Slutrapport. Projekt; Ett Steg Längre. Karlshamns kommun Näringslivsenheten

Transkript

1 Slutrapport Projekt; Ett Steg Längre Karlshamns kommun Näringslivsenheten

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund till projektet Projektperiod Projektidé Syfte Mål Uppfyllda mål Ej uppfyllda mål Metod Resurser Prioriterade områden Ny verksamhetsstruktur Företagande och Sysselsättning Boende och inflyttning Aktiv Landsbygd Huvudaktiviteter Ny verksamhetsstruktur Fallstudie Frukostmöten Svängstaregionens samhällsförening Företagsbesök Företag som startats och påbörjade samarbeten Event Marknadsföring Jämställdhet Integration Samarbetspartners Spridning av projektet Egna reflektioner Medverkande som kan svara på frågor om projektet...13

3 1 Sammanfattning Projektet Ett steg längre avslutades den 30 nov Det startades 2009 med syfte att skapa förutsättningar för en hållbar levande landsbygd och att skapa en bestående verksamhetsstruktur i Karlshamns kommun för att även efter projektets slut arbeta vidare med dessa frågor. Ett steg längre har finansierats av Karlshamns kommun, Leader Blekinge och Region Blekinge. Den ideella medfinansieringen kom i första hand från Mörrums företagarförening, Svängstaregionens samhällsförening, Åryds företagarförening, LRF och Kommunbygderådet i Karlshamn (LUKA). Projektet har arbetat med att, genom olika aktiviteter, stärka och sammanföra aktörer såsom ideella krafter, företagare och offentliga sektorn och få dem att ta en aktiv roll i att göra insatser för att livskvaliteten och tillväxten på landsbygden i Karlshamns kommun förbättras. Vi har tillsammans arbetat med att tydliggöra gemensamma mål och med att öka dialogen och kunskapen kring landsbygdsutvecklingen. Projektet har även arbetat med att marknadsföra Karlshamns kommuns landsbygd på både lokal, regional och internationell nivå för att på så sätt väcka intresset för utomstående att göra ett besök eller att ta steget fullt ut och flytta hit. Det har också varit viktigt i detta arbete att involvera våra landsbygdspolitiker i frågeställningarna så att vägen mellan politiker och medborgarna blir kortare och enklare. 2 Bakgrund till projektet Landsbygden är pulsen för ett hållbart samhälle. Det är där som naturresurserna, livsmedelsförsörjningen och energikällorna finns. På landsbygden finns också en vana att arbeta tillsammans för att finna lösningar. Landbygdsutveckling är en ständigt pågående process. För att denna utveckling ska bli framgångsrik måste man ha uthållighet, fokus, planering och kanske en och annan annorlunda idé. På landsbygden finns många ideellt engagerade människor som brinner för sina intressen och sin bygd. Det finns även många etablerade mindre företag som ser utvecklingsmöjligheter. För att inte utvecklingen ska stanna upp behövs det hjälp och stöd i olika former, till exempel kompetensutveckling, inventeringar, behovsanalyser men framförallt behövs samarbete mellan de olika aktörerna i samhället. För att attrahera människor till en levande landsbygd måste det finnas en kombination av drivkrafter och möjligheter. Därför måste det skapas naturliga nätverk mellan olika aktörer i samhället. Att ge förutsättningar för företag att utvecklas är en avgörande faktor för framtiden. Karlshamns kommun har varit initiativtagare till Ett Steg Längre men projektidén utvecklades i ett nära samarbete mellan projektägaren och landsbygdens aktörer via bland annat dialogmöten. Projektet har arbetat för en hållbar utveckling och en attraktiv landsbygd för företagande och boende utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Projektet har också tagit intryck av andra aktörers arbete med landsbygdsfrågor såsom Länsstyrelsen och Region Blekinge med flera. 2

4 Kommunens önskan i detta projekt har varit att bidra till en levande landsbygd med nya företagsetableringar och ökad befolkningsmängd. Detta för att stärka utvecklingskraften på landsbygden och på så vis bidra till näringslivets positiva utveckling och att öka kommunens attraktionsvärde. 3 Projektperiod Projektidé 4.1 Syfte Projektets syfte är att skapa förutsättningar för en hållbar levande landsbygd. Genom att stimulera samhällets olika aktörer till att ta en aktiv roll att utveckla olika insatser, kan livskvaliteten och tillväxten på landsbygden och skärgården i Karlshamns kommun förbättras. Aktiviteterna ska syfta till en ökad ekonomisk tillväxt, nyetablering av småskalig verksamhet, skapande av nya arbetstillfällen samt en ökad befolkningsmängd. Det ska även skapa en bestående verksamhetsstruktur som kan användas efter projektets slut för att fortsätta det arbete som påbörjades med projektet Ett steg längre. 4.2 Mål 1. Genomföra en fallstudie om vilka incitament som gör att människor flyttar till/från Karlshamns landsbygd. 2. Utarbeta långsiktiga utvecklingsplaner för de kommande fem åren för alla större orter på landsbygden som därefter kan användas som kunskapsunderlag för revideringen av landsbygdsprogrammet. 3. Öka antalet inflyttande med åtta personer. 4. Stimulera till fyra nya etableringar eller diversifierade verksamheter. 5. Öka antal sysselsatta med tio personer på landsbygden. 6. Genomföra en strategisk utvecklingsprocess. 4.3 Uppfyllda mål En bestående verksamhetsstruktur har skapats genom att en ordinarie tjänst som Landsbygdsutvecklare med hållbar utveckling kommer att inrättats på Näringslivsenheten, Karlshamns kommun. Fallstudien är genomförd av Jakob Klasander; Leader and leadership - Democratic aspects of rural development planning in the municipality of Karlshamn. Karlshamns Kommun, stadsbyggnadskontoret kommer att använda studien som som kunskapsunderlag inför revideringen av översiktsplanen. Utvecklingsplaner är genomförda i Ringamåla, Svängsta, Åryd och för LRF. Under projekttiden har fem företag startats och ett till är på väg att starta. Fyra företag har börjat ett samarbete med att sälja och marknadsföra sina varandras produkter Projektet har medverkat till att genomföra tre strategiska processer för att få en samverkan i bygden. 3

5 4.4 Ej uppfyllda mål 5 Metod Utvecklingsplan för Mörrum har inte utförts då företagsföreningen i Mörrum gått upp i Karlshamns företagarförening. Samma sak gäller för LUKA vars förening lagts vilande Antal inflyttade är delvis uppfyllt. Det är svårt att mäta men fem personer har genom projektet fått sådan information om Karlshamns kommun att de funderar över att flytta hit. Projektet har inte fullt ut klarat målet om antalet sysselsatta på landsbygden. Många processer är igångsatta och på sikt kan det komma att leda till sysselsättning. De nya företag som startats där har fem personer fått en sysselsättning som de kan leva på. Arbetet med projektet började med en genomgång av den befintliga projektplanen för att därefter genom samtal med medfinansiärerna och de lokala grupperna lyssna av vilka önskemål som fanns för att genomföra projektet. Den ursprungliga projektplanen var att locka hit inflyttare från Holland. Det förändrades under resans gång till att ha ett mer underifrån perspektiv. Det var svårt att förmå de ideella krafterna att lägga ned tid och arbete på en för dem alldeles för omfattande verksamhet. Deras önskan var att projektet skulle vara mer lokalt, för en utveckling av Karlshamns kommuns landsbygd. Nästa steg var att lokalisera vilka grupper/föreningar som fanns i Karlshamns kommun och bjuda in sig själv för att delta på deras möten och få kunskap om deras verksamhet och förväntningar. Här var det viktigt att skapa kontakter och verka för en inkludering av grupperna i projektet. En viktig aspekt i metoden har varit att föra samma människor och bygga nätverk. Mycket av arbetet har också bestått i att entusiasmera och stötta de olika grupperna. Projektledaren har arbetat mycket i direkt dialog med alla grupper och enskilda. Det är viktigt att finnas till hands och projektledaren blev den naturliga kontakten när man sökte svar på frågor som rörde bygderna. 6 Resurser Projektet tilldelades 1,9 miljoner kronor, varav Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bidragit med 1,5 miljoner och Karlshamns kommun tillsammans med Region Blekinge bidrog med kronor. Därutöver var det en medfinansiering med offentliga resurser i form av tid samt ideell tid som uppskattas till 1,2 miljoner kronor. Projektet har haft en styrgrupp bestående av representanter från de medfinansierade grupperna, Åryds företagarförening, Mörrums företagare, Svängstaregionens samhällsförening, LRF och Landsbygderådet i Karlshamn samt Näringslivschefen, Karlshamns kommun. Projektet har haft en projektledarfunktion bestående av Sara O Larsson ( ) och Marianne Westerberg ( ). 4

6 7 Prioriterade områden Ny verksamhetsstruktur Företagande och sysselsättning Boende och inflyttning Aktiv landsbygd 7.1 Ny verksamhetsstruktur Huvudsyftet med projektet var att få en långsiktig hållbar utveckling av Karlshamns kommun landsbygd. Genom att skapa och ge förutsättningar för att en bestående verksamhetsstruktur skulle utvecklas har en ordinarie tjänst som Landsbygdsutvecklare inrättats på Näringslivsenheten. Detta för att få en kontinuitet och för att inspirera och stötta lokala initiativ och ge förutsättningar för människor att leva och verka på landsbygden. Fokus kommer att ligga på företagande och sysselsättning 7.2 Företagande och Sysselsättning Landsbygden har alla möjligheter till att vara ledande vid omställningen till ett hållbart samhälle vad det gäller livsmedelsproduktion och nya energiformer. Här finns förutsättningar för såväl nya som växande företag till att kunna utveckla eller skapa nya produkter. I Karlshamn är det många spännande verksamheter som bedrivs på landsbygden, allt från Gårdsbutiker, Växtodling, Ekonomiska föreningar för bredband, Hjorthägn, Nordens största viltpark; Eriksberg, Mörrums Kronolaxfiske till Ridlekis ja, listan kan göras hur lång som helst. Det är mycket varierande vad ett företag på landsbygden har för verksamhet och många gånger är företagaren ganska ensam i sitt arbete. Projektets ambition har varit att underlätta och göra det lättare för företagen att knyta kontakter och bygga nätverk. Det har vi gjort genom att anordna nätverksträffar, skapat arenor där företagen fått möjlighet att visa upp sin verksamhet och sina produkter så som Ambassadeursdagen, Mattälten på Östersjöfestivalen och Smakfestivalen. Smakfestivalen har bidragit till att flera företag har påbörjat samarbete med att sälja varandras produkter och de hjälper varandra med marknadsföring som till exempel Riksdagsmannagården, Kölja-Ola, Annetts Skafferi och Eriksberg. Det är genomfört företagsbesök för att ta reda på vilka behov som entreprenören har för att kunna utveckla sin verksamhet. När vi fått reda på behoven har vi arbetat för att tillgodose företagarnas önskan. Vi har även anordnat frukostmöten och kvällsmöten där företagare har fått inspirera och berätta om sin verksamhet till andra. I samarbete med LUKA kartlades och aktualiserades ett register för företagare på landsbygden för att förenkla för kontakter och nätverk. Vad det gäller antal sysselsatta på landsbygden har vi inte lyckats uppnå hela målet i dagsläget, många processer har startats men har ännu inte visat resultat. Ambitionen är att de processer som startats med nya samarbeten och utökning av produkter ska på sikt generera till sysselsättning inom något företag. Grundförutsättningarna finns men det tar tid att hitta formerna. 5

7 7.3 Boende och inflyttning Karlshamns kommun är inte undantaget från den urbanisering som sker idag. Allt fler människor väljer att flytta till de större städerna och det gör att landsbygden tappar befolkning och med det servicen som en gång blomstrade. För att vi ska kunna ha en levande landsbygd måste människor känna att de vill och kan bo på landsbygden. Vad det gäller boendefrågan är det inte bara bostäder som är viktigt utan även en fungerande infrastuktur som bredband och bra vägar. Därför har projektet arbetat med aktiviteter som lyfter och stimulerar boendefrågan. För att marknadsföra Karlshamn som en bra kommun att bosätta sig i deltog projektet i den internationella inflyttarmässan i Utrecht 2009 och Deltagande vid Utrechtmässan bidrog till att två familjer från Holland besökt Karlshamn för eventuell flytt till norra delarna av kommunen. För att ta reda på vilka incitament som gör att människor vill flytta till/från Karlshamns landsbygd genomfördes en fallstudie av Jakob Klasander, Lunds universitet; Leader and leadership - Democratic aspects of rural development planning in the municipality of Karlshamn. Karlshamns Kommun, stadsbyggnadskontoret kommer att använda studien som kunskapsunderlag inför revideringen av översiktsplanen. Projektet genomförde i samarbete med Svängstaregionens samhällsförening en inflyttarkväll i Svängsta. En personlig inbjudan skickades ut till alla som flyttat in till Svängsta under okt 2010 till okt De fick även möjlighet att ta med sig personer som de trodde kunde vara intresserade av att flytta till Svängsta. Det var 35 deltagare på mötet och 6 av dem var ungdomar som valt att bosätta sig i Svängsta. För att lyfta boendefrågan var bla. fastighetsmäklare och bank inbjudna för att berätta om hur fastighetsmarknaden ser ut på landsbygden och då framförallt i Svängsta. Den kvällen blev tre personer intresserade av att bosätta sig i Svängsta. Projektet genomförde ett frukostmöte i Hällaryd med 30 besökare där en fastighetsägare presenterade sina tankar om ombyggnad av ett fastighetsbestånd till ett seniorboende. Vi hade en visning av en nyrenoverad trerumslägenhet på området vilket gjorde att det några som haft en kritisk ståndpunkt vad det gällde bostadsområdet och fastighetsbeståndet ändrade uppfattning och kunde tänka sig att flytta in. Frukostmöte i Hällaryd, Tittar på renoverade lägenheter 6

8 KABO (Karlshamns bostäder) har under 2011 byggt om och helrenoverat 14 stycken lägenheter i Svängsta med hög tillgänglighet. Under Ambassadeursdagen 2010 deltog KABO och hade en öppen visning av en lägenhet, vilket bidrog till att de sista lägenheterna blev uthyrda. Projektet har genomfört två frukostmöten med ca 80 deltagande personer där vatten och avloppsfrågan var i fokus. Det var i Guö och Ringamåla. Inbjudna för att ge information var Miljöförbundet Blekinge, Chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen på Karlshamns kommun samt ordförande för Tekniska nämnden. De boende tyckte att det var mycket bra att få delta på dessa möten för att få igång en dialog som man annars inte hade. Projektet har genomfört ett möte i Ringamåla där var Trafikverket och Karlshamns kommun inbjudna för att föra en dialog vad det gäller underhåll, plogning och röjning vid vägarna. Det måste finnas farbara vägar för att man ska kunna bosätta sig på landsbygden. Det var 19 personer som deltog. Projektet har i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Karlshamns kommun varit ute i alla orter för att ta reda på hur de boende på orterna vill ha det i framtiden vad det gäller boende och företagande. Det har varit välbesökt och vi har fått fram mycket bra information om hur man vill utveckla sina bygder. Vi fick kunskap om vilka områden som man kan tänka sig att bygga samt man pekade även ut vilka sjöar som kan komma att vara aktuella för strandnära boende. Det var mycket viktigt att genomföra dessa möten för att de boende ska kunna påverka bygdernas utveckling och för att få igång processer som leder till fler bosatta på landsbygden. Detta kommer att ligga till underlag för kommande översiktsplan och även som kunskapsunderlag till Leader för kommande programperiod. 7.4 Aktiv Landsbygd Det händer väldigt mycket ute på landsbygden. Karlshamns kommun har en levande och aktiv landsbygd med många driftiga och ideellt arbetande personer som arbetar med att marknadsföra sin bygd genom olika aktiviteter. För att stimulera och föra samman människor genomfördes en inspirationsdag på Tjärö. Här låg fokus på landsbygdens och skärgårdens potential och utvecklingsmöjligheter. Temat var; Hur kan landsbygden locka flera nya invånare och öka företagandet? 5 föreläsare inspirerade 21 personer under dagen. Svängstaregionens samhällsförening i samarbete med Ett Steg Längre har arrangerat Ambassadeursdagarna mellan broarna i Svängsta med deltagande av flertalet aktörer i Svängsta. Syftet med denna dag är att visa upp företag och bostäder som Svängsta kan erbjuda vad det gäller att vara ett attraktivt alternativ till bosättning. Det har varit välbesökta och mycket uppskattade. 7

9 Projektet har dessutom varit drivande i frågan om satsning på en landsbygdsdag, SMAKfestivalen. Arrangemanget genomfördes för första gången 2011 och blev mycket lyckat. Syftet med eventet är att lyfta fram landsbygdens entreprenörer. Här är fokus på att visa upp vad landsbygden har att erbjuda, allt från fårstängsel till marmelader och det är för hela regionens entreprenörer deltog 50 utställare och cirka 3000 besökare gjorde Smakfestivalen dundersuccé med och ett 60-tal utställare och cirka 7000 besökare. Detta event kommer att utvecklas vidare och bli återkommande. Kulturtrampen var en ny sträcka inom Bräknetrampen Den går lite västerut genom Törnerydsdalen i Karlshamns kommun. Namnet har blivit till beroende på att en lång sträcka på den fantastiska vackra så kallade KULTURVÄGEN. Detta var ett samarbete mellan Åryds hembygdsförening och Bygd i Samverkan (Ronneby kommun) Det var arrangerat besöksstationer efter hela Kulturvägen och var ett utmärkt sätt att visa och marknadsföra vad Åryds bygd har att erbjuda. Företagarna hade information om sina verksamheter vid Banken i Åryd. Det var ca 300 personer som cyklade rutten och många människor mötte upp och besökte stationerna efter vägen. Det här kommer att bli ett återkommande inslag i Bräknetrampen även Tack vara detta arrangemang kommer även Cykelturismveckan att vara ett samarbete mellan Ronnebys och Karlshamns kommuner. Projektet har haft ett nära samarbete med Studieförbundet vuxenskolan. Detta för att kunna fånga upp idéer och utvecklingsmöjligheterna för de boende på landbygden och för att ta fram handlingsplaner för orterna. Studieförbundet vuxenskolan har haft ett bra kontaktnät och bra ledare vilket gjort att alla processutvecklingar har blivit mycket väl genomförda. Tillsammans har vi genomfört tre processutvecklingar, Ringamåla, Åryd och LRF. Svängstaregionens samhällsförening har själva tagit fram en handlingsplan. Handlingsplanerna för Mörrums företagarförening och LUKA har inte kunnat genomföras då föreningarna upphört. Nya nätverk har startats upp som fortsätter arbetet med landsbygdfrågorna på dessa orter. Handlingsplanerna kommer man att fortsätta arbeta med och det har gett ny kunskap om vad man vill åstadkomma på landsbygden. 8 Huvudaktiviteter 8.1 Ny verksamhetsstruktur Huvudsyftet med projektet var att få en långsiktig hållbar utveckling av Karlshamns kommuns landsbygd. Genom att skapa och ge förutsättningar för att en bestående verksamhetsstruktur skulle utvecklas har en ordinarie tjänst som landsbygdsutvecklare inrättats på Näringslivsenheten. Detta för att få en kontinuitet och för att inspirera och stötta lokala initiativ och ge förutsättningar för människor att leva och verka på landsbygden. 8

10 8.2 Fallstudie Karlshamns kommun är inte undantaget från den allmänna urbaniseringen som sker runt om i världen. Allt fler människor väljer att flytta till de större städerna och det gör att landsbygden tappar befolkning och med det servicen som en gång blomstrade. För att ta reda på vilka incitament som gör att människor vill flytta till/från Karlshamns landsbygd genomfördes en fallstudie av Jakob Klasander, Lunds universitet; Leader and leadership - Democratic aspects of rural development planning in the municipality of Karlshamn. Karlshamns Kommun, stadsbyggnadskontoret kommer att använda studien som kunskapsunderlag inför revideringen av översiktsplanen. 8.3 Frukostmöten För att stärka samverkan och få invånarna att känna att de är delaktiga i sina bygders utveckling har projektet genomfört frukostmöten, geografiskt spridda, på landsbygden i Karlshamns kommun. Detta är en viktig verksamhet att fortsätta med efter projektets avslut så att de boende känner att landsbygden uppmärksammas och inte bara centralorten. Projektet har genomfört nio stycken frukostmöten som har syftat till att lyfta viktiga frågor för de boende på landsbygden med fokus på ökat boende och sysselsättning. Totalt har frukostmötena besökts av ca 400 deltagare. Genom dessa möten har dialogen mellan olika aktörer inom den offentliga sektorn, ideella sektorn och näringsliv förstärkts. 8.4 Svängstaregionens samhällsförening Projektet har varit bidragande och stödjande till att Svängstaregionens samhällsförening startades. Föreningen har genomfört många förändringar för att göra Svängsta till en attraktiv ort att bosätta sig i. Föreningen arbetar aktivt för att stärka och lyfta fram Svängstas goda värden som bostads och företagsort. Arbetet har varit mycket lyckat och 2010 blev Svängstaregionens samhällsförening utsedda till Blekinges bästa utvecklingsgrupp. 8.5 Företagsbesök På landsbygden i Karlshamns kommun finns många små företag. För att få kunskap om deras verksamheter och vilka behov som finns, har ett 40-tal företagsbesök genomförts under projekttiden. Syftet har varit förutom att informera om projektet, att ta reda på hur man ser på att vara företagare på landsbygden i Karlshamns kommun, vad som kan utvecklas och vilka samarbeten som kan skapas. Detta för att utveckla och stärka de lokala orterna till att attrahera fler invånare och företagare att etablera sig på landsbygden. 8.6 Företag som startats och påbörjade samarbeten. Genom att det är en långsiktig process att starta ett nytt företag eller att utveckla ett redan befintligt företag är det svårt att mäta något resultat i dagsläget. Det beror på att mycket av grundarbetet är baserat på långsiktighet vilket tar tid under processens gång, och det måste få ta tid. Projektet har bidragit till att väcka tankar och idéer om samarbeten vilket gjort att till exempel Riksdagsmannagården och Kölja-Ola numera hjälps åt med att saluföra och marknadsföra sina produkter. Projektledaren har agerat som bollplank och varit en del i att föra samman, förmedla kontakter och nätverka i processerna. Förhoppningen är att de kontakter som knutits kommer om något år att ha genererat i nya arbetstillfällen. 9

11 8.7 Event För att ge landsbygdsföretagen en plattform att marknadsföra sina verksamheter har projektet varit drivande för att få igång aktiviteter där man kan sälja sina produkter. Vad det gäller små matproducenter har Karlshamns kommun, från att inte ha ett enda tillfälle, numera tre större tillställningar. Varje tillställning har sin inriktning. Vid Mörrums nationaldag den 11 maj var det lokalproducerad mat (åtta utställare, besökare). Vid Östersjöfestivalen var det mat från Baltikum och Blekinge. Vi hade tre tält och det är mycket svårt att uppskatta hur många besökare som var under dessa tre dagar men uppskattningsvis åtskilliga 1000-tal (själva Östersjöfestivalen besöks av uppemot besökare). Utställarna fick sälja väldigt mycket och var nöjda med satsningen. Projektet har dessutom varit drivande i frågan om satsning på en landsbygdsdag, SMAKFESTIVALEN. Arrangemanget genomfördes för första gången 2011 och blev mycket lyckat. Syftet med eventet är att lyfta fram landsbygdens entreprenörer. Här är fokus på att visa upp vad landsbygden har att erbjuda, allt från fårstängsel till marmelader och det är för hela regionens entreprenörer deltog 50 utställare och cirka 3000 besökare gjorde Smakfestivalen dundersuccé med och ett 60-tal utställare och cirka 7000 besökare. Dessa event kommer att utvecklas vidare och bli återkommande. Projektets aktiviteter se bilaga. Bilder från SMAKfestivalen 10

12 8.8 Marknadsföring Projektet har arbetat med att marknadsföra sig både på den internationella marknaden (Utrecht) och på den lokala. Till hjälp har det tagits fram broschyrer och marknadsföringsmaterial i form av rollups. Det har även tagits fram en ordentlig mediawall och tält som alla grupper får låna när de ska ha marknader och event vilket är mycket uppskattat. Bild 2 Bild 1 Bild 3 Bild 4 Bild 1 Immigrationsmässa Utrescht 2009 och Bild 2 Folder Ett steg längre 2011 Bild 3 Beachflagga 2012 Bild 4 Mediawall

13 9 Jämställdhet Projektets aktiviteter har riktat sig både till kvinnor och män. I grupperna har det varit fler män än kvinnor men när vi haft aktiviteter så blev det en större jämvikt. Inom hästnäringen, där vi arbetat upp ett nätverk, är det fler kvinnor än män som projektet har arbetat med. 10 Integration Projektledaren har deltagit vid samtal och planering för att ge sysselsättning till utlandsfödda personer inom den gröna näringen. Tanken är att man på det sättet kan ta vara på individens kunskaper samtidigt som det kan stärka individen för framtida arbeten. Många företagare på landsbygden är behov av föryngring, avlastning, utveckling och rekrytering och det kan vara en väg för att främja integrationen samtidigt som arbeten skapas. 11 Samarbetspartners Ett steg längre har under tiden haft nära samarbete med de grupper som varit med och medfinansierat projektet så som LUKA, LRF, Mörrums företagarförening, Åryds företagare och Svängstaregionens samhällsförening. Övriga föreningar kan nämnas bland annat Åryds hembygdsförening, Åkeholms byalag, Ringamåla hembygdsförening och Studieförbundet vuxenskolan. Inom näringslivet har huvudfokus legat på de små företagen där projektet haft samarbete med entreprenörer inom livsmedelssektorn till exempel Riksdagsmannagården, besöksnäringen, hästnäringen exempel Glanstorp, fiskenäringen, Arena Albertswill med flera. 12 Spridning av projektet Projektet har muntligen spridits vid kontakter vid personliga möten, ideella föreningar, näringsliv, andra myndigheter, vid lokala regionala träffar, vid integrationsmässan i Utrecht. Övergripande information har också funnits på Alla inbjudningar och trycksaker har inkluderats med loggorna från Karlshamns kommun, Region Blekinge, Leader, Leader Blekinge och EU flaggan. 13 Egna reflektioner Att arbeta med projekt är spännande och mycket givande. Här får man chansen att utveckla saker och knyta många nya kontakter men även nya erfarenheter och ny kunskap. Att komma in i ett pågående projekt är inte lätt alla gånger. Här är det mycket viktigt vid överlämnandet att all dokumentation finns tillgänglig. Det tar också mycket tid att som ny komma in i ett redan påbörjat projekt. Det tar tid att arbeta upp förtroende och tillit för projektet. 12

14 Rätt drivkraft är mycket viktigt för projektet. Det gäller att få in de personer som vill förändra och driva landsbygdsfrågorna framåt och få igång dynamiken i processerna. Man kan inte underskatta den tid det tar att bygga upp och involvera den ideella sektorn då det är den basen som projektet är beroende av och vilar på. Ett projekt har en projekttid på flera år och under denna period hinner det hända mycket. De grupper som tar på sig att vara medfinansiärer har svårt att sia om framtiden när de avtalar om sin del i projekten. En del föreningar upplöses och då har projektet helt plötsligt tappat en medfinansiär och då blir det svårt att hämta upp de timmar som försvinner. Tidsredovisningen av de ideella timmarna är i mångas ögon besvärligt, det är svårt att komma ihåg att teckna ned alla möten och telefonsamtal. Därför ska man veta att de ideella timmarna är långt mer fler än de som redovisas och redovisningarna bör göras enklare för den enskilda. Ett steg längre har bidragit till att föra samman människor som annars inte skulle ha mötts och genom det har nya företags samarbeten skapats. Det har gett möjlighet att skapa större mötesplatser där de små företagarna haft möjlighet att visa upp och marknadsföra sina produkter. Det har även bidragit till att vi fått fler synliga aktiviteter på landsbygden vilket i sin tur gett de boende en mer attraktiv bygd. Besöksnäringen har även stimulerats genom aktiviteterna. Detta arbete kommer inte att sluta bara för att projektet avslutas. Karlshamns kommun har nu infört en ny tjänst inom Näringslivsenheten som Landsbygdsutvecklare vilket var huvudmålet med projektet. 14 Medverkande som kan svara på frågor om projektet Jarid Nilsson Bo Gardesköld Christina Granhof Christel Svensson 13

15 Slutrapport Landsbygdsprojektet Ett Steg Längre Projekt namn Ett Steg Längre Sökande Karlshamns Kommun Journalnummer Tidsperiod 7 jan nov 2012

16 Verksamhet Verksamhetsstruktur Styrgruppsmöten Fallstudie Kommentar En bestående verksamhetsstruktur har skapats genom att en ordinarie tjänst som Landsbygdsutvecklare har inrättats på Näringslivsenheten, Karlshamns kommun. 10 stycken Styrgruppsmöten har genomförts Fallstudien är genomförd av Jakob Klasander; Leader and leadership - Democratic aspects of rural development planning in the municipality of Karlshamn. Karlshamns Kommun, stadsbyggnadskontoret har köpt studien vilken kommer att ligga som kunskapsunderlag inför revideringen av översiktsplanen Företagsbesök Frukostmöten Svängstaregionens samhällsförening 40 landsbygdsföretagsbesök är genomförda 11 stycken med ca 400 deltagare.syftet har varit att lyfta viktiga frågor för de boende på landsbygden med fokus på ökat boende och sysselsättning. De har, varit geografiskt spridda och välbesökta. Genom dessa möten har dialogen mellan olika aktörer inom den offentliga sektorn ideella sektorn och näringsliv stärkts. Syftet har också varit att stärka samverkan och få invånarna att känna att de är delaktiga i sina bygders utveckling. Detta är en viktig verksamhet att fortsätta med efter projektets avslut. Projektet har varit bidragande och stödjande för Svängstaregionens samhällsförening startande. Föreningen har genomfört många förändringar för att göra Svängsta till en attraktiv ort att bosätta sig på. De har arbetat aktivt för att stärka och lyfta fram Svängstas goda värden som bostads och företagsort. Arbetet har varit mycket lyckat och 2010 blev de utsedda till Blekinges bästa utvecklingsgrupp. Internationell Mässa Nationella Mässor Nationella konferenser Processutvecklingar Företag som startats och påbörjade samarbeten 2 stycken mässor i Utrecht, Holland har genomförts, som syftat till inflyttning. Första mässan genomfördes den 7-8 mars Mässan var välbesökt med ca besökare feb 2010 genomfördes den andra mässan. Mycket välbesökt. Karlshamn och Ronneby delade monteryta och samverkade kring mässan med planering och material. Projektledaren deltog vid Elmia lantbruksmässa för att informera sig om ny teknik och trender inom gröna näringen Projektledaren har deltagit i en konferens för inflyttare i Falun 2010 samt Emmaboda Landsbygdskonferens (3 år) samt Landsbygdsriksdagen stycken processutvecklingar har genomförts i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan; Ringamåla, Åryd, LRF Sammanlagt ca 100 personer Fem företag har startats under projekttiden och ett till är i startgroparna. Fyra företag har påbörjat ett samarbete med att sälja och marknadsföra varandras produkter. Bilaga verksamhet

17 Verksamhet Regelbundna möten med grupper Inflyttarkväll Landsbygdsbesök med Kommunfullmäktige Allaktivitetsplan Åkeholm Arrangemang Kommentar Medfinansiärernas grupper har regelbundet träffats för att arbeta med för projektet uppsatta mål. Projektledaren har deltagit på flertalet av dem för att stärka samarbetet. Ca 200 möten har genomförts under projekttiden. Projektet genomförde i samarbete med Svängstaregionens samhällsförening en inflyttarkväll i Svängsta. En personlig inbjudan skickades ut till alla som flyttat in till Svängsta under okt 2010 till okt De fick även möjlighet att ta med sig personer som de trodde kunde vara intresserade av att bosätta sig i Svängsta. Det var 35 personer på mötet och 6 av dem var ungdomar som valt att bosätta sig i Svängsta. För att lyfta boendefrågan var bla. fastighetsmäklare och bank inbjudna för att berätta om hur fastighetsmarknaden ser ut på landsbygden och då framförallt i Svängsta. Den kvällen blev tre personer intresserade av att bosätta sig i Svängsta. Kommunfullmäktige med 35 deltagare besökte tillsammans med projektledaren landsbygdsföretagen Elleholms tomater samt Waaler-Farm. Mycket uppskattat. Projektledaren bistod Åkeholmsbyalag till att göra en skrivelse för att anlägga en allaktivitetsplan där generationerna får en mötesplats. Planen gjordes juni 2012 och byalaget skapade skateboardramper till ungdomarna. Från Jord till bord Projektet var medarrangör där vi diskuterade hur den lokala-regionala maten kan öka och hur vi mer effektivt kan arbeta med dessa frågor i länet. 80 personer deltog. Inspirationsdag på Tjärö För landsbygdens och skärgårdens föreningar. Här låg fokus på landsbygdens och skärgårdens potential och utvecklingsmöjligheter. Temat var; Hur kan landsbygden locka flera nya invånare och öka företagandet? 5 föreläsare inspirerade 21 personer under dagen. Bräknetrampen Cirka 400 personer cyklade genom Törnerydsdalen för första gången som en del i Bräknetrampenn. Det var ett samarbete med Åryds hembygdsförening och Bygd i samverkan (Ronneby). Samarbetet har möjligtgjort Cykelturismveckan Europadagen Projektet var med för att marknadsföra sig den 9 maj vid invigningen. Den 11 maj i samband med Mörrums nationaldag anordnades en tipsrunda där företag i Mörrum var kontrollplatser. Ca 30 deltagare i tipsrundan. Bilaga verksamhet

18 Verksamhet Arrangemang Landsbygdsriksdagen Vatten & Avloppsmöten Kommentar 11 maj - Mörrum; För att erbjuda lokal närproducerad mat utökades 11 maj med hjälp av projektetet en matmaknad. 8 Utställare och flera hundra besökare. Östersjöfestivalen; Här har projektet arbetat med att lyfta fram den regionala maten samt att ge förutsättningar för producenter i Polen och Sverige att mötas och utbyta erfarenheter. Vi hade 8 Svenska producenter samt 8 Polska. Tusentals besökare under tre dagar. SMAKfestivalen Projektet har varit initiativtagare och drivande i att skapa en plattform där små entreprenörer inom de gröna näringarna ges möjlighet att få marknadsföra sin verksamhet, möta kunder, potentiella medlemmar, knyta kontakter och skapa samarbeten. Smakfestivalen genomfördes för första gången 2011 och kommer att vara en långsiktig satsning för landsbygdens entreprenörer att marknadsföra sina produkter var det 49 utställare och ca 3000 besökare var det 60 utställare och ca 7000 besökare. Det vi framhåller är att detta inte ska bli ett jippo utan det fokuserar starkt på entreprenörskap och nätverkande för att visa vad Landsbygden har att erbjuda. Ambassadeursdagen i Svängsta Syftet med dessa dagar är att visa upp företag och bostäder samt vad Svängsta kan erbjuda vad det gäller attraktivt boende. Antal besökare har varit mellan personer. Projektet har arbetat med att genomföra kommundagen den 7 sept på Landsbygdsriksdagen. Det blev mycket lyckat och det framkom önskemål och tankar som den nya verksamhetetn kommer att arbeta med. 2 stycken genomförda. 1 i Guö (70 deltagare) & 1 i Ringamåla (30 deltagare) Bilaga verksamhet

19 Nätverk Verksamhet Kommentar Projektet har initierat till att ett landsbygdsutvecklingsnätverk bestående av projektledare, och tjänstemän som arbetar med landsbygdsfrågor. De kommuner som igår i nätverket är Karlshamns kommun, Kristianstads kommun, Bromölla kommun, Olofströms kommun, Sölvesborgs kommun, Ronneby kommun, Karlskronas kommun, Tingsryds kommun, Emmaboda kommun och Växjö kommun. Nätverket har ett mycket stort utbyte av varandra och träffarna bidrar till gemensamma idéer, lösningar och kompetensutveckling. Nätverket stärker även framtida gemensamma projekt som stimulerar hela regionen ytterligare. Projektledaren har initierat till att samla Hästnäringen i ett nätverk för att lyfta och synliggöra näringens frågor. 15 personer ingår initialt i gruppen. Upptakten har varit två seminarier ett i Tingsryd och ett i Karlskrona. En grupp har träffats för att diskutera hur vi kan öka förståelsen för hur hästsektorn kan agera för att skapa mervärden både för sin egen del och för kommunen. Nätverket skall syfta till att göra det enkelt att vara hästägare i Karlshamn och genom det stötta och utveckla entreprenörskapet inom näringen och kringnäringen. Ett nytt nätverk har också skapats i Mörrum bland företagare och föreningar. Här ska vi arbeta med att lyfta fram det som berör Mörrum. Det viktiga har varit att få människor att träffas och samverka. Det har lett till att en förening etablerat 6 stycken husbilsuppställningsplatser vilket är bra för hela samhället och besöksnäringen. Projektledaren har även initierat till ett nätverk för att utveckla Åryds parkering. I dagsläget avvaktar vi länsstyrelsens beslut om anläggandet av våtmark innan arbetet fortsätter. 16 st skyltar Informationstavlor till kulturintressen Åryd. Delaktig i Grön resurs Deltar i diskussioner gällande Grön resurs som ska verka för att underlätta för nysvenskar skall få sysselsättning inom den gröna sektorn. Delaktig i Cykelturismveckan En aktivitet som kommer att gå av stapeln 28 juli - 2 aug 2013 Bilaga verksamhet