FUSK-projektet slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FUSK-projektet 2009-2011 -slutrapport"

Transkript

1 Tietoa työstä FUSK-projektet slutrapport Företagshälsovårdens Utveckling för Småföretag på Kimitoön och Åland Marie Louise Bruncrona Ove Näsman Guy Ahonen Fredrik Grahn

2 FUSK-projektet slutrapport FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS UTVECKLING FÖR SMÅFÖRETAG PÅ KIMITOÖN OCH ÅLAND Marie Louise Bruncrona, Ove Näsman, Guy Ahonen, Fredrik Grahn Arbetshälsoinstitutet Helsingfors 2012

3 Arbetshälsoinstitutet Topeliusgatan 41 a A Helsingfors författarna och Arbetshälsoinstitutet Grafisk planering: Reklambyrå Albert Hall Finland Oy Ombrytning: Arja Tarvainen All kopiering, även delvis, av detta verk utan uttryckligt tillstånd är förbjuden enligt lagen om upphovsrätt (404/1961 jämte senare ändringar). ISBN ISBN (pdf) Tampereen yliopistopaino Oy Juvenes Print, Tammerfors 2012

4 FÖRORD Varför blir en företagsläkare, som under sin yrkesverksamma tid nästan uteslutande skött större företag, projektledare för ett projekt, som strävar till att utveckla företagshälsovården för mikroföretag? Detta har jag åtminstone själv funderat på flera gånger då jag inte för mitt liv kan komma ihåg hur jag halkade in på detta projekt. En möjlig förklaring kunde vara att diskussionerna med andra företagshälsovårdsenheter ofta mynnade ut i frustration över det otacksamma och olönsamma med att sköta små företag och att något borde göras. En ensam företagsläkare ute på landsbygden kan inte åstadkomma ett dylikt utvecklingsprojekt utan ett extensivt nätverk. Utan stödet och även entusiasmen över projektet som visades från social- och hälsovårdsministeriet, Arbetshälsoinstitutet och Hanken skulle projektet inte ha blivit av. Planeringen tog flera år innan starten kunde ske. Projektnamnet FUSK har fått en hel del berättigad kritik. Det är jag som döpt projektet så ingen annan behöver känna sig skyldig. Projektfinansieringen var den jobbigaste biten för projektledaren och gav gråa hår (i skägget). Alla presumtiva finansiärer som kontaktades förhöll sig positivt till projektet och framhöll hur viktigt det var att utveckla företagshälsovården för mikroföretag. Det lät alltså väldigt positivt vid första kontakten men sedan kom en artig förklaring varför just denna finansiär inte kunde vara med och delfinansiera detta projekt. Det är alltså med stor tacksamhet som FUSK-projektets finansiärer blir ihågkomna (social- och hälsovårdsministeriet, Hanken. Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten, Kimitoöns kommun, Veritas, Alandia, DalMed, Medimar och Sydvästra-Finlands företagare). Utan dessa skulle FUSK-projektet inte ha kunnat förverkligas. Att FUSK-principen redan finns omnämnd i regeringsprogrammet är ett tecken på att det finns politisk vilja att utveckla företagarnas och mikroföretagens personals arbetsvälbefinnande. Det är att hoppas att detta projekt leder till konkreta åtgärder enligt modellen som beskrivs i denna rapport. Dalsbruk den 10 april 2012 Ove Näsman Projektledare Specialist i företagshälsovård Rektor för Skärgårdens Arbetshälsoakademi 3

5 INNEHÅLL SAMMANDRAG... 6 TIIVISTELMÄ INLEDNING FUSK-PROJEKTETS UPPBYGGNAD Bakgrund Metod Projektuppföljning och styrning Finansiering PRAKTISK IMPLEMENTERING Planering och start Informationskampanjens utformning Rekrytering av FUSK-företag Företagshälsovården Företagarföreningarna Betalningsrörelserna DATAINSAMLING Kontrollgrupp Arbetsklimatundersökning (KIVA-enkäten) år Inledande intervjuer hösten Sammandrag av de inledande intervjuerna RESULTAT AV KIVA-UNDERSÖKNINGEN ÅR FUSK-anställda FUSK-företagare Kontrollföretagen INTERVJUER HÖSTEN FUSK-företagen Kontrollföretagen Företagshälsovårdens personal och ledning Företagarföreningarna Sjukvårdsförsäkringar på Åland Eventuella problem med FUSK-systemet DISKUSSION Företagshälsovårdens samtliga insatser Informationen till företagen Förändringsbehov i Folkpensionsanstaltens ersättningssystem Slutord

6 BILAGOR...41 Bilaga 1: FUSK-budget och finansiärer...42 Bilaga 2: Projektgruppen och forskningsgruppen...44 Bilaga 3: FUSK-info på Kimitoön...45 Bilaga 4: FUSK-info på Åland...46 Bilaga 5: Artiklar i Ålandstidningen...48 Bilaga 6: Avtal mellan DalMed och Privatföretagare på Kimitoön...50 Bilaga 7: Avtal mellan Medimar och Ålands Företagare...52 Bilaga 8: FUSK-avtalsmall mellan företagen och Ålands Företagareförening..52 Bilaga 9: Kiva-enkät för företagare år Bilaga 10: Kiva-enkät för anställda år Bilaga 11: Intervjuguide för företagare och anställda Bilaga 12: Intervjuguide för FHV-personal och ledning Bilaga 13: Kiva-enkät FUSK-företagare Bilaga 14: Kiva-enkät FUSK-anställda Bilaga 15: Kiva-enkät kontrollföretagare Bilaga 16: Kiva-enkät kontrollanställda Bilaga 17: FUSK-intervjuguide för företagare och anställda Bilaga 18: FUSK-intervjuguide för FHV-personal och ledning Bilaga 19: FUSK-intervjuguide för företagarföreningarna Bilaga 20: Statistik över DalMeds samtliga FUSK-insatser...75 Bilaga 21: Statistik över Medimars samtliga FUSK-insatser...87 Bilaga 22: Faktureringsverktygets kravspecifikation

7 SAMMANDRAG FUSK-projektet Bakgrund och frågeställning En stor del av småföretagen i Finland saknar omfattande företagshälsovård. Orsaken är ofta att de upplever byråkratin som svår och tidskrävande. Företagshälsovårdsproducenterna är vanligen inte heller intresserade av att sälja företagshälsovård till småföretagen, eftersom arbete och administration per företag är nästan densamma i mikroföretag som för stora företag och det därför inte är ekonomiskt lönsamt för företagshälsovårdsproducenten att sälja tjänster till mikroföretag. FUSK-projektet testade en ny modell för att förenkla uppköpet av företagshälsovård för företagaren och för att göra småföretag mera attraktiva för företagshälsovårdsproducenterna. Projektet ville besvara följande frågor: Hur skall kollektiv företagshälsovård arrangeras för småföretag? Vilka krav ställs på den instans som kollektivt representerar en grupp småföretag? Hur påverkas företagshälsovårdsproducenternas intresse för att erbjuda tjänster åt småföretag? Vilka är förändringsbehoven för ersättningssystemet via Folkpensionsanstalten? Metod och dataunderlag Projektet var en interventionsstudie där en pilotgrupp av företagare och småföretag på Kimitoön (17 företag, 64 personer) och Åland (31 företag, 93 personer) under en 3-årig projektperiod anslöts till omfattande företagshälsovård, så att de i praktiken erhöll samma villkor för företagshälsovården som personalen i storföretag. Data samlades in via En arbetsklimatenkät till alla företag, som var medlemmar i de lokala företagarföreningarna både i början och slutet av interventionen. Intervjuer med företagare, anställda, företagshälsovårdspersonal och -ledning samt företagarföreningarnas representanter både före och efter interventionen Företagshälsovårdens samtliga insatser Informationskampanjens utformning Företagarföreningarnas åtgärder för systematiserandet av FUSK i praktiken. Fusk-modellen FUSK-modellen går ut på att en mellanhand (i projektet företagarföreningarna) samlar ihop en grupp företag som tillsammans köper upp omfattande företagshälsovård. Idéen är att många småföretag behandlas som ett stort företag och företagshälsovårdsproducenten gör upp en enda verksamhetsplan för detta storföretag. Företagarföreningen fungerar som uppköpare och betalningarna går via den. Viktigt har också varit att företagen har betalat en förutbestämd avgift för företagshälsovården en gång i året. 6

