprotes och som ej utvecklat artros i den andra höften undersöktes efter 72 (30 158) månader. Samtliga patienter hade primär artros. Medelålder vid revisionen var 69 (55 80) år. Vi undersökte klinisk funktion (Harris hip score), röntgenologiska förändringar samt mätte benmineralhalten med DEXA. Resultat. Harris hip score var 74 poäng vid uppföljningen. Ingen protes hade sjunkit eller lossnat. Den osteolys som sågs vid revisionen hade minskat i de flesta av fallen. Vi noterade mycket större benförluster (36 45%) i de proximala zonerna än vad vi tidigare funnit med samma protes efter primär protesoperation. Diskussion. Femurrevision med denna protes är en säker metod som ger acceptabel funktion. De röntgenologiska lossningstecken som förelåg vid revisionen gick delvis i regress och några nya alarmerande förändringar noterades ej. Emellertid fann vi mycket större och mer spridda benförluster runt femurstammen än efter motsvarande tid när samma protes använts vid primär operation (1, 2). Detta kan leda till senare mekaniska komplikationer som frakturer eller ny proteslossning. Referenser. 1. Bodén H S, Sköldenberg O G, Salemyr M O, Lundberg H J, Adolphson P Y. Continuous bone loss around a tapered uncemented femoral stem. A long-term evaluation with DEXA. Acta Orthop 2006; 77 (6): Sköldenberg O G, Bodén H S, Salemyr M O, Ahl T E, Adolphson P Y. Periprosthetic proximal bone loss after uncemented hip arthroplasty is related to stem size: DXA measurements in 138 patients followed for 2 7 years. Acta Orthop 2006; 77 (3):

13 F13 Distalt förankrad ocementerad revisionsprotes Bedömning av fixationssträckan med hjälp av tredimensionell datortomografi RJ Weiss, A Stark Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi, Sektionen för Ortopedi och Idrottsmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Introduktion. Distalt förankrad revisionsprotes är ett behandlingsalternativ vid stora proximala benförluster i femur. Den räfflade och konformade cementfria protesstammen som exempelvis MP Link protesen har en distal fixationsmöjlighet som är tillräckligt stor för att ge stabilitet både mot axiell belastning och rotationsbelastning av implantatet i femurdiafysen (1). Tillverkaren av MP stammen rekommenderar en distal förankringssträcka mellan ben och implantat på 80 mm för att tillräcklig stabilitet ska erhållas. Det finns dock inga in vivo studier som visar att denna fixationssträcka uppnås i den kliniska vardagen och inte heller om denna fixationssträcka behövs för att få ett bra resultat. Målet med denna studie är att fastställa den distala femorala fixationslängden som erhålles i kliniskt bruk med MP Links revisionsprotes. Patienter och Material. För att utvärdera fixationssträckan mellan ben och protes utfördes tredimensionell datortomografi på 14 patienter med en medianuppföljning om 12 månader (SD 9) efter operation. Alla undersökningar analyserades av två av varandra oberoende radiologer. Kliniskt utfall mättes med VAS för smärta samt Harris Hip Score (HHS). Resultat. Medianlängden för förankringssträckan mellan protesstam och ben uppmättes till 33 mm (SD 29, intervall mm). Detta var för kort enligt tillverkarens riktlinjer. Alla patienter belastade fullt och endast en patient klagade över mild lårsmärta. 7 av 14 patienter upplevde ingen smärta i den berörda höften vid vila eller rörelse. Patienterna uppnådde som median 85 poäng (SD 12) i HHS, vilket motsvarar ett gott resultat. Det fanns ingen signifikant korrelation mellan fixationslängd och kliniskt utfall. Diskussion. Vi har visat att datortomografi är en bra undersökningsmetod vid analys av den distala förankringssträckan mellan en ocementerad protes och omgivande ben. Därutöver kunde vi påvisa en tydlig diskrepans mellan tillverkarens riktlinjer och klinisk praxis när det gäller förankring av MP Links revisionsprotes. I realiteten är det svårt att uppnå en förankringssträcka om minst 80 mm vilket å andra sidan inte är nödvändigt för att få stabilitet och ett gott resultat. Referens. (1) Kwong LM, Miller AJ, Lubinus P. A modular distal fixation option for proximal bone loss in revision total hip arthroplasty: a 2- to 6-year follow-up study. J Arthroplasty 18(3 Suppl 1):94, 2003.

14 F14 Osteonekros efter ytersättning-plastik En klinisk PET-studie G Ullmark, K Sundgren, J Sörensen, J Milbrink,O Nilsson Ortoped klin. Gävle. *IMANET, Uppsala. ** Ortoped klin. Uppsala Akademiska Sjukhus. Introduktion. En av tveksamheterna rörande ytersättningsplastik i höftleden är viabiliteten av den återstående delen av ledhuvudet, och den risk för halsbrott eller kollaps som det innebär. PET, till skillnad från radiologiska metoder, kan klart visa benets viabilitet i ledhuvudet, trots den skymmande metallkomponenten. Patienter och Material. Detta är en jämförande studie mellan två prospektiva, konsekutiva och matchade grupper med 7 patienter per grupp. Den ena gruppen fick en ASR plastik via ett bakre snitt, den andra via ett främre. Alla patienter analyserades med [18F]-fluorid PET en vecka samt fyra månader efter operationen. En patient undersöktes också efter 14 månader. Undersökningarna skapade kvantitativa PET-bilder där upptaget motsvaras av metabolism i levande ben. PET referenser skapades från andra sidans friska höft Resultat. Alla patienter utom en hade viabla ledhuvuden med normalt ökad metabolism efter operationen utan någon signifikant skillnad mellan de två grupperna. Det fanns däremot individuella skillnad på upp till nio gånger. En patient i den främre gruppen hade ett område med bennekros i övergången mellan hals och huvud efter en vecka och efter fyra månader. Efter 14 månader hade nekrosen ökat och innefattade nu större delen av ledhuvudet (Fig.1). Patienten hade inga symptom och nekrosen var inte synlig på slät-röntgen. Diskussion. Fluoride PET är en känslig och användbar metod att analysera ben-metabolisms i lårbenshuvudet efter ytersättningsplastik. En av de 14 patienterna i studien hade en liten nekros redan postoperativt, och den ökade successivt i storlek. Detta förhållande, tillsammans med svårigheten att upptäcka nekrosen, samt rapporter i litteraturen om cirkulationsstörningar av operationen, ger anledning till oro.

15 F15 Påverkar den postoperativa belastningen den tidiga mikrorörelsen hos en ocementerad acetabularcup? En randomiserad RSA-studie O Wolf, J Milbrink, P Mattsson, S Larsson, H Mallmin Ortopedkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Introduktion. Vid ocementerad höftartroplastik rekommenderas vanligen begränsning av belastningen under den första tiden efter operationen. Tanken är att mindre belastning ska underlätta osseointegrationen utan uppkomst av mellanliggande fibrös vävnad. Målet med denna RSA studie var att på cup-sidan undersöka om fri belastning ger upphov till ökad tidig implantatrörelse jämfört med stegmarkering. Patienter och Material. 23 patienter med ocementerad, Interop (I) (n=8) eller Allofit (A) (n=15), cup inkluderades. Patienterna randomiserades till full belastning (FB) kombinerat med mycket aktiv träning (11 patienter, I=3, A=8) eller till stegmarkering (SM) kombinerat med restriktiv mycket lätt träning (12 patienter, I=5, A=7) under 3 månader postoperativt. Referensundersökningen togs direkt efter operation under kvarvarande spinalbedövning för att kunna mäta även eventuell mycket tidig implantatrörelse. Uppföljande RSA undersökningar gjordes efter 1 dag, 1 vecka, 1 och 3 månader. Vi kontrollerade att patienterna följde den givna belastningsgraden genom mätningar med F-scan 1 vecka och 3 månader postoperativt. Resultat. Vi noterade ingen skillnad i translation eller rotation mellan FB och SM grupperna vid 1 dag, 1 vecka eller 1 månad. Vid 3 månader fann vi större posterior translation i FBgruppen (p<0.05). Medel proximal (+)/ distal ( ) translation var vid 1 dag 0.11mm ( ) för FB och 0.15mm ( ) för SM (p=0.8). Vid 1 vecka 0.29mm ( ) och 0.27mm ( ) (p=0.6), vid 1 månad 0.52 ( ) och 0.46mm ( ) (p=0.6) samt vid 3 månader 0.67mm ( ) och 0.18mm ( ) (p=0.07) för FB respektive SM. Över tid rörde sig cuparna i proximal riktning mellan 1 dag och 1 vecka (p<0.05) och mellan 1 vecka och 1 månad (p<0.001). Diskussion. Omedelbar postoperativ belastning påverkar inte Allofit- eller Interop-cupens stabilitet upp till 3 månader. Det förekommer rörelse i proximal riktning oberoende av belastning redan under den första veckan och den fortsätter under den första månaden.

16 F16 Betydelsen av solid eller ihålig centraliseringsplugg för migrationen av blanka, kraglösa och konformade höftproteser En randomiserad RSA-studie med 2 års uppföljning G Flivik*, C Olsson+, U Kesteris*, A Lindstrand* Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund * ; Ortopediska kliniken, Blekingesjukhuset+ Introduktion. Blankpolerade, kraglösa, konformade proteser är numera vanligt förekommande, och de redovisade goda resultaten sägs delvis bero på den ihåliga centraliseringspluggen, som tillåter protesen att sjunka ner och stabilisera sig. Det har dock använts dylika proteser även med solida pluggar. Vi har med bl.a. RSA undersökt en sådan protes, konformad i tre plan, MS-30 (Zimmer). Denna protes används numera med ihålig plugg, medan man tidigare enbart hade solid plugg. Vår studiehypotes var att protesen använd med ihålig plugg skulle sjunka mer men stabilisera sig bättre i den viktiga rotationsrörelsen inom cementen. Patienter och Material. 60 patienter, medelålder 70 år, opererades med total höftprotes pga artros och randomiserades till protes med ihålig eller solid centraliseringsplugg, allt annat i övrigt lika. Alla fick en MS-30 stam cementerad med Palacos cum Gentamycin. Uppföljning skedde med konventionell röntgen samt RSA direkt postoperativt, efter 6 månader, 1år respektive 2 år. Därutöver klinisk undersökning samt frågeformulären WOMAC, SF12 och Harris Hip Score. Resultat. Vi fann generellt små rörelser, och i stort sett all migration skedde inom cementmanteln, dvs mellan stam och cement. Avseende de primära effektvariablerna, sjunkning och rotation av stammen, sjönk de med ihålig plugg signifikant (p<0,0001) mer än de med solid plugg upp till 2 år (1,40 mm resp 0,28 mm), medan det inte var någon skillnad (p=0,89) avseende rotationen (retroversion 0,99 resp 0,94 ). Det fanns inte heller någon skillnad vare sig beträffande höftspecifika eller generella hälsoformulär. Diskussion. Som förväntat sjönk proteserna med ihålig plugg mer, i samma storleksordning som tidigare RSA-rapporter avseende de konceptuellt liknande proteserna Exeter (1, 2) och C-stem (3). Vad gäller rotationsrörelsen fann vi ingen skillnad mellan pluggtyperna, och bägge visade mindre retroversion än tidigare rapporter (1, 2, 3). MS-30 verkar ha en design som oberoende av pluggtyp väl står emot rotationsrörelserna. Studien styrker inte behovet av en ihålig plugg för denna kraglösa, blankpolerade och konformade protes. Referens. 1. Alfaro-Adrian J, Gill HS, Murray DW. Cement migration after THR: a comparison of Charnley elite and Exeter femoral stems using RSA. J Bone Joint Surgery [Br] 1999;81-B: Stefansdottir A, Franzen H, Johnsson R, Ornstein E, Sundberg M. Movement pattern of the Exeter femoral stem; a radiostereometric analysis of 22 primary hip arthroplasties followed for 5 years. Acta Orthop Scand 2004;75: Sundberg M, Besjakov J, von Schewelow T, Carlsson Å. Movement pattern of the C-stem femoral component. An RSA study of 33 primary total hip Arthroplasties followed for two years. J Bone Joint Surgery [Br] 2005;87-B:

17 F17 Patientrapporterat resultat 7 år efter total höftledsartroplastik vid artros en prospektiv studie Anna-K Nilsdotter 1, Fredrik Isaksson 1, L Stefan Lohmander 2 1 Ortopediska kliniken, Länssjukhuset, Halmstad, Sverige 2 Avdelningen för ortopedi, Kliniska Vetenskaper, Lunds Universitet, Sverige Introduktion. Att prospektivt undersöka patientrapporterat resultat 7 år efter total höftledsartroplastik (THA) vid artros. Patient och Material. 219 konsekutiva patienter (120 kvinnor) med primär artros, medelålder 71 (50-92) aktuella för THA vid ortopediska kliniken på Länssjukhuset i Halmstad. fick besvara frågeformulären SF-36 och WOMAC preoperativt, efter 3, 6 och 12 månader samt efter 4, 5 och 7 år. Vi de tre senare uppföljningstillfällena ställdes kompletterande frågor rörande postoperativa komplikationer, generell komorbiditet, sociala förhållanden och patient tillfredsställelse. En matchad kontrollgrupp med 117 individer (67 kvinnor), medelålder 72 (range 52 92) utan höftproblem rekryterades från folkbokföringsregistret och besvarade frågeformulären vid samma tidpunkter. Resultat. 151/170 (89%) av patienterna och 65/74 (88%) av kontrollgruppen deltog vid 7 års uppföljningen. Det bästa resultatet rapporterades ett år postoperativt. Vid den tidpunkten fanns en skillnad i SF-36 fysisk funktion (PF) mellan de två grupperna, där patienterna rapporterade sämre resultat än kontrollgruppen (54 vs. 69). Vid de senare uppföljningstillfällena rapporterades en successiv försämring i SF-36 PF jämfört med kontrollgruppen. Dock fanns ingen skillnad beträffande WOMAC fysisk funktion mellan de två grupperna. Det uppgavs ingen skillnad i antalet komorbiditeter (19% vs. 31% p<0.08) mellan patienterna och kontrollgruppen, men de som var opererade var i större behov av gånghjälpmedel (46% vs.8% p<0.0001) och rapporterade mer regional smärta och generaliserad smärta (68% vs. 53% p<0.05). 97% av patienterna var nöjda med smärtlindringen och 96% med den förbättrade fysiska funktionen vid 7 års uppföljningen. Diskussion. Total höftledsartroplastik vid avancerad artros är en lyckad åtgärd. Denna studie visar att en oselekterad kohort av patienter erfar samma hälsorelaterade livskvalitet som en matchad kontrollgrup 7 år efter THA förutom beträffande fysisk funktion där patienterna rapporterar sämre resultat. Detta kan sannolikt förklaras av muskuloskeletal komorbiditet såsom progress av en generaliserad artros. Skillnaden i resultat mellan SF-36 PF och WOMAC fysisk funktion kan möjligen förklaras av olikheten mellan ett allmänt och ett sjukdoms och extremitetsspecifikt frågeformulär där SF-36 PF representerar hela den fysiska funktionen.

18 F18 Tidiga komplikationer vid totalhöftplastik med främre minimalinvasivt snitt Retrospektiv studie av 200 operativa ingrepp O Hallert, BH Brismar, U Lindgren Karolinska Institutet, Inst för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Enheten för ortopedei. Ortopediska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Introduktion. Minimalinvasiva tekniker (MIS) har kritiserats för att vara krångliga, ha en lång inlärningskurva och vara förknippade med ett ökat antal komplikationer. Det främre MIS-snittet vid höftplastik, innefattande den distala delen av det klassiska Smith-Petersensnittet, har använts på Karolinska Universitetssjukhuset sedan Patienter och Material. De första 200 konsekutiva elektiva unilaterala höftplastikerna opererade med främre MIS snitt av tre operatörer under perioden studerades retrospektivt avseende postoperativa komplikationer inom 3 månader. I samtliga fall användes ocementerade proteskomponenter. Materialet bestod av 121 kvinnor och 79 män. 152 hade artros, 31 reumatisk sjukdom, 9 kaputnekros och 8 höftledsdysplasi. Medelåldern var 67 år (29 88) och genomsnittligt BMI 27 (17 43). 36 st hade BMI över 30. Resultat. 17 komplikationer registrerade, varav 5 krävde reoperation; 3 p.g.a. peroperativ fraktur och 2 p.g.a. luxation. Ytterligare 4 luxationer inträffade, samtliga reponerades slutet. Ingen av dessa recidiverade. Två fall av motorisk nervskada uppmärksammades; en femoralispares och en droppfot båda hade gått i regress vid 1 år postoperativt. En patient hade parestesier utstrålande motsvarande n cutaneus femoralis lateralis utbredningsområde, vid 1 år hade besvären lindrats betydligt. Två patienter drabbades av DVT och en av lungemboli. Inget direkt samband kunde ses mellan komplikation och kön, ålder eller BMI. Diskussion. Samtliga revisionskrävande komplikationer inträffade bland de 100 först opererade patienterna och i åtminstone 4 av dessa bedömdes de som relaterade till stamkomponenten. Svårigheter att mobilisera femur utgjorde här sannolikt en avgörande faktor. Luxationerna kunde inte förklaras av cupens läge. En av de motoriska nervskadorna berodde förmodligen på placering av hakar. Metodiken är inte särskilt förlåtande, utan kräver att man följer sekventiella steg i operationen för att nå optimal tillgång. En strukturerad inlärningsprocess med hjälp av operatör väl förtrogen med tekniken och noggrann preoperativ planering kan troligen minska antalet allvarliga komplikationer.

19 F19 Gasa och/eller bromsa farmakologiskt vid utebliven fusion i kotpelaren? Fallbeskrivning av corpectomi LI LII med utebliven läkning och användning av BMP och Bisfosfonat L T Nilsson; R Johnsson; M Tägil Universitetssjukhuset i Lund, Institutionen för rörelseorganens sjukdomar, Ortopediska kliniken Introduktion. Utebliven fusion kan teoretiskt bero på avsaknad av bennybildning men också en prematur bennedbrytning innan överbroande läkning. BMP är proteiner som kan initiera rekrytering och differentiering av benbildande celler men stimulerar också osteoklaster. Resorptionen av nybildad callus, initierad av BMP kan uppskjutas med bisfosfosfonater i djurmodell (Harding et al 2008). Vi beskriver ett fall med kliniskt användande av kombinationen i en brydsam situation där upprepade auto/allograft varit overksamt. Patient. Efter ett par veckors tilltagande gångsvårigheter söker en 32-årig kvinna i januari 2005 med parapares. Utredning visar en destruktion i LI och LII, vilken dekomprimeras och stabiliseras. PAD visar jättecellstumör. Corpectomi med Harms bur görs under sommaren och området skyddas av en bodybrace. Kvarstående kliniska besvär visar liksom röntgen att fusionen inte läker. Autograft och 2 stora caput används för en re-fusion i januari 2006 men graftet resorberas snabbt utan läkning och de kliniska besvären kvarstår. I maj 2006 görs ånyo en bakre re-fusion denna gång med cristaben, blandat med 4 doser Osigraft (Stryker, Malmö). Fyra veckor postoperativt påbörjas bisfosfonatbehandling med 2,5 ml Zometa 4 mg/ 5ml iv för att skydda den bildande callusen och patienten får med 6 veckors mellanrum ytterligare tre doser. Resultat. Ett halvt år senare har patientens ryggbesvär gått till större delen i regress, bodybracen har ersatts av en vanlig tygkorsett och den bakre fusionen är röntgenologiskt läkt. Diskussion. Benläkning är en kombination av bennybildning och remodellering som kan påskyndas med farmaka. Utökade kunskaper om hur balansen mellan formation och resorption kan manipuleras gör att vi kan få hjälp vid svårläkta frakturer eller fusioner. I en kliniskt besvärlig situation valde vi därför att först gasa för att stimulera benbildning och att därefter bromsa nedbrytningen med en slutlig nettoökning av callusbildningen Referens. Harding AK et al JOR 2008

20 F20 Hydrauliskt instrumentarium för spinala diskproteser S Olerud, S Bowals, H Jacobsen, N Axén, E Johansson Ortoviva AB, Uppsala Introduktion. Ett nytt instrumentarium för användning i samband med spinala diskprotesoperationer har utvecklats. Instrumentariet fästs i kotorna med benskruvar och kraften för att separera och hålla isär kotorna under operationen överförs med ett hydrauliskt system. Patienter och Material. Instrumentariet har framgångsrikt testats på mänskliga preparat, CE-märkning samt inledande klinisk utvärdering planeras under sommaren hösten Resultat. Instrumentariet underlättar borttagning av den skadade disken, ger god tillgång och insyn av operationsområdet under hela operationsproceduren och kan även ensamt användas för mobilisering. God tillgänglighet av operationsområdet i kombination med en kontrollerad separation av kotorna möjliggör lägre krafter då protesen sätts på plats. Placering av implantatet underlättas och risken att skada kotan under operationen minskar.

21 F21 Förfyllt och slutet mixersystem för Vertebroplasty bencement S Olerud, S Bowald, E Johansson, N Axén, H Jacobsen Ortoviva AB, Uppsala. Introduktion. Ett förfyllt, slutet, luktfritt och handhavandmässigt enkelt system för mixning och injicering av bencement i samband med vertebroplastik har utvecklats. Systemet är anpassat för användning av Vertebroplasty PMMA-bencement, är helt manuellt och ger 5 6 ml färdig cement. Patienter och Material. Systemet har framgångsrikt testats med flera av de PMMA-cement avsedda för vertebroplastik som finns på marknaden. Utvärdering har även skett på mänskliga preparat. Resultat. Produkten innehåller en mixer bestående av en modifierad 10ml spruta förfylld med PMMA pulver, en glasampull med MMA vätska, en ampulladapter med vätskespruta för enkel och luktfri överföring av vätskan till mixersprutan samt en injiceringsnål. All bencementvätska överförs till en vätskespruta från ampullen med ampulladaptern. Vätskesprutan dockas med mixersprutan och vätskan överförs. Mixning sker manuellt liksom avluftning av cementen. Mixersprutan används även för injicering av cementen och ansluts direkt till injiceringnålen, vilken ingår i produkten.

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Behandling av höftfrakturer

Behandling av höftfrakturer Behandling av höftfrakturer Oliver Michelsson, Jan-Magnus Björkenheim, Mikko Kirjavainen och Jarkko Pajarinen Höftfraktur är en vanlig skada som främst drabbar äldre kvinnor och oftast orsakas av obetydligt

Läs mer

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2011 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Nationella FOTLEDSregistret www.swedankle.se Årsrapport för 2011 Malmö 2012 05 30

Nationella FOTLEDSregistret www.swedankle.se Årsrapport för 2011 Malmö 2012 05 30 Nationella FOTLEDSregistret www.swedankle.se Årsrapport för 2011 Malmö 2012 05 30 Innehåll 1. INTRODUKTION 5 2. REGISTRETS STYRGRUPP OCH SEKRETERARE 5 3. ANVÄNDARMÖTEN OCH ÅTERRAPPORTERING 6 4. FINANSIERING

Läs mer

Artros i höft och knäled. Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL

Artros i höft och knäled. Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL Artros i höft och knäled Jon Tjörnstrand Ortopediska kliniken USiL Höft- och knäledsartros Etiologi Symtom Behandling Icke kirurgiska alternativ Kirurgiska alternativ till protes Protes Ortopediska aspekter

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

C6 Measures for microsystem management

C6 Measures for microsystem management C6 Measures for microsystem management Mari Bergeling-Thorell Peter Kammerlind Qulturum Measures, microsystem and management Collaborative Access Balanced Scorecard Value Compass Statistical Process Control

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Vi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg

Vi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg 2005 ÅRSRAPPORT 2005-2006! TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har under 2005 åter igen fått in ca 500 rapporter under året. Totalt har vi fått mer än 3000 rapporter under de första 7 åren. Det innebär att

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1 Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder...

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Fråga efter tandimplantatlösningar från BIOMET 3i Läs av koden med din smartphone om du vill veta mer om tandimplantat! Som chef på ett stort ekonomiföretag

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen RIKSHÖFT, FAR14-029 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

VERKSAMHETSREDOVISNING

VERKSAMHETSREDOVISNING VERKSAMHETSREDOVISNING 2011 Innehållsförteckning Inledning Produktion och verksamhet 4 Kvalitets- och miljöarbete 4 Patientuppföljningar 5 Framtiden 6 Bilaga 1 - Produktion på mottagningen 7 Bilaga 2 -

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

erksamhetsedovisning ORTHO CENTER IFK-KLINIKEN

erksamhetsedovisning ORTHO CENTER IFK-KLINIKEN erksamhetsedovisning 2011 ORTHO CENTER IFK-KLINIKEN ANDERS SVENSSON På Ortho Center IFK-Kliniken har jag alltid fått ett väldigt professionellt bemötande EMMA GREEN Jag känner mig trygg med de råd och

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Nyckelbensfrakturer Instruktionskurs SOF 2009

Nyckelbensfrakturer Instruktionskurs SOF 2009 Instruktionskurs nyckelbensfrakturer Katarina Lönn och Carl Ekholm i samarbete med Synthes Anatomi Epidemiologi Evidensbas Frakturtyper AC-lu Sternala frakturer och luationer Kirurgi Komplikationer Workshop

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR

SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR Knäprotesinfektioner SVENSK ORTOPEDISK FÖRENINGS SKRIFTSERIE NR 20, 2006 Behandling av infekterad knäprotes Infektionsläkare Bertil Christensson, Lund bertil.christensson@infek.lu.se Ortopeder Lars Carlsson,

Läs mer

RIKSHÖFT ÅRSRAPPORT 2012

RIKSHÖFT ÅRSRAPPORT 2012 RIKSHÖFT ÅRSRAPPORT 2012 Innehållsförteckning Webbregistrering 2 Bakgrund 2 Syfte 3 Deltagande enheter 4 Kvalitet och Validitet. 5 Inrapportering 5 Återrapportering 6 Utvecklingen i Sverige. 7 Nationella

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Svenska Skulder och Armbågs Registret

Svenska Skulder och Armbågs Registret Svenska Skulder och Armbågs Registret, FAR14-055 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Skulder och Armbågs Registret Registrets

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008

Osteoporos 2008. Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige. Osteoporos 2008 Osteoporos 2008 Kunskapsunderlag och rekommendationer för Sverige Osteoporos 2008 1 Innehåll Författarnamn i alfabetisk ordning... 6 Förord... 7 Sverker Ljunghall Epidemiologi och... 8 Dan Mellström Utredning

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Ortopedisk vård 2011

Ortopedisk vård 2011 Gå 4, betala för 3! Kom hela teamet Ortopedisk vård 2011 Patientsäkerhet och vårdkvalitet! Lean och höftfrakturprocessen Smärta och smärtbehandling Äldre patienten i fokus Moderator: Kajsa Rosén, leg sjukgymnast,

Läs mer

RIKSHÖFT ÅRSRAPPORT 2008

RIKSHÖFT ÅRSRAPPORT 2008 RIKSHÖFT ÅRSRAPPORT 28 Innehållsförteckning Webbregistrering 2 Bakgrund 2 Syfte 3 Deltagande enheter 4 Kvalitet och Validitet. 4 Inrapportering 5 Återrapportering 6 Utvecklingen i Sverige. 7 Nationella

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten Inledning Denna genomgång hade som syfte att uppskatta de ekvianalgetiska

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Registercentrum 5 September 2014 2014-07-01 Fast-track Presentationens namn 2 Indikationer Smärta Funktionsnedsättning Nedsatt livskvalitet

Läs mer

Rikshöft primäroperation formulär 1 N Variabel Definition Värdemängd Kommentar

Rikshöft primäroperation formulär 1 N Variabel Definition Värdemängd Kommentar Rikshöft primäroperation formulär 1 N Variabel Definition Värdemängd Kommentar 1 Sjh Sjukhuskod enligt registrets egen förteckning över sjukhus baserad på officiella sjukhusnummer Fem ställiga koder i

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Alerts bedömning Publicerad 2004-06-23 Version 1 Metod och målgrupp: Djup ventrombos (DVT) är en vanligt förekommande

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer