Texter från klassrummet ut på nätet

Transkript

1 Med internet har unga blivit mediaproducenter i lika hög utsträckning som de är konsumenter. DET PÅGÅR EN REVOLUTION och vi är mitt inne i ett paradigmskifte. Ungas medievanor och kommunikationsvanor har förändrats totalt på bara tre fyra år. Dessutom fortskrider och accelererar förändringen. Bilddagboken.se och Blogg.se är ett tydligt exempel på detta. De här två webbplatserna har nu tillsammans över 10 miljoner besökare per vecka och allt tyder på att de allra flesta av dessa besökare är skolungdomar. Enbart Bilddagboken har 500 miljoner sidvisningar per vecka (cirka 70 sidvisningar per besök). Jo du läste rätt 500 miljoner sidvisningar! Ingen annan svensk webbplats kan mäta sig med detta. Aldrig tidigare har så många unga kommunicerat över nätet som idag. MSN används av nästan alla unga; bloggar och webbsamhällen av de flesta. Över 95 rocent av alla tonåringar har tillgång till en dator med bredbandsuppkoppling i hemmet, och onlinespel, MSN och bildbloggande dominerar användningen. Snittet ligger på tre timmar om dagen; lite mindre under veckorna och lite mer på helgerna. Konsumenterna är producenter Det revolutionerande och nya är att våra tonåringars mediekonsumtion helt har förändrats från att de förr nästan uteslutande var mediekonsumenter av teve, radio, tidningar och musik som då producerades av vuxna, till att de idag själva producerar merparten av innehållet i de medier de konsumerar. Detta nya paradigm öppnar nya möjligheter men ställer också helt nya krav på de unga och på skolan. Att det hänt något inom det här området har säkert de flesta lärare märkt som någon gång det senaste året undervisat i en datorsal. Framförallt har Bilddagboken en enorm dragningskraft. I september förra året blev Bilddagboken den viktigaste bloggportalen eller webbsamhället (vad man nu skall kalla det för) för unga. Idag för Lunarstorm en tynande tillvaro och Bilddagbokens dominans är total. (Bilddagboken och Lunarstorm har samma ägare). Bakom framgången för Bilddagboken ligger enkelheten och givetvis det faktum att nästan alla unga idag har en mobil med inbyggd kamera. Bilder har aldrig någonsin haft större betydelse för ungas kommunikation. Ingen gång i världshistorien har unga skrivit så mycket som i dag och aldrig tidigare har ungas egna skrivna texter varit så viktiga. Tittar man en stund på Bilddagboken och allt som är publicerat där, så ser man av Dan Åkerlund Texter från klassrummet ut på nätet snart att det just är kombinationen med enkel navigation, skriven text tillsammans med bilder som är mediets styrka. Riksomfattande undersökning Under de senaste månaderna har jag låtit nära 500 elever fylla i en enkät där de beskriver sina fritidsintressen, sitt förhållande till sina klasskamrater och vänner, hur de ser på nätet och vad de gör där. Jag har fått hjälp av 14 lärare på högstadiet och gymnasiet och den geografiska spridningen är från Skåne till Norrbotten. Enkäten har fyllts i på klassrumstid och på papper och bortfallet är på så sätt mycket lågt. Resultaten bearbetas just nu men några mönster är ändå rätt klara: Pojkar spelar online-spel i mycket högre utsträckning än flickor (80/20 av spelarna) medan flickor publicerar bilder och texter i mycket högre utsträckning än pojkar (80/20). 35 procent av ungdomarna anger on-linespel som en av de viktigaste sakerna de gör på nätet, 45 procent anger publicering (som Bilddagboken, Lunarstorm, Myspace, Blogg.se, FaceBook). Nära hälften anger att de främst använder nätet för att chatta. Nästan alla chattar, tittar på bloggar/ Bilddagboken och publicerar någon gång ibland, medan ganska 14

2 Skolan måste hänga med i den digitala utvecklingen. ILLUSTRATION: MAX ENTIN många flickor anger att de aldrig spelar. Det genomsnittliga antalet MSN-kontakter i MSN-listan är 150 och antal personer man har kontakt med via MSN är i genomsnitt 25 per vecka; betydligt fler än dem man ringer till. Skolan har inget val Genomsnittligt sitter ungdomarna på nätet strax över 20 timmar i veckan och spridningen är mycket stor (från någon timme till upp mot 60). Det är dock bara runt 15 procent som använder nätet mindre än 5 timmar per normalvecka. Jämför detta med tevetittandet för ungdomar, år, som ligger på 11 timmar/vecka (källa Men behöver verkligen skolan bry sig om det här? Även om det är viktigt för ungdomarna så kan väl skolan jobba på som vanligt? Är det här med MSN och Bilddagboken något som påverkar svenskämnet? Påverkar nätspelandet barns och ungas kunskaper, sociala förmåga och exempelvis deras språkkunskaper? Skulle vi till och med kunna dra någon nytta av elevernas nätverkande kunskaper och deras nyvunna intresse för kommunikation och språkliga uttryck? Först kan man konstatera att även om det förekommer forskning med anknytning till det här området, så går utvecklingen idag snabbare än den takt forskningsresultaten hinner komma fram och spridas. Om vi ändå resonerar kring det vi idag vet och vilken utveckling vi kan se framöver, så blir bilden rätt övertygande; skolan har inget val, nätet försvinner inte och nätpublicering har kommit för att stanna. Publicering och nätkommunikation måste bli en naturlig del av skolarbetet; av pedagogiska skäl och för att livet ser ut så här. Men frågan är givetvis var och på vilket sätt det skall in. Om ungdomar kommunicerar mycket med skriftspråk och bil- 15

3 Böcker: Publicistiska arbetssätt i skolan (2008) av Dan Åkerlund. Blogs, Wikis, Podcasts, and other powerful tools for classrooms (2006) av Will Richardson. När det gamla möter det nya (2006) av Stig Roland Rask Bridging the Distance (2007) av Elza Dunkels. Wiki för lärare som arbetar publicistiskt PubliWiki en Wiki för publicerande lärare. se A-Ö och exempelvis uppslagsorden Auda- City, Digitalt berättande, Photostory, Blogg, Creative Commons, Edublogs, Flickr, Google groups, Magazine Factory, Wordpress. Kurser Karlstads universitet. Kursen Publicistiskt arbetssätt i skolan 15 hp kvartsfart. Fler kurser, lärarlyftskurser och andra, kommer att erbjudas här under våren start hösten Skrifter från myndigheter: Att leva i World of Warcraft (2007), Medierådet. Unga nätverkskulturer (2007) Ungdomsstyrelsen. New game om unga och datorspel (2005) Ungdomsstyrelsen. Hälsoeffekter av tv- och datorspelande (2005) Folkhälsoinstitutet. der på nätet, blir de givetvis också mycket bättre på de här kommunikationsformerna. Några unga funderar säkert mer än andra på var och hur de skriver, hur man komponerar bilder, kombinerar text och bild etcetera. Några utvecklar ett snabbt och effektivt chattspråk medan andra blir poeter, photoshoppare och mästerfotografer. Uppstår nya kontakter? Vi vet idag ganska lite om vilka som drar mest nytta av det nya sättet att kommunicera. Det vi inte heller vet så mycket om är vilka man främst kommunicerar med. Även om cirka 25 procent i min undersökning anger att nätet är ett bra sätt att skaffa fler kompisar så anger cirka 75 procent att ett av nätets största fördelar är att man genom nätet kan hålla kontakt med många fler. Kommunicerar pojkar med pojkar, invandrare med invandrare, bloggare med bloggare eller uppstår det nya kontakter mellan grupper som normalt inte umgås, tack vare nätet? Ökar eller minskar toleransen, antalet kulturyttringar, antalet möjliga åsikter, antalet fritidsintressen och förändras framtidsplanerna? Hur påverkar de ungas kommunicerande på nätet intresset för biologi, fysik, litteratur, idrott, film, musik? Så här kan man hålla på och argumentera, både för mer forskning och för att det som de unga gör på nätet faktiskt har mycket stor koppling till nästan allt skolarbete. Det blir med ens uppenbart att de här frågorna bara i några få undantagsfall är kopplade till dagens datorundervisning; då kanske som ett slags internetkörskolans garagelektion? Däremot blir saker som har med skolans så kallade IT-policy att göra, om kommunens filtrering av nättrafiken, hur skolan kommunicerar med föräldrarna och sin omvärld, upphovsrätt, avtal om namnpublicering och många andra liknade frågor av betydelse för alla i skolan. Nätkommunikation är en integrerad del av livet där inte apparaterna kommer att stå i centrum. Där står istället de språkliga och kommunikativa kunskaperna. Skolans uppgift Om vi för ett ögonblick antar att detta nätverksbyggande och nätverkskommunicerande även kommer att vara en väsentlig del av våra ungdomars framtid, i arbetslivet och på fritiden, blir denna kommunikativa kompetens givetvis också en jämställdhetsfråga. Skolan måste då kunna erbjuda dessa kommunikativa kunskaper till alla som växer upp för att samhället skall kunna gå mot ökad jämställdhet mellan könen, sociala klasser, invandrare och svenskar, mellan bloggare och nätspelare, mellan esteter och naturvetare... Förmodligen säger du säkert att det här är viktigt och att skolan nog borde syssla mer med de här frågorna. Samtidigt kanske du menar att skolan inte kan bli en förlängning av fritiden och att skolan skall ha sin egen agenda; och jag håller helt med. 16

4 KK-stiftelsens skriftserie kan beställas gratis Unga nätkulturer Lärverktyg Skolverket - Eleven som journalist Om publicistiskt arbetssätt på Multimediabyrån. Wikipedia Det största uppslagsverket på nätet. På svenska. Med datorn öppnar sig radikalt nya möjligheter. ILLUSTRATION: MEHRDAD MODIRI Vi är bara i början av en utveckling och nu är det viktigt att vi samtidigt som vi har en didaktisk diskussion, kopplar publicering och nätkommunikation till kursplaner och ämnesinnehåll. Runt om i landet pågår en mängd försök i den här riktningen med webbtidningar, stillbildsfilmer på YouTube, poddradio och ringar av skolor som regelbundet håller kontakt via Skype. Man testar klassdiskussioner där alla deltar via MSN och man använder bloggar och wikier. De viktigaste resultaten av detta arbete kan just nu sammanfattas i ökad motivation och ökad kontakt med det omgivande samhället. Många gånger har publiceringsarbetet just startat som ett sätt att visa upp vad man gör i skolan. Fundera över om inte även din skola, genom nätet, kan skapa nya kommunikativa sammanhang där ni tillsammans lättare kan informera och skapa en positiv bild av verksamheten, hos föräldrar, politiker och kommuninnevånare. Kanske det också kan bli en konkurrensfördel gentemot andra skolor? Inte sällan kan det ändå kännas övermäktigt att dra igång projekt av det här slaget. Datorkunskaperna hos exempelvis skolans svensklärare, bildlärare och SO-lärare är kanske dåliga, kommunens IT-tekniker sätter ofta upp hinder för internettrafiken, rektorn vill alltid ha full kontroll på WikiTravel Som Wikipedia men bara om resmål och länder/platser. Skriv på svenska eller något annat språk. Där de unga är lunarstorm.se Läs mer om fler på Bara att köra igång Gratis skoltidning på webben reklamfri - Gratis reklamfri blogg för skolor. Besöksstatistik på kommersiella sidor 17

5 den information som finns på nätet om skolan och du saknar datorer i ensam när man testar något nytt. det här ingår i det som skall göras. Se också till att du kan visa att du har alla lagar på din sida. igång med publicering men det är i förlängningen förödande om man inte har bra arbetsredskap. Ett sätt att visa att man behöver bra arbetsredskap är att visa att man behöver dem just i publiceringsverksamheten. lektion där något ämne skall diskuteras (vart man vill resa på skolresan, växthuseffekten, melodifestivalen ) eller att man ser till den ort man befinner sig på finns med i Wikipedia och i Wikitravel. Det är också mycket enkelt att ladda upp en stillbildsfilm eller en videofilm till YouTube. cera. Gå istället till exempelvis Magazine Factory, EDUblogs (båda är gratis) eller hyr in dig på något kommersiellt publiceringsföretag (ofta får du prova gratis en tid). Du kan också hyra in dig på ett webbhotell för några hundralappar om året och installera ett gratis publiceringsverktyg. Jobba aldrig med att publicera genom att göra egna webbsidor som man laddar upp till en server. klassrummen. Följande motargument och råd har jag fått från lärare som arbetat i den här situationen och ändå kommit igång: det man publicerar. Utan publik tröttnar eleverna snart! Innehållet kan vara skämtsamt men publiceringen måste vara på riktigt och på allvar. Samla in alla föräldrarnas e-postadresser (mormor, kusiner och andra släktingar), e-postadressen till alla föreningsledare i alla föreningar där eleverna är medlemmar, till skolledningen, lokaltidningens journalister och skolpolitikernas e-postadresser. För varje nytt webbtidningsnummer, varje ny film på YouTube, varje ny elevblogg, skickar man ut en löpsedel i ett e-postmeddelande. Använd exempelvis groups.google.com för att skapa en brevlista till alla som vill ha information om klassen eller skolan. byggnaden av exempelvis en webbtidning eller klassblogg. De kan det här! bilder (webbtidning eller blogg) måste kännas viktigt även för mottagaren. Fundera över om inte du själv skall skriva där också, om du kan få rektorn att skriva där, om en förälder kan skriva där... De skolor där lärarna är med i skrivandet i skoltidningen har mycket positiva erfarenheter av detta (se exempelvis Det finns således en del frågor kvar att fundera över. Du bör veta lite om personuppgiftslagen (som faktiskt inte gäller klassbloggar och skolwebbtidningar), om upphovsrätt och hur du skall hantera det här med namn- och bildpublicering av minderåriga. Det mesta av det du behöver veta om tekniken hittar du på PubliWiki (se faktarutorna på föregående uppslag). Inte helt oväntat finns en hel del om de här frågorna, och frågor som rör lagar, avtal och 18 pedagogik, också med i den bok jag skrivit Publicistiska arbetssätt i skolan. Kör igång Så nu är det bara att köra igång. Börja med att söka efter några av dina elever på Bilddagboken. Sedan kanske du starta en egen blogg ikväll, redigera det där som var fel i Wikipedia och testa MSN? Det är faktiskt inte svårt, även om man inte vuxit upp med det. Imorgon gör du något med eleverna i skolan; något på riktigt där man inte bara övar och du kommer att märka att eleverna kommer att gilla att publicera från klassrummet och ut på nätet! Dan Åkerlund är lärarutbildare på Karlstads universitet och arbetar bland annat inom det allmänna utbildningsområdet och med fortbildning för lärare. Hans specialintressen ligger kopplat till medier, till det nya nätet där alla kan publicera och till hur man kan använda publicering som en del av vardagen i klassrummet. I januari utkom han med boken Publicistiska arbetssätt i skolan (Studentlitteratur).