8 CENTRALA RESULTAT Generella slutsatser Sammantaget har alla parter varit nöjda med FUSK-systemet och önskar att det skulle få fortsätta. En överväldigande majoritet önskar att FUSK-systemet skulle fortsätta och var beredda på att fortsätta med FUSK efter projektets slut Byråkratin kring FUSK-modellen uppfattades entydigt som enkel Företagen var nöjda med FUSK-modellen Företagarna var påfallande nöjda och tyckte att FUSK-programmet betydligt underlättat användningen av företagshälsovårdstjänster jämfört med tidigare arrangemang. Även de anställda var nöjda och tyckte att företagshälsovården fungerat bättre än tidigare. FUSK-företagen var mycket nöjda med företagshälsovården. Den största nyttan var snabb service, flexibilitet och bättre uppföljning av den egna hälsan Trots ett utbrett system med privata sjukvårdsförsäkringar på Åland och trots att hälsocentralen på Kimitoön fungerade bra, så önskade företagen att FUSK-systemet skulle få fortsätta Företagshälsovårdsproducenterna var nöjda med FUSK-modellen Företagshälsovårdsföretagen var också positiva till FUSK-systemet - tar hellre småföretag som klienter om det fungerar enligt FUSK-principen: är mycket lättare att administrera, ger möjlighet att budgetera och är en säker inkomst - rätt idé att behandla alla småföretag som ett stort - ser inga problem med FUSK-systemet - anser enhälligt att lagen borde ändras och tillåta att enskilda företag representeras av en mellanhand Företagarföreningarna som upphandlingsorganisation var en lyckad lösning Företagarföreningarna var nöjda med projektet och ansåg att FUSK-systemet absolut borde få fortsätta - FUSK-projektet har bidragit till att medvetenheten om FHV har ökat betydligt på Åland Folkpensionsanstaltens byråkrati fick kritik av företagarföreningarna och FHV-företagen Förändringsbehov gällande lagar och deras tolkning Småföretag bör kunna representeras kollektivt av en inhandlingsorganisation Ersättningar via FPA bör vara entydiga och förutsägbara för att göra inhandlingsorganisationerna intresserade av uppgiften Verksamheten får inte vara en finansiell risk för upphandlingsorganisationerna Man borde avstå från att tala om FPA-ersättningar, eftersom det är missvisande 7

9 TIIVISTELMÄ FUSK-hanke Tausta ja kysymyksenasettelu Monella pienyrityksellä ei ole kokonaisvaltaista työterveyshuoltoa. Useat pk-yritykset kokevat työterveyshuollon byrokraattiseksi ja aikaa vieväksi. Myös työterveyspalvelujen tuottajat karsastavat pienyrityksiä asiakkaina, koska niiden hallinnointi vaatii samat resurssit kuin suurempien yritysten, vaikka tuotot ovat pienempiä. Vähemmän kannattavina pienyritykset jäävät suurten yritysten jalkoihin työterveyshuollon asiakkaina. FUSK-hankkeessa on testattu uutta pienyrityksille soveltuvaa työterveyspalvelujen hankintamallia. Tavoitteena on lisätä palveluntuottajien kiinnostusta pienyrityksiä kohtaan. Hankkeen keskeisiä kysymyksiä ovat olleet: Miten työterveyshuolto voidaan järjestää pienyritysten yhteenliittymille? Mitä ominaisuuksia edellytetään organisaatiolta, joka edustaa pienyritysten muodostamaa joukkoa? Miten malli edistää työterveyspalvelujen tuottajien kiinnostusta palvella pienyrityksiä? Mitä muutoksia malli edellyttää Kansaneläkelaitoksen hallinnoimalle korvausjärjestelmälle? Menetelmä ja tutkimusaineisto Projekti oli interventiohanke, jossa 48 pienyrityksen (157 henkilöä) muodostama pilottiryhmä Kemiön saarella (17 yritystä) ja Ahvenanmaalla (31 yritystä) 3 vuotta kestäneen hankkeen aikana muodostivat yhteenliittymän siten, että ne käytännössä saivat samat edut kuin koko yhteenliittymän muodostama suurempi yritys. Tiedonkeruu kattoi seuraavaa: Työilmapiirikysely kaikille niille henkilöille, jotka olivat jäseninä yhteenliittymiä hallinnoivissa paikallisissa yrittäjäyhdistyksissä hankkeen alussa ja lopussa. Haastattelut ennen ja jälkeen intervention, joiden kohteina olivat hankkeen yrittäjät, henkilöstö, työterveyspalvelujen henkilöstö ja johto sekä yrittäjäyhdistysten edustajat. työterveyspalvelujen kaikki palvelut ja panokset osallistuville yrityksille. tiedotuskampanjan sisältö. Yrittäjäyhdistysten toimenpiteet FUSK-hankkeen toteuttamiseksi ja tehostamiseksi. Fusk-malli FUSK-malli perustuu pienyritysten muodostamiin yhteenliittymiin, joita hankkeessa edustivat paikalliset työnantajayhdistykset, jotka ostivat paikalliselta työterveyshuoltopalvelujen tuottajalta kokonaisvaltaiset työterveyshuoltopalvelut. Ajatuksena on ollut, että pienyritykset muodostavat virtuaalisen suuryrityksen, jolle palveluntuottaja tekee yhden yhteisen toimintasuunnitelman. Yrittäjäyhdistykset ovat toimineet ostajina ja maksuliikenteen hoitajina. Hankkeeseen osallistuneet pienyritykset ovat maksaneet yrittäjäyhdistykselle ennalta sovitun työterveysmaksun kerran vuodessa. 8

