Preventiva Insatser mot Droger En handbok för dig som i ditt arbete möter ensamkommande barn och unga.

Transkript

1 Preventiva Insatser mot Droger En handbok för dig som i ditt arbete möter ensamkommande barn och unga. Vuxnas gemensamma ansvar att förebygga, upptäcka och hantera missbruk.

2 Ett stort tack till alla som engagerat sig i både arbetet med denna handbok och i PID. Det är många som tagit sin tid för att kontrollera fakta och som gett återkoppling av innehåll. Ett särskilt tack till PID:s arbetsgrupp, Kenjiro Sato TKT, Maria Almazidou Maria Malmö och Kristina Tobin SRF. Samt till Helena Sjöman som varit med i hela processen i arbetet med PID. Också ett särskilt tack till Annie Strålén, Länsstyrelsen som kommit med massor av viktig input. Det har varit en lärorik process att få hälsa på olika HVBhem i Malmö där jag fått träffa engagerad personal. Jag har gott hopp om att denna handbok ska tydliggöra hur en tidig upptäckt av missbruk kan göras och att den unge i dessa fall får en god hjälp på vägen till ett drogfritt liv. Maria Wallander, projektsekreterare PID Utgiven av : Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad, 2016 Författare: Maria Wallander, projektsekreterare PID Tryck: CA Andersson i Malmö Grafisk design: Metaform

3 PID: Förord FÖRORD PID är ett projekt finansierat av Länsstyrelsen Skåne som verkat under 2015 och Malmö Stad, Sociala Resursförvaltningen är projektägare och har drivits i samverkan mellan Maria Malmö och enheten för ensamkommande barn och unga. Projektet som beskrivs mer ingående senare i handboken har haft som främsta syfte att öka kompetensen kring missbruk i arbetet med ensamkommande barn och unga. Många har hört av sig både från Malmö och från övriga kommuner och län för att ta del av de kunskaper som samlats in. För att på ett effektivt sätt kunna sprida erfarenheter och kunskaper har därför denna handbok skrivits. Handboken vänder sig till dig som möter ensamkommande barn och unga i ditt arbete eller i ditt uppdrag. En beskrivning av hur missbruk kan förebyggas, upptäckas och hanteras återges. I synnerhet passar handboken dig som jobbar på boende för ensamkommande, men även du som jobbar i öppenvård eller träffar ensamkommande i skola, som god man, som familjehemsförälder eller som socialsekreterare har användning av handboken. Två kapitel i handboken riktar sig också till dig som har kompetens kring att arbeta med missbruk men som efterfrågar mer kunskap kring trauma, flykt samt vad som finns att tänka i arbetet med målgruppen ensamkommande barn och unga på en öppenvårdsmottagning. Som bilaga finner du ett arbetshäfte. Detta kan du använda tillsammans med kollegor för att gemensamt diskutera olika frågeställningar kring missbruk och för att öva rollspel. Alla citat i handboken är gjorda av killar, detta av den enkla anledningen att alla ensamkommande barn och unga som aktualiserats på Maria Malmö är killar. Då projektet verkat i Malmö så grundar sig en del av informationen utifrån hur verksamheterna är uppbyggda i Malmö Stad och Region Skåne. Förhoppningen är dock att denna handbok kommer att vara till användning oavsett var i landet som du verkar. För att nå handboken digitalt så hittar du den på Där kan du också nå länkar och annan information som rör arbetet som gjorts i PID. 3

4 4

5 PID: Innehåll INNEHÅLL PID preventiva insatser mot droger Ensamkommande och missbruk Att förebygga missbruk 3.1 Risk- och skyddsfaktorer 3.2 Tobak 3.3 Riktlinjer för integrationsarbete 3.4 TMO traumamedveten omsorg 3.5 Samordna barnens nätverk 3.6 Samtal om tobak, alkohol och narkotika Att upptäcka missbruk 4.1 Att säkra kommunikation mellan de vuxna 4.2 Tecken på missbruk Att ta upp misstankar om missbruk 5.1 Att komma fram till hur oron ser ut Droganalyser När ett missbruk uppdagats 7.1 Att förbereda ungdomen på en behandlande kontakt Trauma 8.1 Olika typer av traumatiska händelser 8.2 PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) 8.3 Att ge daglig omsorg till en ungdom med PTSD 8.4 Sömn 8.5 Avslappning och avspänning 8.6 Sök specialiserad vård när det behövs 8.7 Den egna omsorgen Missbruksbehandling i öppenvård 9.1 Det kartläggande arbetet 9.2 Att prata om traumatiska upplevelser 9.3 Psykoedukation kring skadeverkningar av droger 9.4 Samverkan Avslutande reflektion Arbetshäfte, ett komplement till handboken Handlingsplan

6 PID Kapitel 1 Preventiva insatser mot droger PID preventiva insatser mot droger 1 1 Projektet PID startade i januari 2015 och har bekostats med medel från Länsstyrelsen Skåne. Projektet uppstod utifrån behov som uppmärksammades i arbetet med ensamkommande barn och unga. pid Olika verksamheter så som HVB för ensamkommande barn och unga, utredande socialsekreterare, Maria Malmö (öppenvårdsmottagning för ungdomar med missbruk) och TKT (Teamet för Krigs- och Tortyrskadade) uppmärksammade att det hos en del ungdomar förekom missbruk. På HVB-hemmen upplevde personalen osäkerhet i hur de skulle hantera frågan om missbruk och hur de skulle bemöta detta i det dagliga arbetet. Det efterfrågades mer kompetens för att kunna upptäcka missbruk i tid och för att kunna agera med större säkerhet. På Maria Malmö saknades kunskap kring målgruppen ensamkommande barn och unga vilket i sin tur resulterade i bristande stöd i behandlingen. Det upplevdes som svårt att navigera i det stora professionella nätverk som omger en ungdom, och en bristande kunskap fanns kring processen att komma som ensamkommande. Det fanns också en osäkerhet om hur eventuella trauman skulle hanteras på Maria Malmö. PID:s uppdrag har handlat om en kompetenshöjande insats till personal som arbetar med ensamkommande. I arbetet med PID har processerna som finns i arbetet med målgruppen och mellan alla dem som arbetar i nätverket kring ungdomarna synliggjorts. En del i projektet har därför också varit att öka förståelsen i det professionella nätverket och förbättra samverkan. Bakgrunden till PID bottnar i behovet av kompetenshöjande insatser kring missbruk och kring processen att komma som ensamkommande och inte för att vi som möter och arbetar med ensamkommande barn och unga i Malmö såg att ensamkommande ungdomar missbrukar mer än andra. Projektet startades inte heller utifrån behov av kulturspecifik kunskap utan främst utifrån ett behov av bättre samarbetsformer då det professionella nätverket som finns runt den unge är stort. 6

