Strategi och e-legitimationer i ett kommunalt perspektiv

Transkript

1 e-delegationen Strategi och e-legitimationer i ett kommunalt perspektiv SOU: 2009:86 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting bengt.svenson@skl.se KommITs

2 SKL huvudbudskap kring e-förvaltning Inga nya organisatoriska enheter, myndigheter snarare färre Inga nya tekniska stuprör snarare färre (40 års erfarenheter) ingen ömsesidig harmonisering av system meddelanden, frågor/svar, ingen direktåtkomst till primärdata Inga övervältringar av kostnader på kommuner, landsting och regioner överenskommelser, avtal, finansieringsprincipen e-förvaltning måste integreras i övriga politikområden, t ex lokal och regional utveckling vård, skola, omsorg samhällsplanering och infrastruktur arbetsmarknad och sysselsättning näringslivsutveckling social- och kulturpolitik Hållbar lösning för e-legitimationer Statligt garanterat underåriga och personer som inte har personnummer skydd för den personliga integriteten e-tjänstelegitimationer anpassat för kommunal sektors behov, t ex ej transaktionsbaserat

3 Budgetpropositionen 2007 Stärka styrningen av den gemensamma förvaltningen genom att: säkerställa att förvaltningen utvecklar gemensamma principer för hur statlig registerinformation enklare ska kunna utbytas, se till att myndigheter använder enhetliga format för övrig informationsöverföring och kommunikation när det krävs, se till att statsförvaltningen i samverkan med kommuner och landsting utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma metoder för säker elektronisk kommunikation och dokumenthantering, identifiera angelägna pilotprojekt som ska samfinansieras, samt utveckla former för en sådan finansiering och fördela samordningsansvaret för dessa projekt, samt stärka uppföljningen och granskningen av myndigheternas IT-baserade utvecklingsarbete. 3

4 e-delegationen, hösten 2009 * Mats Sjöstrand Ordf. GD Skatteverket Angeles Bermudez-Svankvist, GD Arbetsförmedlingen Annika Brännström GD Bolagsverket Adriana Lender GD Försäkringskassan Mats Persson GD Jordbruksverket Claes Ljungh GD Kammarkollegiet Stig Jönson GD Lantmäteriverket Dan Eliasson GD Migrationsverket Helena Lindberg GD Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Thomas Lidman Riksarkivarie Riksarkivet Bengt Svenson GD Rikspolisstyrelsen Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting ** Christina Lugnet GD Tillväxtverket Staffan Widlert GD Transportstyrelsen Karin Starrin GD Tullverket * E-delegationens arbetsgrupp Repr från respektive myndighet SKL - Bengt Svenson, Björn Björk TS ** SKL arbetsgrupp Sammankallande Gunilla Glasare TS Bengt Svenson, Björn Björk TS 4 Repr från VO LA, DS, - Juridiska avd

5 Huvudsakliga nyckelord i e-strategin Behovsdriven och flexibel e-förvaltning i företagens och medborgarnas tjänst för effektivisering och ökad svensk konkurrenskraft Konsolidering av administrativa stödsystem inom statlig sektor Ökade förutsättningar för samverkan med kommunal sektor uppgiftslämnande på individnivå prioriterat område SKL ? Samverkan baserad på överenskommelser timglasprincipen - så lite som möjligt Strategi för automatiserad samverkan inom offentlig sektor (Interoperabilitet) Ny lösning rörande e-legitimation federation, statlig samordning, offentligrättsligt reglerat

6 Kap 2: Tredje generationens e-förvaltning Krav Tydligare styrning, finansiering och koordinering Ökade möjligheter till automatiserad samverkan För få som använder e-tjänster för att realisera förväntade besparingar Utvecklingsprojekt prioriterar inte nytta för tredje part (investeringsparadoxen) Målsättning tredje generationens e-förvaltning E-förvaltning inte betraktas som en intern angelägenhet utan något som har en stor potentiell påverkan på hela samhällets utvecklingsförmåga och innovationskraft Strategin ska lägga grunden för Tydliga och standardiserade förutsättningar som skapar möjlighet för samhällets aktörer att bjudas in för att i samverkan med offentliga myndigheter utveckla e-tjänster som skapar nytta för det omgivande samhället En stegvis och efterfrågedriven utveckling av den svenska e- förvaltningen

7 Kap 3: Flexibel e-förvaltning utifrån användarnas behov Utvecklingsansvariga myndigheter Koordinerande sektorsansvar (kommuner och landsting genom SKL) Tillhandahålla bastjänster (registerinformation) för informationsförsörjning Delegationen Koordinera de olika sektorerna Initiera process för samverkan och överenskommelser med bl a SKL Elektroniska samverkansforum E-inkludering (24-timmarsvägledningen)

8 Kap 4: Styrning och finansiering av en behovsdriven e-förvaltning Extern finansiering från VINNOVA Övergripande finansieringsfrågor ska kunna lyftas till regeringen Kalkylmodell för nyttoberäkning Mallar för ök i samverkansprojekt i samråd med SKL Utvecklingsansvariga myndigheter ska samordna strategiprocesser (samordning, erfarenhetsutbyte och behov) Vägledning för myndigheternas verksamhetsplanering bl a i syfte att klargöra ansvarsförhållanden och standardiseringsbehov. Syftet att underlätta samverkan med kommunal sektor Expertgrupper Delegationen ska kunna lämna förslag till regeringen hur hinder kan lösas Översyn av registerlagstiftningen