10 KESKEISET TULOKSET Yleisiä tuloksia Yhteenvetona voidaan todeta, että kaikki hankkeen osallistujaryhmät olivat tyytyväisiä FUSK-malliin ja toivoivat mallille jatkoa. Suuri enemmistö osallistujista toivoi, että FUSK-järjestelmä voisi jatkua ja he olivat valmiit itse jatkamaan hanketta sen päätyttyä. Malliin liittyvä hallinto koettiin yksiselitteisenä ja helppona. Yrityksissä mallia pidettiin hyvänä Hankkeeseen osallistuneet yrittäjät olivat hyvin tyytyväisiä FUSK-malliin, jonka he kokivat selvästi helpottaneen työterveyspalvelujen hankintaa verrattuna aikaisempiin järjestelyihin. Myös yritysten henkilöstö oli tyytyväinen ja katsoi, että työterveyshuolto toimi paremmin kuin aikaisemmin. FUSK-yrityksissä oltiin hyvin tyytyväisiä työterveyshuoltoon. Suurin hyöty liitettiin nopeaan palveluun, joustavuuteen, parempaan seurantaan ja omaan terveyteen. Siitä huolimatta, että huomattavalla osalla Ahvenanmaan FUSK-osallistujilla on yksityinen sairauskuluvakuutus, ja siitä huolimatta, että Kemiönsaaren terveyskeskus toimii hyvin, yrityksissä toivottiin FUSK-järjestelmän jatkuvan. Työterveyspalvelun tuottajat olivat tyytyväisiä FUSK-järjestelmään Työterveyshuollot: - ottavat mielellään pienyrityksiä asiakkaikseen, jos ne toimivat FUSK-järjestelmän puitteissa, koska hallinto ja budjetointi on helpompaa ja tulonmuodostus on varmaa - pienyritysten niputtamista suuremmiksi kokonaisuuksiksi pidetään erinomaisena ajatuksena - FUSK-järjestelmässä ei nähdä mitään huonoa - lain muuttamista sellaiseksi, että se sallii pienyrityksiä edustavat välikädet, kannatetaan yksimielisesti Paikallisia yrittäjäyhdistyksiä pidetään hyvinä pienyritysten hankintaorganisaatioina Yrittäjäyhdistykset olivat tyytyväisiä hankkeeseen ja toivoivat ehdottomasti, että FUSK-järjestelmä voisi jatkua. - FUSK-hanke on selvästi lisännyt tietoisuutta työterveyshuollosta Ahvenanmaalla. Kansaneläkelaitoksen kankea hallinto sai moitteita yrittäjäyhdistyksiltä ja työterveyspalvelujen tuottajilta. Lakeihin ja niiden tulkintaan toivotaan muutoksia hankintaorganisaatioiden tulee voida edustaa pienyritysten yhteenliittymiä. kiinnostus hankintaorganisaatioksi ryhtymiseen edellyttää, että Kela-korvaukset ovat yksiselitteisiä ja ennakoitavia. toiminta ei saa muodostaa taloudellista riskiä hankintaorganisaatioille. Kela-korvaus-käsitteestä tulisi luopua harhaanjohtavana. 9

11 1. INLEDNING Denna rapport är en sammanfattning av FUSK-projektet. Rapporten redogör för bakgrunden till och syftet med projektet, samt beskriver det praktiska genomförandet. FUSK-interventionen inleddes Forskaren kring FUSK-projektet var tvungen att avbryta sitt kontrakt av personliga orsaker och som en följd av avslag på finansieringen för den planerade forskningen kring projektet. Interventionen på Åland och på Kimitoön har pågick dock i tre år mellan och själva verksamheten påverkades inte av att projektets forskningsambitioner minskade. Under hösten 2011 återupptogs datainsamlingen och analysen av en nyrekryterad forskare. Första kapitlet sammanfattar FUSK-projektets bakgrund, syfte och planerade tillvägagångssätt. Följande kapitel behandlar det praktiska genomförandet av interventionen. Datainsamlingen samt en preliminär analys av data som samlats in under projektets första år presenteras i det därpå följande kapitlet.det femte kapitlet berättar om Kivaundersökningen år 2011, medan intervjuerna från hösten 2011 presenteras i kapitel 6. Rapporten avslutas med en diskussion i kapitel FUSK-PROJEKTETS UPPBYGGNAD 2.1 Bakgrund Större företag har lättare att arrangera sin företagshälsovård tack vare ett stort antal anställda. Bland dessa anställda kan det dock finnas personer med synnerligen divergerande arbete som t.ex. kökspersonal, kontorspersonal och skiftesarbetare inom industrin. Trots dessa avvikande arbetsuppgifter omfattas alla anställda oftast av en gemensam, fungerande företagshälsovård. På samma sätt kunde likväl en grupp företagare/småföretag gå samman och arrangera gemensam företagshälsovård. Forskningsresultat visar att det även för små företag kan vara lönsamt med en välfungerande företagshälsovård (Ahonen et al. 2002). Trots detta och trots olika projekt för att försöka aktivera företagarna i Finland (se t.ex. Lindström et al. 2000a och 2000b och ) omfattas endast en liten del av företagarna och anställda vid småföretag av omfattande företagshälsovård. Företagarna och småföretagen upplever idag byråkratin kring företagshälsovården som alltför invecklad och tidskrävande. I praktiken syns detta genom klart mindre satsningar på företagshälsovårdstjänster bland småföretag jämfört med större bolag (FPA:s företagshälsovårdsstatistik 2006). En färsk undersökning visar att satsningarna på hälsa och välmående i finländska företag överlag kan ses som underdimensionerade och att detta är speciellt påtagligt bland småföretag (Aura et al. 2009). Småföretagens betydelse för Finland förväntas öka de närmaste åren (Kiema 2007). Det vore således ytterst viktigt att personalen i dessa företag har möjligast bra nivå på arbetsvälbefinnandet. Företagshälsovården spelar en nyckelroll i detta avseende. Grunden för en fungerande företagshälsovård är ett fungerande samarbete mellan företaget och företagshälsovårdsproducenten. För ett hållbart och framgångsrikt samarbete krävs det att båda parter är motiverade och ser nyttan av verksamheten. Småföretag och egna företagare, som är intresserade av omfattande, effektiv företagshälsovård, kan dock ha svårigheter att hitta en intresserad, seriös företagshälsovårdsproducent. En av orsakerna till detta är att ensamföretagare och företag 10