7 PID Kapitel 2 Ensamkommande och missbruk Ensamkommande och missbruk Det finns ingen statistik på att missbruk är mer utbrett bland ensamkommande ungdomar än hos andra ungdomar. Det är inte utifrån en sådan hypotes som projektet uppkom. 2 ensamkommande och missbruk Det som går att se är att risk- och skyddsfaktorerna många gånger ser annorlunda ut för de barn och unga som kommer som ensamkommande. Att vara utan sin familj och att ha upplevt traumatiska händelser är saker som i sig är riskfaktorer för att både utveckla psykisk ohälsa och missbruk. Viktiga skyddsfaktorer kan vara den starka inre drivkraft som finns i att på egen hand skapa en ny, trygg tillvaro. Det finns inte något som är gemensamt för alla ensamkommande barn och unga mer än att de är i ett land utan sina föräldrar. I mötet med den unge måste alltså individens egna behov och person lyftas fram. Sjukvård Vårdcentral, BUP, Psykologer, Traumateam Maria Malmö Skola Något som är speciellt i arbetet med målgruppen är det stora professionella nätverk som omger ungdomarna samtidigt som det kan vara otydligt vem som bär det huvudsakliga ansvaret. Det är viktigt att hitta samarbetsformer där roller och ansvar i det professionella nätverket tydliggörs samt säkra kommunikationen så att det går att få en så bra bild som möjligt över vilken hjälp den unge kan behöva. Utifrån det stora nätverk som omger de ensamkommande barnen har de professionella ett stort ansvar att skapa ett bra samarbete sinsemellan, ofta är det nödvändigt att ha ett samtycke från den unge för att säkra informationskanalerna och för att möjliggöra ett gemensamt arbete för ungdomens bästa. Fritid Försäkringskassa CSN 2 Tolkar God man Företräda barnet i vårdnadshavares ställe. Sköta ekonomi. Migrationsverket Mottagningsenhet, ASYL-enhet, migrationsdomstol Boende HVB, Familjehem, utslussningslägenhet Socialstjänst Utredning, insatser, boende Överförmyndarnämnden Särskilt förordnad vårdnadshavare 7

8 PID Kapitel 3 Att förebygga missbruk Att förebygga missbruk 3 3 Att förebygga missbruk handlar på många sätt om att öka skyddsfaktorerna runt en ungdom. Viktiga skyddsfaktorer handlar om att ha fritidsaktiviteter och en fungerande skolgång. Detta måste naturligtvis alltid vara i fokus i arbetet med ungdomarna. En annan absolut avgörande faktor för att förebygga missbruk såväl som att hantera psykisk ohälsa handlar om relationer. Att ha ett tryggt nätverk med pålitliga och engagerande vuxna är något av det mest grundläggande i ett förebyggande arbete. 3 att förebygga missbruk 3.1 Risk- och skyddsfaktorer I det förebyggande arbetet måste tid läggas ner på att kartlägga och synliggöra ungdomars risk- och skyddsfaktorer. Arbetet går sedan ut på att minska de riskfaktorer som finns kring att utveckla missbruk men framförallt att öka skyddsfaktorerna. Enkelt uttryckt så kan man säga att ju fler riskfaktorer som finns desto större är risken för t.ex. droganvändande. Likaså ökar skyddet mot droger ju fler skyddsfaktorer som finns närvarande. Sedan är det mer komplext än att bara med enkel matematik räkna ihop antalet risk- och skyddsfaktorer för att avgöra individens risk 8

9 PID Kapitel 3 Att förebygga missbruk för att utveckla missbruk. Vissa faktorer är mer integrerade hos individen än andra, vilket gör matematiken mer komplicerad. Nedan finns en sammanställning av risk- och skyddsfaktorer som är hämtad från en skrift, författad av Anders Tengström. Sammanställningen bygger på vilken nivå som riskeller skyddsfaktorn är verksam på. Dessa nivåer är indelade på individnivå, interpersonell nivå och faktorer i närsamhället Specifika riskfaktorer Individnivå: Tidig debut i substansanvändande Tidig debut i normbrytande beteende Ärftlighet för missbruk/beroende Trauma och/eller övergrepp Impulsivitet/hyperaktivitet Bristande skolprestationer Depression/ångest Antisocialt beteende Interpersonell nivå: Missbruk/beroende och/eller antisociala beteenden i biologisk ursprungsfamilj Konflikter i familjen bevittnat våld i familjen Bristande tillsyn av barnet/ungdomen, inkonsekvent uppfostringsstil Umgänge med kamrater som använder substanser och/eller är kriminella Oppositionell attityd mot lärare och vuxna Avsaknad av vettiga fritidsaktiviteter Faktorer i samhället: Sämre socioekonomiska förhållanden En avsaknad av ställningstagande mot alkohol och droganvändning bland ungdomar Positiv inställning till alkohol och droganvändning bland ungdomar Hög tillgänglighet till alkohol och droger Upplevelse av socialt utanförskap Utöver denna lista bör vi inkludera frågor som rör attityder till myndigheter och lagar, samt allmänna attityder om syn på framtid och möjligheter att nå de mål i livet som den unge har Specifika skyddsfaktorer Individnivå: Hög självvärdering Förmåga att hantera uppkomna situationer på ett funktionellt sätt (copingskills) Förmåga till emotionell självreglering Engagemang i och kopplingar till två eller fler av följande sammanhang: skola, vänner, idrott, jobb, religion, kultur Interpersonell nivå: Goda föräldrafärdigheter Positiva vuxna förebilder Vettiga kamrater Faktorer i samhället: Närsamhället förmedlar positiva regel- och normsystem Liten tillgänglighet vad gäller alkohol och narkotika Utbud av sociala, fritids och kulturella aktiviteter Meningsfull sysselsättning Upplevelse av fysisk och psykisk trygghet Att jobba med risk- och skyddsfaktorer Många av de ensamkommande barnen har en del riskfaktorer som att ha upplevt trauma, psykisk ohälsa och att de är utanför sitt familjesammanhang. Där har vi vuxna en viktig roll att fylla, vi har ett gemensamt ansvar att ge barnen ett sammanhang där de har möjlighet att få bearbeta sin situation. Det är viktigt att se till barnens skyddsfaktorer och förstärka dem ytterligare, hjälpa dem att hantera uppkomna situationer, att reglera sina känslor, hitta positiva arenor och vara positiva vuxna förebilder. Det krävs en stor portion lyhördhet i relationsskapandet. 3.2 Tobak Nästan en miljard människor i världen röker varje dag och omkring 80 procent av dem lever i låg- och medelinkomstländer. I Sverige är tobaken den enskilt största orsaken till förebyggbar sjukdom och död. Tobaken är också en inkörsport till alkohol och illegala droger. Droganvändandet hos ungdomar utvecklas för det mesta stegvis och rökning brukar vara det första steget. Nio av tio vuxna som röker dagligen började röka före 18 års ålder. Det finns alltså flera skäl till att arbeta förebyggande så att barn och ungdomar inte att förebygga missbruk 3 9

10 PID Kapitel 3 Att förebygga missbruk 3 att förebygga missbruk börjar använda tobak och att de som redan börjat får hjälp att sluta. Förebyggande arbete kan innebära att prata med ungdomarna om tobakens skadeverkningar, informera om att det är förbjudet att röka på skolgårdar, undvika att röka inför eller tillsammans med ungdomarna, inte köpa tobak till de unga och upprätta gemensamma regler vad gäller tobak. Det stöd som främst ges till unga kring att sluta röka är webbaserad hjälp. Det går också att vända sig till vårdcentralen som erbjuder olika typer av sluta röka-stöd. Sluta-Röka-Linjen ger information, stöd via chatt och på telefon på flera olika språk. Det går också att beställa informationsmaterial på Ungdomsmottagningens har utvecklat en kostnadsfri mobil-app, Fimpaaa! som kan vara ett bra stöd för den som vill sluta röka. Folkhälsomyndigheten har information om tobaksrökning. Där finns också en skrift om vattenpipa. Det är bra att känna till att illegala droger som cannabis kan rökas i vattenpipa Riktlinjer för integrationsarbete Sociala resursförvaltningen, enheten ensamkommande barn och unga har utarbetat riktlinjer för integrationsarbete. Dessa riktlinjer har skapats för att ge den unge bättre förutsättningar för etablering i samhället och visar bland annat hur viktig den unges delaktighet, hälsa och identitetsutveckling är. Läs mer på Dessa riktlinjer är ett gott exempel på vad som finns att tänka för att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer på den unge. 3.4 TMO traumamedveten omsorg En del av de ungdomar som utvecklar missbruk gör det utifrån bakomliggande trauman. Drogen intas i ett självmedicinerande syfte. Därför är hanteringen av trauma en viktig förebyggande insats. Rädda Barnen föreläser om TMO som är ett utmärkt exempel på kunskap som finns kring hur man kan bemöta barn och ungdomar som varit utsatta för traumatiska händelser. TMO är ett bra förhållningssätt utifrån att förebygga missbruk. 10

11 PID Kapitel 3 Att förebygga missbruk TMO handlar bland annat om att få ökad förståelse för att barnens beteende kan vara symptom på tidigare upplevelser, att tidigare upplevda traumatiska händelser många gånger innebär att individen har en lägre tolerans att klara det som för andra är en normal frustration. Boendepersonalen har här en viktig roll att hjälpa barnet att reglera sina känslor, sitt beteende och sina impulser. En viktig del i omsorgen är att skapa trygghet för barnen. För att ge rätt förutsättningar för detta är det bland annat viktigt att skapa en miljö och rutiner som barnen kan förutsäga. Goda relationer är det som ger bäst motståndskraft och som på sikt också kan få ungdomarna att återfå förtroendet till vuxna i allmänhet. På Rädda Barnens hemsida finns mycket information om TMO och det finns också en länk till en entimmes föreläsning. Två andra bra filmer för att förstå hur hjärnan påverkas av att bära med sig erfarenheter av trauma är nedanstående Youtube-länkar. Dag Ø Nordanger (specialist i klinisk psykologi för barn och unga) förklarar hur hjärnan fungerar på ett lättförståeligt sätt. Han förklarar vilken uppgift vi vuxna har att hjälpa barnen att öva upp det som Dag benämner tänkehjärnan, detta för att ge individen möjlighet att reglera sina känslor Samordna barnens nätverk Om ungdomen har en psykisk ohälsa och trauman att hantera är det av största vikt att den unge får ett så gott stöd som möjligt av sitt nätverk. Ett gott samarbete mellan de olika aktörerna som finns runt en ungdom kan vara avgörande. Skola, boende, socialsekreterare, god man, föreningsliv och alla andra tänkbara aktörer behöver hjälpas åt för att kunna knuffa ungdomen i rätt riktning. Detta samtidigt som det är viktigt att delaktiggöra den unge i förändringsarbetet. 3.6 Samtal om tobak, alkohol och narkotika Som vuxen är det viktigt att ha samtal om tobak, alkohol och narkotika tillsammans med ungdomarna. Fråga vad de ser av missbruk i sin omgivning, du kan vara säker på att ungdomarna har sett eller hört om någon som använt droger. Ha en dialog om risker med detta och gör tydligt att det är något som du tar avstånd från. Vuxna måste göra ett aktivt ställningstagande mot både tobak, alkohol och andra droger och förklara vilka skadeverkningarna är. Framförallt är det de vuxna som ungdomarna har en relation med och ett förtroende för som ska ha dessa samtal. Vad de vuxna som den unge har en relation till tycker och säger spelar roll. Många ungdomar har också dålig kunskap om skadeverkningar. Många känner faktiskt inte till vilka skadeverkningar och risker som finns. För att kunna ha dessa samtal så krävs det givetvis att du som vuxen är påläst i ämnet. Bra länkar för att inhämta information är: Checklista, förebygga Hur ser dina kunskaper ut om skadeverkningar av olika droger? Händer det att du samtalar med ungdomar om risker och förhållningssätt mot droger? Hur har du jobbat för att skola och fritid ska fungera? Vad kan du göra mer? På vilket sätt arbetar du för att stärka relationen till ungdomarna, för att skapa tillit och trygghet i er relation? Har du gjort någon egen analys över ungdomens risk- och skyddsfaktorer? att förebygga missbruk 3 11

12 PID Kapitel 3 Att förebygga missbruk Det var jättemånga som rökte cannabis och spice på de båda boendena som jag bodde på. Personal måste berätta för ungdomarna på vilket sätt som droger är dåligt, jag visste inte och blev väldigt hjälpt av när en personal berättade om skadeverkningar. Annars är det viktigt att personal ger sällskap, snackar, inte låter någon vara ensam och försöker hitta på saker med ungdomarna. Vara som en vän i kontakten. 3 att förebygga missbruk Kille 17 år 12

13 PID Kapitel 4 Att upptäcka missbruk Att upptäcka missbruk 4 Det är väldigt svårt att upptäcka missbruk i ett tidigt skede, många av de symptom som kan förklaras utifrån ett missbruk kan också förklaras utifrån tonår, depression eller trauma. För att kunna göra en tidig upptäckt så behöver vi ta alla symptom som finns kring en ungdom på allvar, undersöka dem närmare och försöka förstå vad som ligger bakom dem. En utmaning är också att det är så många vuxna som finns runt den unge. Att upptäcka ett missbruk är lite som att lägga pussel och det är därför väldigt viktigt att de vuxna kommunicerar med varandra så att alla pusselbitar kommer fram. 4 att upptäcka missbruk 13

14 PID Kapitel 4 Att upptäcka missbruk 4 att upptäcka missbruk Reza: ett exempel på att upptäcka missbruk Reza är 17 år och har varit i Sverige i 2 år. Det har inte varit några större problem kring Reza. Boendepersonalen upplever honom som skötsam, han har ett socialt umgänge och han går i skolan även om han har svårt att komma upp på morgonen och därför ofta missar första lektionen. En behandlingsassistent uppmärksammar att Reza smiter in på sitt rum väldigt snabbt efter att han varit ute sent på kvällen och delar med sig av detta till en kollega. De pratar om att han nog inte ville prata med någon och detta är inget de berättar vidare för övriga arbetsgruppen. Vad de inte vet är att en annan kollega reagerade på att Reza verkade snurrig två dagar tidigare. Likaså har en av Rezas lärare på skolan uppmärksammat att Reza tycks tröttare än vanligt och att han verkar ha svårt att hänga med på lektionerna. Läraren tänkte att Reza nog har det svårt för tillfället men har ännu inte pratat vidare om detta med någon. Reza har en god man som tycker att det fungerar bra med Reza även om han inte verkar ha ett så bra ekonomiskt sinnelag. Pengarna verkar jämt ta slut och den gode mannen tänker att han kanske skickar hem pengar till hemlandet, att detta är något han ska undersöka vidare i framtiden. Reza är ett exempel på en ungdom som visar upp många tecken på att saker inte står rätt till. De olika orostecknen blir aldrig synliga för alla vuxna och Reza som röker cannabis kan fortsätta göra det ett bra tag till. För att upptäcka missbruk i tid kan det handla om att våga se att ungdomen kan ha ett eventuellt missbruk likaväl som du uppmärksammar trauma och psykisk ohälsa. 4.1 Att säkra kommunikation mellan de vuxna Ofta är det boendepersonal/familjehem som står ungdomarna närmast då det är de som har den dagliga omsorgen. Inte sällan dröjer det dock tills boendepersonalen nås av information om ungdomen från andra aktörer. Socialsekreterare och god man får information från olika håll och sen är det de som får avgöra hur informationen hanteras. Det är viktigt att de vuxna runt en ungdom ser till att information delges på ett sätt som gagnar ungdomen. Sätt att säkra detta kan vara att boendepersonal är med på skolmöten eller att ungdomarna lämnar medgivande om sekretessgenombrott. 14

15 PID Kapitel 4 Att upptäcka missbruk 4.2 Tecken på missbruk Mycket av det som kan ses som tecken på missbruk är som sagt också symptom på sådant som är vanligt i tonåren eller vid depression och trauma. Att få syn på missbruk är därför lite som att lägga ett pussel där kombinationen av olika symptom kan göra att misstankar om missbruk synliggörs. Skolan Minskat intresse, sämre betyg, skolk. Svårigheter att lära sig och minnas. Umgänge Många telefonsamtal. Nya och okända kompisar som är svåra att få kontakt med. Ovilja att prata om det nya. Fritid Saknar intresse, även för det som tidigare var kul. Konflikter: Lögner och svek. Drar sig undan, har hemligheter, bryter mot regler, tar eller säljer saker. Pengabrist Ständig jakt på pengar, ständigt ont om pengar. Fysik Röda och glansiga ögon, ofta snuvig och täppt i näsan, dålig hygien, viktnedgång, ser hängig ut. Kognitiv påverkan Dåligt närminne, svårt att fokusera, oflexibel. Kommunikation Mimikfattig, långsamt släpande tal, svårt att förklara och hitta ord. Sömnsvårigheter Störd sömnrytm, vänder på dygnet, verkar aldrig utvilad. Mathållning Oregelbunden aptit, vräker i sig sötsaker, dricker mycket. Mående Humörsvängningar, irritation, negativ attityd. Ångest, paranoid, nedstämd eller likgiltig. Exempel på kognitiv påverkan vid missbruk: Svårt att återge en bok eller en film. Avtalade möten glöms bort. Tendenser att utanförlägga sina misstag, det beror inte på mig det beror på... Värderingar förändras. Kommer med förenklingar, ytliga bortförklaringar, verkar inte bry sig om vad omgivningen tycker. En tidigare ordningsam tonåring blir slarvig, en som redan är slarvig blir om möjligt ännu slarvigare. Planerar inte sin dag, en alltmer bohemisk tillvaro. Checklista, upptäcka missbruk 1. Hur pratar ni vuxna som finns runt ungdomen kring vad som händer, vad som fungerar/ inte fungerar? Hur kommunicerar ni detta vidare sen? 2. På vilket sätt har ni säkrat att kommunikationen når de som behöver veta? 3. Finns det symptom som kan handla om missbruk hos ungdomarna som du träffar? Vad? 4. Vad finns det för förklaringar till symptomen? 5. Om symptom på missbruk finns hos en ungdom - har du checkat av i nätverket om det finns fler symptom/saker som avviker från det normala? att upptäcka missbruk 4 15

16 PID Kapitel 4 Att upptäcka missbruk Personal på boendet måste prata mer med ungdomarna, fråga varför de gör som de gör och ta reda på anledningen som ligger bakom. Uppmärksamma saker som tyder på missbruk, när de vräker i sig godis, häller i sig citronvatten inför provtagning, har humörsvängningar, har svårt att komma upp morgonen och får dåliga rutiner. Prata om det ni ser utan att vara som poliser. 4 att upptäcka missbruk Kille 16 år 16

17 PID Kapitel 5 Att ta upp misstankar om missbruk Att ta upp misstankar om missbruk 5 Om du misstänker och uppmärksammar ett beteende som kan tyda på någon form av missbruk hos ungdomar är det viktigt att agera. En del påtalar att de känner ett obehag inför att säga att de har misstankar om att ungdomarna använder droger och alkohol. Många känner att de vill vara säkra på att de har rätt i sin misstanke innan de tar upp det med ungdomen i fråga. Tyvärr är det ofta så att missbruket gått alldeles för långt innan det går att få så tydliga indikationer. att ta upp misstankar om missbruk 5 Det enda som gäller är därför att våga prata om vad du ser i ett så tidigt skede som möjligt. Att ha dialogen i frågan i alla lägen. Om du slås av tankar om missbruk så är det av största vikt att våga fråga om det. Inte nöja dig med bara fråga har du använt droger?, gå in i frågan mer detaljerat än så, har du testat marijuana eller cannabis?, har du någon gång tagit receptbelagd medicin? Dessa mer detaljerade frågor varvas med fördel av öppna frågor som ger bra förutsättningar för en vidare dialog. 5.1 Att komma fram till hur oron ser ut För att förstå sin oro kan det vara bra att samla ihop misstankarna tillsammans med kollegor/andra vux- na. Jobbar du på ett boende, ha en dialog med övriga kollegor och chef kring vad du uppmärksammat och vad det är som gör dig misstänksam. Kanske är det fler som uppmärksammat något. Det är viktigt att samla ihop bilden för att avgöra hur ni ska gå vidare och att personal sakligt dokumenterar misstankar som uppstår kring ungdomen samt informerar god man om detta. Vilka symptom finns på missbruk? Prata igenom vad ni behöver ta upp med den unge och vem som gör det (kontaktperson, chef). Ha en plan för hur ni ska agera grundat på hur starka indikationer som finns på att det rör sig om ett missbruk. Genom att samla in hela bilden går det också att avgöra vilken nivå som oron ligger på. På nästa sida finns exempel på hur du kan agera utifrån tre olika nivåer av oro. 17

18 PID Kapitel 5 Att ta upp misstankar om missbruk 5 1. När det finns en allmän oro: Ta upp vad du observerat och vad det är som gör dig orolig. Detta samtal behöver inte handla om droger/alkohol utan om det som gör dig orolig, t.ex. skolk, att ungdomen drar sig undan eller får ett nytt umgänge. 2. När det finns en oro med vissa misstankar om missbruk: Ta upp vad som gör dig orolig och att denna oro gör att du får vissa funderingar kring droger. Prata tillsammans om vad som kan vara till hjälp för att komma till rätta med det som är grunden till oron, tex hur ska vi göra för att skolan ska gå bättre, få en bättre dialog. Prata också om vad ungdomen kan göra för att dessa misstankar ska försvinna, t.ex. bli mer synlig för personalen eller lämna droganalyser. 3. När det finns en oro med starka indikationer på missbruk. Förklara att oron är så stor att det måste sättas in insatser. Att tillsammans med socialsekretareren planera för detta, exempelvis droganalyser, öppenvårdsinsats eller att vissa överenskommelser görs med kontaktperson. Hur mycket relationen påverkas av dessa samtal beror främst på hur samtalen genomförs. Har du ett empatiskt förhållningssätt där du, samtidigt som du lägger fram din oro, bekräftar ungdomens situation och sakligt förklarar varför du gör som du gör så behöver detta inte generera någon skada i er relation. Ett bra förhållningssätt är att utgå från MI (motiverande samtal). Utbildning i detta är att rekommendera till den personal som arbetar på boendena. Checklista, ta upp misstankar Har du tillsammans med kollegor/andra vuxna försökt få en så fullständig bild över orosbilden som möjligt? På vilken nivå ligger oron? Hur tänker du att du på ett tydligt och empatiskt sätt kan lägga fram oron till ungdomen? att ta upp misstankar om missbruk Personalen på boendena har ett svårt arbete. De flesta ungdomar som bor där saknar tillit, många vänder sig bort från de vuxna och drar sig undan. Det är lätt att göra fel val då, det gjorde jag. Det har tagit mig många år innan jag vågade tro på en vuxen och innan jag tog emot hjälp. Som personal gäller det egentligen bara att fortsätta att visa att de finns där och att de går att lita på. Det tar tid och många gånger får inte personalen se resultatet av arbetet de lagt ner. Kille 19 år 18

19 PID Kapitel 6 Droganalyser Droganalyser En vanlig insats att ta till när det finns misstankar om missbruk är droganalyser. Det ser väldigt olika ut i kommunerna huruvida en särskild provtagningsenhet är uppbyggd eller om provtagning utförs av andra. 6 När droganalyser tas är det viktigt att detta görs på ett korrekt sätt. Det allra viktigaste redskapet för att kunna hjälpa ungdomen till en förändring är samtalen och det relationsbyggande arbetet. Kontroll och droganalyser får inte ersätta kommunikation. Att tänka på i samband med droganalys: -Ge inte tid för förberedelse Om intaget av drogen sker sporadiskt så går drogen ur kroppen snabbt. Även cannabis går ur kroppen på några dagar om det inte finns lagrat i kroppen sedan innan. Det är därför viktigt att droganalysen tas nära inpå att misstanken uppkommit. För att fånga drogintag på ett prov går det alltså inte att invänta möte med socialsekreterare. -Ha en överenskommelse om en serie oförberedda droganalyser En rekommendation när det finns misstankar om missbruk är att ha en serie oförberedda droganalyser. Förklara för ungdomen att det är på det sättet ni arbetar när det finns misstankar om missbruk och att det inte är för att misstron är större mot hen än gentemot någon annan. Det kan t.ex. handla om att lämna fyra prover inom ramen av sex veckor. Det är viktigt att den unge inte får veta i förväg när provet ska lämnas. -Skicka in proverna till för analys Många provtagningsenheter erbjuder droganalyser via stickor vilket ger ett omedelbart resultat, dock är det inte lika tillförlitligt som att skicka in provet till laboratorium. Det kan också vara svårt att avgöra om provet är manipulerat. Det är inte heller en lika säker mätmetod, det finns t.ex. läkemedel som på drogstickor kan ge ett falskt positivt utslag. Socialstyrelsens nationella riktlinjer har en bestämd rekommendation om att analys ska ske på laboratorium. Se länk till riktlinjer Ett av de vanligaste sätten att fuska är att ungdomen dricker stora mängder vatten inför provtagningen. Urinen blir då så pass utspätt så att narkotikasubstansen inte påvisas. Droganalyser genom stickor säger ingenting om hur koncentrerad urinen är. På laboratorier kontrolleras att urinen är tillräckligt koncentrerad för att kunna analyseras. Är provet alltför utspätt blir provet ogiltigt. Likaså går det att via laboratoriet få exakt värde om droganalysen visar positivt. -Ungdomars inställning till droganalyser Som med allt annat har ungdomarna olika inställningar till droganalyser. En del ungdomar tycker att det känns integritetskränkande medan många andra tycker att det är skönt att ha kontrollen med droganalyser. Dels för att det tar bort alternativet att ta droger, men också att använda droganalysen för att tacka nej till kompisar som vill bjuda på droger. -Vikten av att droganalyserna övervakas För att säkerställa ett riktigt provresultat måste den unge övervakas vid provtagningen. En del ungdomar tycker att det känns jobbigt men samtidigt är det inte svårt för dem att förstå anledningen till detta. Checklista droganalyser Vet du vart ni vänder er någonstans om droganalys ska tas? Brukar ni ta droganalyser via sticka eller laboratorium? Vilken möjlighet har ungdomarna att förbereda sig inför provtagning? Hur kan ni motivera droganalyser inför ungdomarna? droganalyser 6 19

20 PID Kapitel 7 När ett missbruk uppdagats När ett missbruk uppdagats 7 När ett missbruk uppdagas eller när misstankar om missbruk överlämnats till socialsekreterare är det viktigt att inte backa. Snarare är det viktigare än någonsin att jobba på relationen när insatser sätts in. Det är de vuxna som står ungdomen närmast som är de som kan göra den största skillnaden och som bäst kan stötta ungdomen till att klara av att bli drogfri. Vuxna som finns runt ungdomen i vardagen har en avgörande roll för att hjälpa den unge igenom den process som det innebär att bli drogfri. Ofta är det boendepersonal/familjehem som träffar ungdomen mest och förmodligen står den unge närmast. Det är ett dilemma att ha ungdomar med missbruk på ett drogfritt boende samtidigt som det inte är gynnsamt för ungdomarna att kastas ut från ett boende så fort ett missbruk uppdagas. 7 när ett missbruk uppdgats För de flesta tar förändringsarbete tid och att uppnå drogfrihet brukar vara en process. För att boendepersonalen ska kunna finnas med i denna process är det viktigt att jobba utifrån trovärdighet. Det är då viktigt att ha en policy om droger som stämmer överens med verkligheten, exempelvis Vårt boende är drogfritt, uppdagas det att du använder droger så kommer insatser kopplas på. Har boendet gått ut med en policy om att den unge får flytta om droger uppdagas blir det problematiskt då det inte stämmer överens med verkligheten. Det blir ett hot som inte går att leva upp till då det också är en process för socialsekreteraren att utreda huruvida en annan placering ska göras och var den ska vara någonstans. Kommunikation mellan boendet, god man och socialsekreteraren är viktig för att kunna göra ett gemensamt arbete som gynnar den unge. Socialsekreteraren behöver vara tydlig gentemot boendet och den unge om var i processen utredningen är när det börjar närma sig annan placering. Om annan placering ska göras, informera om hur processen går till och vikten av att matcha placeringen med den unges behov. De professionella måste vara transparenta och bekräfta den unge. Bilden ovan är en beskrivning på hur en förändringsprocess fungerar. Ofta är en ungdom i ett stadium där den inte är beredd på förändring eller är ambivalent. De vuxna runt ungdomen vill att förändringen ska ske omedelbart. De måste hålla fast vid att förändringen måste göras men samtidigt kunna möta ungdomen där den är för att följa med hen i förändringsprocessen. 20

21 PID Kapitel 7 När ett missbruk uppdagats Förslag på vad boendepersonal kan göra i denna process: Följ med ungdomen på möten Ha en eller två anställda som särskilt håller i relationen och finns med och stöttar för en drogfri tillvaro. Resten av personalstyrkan kan med fördel fokusera på att skapa en trygg och skön vardag. Det blir lätt för mycket för den unge om många vuxna pratar om droger och drogfrihet. Använd motiverande samtal (MI), rulla med motstånd, informera, stötta, spegla Ha ett empatiskt förhållningssätt. Det är viktigt att inte relationen färgas av misstro. Ha hela tiden som mål att relationen ska grunda sig på förtroende. Var ärlig och transparent i var du som vuxen står. Våga t.ex. stå för att tilliten är skadad. Om en ungdom säger du litar inte på mig, jag har ju sagt att jag aldrig mer ska röka cannabis är det bättre att svara med Det har du rätt i, jag kan inte släppa min oro för droger än, jag vet hur svårt det kan vara att hantera, det handlar snarare om att jag vet hur drogens kraft är än att jag inte litar på dig som person Ha tålamod att finnas med i processen. Det kan ta tid men se samtidigt till att droganvändandet inte sprids till fler. Fundera också över hur länge det är rimligt att finnas med i processen innan det är läge att begära att ungdomen omplaceras. Utgångspunkten ska alltid vara att klara av att nå drogfrihet i den miljö där det finns upparbetade relationer men ibland kan annan placering vara nödvändig. Var uppmärksam på hur du hanterar dina egna känslor. Att vara nära en person som missbrukar väcker mycket oro men också frustration. Ta stöd från kollegor, chef eller någon annan. 7.1 Att förbereda ungdomen på en behandlande kontakt För att möjliggöra ett så lyckat behandlingsresultat som möjligt (vare sig behandlingen rör missbruksbehandling, traumabehandling eller annan) så är förberedelsen inför detta ibland direkt avgörande. Kommer ungdomen till behandlingskontakten utan att ha fått någon information eller med ett stort motstånd är det svårt att etablera en god behandlingsallians. Det är till exempel inte en god idé att lura med ungdomen till en missbruksbehandling utifrån tanken säger jag vart vi ska någonstans så kommer hen inte följa med. Med en sådan start i behandlingskontakten är ett lyckat behandlingsresultat i stort sett en omöjlighet. Om ungdomen däremot får saklig information om behandlingsinsatsen och får möjlighet att se att det faktiskt kan finnas vinster med en kontakt, så ökar chanserna till ett lyckat behandlingsresultat avsevärt. Checklista när missbruk uppdagats Hur hanterar ni situationen när missbruk uppdagats? Vad kan ni förbättra i ert arbete? När tänker ni att det är dags att omplacera en ungdom? när ett missbruk uppdgats 7 21

22 PID Kapitel 8 Trauman Trauma 8 Alla som möter ensamkommande barn i sitt uppdrag/arbete behöver ha stor kunskap kring trauma och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Detta är viktigt för att kunna ge rätt stöd och för att uppmärksamma symptom som tyder på PTSD. En ökad kompetens är också bra utifrån att ungdomarnas omsorgspersoner ska kunna bemöta ungdomarna och hjälpa dem på bästa sätt. En bra beskrivning av hur sådan omsorg ser ut går också att läsa i kapitel 3.4 TMO (traumamedveten omsorg). 8 trauman Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser (Van der Kolk, et al 1996) 8.1 Olika typer av traumatiska händelser Två typer av trauman: Typ 1 En avgränsad händelse Typ 2 Upprepad eller långvarig traumatisering. Traumat kan också delas in utifrån om det är interpersonellt eller inte. Exempel på interpersonella traumatiserade händelser är krig, förföljelse, hot, fysiskt våld, sexuellt övergrepp, flykt, separation och tortyr. Icke personella händelser kan vara vulkanutbrott, bilolycka och tsunami. Hur individen reagerar på traumat och hur det sen bearbetas är på många sätt individuellt men generellt sätt 22

23 PID Kapitel 8 Trauman så är interpersonella traumatiserade händelser av typ 2 det som ger mest svårigheter. 8.2 PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) Alla som har varit med om traumatiska händelser blir inte traumatiserade. PTSD kan förenklas så som att minnet av traumat frusit fast. Detta är diagnoskriterierna för PTSD, enligt DSM V: A. Utsatts för, bevittnat, underrättats om, konfronterats med skrämmande händelse B. Påträngande symtom/återuppleva C. Undvikande av stimuli D. Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning E. Förändrade stimulusreaktioner F. Varaktighet av symptom G. Signifikant lidande H. Symptom förklaras ej på annat sätt Kriterierna kan förtydligas på följande sätt: A. Själva traumahändelsen B. Plågsamma minnesbilder, mardrömmar, dissociativa reaktioner såsom flashback, intensiv eller utdragen plåga vid exponering för sådant som påminner om traumat, fysiska reaktioner då personen påminns om traumat C. Undviker saker som ger plågsamma minnen, tankar och känslor D. Oförmögen att minnas någon viktig aspekt av traumat. Ihållande och överdrivna uppfattningar om sig själv, andra eller världen. Anklagar sig själv eller andra. Ihållande negativt känslotillstånd. Klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter. Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor. Ihållande oförmåga av att uppleva positiva känslor. E. Exempel på känsloutspel och beteende kan vara irritabel/argsint, hänsynslös, självdestruktiv, överdrivet vaksam, lättskrämd, koncentrationssvårigheter, sömnstörning F. Varaktighet av symtom i mer än en månad G. Symtomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden. H. Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans eller något annat medicinskt tillstånd, t.ex. läkemedel eller alkohol. Att sätta diagnos PTSD gör läkare, psykolog, eller kurator med diagnoskunskap och erfarenhet av traumafrågor. Det är dock av vikt att du som vuxen har kännedom vad en PTSD-diagnos grundar sig på för att lättare förstå de ungdomar som har dessa problem. 8.3 Att ge daglig omsorg till en ungdom med PTSD TKT: (teamet för krigs- och tortyrskadade) specialistmottagning i Malmö inom BUP med hela Skåne som upptagningsområde bedriver förutom behandling även utbildning och handledning. TKT poängterar vikten av att de vuxna som finns i ungdomarnas vardag bemöter ungdomarna på ett sätt som främjar läkningsprocessen. Detta uppdrag beskrivs som en ständig balansgång mellan flexibilitet och struktur. Genom att ha en förutsägbar vardag ökar tryggheten. Den unge behöver veta vad som ska ske och när. En strukturerad vardag ökar begripligheten. Detta kan handla om matrutiner, återkommande aktiviteter och sömntider. Samtidigt får inte strukturen bli för stelbent, det måste också finnas ett stort mått av flexibilitet. Personalen på ett boende måste våga vara jonglörer och hela tiden göra dessa avvägningar. Att som vuxen omsorgsperson använda empati och humor för att bygga upp tillit. Det gäller också att vara påhittig och titta på olika lösningar. Om en ungdom sover dåligt på grund av mardrömmar och rädslor är det t.ex. inte ovanligt att ungdomen väljer att sova med tänt ljus. Som vuxen omsorgsperson gäller det att uppmärksamma sådana saker så att ungdomen får möjlighet att prata om det och hitta lösningar i situationen som t.ex. att skaffa en behaglig nattlampa. 8.4 Sömn Sömnen fungerar sällan väl för de individer som upplevt trauma. Många ensamkommande barn och unga behöver därför få hjälp med sin sömn. Nedanstående text beskriver saker som underlättar god sömn. Regelbundna sovtider Sätt klockan samma tid för att vakna varje dag. För att få en fungerande sömn så behöver du lägga dig eller främst stiga upp samma tid varje dag. Då lär sig kroppen när den behöver sova. trauman 8 23

24 PID Kapitel 8 Trauman 8 trauman Undvik att sova korta stunder på dagen, även om du är mycket trött. Det stör nattsömnen. Få dagsljus Gå ut varje dag för att få dagsljus. En halvtimme eller timmes promenad mitt på dagen kan hjälpa. Det som ställer in vår kroppsklocka är dagsljuset. Vill du somna lättare/tidigare på kvällen så försök få dagsljus före lunchtid. Motion Rör på dig under dagen, till exempel genom att jogga eller cykla. Om du tränar hårt, sluta minst tre timmar innan du lägger dig så att kroppen hinner slappna av. Svalt, mörkt och tyst Försök att ha ett svalt och mörkt sovrum. Använd öronproppar om du störs av ljud. Du kan också använda en ögonmask om du störs av ljus. Dryck och mathållning Drick mindre av uppiggande drycker som läsk, kaffe, energidryck och te. Undvik detta helt när kvällen närmar sig. Var lagom mätt när du lägger dig, inte hungrig och inte proppmätt. Ät något lätt om du är hungrig. Avslappning Gör något avslappnande redan innan du ska sova. Stäng av mobilen och datorn den sista timmen innan du går och lägger dig. Då hjälper du kroppen att ställa in sig på sömn. Att vara tillräckligt avslappnad är en förutsättning för god sömn är du spänd, uppvarvad eller stressad så är det svårt att somna. Lär dig en avslappningsteknik eller andningsövning. Gå upp igen Om du inte somnat på en halvtimme gå upp ur sängen och gör något tråkigt/neutralt, tills du känner dig sömnig igen. 8.5 Avslappning och avspänning Efter att upplevt trauma är det vanligt att gå på helspänn, det blir svårt att slappna av och detta sätter sig också ofta i kroppslig smärta. Ungdomarna behöver då öva på att slappna av med olika avspännings- och avslappningsövningar. Detta innebär inte att ungdomarna ska in i långa meditationer utan snarare korta och enkla avspänningsövningar med öppna ögon. Utifrån att jobba förebyggande kring missbruk så är det också viktigt att hitta sätt att slappna av så att ungdomarna inte använder droger som en genväg till att känna lugn. Ett tips på olika avslappningsövningar är följande länk på youtube Avslappningsövningarna består av andningsövning, progressiv avslappning och trygg plats. De finns på flera olika språk som arabiska, dari, somaliska, persiska och kurdiska. En annan länk med avslappningsövningar på engelska som riktar sig till ungdomar är: relaxation Snorkel är en hemsida med olika avslappningar och må bra övningar, Hemsidan som riktar sig till ungdomar innehåller bl.a. information om mående, möjlighet att ställa frågor, relevanta länkar/adresser och tips och råd vid nedstämdhet och oro. En del personer med trauma menar att de blir hjälpta av tapping, som grundar sig på kunskaperna om akupressur där en på egen hand knackar på olika punkter. Detta ska ge både en avslappnande och avledande effekt Sök specialiserad vård när det behövs Det är viktigt att uppmärksamma när specialiserad vård behövs och jobba motiverande för att få ungdomarna att ta emot den typen av hjälp. TKT beskriver att en tredjedel av de individer som upplevt trauma behöver specialiserad vård. En tredjedel klarar sig bra på egen hand medan den andra tredjedelen behöver ett par strukturerade samtal kring det som hänt. Att bara i samtal beskriva lite kring vad som hände innan flykten, under flykten och vid ankomsten kan klargöra mycket för den drabbade och på så sätt också öka begripligheten. 24

25 PID Kapitel 8 Trauman Annan vård inom BUP (barn och ungdomspsykiatrin) Inte alla städer har ett specialiserat team för att hantera trauma. På de ställen det finns brukar det också vara långa köer och vårdbehovet behöver vara omfattande för att få den typen av behandling. Det finns dock annan professionell vård att få förutom på de specialiserade teamen. I Malmö har Barn- och Ungdomspsykiatrins Första linje-mottagning upparbetat ett koncept för ensamkommande barn och unga. De som mår dålig över sin situation får träffa kurator eller psykolog på Första linjen enskilda samtal. Den unge erbjuds också att få ta del av deras gruppverksamhet för ensamkommande barn. Den unge kommer tillsammans med sin omvårdnadsperson för att få information om hur trauma kan yttra sig, hantering av mående och olika symtom, hantera sömn och få testa på avslappning. Det finns en vinst i att ungdomarna får träffa andra som mår på liknande sätt, känslan av att inte vara ensam är viktig och har en normaliserande effekt. För att nå Första Linjen eller hänvisas till den hjälp som den unge är i behov av kan du som tillhör Region Skåne ringa EN VÄG IN som är telefonrådgivning vid psykisk ohälsa, telefon Är situationen akut och oron för barnets mående så pass stor att det finns misstankar om att barnet kan komma att skada sig själv eller någon annan, ska vård sökas på BUP-akut. 8.7 Den egna omsorgen Du som möter traumatiserade människor ska inte vara ensam om detta, sök, stöd i form av kamrathandledning, regelbunden handledning och utbildning. Att ta del av andras trauma lämnar också spår hos de professionella, så kallad sekundär traumatisering. Du ska också se till att du tar hand om dig själv och se till att ha egen meningsfull fritid, god sömn och matrutiner. 8 trauman 25

26 PID Kapitel 9 Missbruksbehandling i öppenvård Missbruksbehandling i öppenvård 9 Maria Malmö är Malmös öppenvårsbehandling för ungdomar med missbruk. Verksamheten har under flera år haft ensamkommande barn i behandling. Osäkerheten rörde främst ungdomarnas professionella nätverk, med vem samarbetet skulle göras med men också hur ungdomarnas erfarenheter av flykt och trauma skulle hanteras. Under projektperioden har arbetssättet omstrukturerats. 9 missbruksbehandling i öppenård 9.1 Det kartläggande arbetet I uppstarten av en behandlingskontakt använder många öppenvårdsmottagningar sig av en strukturerad kartläggningsintervju där den unge får olika frågor kring olika livsområden. De kartläggande frågorna räcker inte till för att få hela bilden av de ensamkommande barnens situation. Det finns inga frågor som rör flykt och trauma, frågor som rör familj och uppväxtförhållande fungerar inte heller. Det är också viktigt att fråga hur livet såg ut innan flykten för att få hela sammanhanget och få förståelse för hur erfarenheter av skolgång och arbete sett ut. Det är därför att rekommendera att lägga till frågor i kartläggningsmomentet. På Maria Malmö används kartläggningsinstrumentet UngDOK. Genom att frågor med hänsyn till flykten har lagts till fungerar denna kartläggning utmärkt Att ställa frågorna med respekt och lyhördhet Det är viktigt att ställa frågorna med respekt och lyhördhet inför vad individen är beredd att dela med sig av. Ungdomen kan med fördel förberedas på att de typerna av frågor kommer att dyka upp vid nästkommande samtalstillfälle och understryka att ungdomen själv bestämmer vad den vill svara på. För vissa passar det att få frågor som bara behöver svaras med ja-nej svar. Som behandlingspersonal är det viktigt att förklara varför frågorna ställs, att det är ett led i att få en förståelse för ungdomens situation men att det också kan vara bra för ungdomen att sortera vad den varit med om, detta för att göra upplevelserna mer begripliga. För många av ungdomarna är nämligen allt väldigt förvirrande och det kan vara en hjälp för dem att sortera upp minnena, att få en bättre uppfattning när i tid olika saker hände. 9.2 Att prata om traumatiska upplevelser Behandlingspersonalen måste visa sig vara beredda på att prata om det som är jobbigt och att de kan ta emot ungdomarnas berättelser. Det är samtidigt viktigt att förbereda ungdomen på samtalen om det svåra och att det å ena sidan är en bearbetning men också att samtalen kan sätta igång jobbiga tankar och känslor. Ungdomar som varit med om traumatiska händelser har ofta en misstro och det kan ta tid att bygga upp tillit. Det är ofta vuxna som upprepande gånger har svikit och missunnat ungdomarna. Det är viktigt att behandlingspersonal har tålamod i kontakten och vågar tro på att det går att göra skillnad. Liksom det kan vara i alla behandlingskontakter så tar förändringsarbetet tid, framförallt när det finns en del i bagaget och det är sällan som behandlingseffekten ger utdelning direkt. Det är viktigt att avsätta gott om tid för samtalen, anlita en bra tolk, visa engagemang och intresse. Mycket av uppgiften i samtalen där traumat kommer på tal handlar om att normalisera reaktionerna, bekräfta den unge och att inge hopp Stabiliserande arbete Ett relevant uppdrag i behandlingskontakten är att lägga tid på att ge ungdomarna redskap för att hantera vardagen. Det är viktigt att lägga ner arbete på stabilisering, hjälpa ungdomen få rutiner och struktur samt på att den unge ska hitta aktiviteter som kan vara till hjälp för detta. I arbetet med att hitta den typen av rutiner är det viktigt att engagera nätverket. Ha gärna med kontakt- 26