9 Kap 5 Tekniska förutsättningar för en ny flexibel infrastruktur Samverkan ska ske mellan oberoende parter Standardiserat och meddelandebaserat informationsutbyte (timglasprincipen) Vägledning för automatiserad samverkan Fastställa hur hantera olikheter i data, begrepp och semantik Skapa förutsättingar för återanvändning Öppna standarder Öppen källkod ska övervägas

10 Kap 7: e-legitimationer 10

11 Utgångspunkter i SKL:s remissvar Hållbar lösning för e-legitimationer Statligt regelverk baserat på offentligrättsliga och civilrättsliga grunder Underåriga och personer som inte har personnummer Skydd för den personliga integriteten Anpassat för kommunal sektors behov, t ex ej transaktionsbaserat Olika aktörer ska kunna tillhandahålla e-legitimationer som baseras på det av folkbokföringen tillhandahållna e-personnumret. Alla användargrupper, inklusive tjänstemän och organisationer, ska kunna tilldelas e-legitimation som är anpassade efter deras behov.

12 Kap 7: e-legitimationer 7.4 En reglering i författning Delegationens förslag: Nämnden för e-samordning regleras i författning. Regleringen ska i huvudsak bygga på att Skatteverket sluter avtal med utfärdare och andra som tillhandahåller tjänster inom området och att verket tillhandahåller funktioner för identifiering åt anslutna myndigheter. Normgivningskompetens delegeras till Nämnden för e- samordning beträffande nämndens verksamhet, vilka tjänster för identifiering som ska finnas och godtas av myndigheter samt om den närmare hanteringen. Vissa beteckningar skyddas från sådan användning som kan vilseleda allmänheten. 12

13 7: e-legitimationer 7.5 Delegationens förslag: Samordningsfunktionen upphandlar och utformar system och tjänster för det samordnade området, föreskriver eller annars bestämmer regler för området, vilka e- legitimationer som godtas som Svensk e-legitimation, Svensk e-tjänstelegitimation, Svenskt servercertifikat och Svenskt stämpelcertifikat och utvecklar enhetliga användargränssnitt. Samordningsfunktionen tillhandahåller dessutom funktioner åt myndigheter inom hela den offentliga sektorn för legitimering, underskrift och stämpling. Samtidigt ges stöd för motsvarande utveckling inom näringslivet. Lösningarna ska omfatta även den som är underårig eller saknar personnummer. Det föreslagna samordningsfunktionen ska dessutom ha tillgång till teknisk och juridisk kompetens på området och verka för att använda programvaror görs enhetliga. Statliga myndigheter ska normalt använda de funktioner som samordningsfunktionen tillhandahåller. Detsamma bör kunna gälla för kommunala och landstingskommunala myndigheter.

14 Kap 7: e-legitimationer Teknisk strategi Fortsatt drift av befintliga system Federationer: (a) fysisk persons identitet, (b) juridisk persons identitet och (c) anknytning till organisation och behörighet m.m Harmoniserade rutiner för kontroll Svensk e-tjänstelegitimation Enhetliga användargränssnitt Internationell samverkan Standardisering Tidsstämpling 14

15 Kap 7: e-legitimationer 7.7 E-tjänstelegitimationer Delegationens förslag: Genom e-tjänstelegitimationer kan personnummer utmönstras ur e-legitimationer som används i tjänsten. Förutsättningar ges också för företag och myndigheter att ansöka om elektroniska legitimationshandlingar för sina anställda och uppdragstagare, förse dem med sådana legitimationer, sätta upp ramar för hur de får användas och vid behov spärra dem. E-tjänstelegitimationer utformas så att de kan användas inom hela den offentliga sektorn och näringslivet. De anpassas också för en federationslösning, som på sikt ska kunna ge stöd även för juridisk behörighetskontroll. 15

16 Kap 7: e-legitimationer 7.12 En plan för genomförandet Delegationens förslag: 1. Samordningsfunktion och en identitetsfederation, med funktioner för federationssamordnare och identitetsintygsgivare (IdP), så att identitetsintyg kan utfärdas för användare som legitimerar sig med personlig e- legitimation i myndigheters e-tjänster. 2. Anvisningstjänst (s.k. discovery service) som förenklar e-tjänsternas uppgift att hänvisa respektive användare till den för användaren mest lämpade IdP-tjänsten och möjliggöra en effektiv utbyggnad av en federa-tionslösning. 3. Regelverk och affärsmodell anpassas för nya identitetsintygsgivare Vidare uppdateras bl.a. de tekniska specifikationerna och standardprofilerna uppdateras så att fler identitetsintygsgivare och e- legitimationer kan anslutas. 4. Behoven av e-tjänstelegitimationer tillgodoses samtidigt som federationslösningen anpassas för sådana. 16

17 Tre offentliga sektorer Regional kommunal samverkan 290 kommuner 18 landsting 2 regioner IT-strategin för vård och omsorg 4-5 Samverkansansvariga myndigheter E-delegationen statlig samordning e-förvaltning som rör samhällets samlade utvecklingsförmåga och innovationskraft 17