12 med endast ett fåtal anställda kan uppfattas som ekonomiskt ointressanta för företagshälsovårdsproducenten. Ett litet företag kan förorsaka mera kostnader än vad verksamheten inbringar och uppfattas då av företagshälsovårdsproducenten närmast som en ekonomisk belastning. Det finns således ett konkret behov av att ändra på det nuvarande företagshälsovårdssystemet i Finland och utveckla en ny modell där företagshälsovårdsproducenterna blir intresserade av småföretagen och marknadsför sig aktivt mot dem. Ovanstående resonemang stöds också av statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för företagshälsovården (2004): Utvecklingslinje 3. Företagshälsovårdens servicesystem Företagshälsovårdens servicesystem utvecklas så att servicen är tillgänglig på samma villkor för alla som deltar i arbetslivet. Vid ordnandet av tjänsterna fästs särskild uppmärksamhet vid tryggandet av tillgången på företagshälsovårdstjänster för arbetstagare i atypiska anställningsförhållanden, små arbetsplatser, företagare och andra som utför eget arbete. Utvecklingslinje 4. Finansierings- och ersättningssystemet för företagshälsovården Ersättandet utvecklas så att det stöder flexibla servicearrangemang. Utvecklingslinje 9. Företagshälsovårdens forsknings- och utvecklingsarbete För att utveckla företagshälsovården för specialgrupper, små arbetsplatser och dem som utför eget arbete inleds forskningsstödda försök. I Katainen I:ans regeringsprogram ingår följande skrivelse: Utreda möjligheterna för att främja små arbetsplatsers inköp av företagshälsovårdstjänster genom att bilda gemensamma inköpsorganisationer. Den nationalekonomiska betydelsen av upprätthållandet och utvecklandet av arbetsvälbefinnandet kan vara stor via bättre arbetsinsats, minskad sjukfrånvaro och senare pensionering (se Druvan-projektet, Ahonen och Näsman 2008). Dessa faktorer påverkar direkt kommunernas/företagens/organisationernas lönsamhet. En inbesparing uppstår då företagshälsovården sköter uppgifter som annars skulle måsta skötas av den offentliga öppna sjukvården. På detta sätt kan man frigöra resurser på de kommunala hälsovårdscentralerna för att sköta den övriga befolkningen. Dessutom gör företagshälsovården en betydande insats inom den förebyggande verksamheten. Mer specifikt strävar projektet till att besvara följande frågor: Hur skall kollektiv företagshälsovård arrangeras för småföretag? Vilka krav ställs på den instans som kollektivt representerar en grupp småföretag? Hur påverkas företagshälsovårdsproducenternas intresse för att erbjuda tjänster åt småföretag? Vilka är förändringsbehoven gällande Folkpensionsanstaltens ersättningssystem? I den ursprungliga forskningsplanen ingick även följande frågor, som inte besvarats av projektet på grund av bristande finansiering: Hur lönsam är omfattande företagshälsovård ur ett litet företags synvinkel? Hur förändras företagshälsovårdens innehåll? Vilka är konsekvenserna ur småföretagens personals synvinkel? 11

13 2.2 Metod Enligt projektplanen var projektet en interventionsstudie där en pilotgrupp av företagare och småföretag på Kimitoön (kvot = 100 personer) och Åland (kvot = 150 personer) under en 3-årig projektperiod anslöts till omfattande företagshälsovård, så att de i praktiken erhöll samma villkor för företagshälsovården som personalen i storföretag. Eftersom nuvarande lagstiftning inte möjliggör ett dylikt förfarande sköt Folkpensionsanstalten, Social- och hälsovårdsministeriet och övriga finansiärer (se bilaga 1 under kolumnen tuotot) till de medel som enskilda företag i motsvarande fall skulle få som ersättning för företagshälsovård via Folkpensionsanstalten. Personalen och företagen i pilotgruppen jämfördes med personalen i sådana företag som inte ingick i pilotgruppen, men som är verksamma inom samma geografiska område. Data om personalen och företagen samlas in via företagshälsovårdsproducenterna samt via enkäter till företagare och anställda i FUSK- och kontrollföretagen, samt via intervjuer av företagare och anställda i både FUSK- och kontrollföretag. I praktiken var interventionens utformning följande: Interventionen omfattade 64 anslutna i 17 företag på Kimitoön och 93 anslutna i 31 företag på Åland. De lokala företagarföreningarna på Kimitoön och Åland fungerade som kollektiv representant för småföretagen. Interventionstiden var 3 år ( ). Som bas för interventionen användes riktlinjerna för god företagshälsovårdspraxis och Druvan-modellen. Datainsamlingen omfattade följande: Arbetsklimatenkät (separat för företagare och anställda). Enkäten gjordes i interventionskommunerna bland de företag som är medlemmar i de lokala företagarföreningarna. De medlemsföretag som inte deltog i FUSK-projektet utgjorde kontrollgrupp. Enkäten gjordes i början och i slutet av interventionen. Intervjuer med företagare, anställda och företagshälsovårdens personal och ledning både före och efter interventionen. Företagshälsovårdens samtliga insatser (sjukvård och förebyggande åtgärder) Informationskampanjens utformning Företagarföreningarnas åtgärder för systematiserandet av FUSK i praktiken. Interventionen leddes av företagsläkare Ove Näsman, Mediona OyAb. Huvudansvaret för forskningsprojektet låg hos professor Guy Ahonen vid Arbetshälsoinstitutet. Som forskare fungerade Fredrik Grahn från Svenska handelshögskolan under det första året. Efter att Fredrik Grahn avslutade sitt arbete med projektet kunde ingen ny forskare anställas pga. osäkerheten med finansieringen av forskningen. Därför beslöts att minska forskningsinsatsen betydligt och anställa en forskare endast i slutet av projektet för att samla in slutmaterial och skriva slutrapporten. Ekon.mag, sjukskötare Marie Louise Bruncrona anställdes för fem månader med början Juridiskt låg ansvaret för företagshälsovården hos företagaren. Företagarföreningarna fungerade endast som ställföreträdande betalare. Kontrakt, företagshälsovårdsplan och verksamhetsplan gjordes mellan företagarföreningen och företagshälsovårdsproducenterna. Avsikten var att samma företag skulle delta i hela projektet. Om ett företag föll bort kunde ett annat tas in i stället så att antalet anslutna skulle hållas på ungefär samma nivå under hela interventionen på Åland kom det sista nya företaget med ännu På det stora hela skedde det dock just ingen omsättning alls. 12

14 FUSK-projektet förverkligades på två områden, Kimitoön och Åland. På Kimitoön samarbetade den lokala företagarföreningen med DalMed, som är ett non-profit företagshälsovårdsaktiebolag. På Åland samarbetade den lokala företagarföreningen med Medimar, som är en privat läkarstation med aktiv företagshälsovårdsverksamhet. FUSK-modellen är planerad och verkställs så att modellen även fungerar på en kommunal hälsovårdscentral eller i ett kommunalt företagshälsovårdsaffärsverk. Företagshälsovården i FUSK-projektet var omfattande företagshälsovård, dvs. den inkluderade preventiv verksamhet och arbetsmiljörelaterad sjukvård. Den detaljerade företagshälsovårdsverksamheten utformades lokalt mellan producent och köpare med målsättningen att uppfylla normerna för god företagshälsovårdspraxis. Företagshälsovårdens innehåll varierade rätt mycket mellan Kimitoön och Åland. Informationsspridningen angående FUSK-projektet planerades med beaktande av de lokala omständigheterna. Informationskampanjen var riktad till företagarna, småföretagen och företagshälsovårdsproducenternas personal. Den kom att utgöras av skriftligt material, informationsmöten med sakkunniga samt inslag i tidningspressen och lokalradion. Informationen kom, förutom att detaljerat beskriva FUSK-projektet, även att belysa företagshälsovårdens betydelse för produktivitet och lönsamhet. 2.3 Projektuppföljning och styrning Projektgruppen (Bilaga 2) ansvarade för uppföljningen av FUSK-interventionen. Forskningsgruppen ( Bilaga 2) fungerade som stöd för forskaren (Fredrik Grahn under det första året). 2.4 Finansiering FUSK-projektet planerades under flera år. År 2008 finansierade Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) projektplaneringen ledd av Ove Näsman. I augusti 2008 inledde ekonomie magister Fredrik Grahn forskningen kring FUSK-projektet vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Eftersom forskningsdelen av projektet inte ännu vid den tidpunkten hade beviljats någon finansiering, så finansierades forskningen via Hanken-stipendium fram till På hösten 2008 beviljade SHM och Folkpensionsanstalten (FPA) totalt för den praktiska implementeringen av FUSKprojektet samt för dess beredningskostnader. För att FPA skulle bevilja sin del av finansieringen krävdes det dock att FUSK-projektet skulle ha haft en garanterad helhetsfinansiering, vilket inte var fallet eftersom forskningsdelen av projektet inte hade beviljats någon finansiering trots tre separata ansökningar till Arbetarskyddsfonden. Efter det tredje avslaget beslöt projektledningen att inte göra årliga rapporter, att lämna de ekonomiska nyckeltalen outredda och att enbart koncentrera sig på slutrapporten. Själva interventionen pågick dock under hela den överenskomna 3-årsperioden så att själva företagshälsovårdsverksamheten för företagen och deras anställda knappast alls påverkades av problemen med projektfinansieringen. Hösten 2011 hade projektet fått tillräcklig finansiering för att forskningsdelen av projektet skulle kunna slutföras och ekonomie magister, sjukskötare Marie Louise Bruncrona anställdes för detta uppdrag. 13

15 3. PRAKTISK IMPLEMENTERING 3.1 Planering och start Startskottet för FUSK-projektet skedde i september Själva interventionen inleddes den både på Kimitoön och på Åland. Huvudorsaken till detta var att en del av de företag som bekräftat sin medverkan i FUSK-projektet (i fortsättningen omnämnda som FUSK-företag) hade befintliga företagshälsovårdsavtal med en annan företagshälsovårdsproducent (FHV-producent) fram till En annan orsak var att företagsrekryteringen på båda orterna hade varit mera arbetsdryg än väntat. Doktorand Fredrik Grahn tog personligen kontakt med praktiskt taget alla företag, som var medlemmar i de lokala företagarföreningarna. På Kimitoön hade man vid starttillfället 60 anslutna (kvot = 100) och på Åland 70 anslutna (kvot = 150). Man var dock optimistisk gällande rekryteringen på båda orterna och uppskattade att kvoterna skulle vara fyllda under våren Detta blev dock inte fallet. Trots att de sista företagen kom med ännu år 2010, så stannade antalet anslutna vid 64 på Kimitoön och 93 på Åland. Insamlingen av baseline data inleddes redan under hösten En arbetsklimatundersökning (KIVA-enkät) och djupintervjuer utfördes bland företagare och anställda vid både FUSK-företag och företag från kontrollgruppen. Mera specifik information gällande datainsamlingen presenteras i nästa kapitel. 3.2 Informationskampanjens utformning Informationskampanjen sköttes i samarbete mellan projektledningen, företagarföreningarna och företagshälsovårdsföretagen. Informationen formades efter de lokala betingelserna och var riktad till företagarna, småföretagen och företagshälsovårdsproducenternas personal. Den bestod av informationsmöten, skriftligt material och inslag i både den lokala tidningspressen och radion. Informationen beskrev företagshälsovårdens betydelse förutom för individen också för företagets produktivitet och lönsamhet samt beskrev FUSK-projektet i detalj. Det hölls flera informationstillfällen på båda orterna (bilaga 3 och 4). På Åland ordnade FUSK ett pressinfo på hösten Medimar arrangerade en pressträff den och i samarbete med företagarföreningen hölls ett gemensamt informationsmöte för intresserade företagare den Företagarträffen hölls på kvällstid och Företagarföreningen bekostade konferensrum och servering. Projektinformationen gav upphov till flera artiklar om företagshälsovård i lokaltidningarna under hösten (exempel se bilaga 5). Doktorand Fredrik Grahn höll ännu i februari 2009 ett företagarinfo på Åland och föreläste om företagshälsovårdsekonomi. 14

16 3.3 Rekrytering av FUSK-företag Så som tidigare nämnts gick rekryteringen av FUSK-företag inledningsvis ganska trögt. I ett ganska tidigt skede stod det klart att det inte är möjligt att uppnå de uppsatta målsättningarna/kvoterna under det första året (150 anslutna på Åland och 100 anslutna på Kimitoön). En aktiv rekrytering av nya företag avslutades då det uppstod problem med att få full finansiering för FUSK-projektet. Det allmänna försämrade ekonomiska läget torde vara en av huvudorsakerna till att vissa företag valde att avstå från att komma med i FUSK-projektet. Också själva rekryteringen visade sig vara mera tids- och resurskrävande än väntat. En annan orsak till ett visst bortfall kan vara det att vissa potentiella FUSK-företag motsatte sig kravet på att man måste vara medlem i någon av de lokala företagarföreningarna för att få delta i projektet. Planen med rekryteringen var att de lokala företagarföreningarna skulle sköta om både rekrytering och information. I praktiken sköttes rekryteringen både via de lokala företagarföreningarna och företagshälsovårdsproducenterna Dalmed (Kimitoön) och Medimar (Åland). Tanken var att i första hand enbart rekrytera sådana småföretag som inte tidigare hade haft någon företagshälsovård (FHV) överhuvudtaget, eller sådana som för tillfället endast hade lagstadgad FHV. På detta sätt uppnås största möjliga effekt av den omfattande FHV-modell som testas i interventionen. Alla de rekryterade småföretagen hade en dylik profil. Sammanfattningsvis krävdes följande egenskaper för att komma med i FUSK-projektet: Företaget skulle vara medlem i någon av de lokala företagarföreningarna Företaget skulle ha max 25 anställda Om företaget hade befintlig FHV, så skulle det maximalt få vara den lagstadgade delen För att intensifiera rekryteringen hölls ett flertal informationstillfällen på båda orterna. Intresset för FUSK-projektet och antalet besökare under dessa tillfällen var tillfredsställande, men något under förväntningarna. Givet omständigheterna samt de begränsade resurser som har stått till förfogande, så kan antalet rekryterade FUSKföretag ses som väl tillfredsställande. Totalt 82 anslutna personer (25 företag) på Åland och 64 anslutna (17 företag) på Kimitoön hade rekryterats under det första projektåret. Då forskningen återupptogs i oktober 2011 hade projektet total 93 anslutna (31 företag) på Åland och 64 anslutna (17 företag) på Kimitoön. Nedanstående tabeller ger lite mera detaljerad information om de anslutna småföretagen. 15

17 Tabell 1: FUSK-företag på Åland FUSK-företag på Åland den Bransch Antal anslutna Företag 1 Arkitektbyrå 1 Företag 2 Kläder 1 Företag 3 Kläder 2 Företag 4 Byggföretag 1 Företag 5 Blommor 4 Företag 6 Bilverkstad 1 Företag 7 Inredning 2 Företag 8 Smyckesproduktion 4 Företag 9 Ur&Guld 2 Företag 10 Bokföring 2 Företag 11 Stål&Plåt 6 Företag 12 Element 6 Företag 13 Reklam 1 Företag 14 Möbler 4 Företag 15 Service 1 Företag 16 Bokföring 5 Företag 17 Restaurang 14 Företag 18 IT-bolag 5 Företag 19 IT-bolag 5 Företag 20 It systemutveckling 2 Företag 21 Mat 1 Företag 22 Transport 6 Företag 23 Kläder 1 Företag 24 Café 4 Företag 25 Träprodukter 1 Företag 26 Bilaffär 2 Företag 27 Service 1 Företag 28 Intresseorganisation 5 Företag 29 Service 1 Företag 30 Taxi 1 Företag 31 Taxi 1 16

18 Tabell 2: FUSK-företag på Kimitoön FUSK-företag på Kimitoön Bransch Antal anslutna Företag 1 Blommor 3 Företag 2 Mätning 3 Företag 3 butik 2 Företag 4 Båtbranschen 6 Företag 5 El-service 2 Företag 6 Café 1 Företag 7 Tidningshus 8 Företag 8 Konsultering 1 Företag 9 Telefonbolag 18 Företag 10 Försäkring 7 Företag 11 VVS 3 Företag 12 Butik 1 Företag 13 Saluhall 3 Företag 14 Verkstad 1 Företag 15 Gräventreprenad 1 Företag 16 Byggnad 2 Företag 17 IT-service Företagshälsovården Företagshälsovården på Åland sköttes av den privata läkarcentralen Medimar i Mariehamn. Mats Danielsson (VD) och Ann Forsbom (företagshälsovårdare) på Medimar var huvudansvariga för FUSK-företagshälsovården på Åland. På Kimitoön sköttes företagshälsovården av non-profit läkarcentralen Dalmed där Ove Näsman / Hannele Sainio (läkare) och Kati Wänninen (företagshälsovårdare) / Hanna Andersson (arbetsfysioterapeut) ansvarade för interventionen. Genom medverkan i FUSK-projektet fick småföretagen tillgång till omfattande FHV. Verksamheten följde verksamhetsprincipen för respektive producent. (Se bilaga: 6 och 7: Avtal mellan producent och företagarförening.) Utgångspunkten var att alla FUSK-företag i stort sett skulle erbjudas samma FHVpaket som i Druvan-projektet. Tanken var också att innehållet i mån av möjlighet skulle utvecklas i enlighet med FUSK-företagens behov på basen av den feedback och det data som kontinuerligt samlades in och analyseras under projektets gång. 17

19 Företagshälsovårdaren på Åland var sjukskriven i ca ett år mitt under projektet. Dessutom slutade hon sitt arbete på Medimar ett par månader före projektets slut, vilket påverkade både det planerade arbetets omfattning, priset för företagshälsovården och troligen också klienternas inställning till hur lyckad satsningen varit. På DalMed byttes både företagshälsovårdaren och läkaren. Företagsfysioterapeuten övertog ansvaret för FUSK-projektets administrativa uppgifter. Tanken med att alla FUSK-företag skulle behandlas som ett enda företag, var att de små företagen på det sättet skulle bli mera attraktiva för hälsovårdsföretagen. Företagarföreningen har tillsammans med företagshälsovårdsproducenten gjort upp en gemensam verksamhetsplan för alla FUSK-företagen på samma sätt som man för ett stort företag med flera olika verksamhetspunkter och anställda med mycket olika uppgifter, gör upp en enda verksamhetsplan. Tanken var att detta väsentligt skulle minska arbetet för hälsovårdsproducenten och göra småföretag mera lönsamma och attraktiva för dem. 3.5 Företagarföreningarna En av huvudmålsättningarna för FUSK-projektet var att för småföretagen minimera byråkratin kring FHV:n för småföretagen samt att göra omfattande FHV mera lättillgänglig för dem. De lokala företagarföreningarna spelade en nyckelroll i detta avseende genom att kollektivt representera FUSK-företagen. Målsättningen var att de lokala företagarföreningarna skulle sköta all byråkrati och alla praktiska angelägenheter kring småföretagens företagshälsovård (bilaga 8: FUSK-avtalsmall mellan företagen och Ålands Företagarförening). De lokala företagarföreningarna skulle med andra ord fungera så som arbetsgivaren fungerar i ett större företag. Huvuddragen i företagarföreningarnas roll samt relationen mellan företagarföreningarna, småföretagen och företagshälsovården kan sammanfattas enligt följande: De enskilda småföretagen betalar en fast summa per år per anställd för omfattande FHV till sin lokala företagarförening De enskilda småföretagen gör separata kontrakt med den lokala företagarföreningen gällande den omfattande företagshälsovårdens omfattning och innehåll Företagarföreningen gör ett gemensamt avtal (kontrakt) med FHV-producenten för den omfattande FHV:n som täcker alla enskilda småföretag All övrig administration och alla övriga betalningsrörelser handhas av den lokala företagarföreningen På Kimitoön genomfördes FUSK-projektet i samarbete med Privatföretagare på Kimitoön rf, vars ordförande Sami Lappalainen (vid starten var Henrik Lindström ordförande) administrerade projektet där. På Åland bestod FUSK-företagen av medlemmar från Ålands Företagareförening och Ålands Handelskammare, numera en del av Ålands Näringsliv. Ålands Företagareförening ledd av ombudsman Jonny Mattsson fungerade dock som takorganisation för projektet och dess genomförande på Åland. De lokala företagarföreningarna hade inga resurser att sköta FUSK-projektet på heltid, utan arbetet sköttes vid sidan av de normala arbetsuppgifterna. Inom ramen för FUSK-projektet tilldelades föreningarna 500 per månad för att sköta uppgiften. 18

20 3.6 Betalningsrörelserna Liksom redan nämnts så var en av huvudmålsättningarna med FUSK-projektet att minska byråkratin kring FHV för småföretag och alla involverade parter. En väsentlig del av detta var att försöka minimera och förenkla ersättnings- och betalningsrörelserna. Förutom detta så ämnade FUSK-modellen också testa effektiviteten av de två befintliga faktureringssätten för FHV-producenter som finns inom ramen för dagens FHV-system, nämligen fakturering enligt en fast summa per år och fakturering per åtgärd. För FUSK-företagen spelar FHV-producentens faktureringssätt dock ingen roll eftersom dessa oavsett vilket system som brukas årligen betalar en förutbestämd avgift per anställd till den lokala företagarföreningen. Faktureringssättet kan dock vara av betydelse för byråkratin kring den testade FUSK-modellen överlag. Därför beslöts det att testa båda alternativen. Betalningsrörelserna för de två olika modellerna som testades på Åland och Kimitoön kan sammanfattas enligt följande: Kimitoön 1. Den lokala företagarföreningen (Privatföretagare på Kimitoön) fakturerade småföretagen en fast summa (ca 300 euro) per anställd per år. DalMed beräknade summans storlek enligt budget för hela DalMed (ca 500 euro) och FPAbidraget (ca 200 euro) avdrogs så att företagen betalade nettokostnaden. 2. FHV-producenten DalMed fakturerade den lokala företagarföreningen en fast summa per år och ansluten samma summa som ovan (300 euro). 3. Företagshälsovårdsproducenten ansökte 1 gång/ år om s.k. FPA-ersättning (200 euro) (FPA representerades i projektet av Arbetshälsoinstitutet) för alla anslutna. Åland 1. Småföretagen skulle enligt planen betala en fast summa per år per anställd till den lokala företagarföreningen (Ålands Företagareförening). Denna summa blev dock rörlig i och med att företagshälsovårdsföretaget inte kunde ge den planerade vården det andra året. 2. FHV-producenten (Medimar) fakturerade den lokala företagarföreningen månatligen per åtgärd för företagshälsovården. 3. Den lokala företagarföreningen ansökte 1 gång/år om FPA-ersättning (representerades av Arbetshälsoinstitutet i FUSK-projektet) för alla anslutna. Eftersom alla FUSK-företag räknades som ett enda företag fördelades kostnaden jämnt på alla anslutna och en eventuell över- eller underdebitering överfördes till följande år. Därför varierade denna avgift på Åland beroende på hur mycket företagen utnyttjade företagshälsovården. (Företagshälsovårdarens långa frånvaro var största orsaken till variationen) Avgiften per person var: år euro år euro år euro Den totala kostnaden för företagshälsovården före FPA-avdraget var 508 euro/ person år

21 4. DATAINSAMLING Både kvantitativ och kvalitativ data samlades in före interventionen och vid interventionens slut. Följande data samlades in: Arbetsklimatundersökning (KIVA-enkät) Intervjuer 4.1 Kontrollgrupp För att säkerställa bästa möjliga analys av FUSK-interventionens effekter, så samlades data in från både FUSK-företag och en kontrollgrupp. Kontrollgruppen utgjordes av företagare och anställda vid sådana medlemsföretag i de lokala företagarföreningarna som inte deltog i projektet och som hade maximalt 25 anställda. Kontrollgruppens storlek i de olika undersökningarna (arbetsklimatundersökning, intervju) varierade beroende på vad som ansågs vara skäligt givet de olika metoderna. Den hela potentiella kontrollgruppen utgjordes av företagare och anställda vid alla de medlemsföretag vid de lokala företagarföreningarna på Åland och Kimitoön med färre än 25 anställda och som inte deltog i projektet. På basen av dessa kriterier bestod den totala potentiella kontrollgruppen av 74 företag på Kimitoön (ca 238 personer) och 97 företag på Åland (ca 408 personer). Uppgifterna baserade sig på de medlemslistor som erhölls av de lokala företagarföreningarna. 4.2 Arbetsklimatundersökning (KIVA-enkäten) år 2008 Som en del av den planerade datainsamling utfördes den första arbetsklimatundersökningen bland alla FUSK-företagen samt alla kontrollgruppsföretag med maximalt 25 anställda. Klimatundersökningen bestod av samma KIVA-enkätundersökning som användes i DRUVAN-projektet, men inom ramen för FUSK-projektet formulerades frågorna lite olika beroende på om respondenten var aktiv företagare (delägare eller vd) eller anställd vid företaget. Således skickades det ut två olika KIVA-enkäter till småföretagen. Frågorna i de båda KIVA-enkäterna tangerade dock samma fokusområden, det vill säga det allmänna arbetsklimatet på arbetsplatsen samt trivseln på jobbet. Båda KIVA-enkäterna finns som bilagor till denna rapport se bilagor 9 och 10. Målsättningen var att skicka ut KIVA-enkäten före interventionen (baseline-data), efter varje enskilt år, samt efter att interventionen avslutats. Eftersom forskningen tillfälligt avbröts efter det första året, så finns endast baseline-resultaten och slutresultaten att tillgå. Nedanstående tabell ger en generell översikt av respondenterna i baseline-undersökningen. Resultatet av Kiva-enkäten år 2008 redogörs nedan i samband med resultatet

22 Tabell 3. Respondenterna i baseline-undersökningen FUSK-FÖRETAG (totalt 42 företag, 25 på Åland och 17 på Kimitoön) Utskick Svar % FUSK-företagare % FUSK-anställda % TOTALT % KONTROLL-FÖRETAG (totalt 171 företag, 97 på Åland och 74 på Kimitoön) Utskick Svar % Kontroll-företagare % Kontroll-anställda % TOTALT % 4.3 Inledande intervjuer hösten 2008 Som en del av baseline-datainsamlingen genomfördes också en rad semistrukturerade intervjuer med företagare och anställda från både FUSK-företag och kontrollgruppsföretag. Intervjuer genomfördes också med de involverade FHV-producenternas anställda och ledning. Målsättningen med intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Att kartlägga småföretagens (både FUSK-företags och kontrollgruppsföretags) inställning, nuläge, kunskaper och allmänna åsikter kring FHV och dess innehåll Att kartlägga FUSK-företagens förväntningar angående FUSK-projektet Att kartlägga FHV-producenternas inställning till småföretag som kunder samt deras förväntningar angående FUSK-projektet Tanken var med andra ord att intervjuerna skulle ge viktig information om nuläget, åsikterna och förväntningarna kring FHV överlag bland respondenterna. Informationen skulle sedan också användas för att vidareutveckla FUSK-modellen, så att den bättre motsvarar de involverade intressenternas behov. De erhållna resultaten från baseline-undersökningen skulle också fungera som en viktig referensram för resultaten från de intervjuer som skulle genomföras efter att projektet hade avslutats. Bland småföretagen (FUSK-företagen och kontrollgruppsföretagen) valdes ett slumpmässigt urval av företagare och anställda för de semistrukturerade intervjuerna. Från Medimar och Dalmed intervjuades en anställd och en person ur den operativa ledningen vid båda bolagen. Bara en styrelsemedlem ställde upp på intervjun (från Dalmed). 21

23 Själva intervjun genomfördes med hjälp av ett antal ledfrågor och specifika fokusområden. Ledfrågorna varierade beroende på respondentens karakteristika (anställd eller företagare) samt typ av företag (FUSK-företag, kontrollgruppsföretag eller FHVproducent). Se bilaga 11 och 12. Diskussionen var överlag mycket fri och längden per intervju varierade mellan 14 och 35 minuter. De stora variationerna berodde i första hand på att FUSK-företagen i allmänhet hade många tankar och frågor kring projektet som de gärna reflekterade över, vilket ledde till långa diskussioner kring detaljfrågor mellan intervjuaren och respondenten. Kontrollgruppsföretagen däremot var mera reserverade och ville således genomföra intervjun snabbt för att kunna återgå till sitt arbete, vilket i sin tur ledde till ganska korta intervjuer med respondenterna från denna grupp Sammandrag av de inledande intervjuerna Efter de inledande intervjuerna hösten 2008 kunde följande grunduppgifter och detaljer rapporteras: Antal intervjuer (totalt 42 intervjuer vid 2 FHV-producenter och 20 företag) - FHV-personal och ledning: 5 intervjuer - FUSK-företagare: 10 intervjuer - FUSK-anställda: 10 intervjuer - Kontroll-företagare: 11 intervjuer - Kontroll-anställda: 6 intervjuer På Kimitoön hade 50 % av de intervjuade bolagen FHV - De som inte hade det hade antingen en anställd eller ingen anställd (ensam företagare) - Alla bolag som hade FHV (50 %) hade enbart förebyggande FHV (via kommunal HVC) På Åland hade endast ett av de 10 intervjuade bolagen FHV - Vissa av bolagen hade ett flertal anställda, men hade trots det inte lagstadgad FHV - Det enda bolaget som hade FHV hade enbart förebyggande FHV (via privat FHV-producent) Alla respondenter som hade FHV tyckte att den var otillräcklig och att de hade mycket begränsad nytta av den. Man såg det som ett måste. Alla respondenter tyckte att den förebyggande delen av FHV är viktigast De intervjuade företagarna som inte hade FHV nämnde följande orsaker till varför man inte hade arrangerat FHV: - FHV uppfattades som dyrt - Man upplevde att man inte fått tillräckligt med information om FHV - Ingen kollar, så varför skulle jag då ha onödiga kostnader - Jag visste inte att man måste ha FHV om man har anställda - Det är för byråkratiskt att arrangera På frågan om man skulle satsa mera på FHV ifall man fick upp till 50 % ersatt på ett enkelt sätt, så svarade 90 % (av totalt 21 företagare) att man högst antagligen skulle göra det. 22

24 5. RESULTAT AV KIVA-UNDERSÖKNINGEN ÅR 2011 Till den slutliga Kiva-undersökningen lade vi till en fråga, som direkt berörde hur de upplevt FUSK-projektet (bilaga 13, 14, 15, 16). Utskicket kom iväg just före julen den , vilket troligen var en olycklig tidpunkt med tanke på svarsprocenten. En påminnelse per e-post gick ut den Nedanstående tabell ger en översikt över utskicket och respondenterna i slutundersökningen. Tabell 4. Respondenterna i slutundersökningen Skickat till Anhållna svar Antal företag Antal personer Företag Anställda Företagare Totalt antal svar Andel personer, som svarat Kimito, Fusk % Åland, Fusk % Fusk totalt % Kimito, kontroll % Åland, kontroll % Kontroll totalt % Alla svar % Totalt erhölls svar från 34 av totalt 48 FUSK-företag. Med andra ord svarade någon (antingen företagare eller anställd) från 71 % av FUSK-företagen. 56 % av alla FUSKanställda eller företagare besvarade enkäten. 42 % av kontrollföretagen och 30 % av alla kontrollföretagare och anställda besvarade enkäten. På det stora hela kan man säga att företagare och anställda i både FUSK- och kontrollföretagen är nöjda med sina arbeten (tabell 5 och 6), nöjdare än de ca 8000 respondenter i större företag, kommuner och andra organisationer i en databas, som Ove Näsman sammanställt. Allra nöjdast var de anställda med sina arbetskamrater, där medeltalet bland FUSK-anställda var 8,56 och bland de kontrollanställda 8,96. Det lägsta medeltalet gällde hur säkra de var på att deras arbetsplats är bestående: 7,1 bland FUSK-anställda och 7,75 bland kontrollanställda. Företagarnas (tabell 6) högsta medeltal år 2011 gällde hur meningsfullt de uppfattar sitt arbete medeltal var 8,90 FUSK-företagarnas och kontrollföretagarnas 8,50. Bland företagarna var det arbetsplatsens dvs. företagandets bestående, som oroade mest. Medeltalet var 7,62 bland FUSK-företagare och 7,5 bland kontrollföretagare. 23

25 Tabell 5. KIVA-medeltal 2008 och 2011 för FUSK- och kontrollanställda enligt fråga JÄMFÖRELSE ANSTÄLLDA 2008 OCH 2011 FUSK 2008 Kontroll 2008 FUSK 2011 Kontroll 2011 Databas Hur trevligt har det varit att komma på jobb de senaste veckorna? 6. Jag uppfattar mitt arbete som meningsfullt 7,47 7,73 7,51 7,81 7,24 8,03 8,10 8,14 8,16 7,78 7. Jag behärskar mitt arbete bra 8,42 8,20 8,31 8,15 8,28 8. Jag trivs med mina närmaste arbetskamrater 9. Min närmaste förman fungerar som förman 10. Hur säkert är det att din arbetsplats är bestående? 11. Hur mycket kan du påverka sådant, som berör ditt arbete? 8,64 8,59 8,56 8,96 8,47 7,42 7,88 7,42 8,10 7,40 7,61 7,85 7,10 7,75 6,58 7,92 7,65 7,58 7,73 6,92 Medeltal alla frågor 7,93 8,00 7,80 8,09 7,52 Tabell 6. KIVA-medeltal 2008 och 2011 för FUSK- och kontrollföretagare enligt fråga JÄMFÖRELSE FÖRETAGARE 2008 OCH 2011 FUSK 2008 Kontroll 2008 FUSK 2011 Kontroll Hur trevligt har det varit att komma på jobb de senaste veckorna? 6. Jag uppfattar mitt företagande som meningsfullt 8,42 8,23 8,48 8,04 8,89 8,63 8,90 8,50 7. Jag behärskar mitt arbete bra 8,69 8,85 8,69 8,67 8. Hur säkert är det att ditt företagande och dess goda framtidsutsikter är bestående? 9. Hur mycket kan jag påverka mitt företagande och egna arbete? 7,56 7,52 7,62 7,50 9,08 8,45 8,41 8,25 Totalt medeltal 8,53 8,34 8,42 8,19 24

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Till producenterna av företagshälsovårdsservice

Till producenterna av företagshälsovårdsservice Folkpensionsanstalten Hälsoavdelningen 18.12.2008 Dnr 22/322/2008 Till producenterna av företagshälsovårdsservice Ändringar rörande ersättningarna för företagares företagshälsovård fr.o.m. 1.1.2009 Referens:

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Folkpensionsanstalten Avdelningen för hälsovård och utkomstskydd

Folkpensionsanstalten Avdelningen för hälsovård och utkomstskydd Folkpensionsanstalten Avdelningen för hälsovård och utkomstskydd 8.4.2005 Detta brev ber vi Er delge den personal för kännedom som handhar företagshälsovården samt de enheter som ansvarar för arbetsplatsens

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

promotionalster(edition h8u)

promotionalster(edition h8u) 3.5 Så här kostar olika promotionalster(edition h8u) QP Quality Promotions AB MMVII Du har stor glädje av en rimligt välgrundad uppfattning om vad olika promotionalster kan kosta. Vet du det, kan du snabbt

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Utvärdering av projektet Elektronisk fakturering Författare: Rolf Dalin Rapport: nr 2005:7 ISSN 1653-2414 ISBN 91-975561-4-9 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Group har initierat en undersökning av vad som gör människor lyckliga i allmänhet och på jobbet. Alla företag som ingår i Wise

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO

ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO Syfte Att åter göra vattenpolo till en etablerad idrott i Sverige genom att flytta fokus och resurser från landslagsverksamhet till breddutveckling. Bakgrund och

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Fakta om undersökningen och om panelen Undersökningen genomfördes med webbenkäter, 14-19

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Till arbetsgivare och producenter av företagshälsovårdstjänster

Till arbetsgivare och producenter av företagshälsovårdstjänster Folkpensionsanstalten Hälsoavdelningen Diarienr 20/322/2009 I brevet har sammanställts aktuell information om den företagshälsovård som företagare ordnar för sig och om företagshälsovård som ordnas av

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Anställningar för viss tid. - god praxis för chefer och förtroendemän

Anställningar för viss tid. - god praxis för chefer och förtroendemän Anställningar för viss tid - god praxis för chefer och förtroendemän 1 2 Anställningar för viss tid - god praxis för chefer och förtroendemän I samband med att den nya universitetslagen (558/2009) trädde

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan Jämställdhetsplan -Handlingsplan 3 kap. 13 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer