Om flickor och pojkar
|
|
- Kristin Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om flickor och pojkar Martin Luther har vid ett tillfälle sagt att matematik gör människorna sorgsna. Kari Garmannslund, Oslo och Andrejs Dunkels, Luleå undrar om matematiken även gör eleverna rädda? Vem är räddast flickor eller pojkar?? Kan ikke jenter regne? KARI GARMANNSLUND Teknologi, naturvitenskap og økonomi er de fagområdene som har størst innflytelse på nåtidens og fremtidens samfunn. Matematikk er en helt nødvendig ingrediens i disse fagområdene. De som ikke behersker matematikk, blir silt ut. Fremdeles velger jenter i svært liten grad matematikk og andre fag der matematikk naturlig inngår. Jenteandelen synker med økende nivå. Dermed kan vi si at matematikk er det kritiske filteret når det gjelder jentenes muligheter til å ta del i formingen av nåtidens og fremtidens samfunn. Det er også et kritisk filter når det gjelder jenters muligheter i yrkeslivet. I Norge har vi hatt Lov om likestilling mellom kjønnene fra Vi har handlingsplan for like stilling. Skolelover og læreplaner fastslår at skolen må arbeide for å fremme likestilling mellom kjønnene, spesielt i utradisjonelle jentefag. Jenter velger fremdeles tradisjonelt. Særlig innen realfagene ser vi dette. Hvorfor er det så få jenter som velger disse fagene? Er ikke jenter interessert i matematikk? Mestrer de ikke faget? Har det andre årsaker? I det folgende vil jeg prøve å besvare disse spørsmålene. En lang rekke undersøkelser omkring de to kjønns prestasjoner i matematikk, både norske og utenlandske undersøkelser, påviser ingen generelle kjønnsforskjeller. Jenter gjør det bedre enn gutter i enkelte emner og på enkelte alderssteg, og i andre emner og på andre alderssteg er forholdet omvendt. Undersøkelsenes resultater viser dernest større innomgruppevarians enn mellomgruppevarians, dvs. at det er større prestasjonsforskjeller mellom jenter og mellom gutter enn det er mellom jenter og gutter. Undersøkelser omkring gutters og jenters interesse for faget, viser ingen kjønnsforskjeller. Hva skjer så i matematikktimene? I hvor stor grad behandles gutter og jenter forskjellig? Norske, svenske, engelske og amerikanske undersøkelser om hva som faktisk skjer inne i matematikktimene, viser bl.a. følgende: Lærere, uavhengig av lærerens kjønn, behandler gutter og jenter ulikt. Lærere bruker langt mer tid på gutter enn på jenter. Gutter får oftere svar på spørsmål enn det jentene får, og de får oftere direkte hjelp. Gutter får ros for godt arbeid og skjenn for dårlig oppførsel. Jenter får skjenn for dårlig arbeid og ros for god oppførsel. Guttene blir oppmuntret til å være kreative, jentene til å være konforme og passive. Det forventes at guttene er initiativrike og aktive, og at jentene er snille, lydige og initiativløse. Egen klassromsundersøkelse viste dessuten følgende: Lærer hevnedte seg 4 ganger så ofte til gutter som til jenter. Innhold i henvendelsene var ulik. Til guttene var innholdet forventninger om prestasjoner, til jentene var det stort sett orden og oppførsel. Det var stor forskjell på hvilken atferd som førte til respons. Guttene behersker dette, og fikk respons. Jenter var for passive, og fikk derfor ikke respons fra lærer. Med kontekst mener vi den virkelighet eller sammenheng lærestoffet settes inn i. Det viser seg at matematikkstoffets kontekst i stor grad favoriserer guttene, både i læremidler, i lærebøkenes språk og illustrasjoner, og i den muntlige undervisningen. Forsøk har vist at det er en sammenhang mellom prestasjoner og kontekst. Om ikke konteksten er familiær for eleven, har vedkommende mindre mulighet til å løse oppgavene. Oppgaver hvis kontekst er familiær, favoriserer elever. Det har i den senere tid vært hevdet at årsaken til at det er så få jenter som velger matematikk, er at de to kjønn har ulikt oppbygde hjernehalvdeler. Dette er det ennå ingen forskning som har påvist. Hypoteser er fremsatt av enkelte, disse enkelte er også blant våre mest kjente raseforskere og resultatene er ofte misbrukt av andre. Ingen bestrider biologiske forskjeller mellom kjønnene. Det jeg imidlertid vil bestride, er at sosiologiske og psykologiske fenomener, som et-
2 ter alt å dømme har sin årsak i kulturtradisjoner, blir redusert til biologi. Målet vårt må være at jenter og gutter i like stor grad velger matematikk, at valg styres av interesser og ikke av kjønn. Vi trenger jentene også innen dette faget. Vi bør drive aktive holdningsdannende kampanjer, og opplysning, for å få dette til. Lästips Garmannslund Kari, Kan ikke jenter regne?, Nämnaren nr 4, 83/84. Varför är pojkar lika rädda för matematik som flickor? ANDREJS DUNKELS Frågor som inleds med Varför måste man vara försiktig med, eftersom de innehåller ett eller flera outtalade påståenden, som man inte väntas ifrågasätta. I detta föredrags titelfråga underförstås dels att det finns en rädsla för matematik hos somliga, dels att denna rädsla drabbar pojkar och flickor lika. Att matematikskräck finns på alla stadier har de flesta människor erfarenhet av. De flesta av oss har till och med personliga minnen. Själv minns jag mycket väl vissa "benämnda tal" i realskolan, särskilt sådana som handlade om aktier och obligationer. Jag minns också skräcken jag ibland kände under universitetsstudierna då man närmade sig "randen" och konvergensen inte var likformig. Jag tror att det är ytterst få som aldrig känt rädsla eller ångest i matematiksammanhang. Självfallet känner jag till att det föreligger en biologisk skillnad mellan pojkar och flickor. Denna skillnad är högst påtaglig och odiskutabel. Risken är att man låter denna påtagliga skillnad påverka ens omdöme så att man lägger in andra skillnader av bara farten som t ex att pojkar inte är lika bra på att bädda sängen som flickor, eller att matematik inte ligger för flickor. I stort sett alla relevanta undersökningar tyder på att skillnaderna mellan könen är mycket mindre än skillnaderna inom gruppen pojkar och gruppen flickor. Skräck och rädsla Rädsla är ett område där flickor och pojkar ofta uppfostras olika. Flickorna uppmuntras att visa sådana känslor, medan pojkarna fostras att förtränga och inte låta sin rädsla komma upp till ytan. Därför kan man lätt lura sig att tro att t ex matematikskräck är något som mest förekommer hos flickor. Vad är då matematikskräck och var kommer den ifrån? Det finns en gammal engelsk ramsa om att läsning, skrivning och räkning (aritmetik) lärs ut till tonerna av en käpp av Hickory-trä.
3 Det är den gamla undervisningsmetoden som går ut på att basfärdigheterna måste slås in, eller åtminstone läras ut under hot. Hickory-trä är det där hårda träslaget som man brukar ha i yxskaft, alltså speciellt hårt. Sådana metoder används självklart inte idag. Men det finns många sätt att slåss med mer abstrakta tillhyggen, leenden, knyckar med huvudet, suckar, vickningar med kroppen, spydigheter o s v. Det är så lätt att vara överlägsen och verka spydig och det värsta är att man kan verka spydig utan att mena det. En av de farligare myterna om matematik är att det är ett sterilt ämne som på intet sätt engagerar utövaren känslomässigt. Inget kan vara mera felaktigt. Det kan väl vara sant, att den färdigputsade definition-sats-bevis-matematiken så som den presenteras i en vetenskaplig publikation med maximalt utnyttjande av ett så kortfattat framställningssätt som möjligt är steril. Men det färdiga resultatet får inte förväxlas med den aktivitet som föregår presentationen och putsningen. Under den fas då de matematiska resultaten blir till engageras utövaren på många plan inte minst det känslomässiga. Och detta gäller även elever som lär sig matematik. Kan det möjligen vara så att flickorna är mer rädda för matematikläraren än för själva matematiken? Fr o m högstadiet har vi mest manliga matematiklärare. Kan det vara så att pojkarna klarar eventuella konfrontationer med sin manlige matematiklärare utan att visa rädsla, medan flickorna inte gör det? Det måste finnas andra faktorer som spelar in också, eftersom matematikskräck förekommer redan på lågstadiet. Jag har sedan länge tillbaka slutat att skriva i mina elevers anteckningsböcker. Jag har med mig ett eget block. Jag skriver mina kommentarer i det blocket och lämnar ett blad till eleven, går vidare till nästa elev och återvänder efter en stund för att diskutera. På det sättet slipper jag utsätta eleven för den stress som det innebär att ha mig väntande på svar. Och jag undviker att eleven koncentrerar sig på att vara upprörd över att jag skriver i hans eller hennes bok. För den som är upprörd över saker på sidan kan ju inte ta del av ett samtal om matematik. Låt oss söka efter fler källor till matematikskräck. Låt oss titta på några tänkbara källor. Regler I matematiken finns en mängd regler. Det finns regler av olika dignitet eller status. Dels har vi regler som har med matematiken att göra. Dessa regler är allmängiltiga och dem är man alltid tvungen att hålla sig till, t ex att man skriver täljaren ovanför bråkstrecket. Andra regler kan gälla andra detaljer i skrivsättet, t ex att likhetstecknet och räkneoperationstecknen bör stå mitt för bråkstrecken. Sådana regler är av en lägre dignitet och är ofta personliga. För en del är matematiken regler. Och de upplevs som ett flyttande av symboler hit och dit efter vissa bestämda, från ovan givna, regler som det gäller att lära sig utantill. Att lära sig matematik är att lära sig reglerna. Att experimentera och pröva sig fram är inte att tänka på. I själva verket är det väl just spänningen mellan intuition och precision som gör det här ämnet så fascinerande. Visst måste ett matematiskt resonemang vara logiskt och gjort med precision. Men innan man kunnat precisera har man fått experimentera och pröva mer eller mindre vilda idéer och infall. Som första exempel på en regel kan vi ta Lika tecken ger plus. Alltför många elever minns regeln precis så. Och det som då kan hända är att man får till + 5, eftersom det först blir - 5 med så var det ju lika tecken och det "ger" plus. Den elev som gör så här har ingen konkret bild av vad uttrycket kan betyda. En annan typ av regel är den som förekommer bl a vid lösning av hastighetsproblem. I sådana ingår beteckningarna s, v och t, sträckan, hastigheten resp tiden. En del elever har fått lära sig att placera de tre storheterna på ett sinnrikt sätt i en triangel. Sedan flyttas symbolerna enligt speciella regler för att t ex komma fram till sambandet s = vt. Sådana trianglar bäddar för matematikskräck. Regeln för hur man flyttar symbolerna i triangeln måste ju läras utantill och har inte på något sätt förankring i någon konkretisering som eleven kan förstå.
4 Hur uppfattar eleverna olika regler? Många elever genomskådar reglerna mer eller mindre medvetet. För dem som inte gör det är reglerna en källa till matematikskräck. "Jag blir väldigt irriterad om du inte skriver som jag säger det bara gott om plats, nämnaren där den syns tydligt och reserverar en bra plats för kvoten genom att t ex göra ett ordentligt streck. kryper i mig om du inte gör det. Fast det är inte fel om du skriver likhetstecknet lite högre upp, det är inte matematiskt fel." Man bör alltså prata om saken med sina elever. Ta t ex problemet med "hel hylla". Som lärare måste man klargöra för sina elever vad som är väsentlig och allmängiltig matematik och vad som är bokföringstekniska detaljer som självfallet många gånger kan vara nog så viktiga att ha gått igenom, men som inte får förväxlas med matematiska fakta. Bokföringstekniska detaljer har då och då fått föräldrar att gripas av matematikskräck. När man i samband med den s k "nya matematiken" införde trappan som divisionsuppställning i Sverige, hette det att man började dividera på ett nytt sätt. Låt oss se hur det var med den saken. Vi tar som exempel divisionen 367/5. Vi tänker oss att sex personer får gå fram till tavlan, person 1 använder den gamla klykan vid division, person 2 använder två prickar, person 3 använder trappan, person 4 liggande stolen, person 5 (som är från Skoghall i Värmland) använder T-metoden och person 6 är jag själv. Jag förespråkar s k fri uppställning: Man skriver täljaren där det finns Sedan får publiken vända ryggen till tavlan och vi sex vid tavlan börjar räkna samtidigt. Var och en måste säga de olika räknestegen högt. Och vad får åhörarna höra? Jo, en unison talkör som säger: 5 i 36 går 7 gånger, 7 gånger 5 är 35, 36 minus 35 är 1, flytta ned sjuan... Alla sex säger vi precis samma sak. Vi räknar alltså lika. Vi använder precis samma algoritm eller räkneförfarande. Att vi sedan bokför siffrorna på lite olika ställen har inget med själva divisionen att göra. Det är givetvis de räknesteg som ingår i algoritmen, som är det betydelsefulla, inte hur man bokför sina siffror. Ibland används analogin mellan algoritmer och bakrecept. En sockerkaka blir inte annorlunda om man ställer mjölpåsen till vänster om bunken eller om man knäcker äggen med enhandsfattning... När man införde trappan som bokföringsvariant borde man ha tryckt på att sättet att dividera var oförändrat. Som det blev, var det bäddat för matematikskräck. En ytas storlek kallas inom matematiken numera för area (med betoningen på det första a:et). Det är ett uttryck som infördes för att få ordning på begreppen. I vardagsspråket används yta i (minst) två betydelser. Dels för det geometriska begreppet, dels för storleken av själva ytan. Inom matematiken är det ibland praktiskt att skilja mellan t ex en rektangels storlek och rektangeln själv. Det är precis på samma sätt som när yrkesmålarna skiljer mellan färg och kulör. Ordet "area" har varit med så länge inom matematikundervisningen att man med säkerhet vågar konstatera att ordet aldrig kommer att slå igenom i
5 vardagsspråket. Fackuttryck inom matematiken måste givetvis få förekomma. Men "area" används ju inom matematikundervisningen vid problem, som utger sig för att vara hämtade från vardagslivet. Handen på hjärtat, matematiklärare, skulle du våga använda ordet "area" i färghandeln? Talar du om det för eleverna? Om inte, så kanske eleverna tror att matematikläraren inte vet att "area" bara finns i matematikrummet. Intrycket att matematikrummet är en värld för sig själv förstärks därmed. Och många elever känner osäkerhet och rädsla. Sen tycker jag personligen att "area" är ett ovanligt fult ord. Det är ett direkt lån från engelskan. Jag undrar varför man inte valde ordet "areal" istället. Det ordet fanns redan i svenska språket, visserligen bara använt för vissa större ytors storlek, men det hade man säkert kunnat ändra på. Tänk så fint det hade varit att få säga t ex "rektangelns areal". Då hade det säkert funnits utsikter att på lång sikt få olika ord för en yta och dess storlek. Det kanske inte är för sent än. Vem är med i en nationell aktionsgrupp för ändring av "area" till "areal"? Den som är van att läsa formler ser allra först helheten och därefter detaljerna. Fig 9 ter sig för den skull för ett tränat öga ungefär som fig 10 vid första anblicken. På den första raden står ett uttryck med tre termer och på den andra en ekvation. Här gäller det att öva elevens "selektiva seende" så att han eller hon klarar av att fokusera sin uppmärksamhet på helheten ibland och på detaljer ibland. Det finns naturligtvis ingen universalmedicin mot låsningar och rädsla. En konkret undervisning hjälper till viss del. Anknytning till det praktiska hjälper också. Bara det verkligen blir praktiskt och inte något påhittat praktiskt som för eleven inte är konkret. Ty då finns det återigen risk för att eleven blir osäker och rädd. Jag tycker att matematikundervisningen alltid bör göras konkret men den behöver inte alltid vara praktisk. Inom matematikundervisningen finns det ingen anledning att behandla pojkar och flickor olika. Det gäller att ta vara på vars och ens intresse och begåvning oberoende av kön. Men givetvis ska vi på ett såväl konkret som praktiskt sätt värna om skillnaden mellan pojkar och flickor det är ändå den som gör att våra skolor fylls med elever så att vi får tillfälle att samtala om matematik. Symboler och deras användning utgör en källa till matematikskräck. Det gäller att introducera symboler för att förenkla och hjälpa, inte som självändamål. Och det gäller att öva på att tolka symbolerna. Titta på de två raderna i fig 9. De skiljer sig åt med ett enda litet streck. Ändå förmedlar de till den som har matematisk skolning helt skilda budskap.
Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merVad lär ni eleverna? 2
Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs mer1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Läs merJag tror att alla lärare introducerar bråk
RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merLokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Läs merPrata matte! Syfte. Lärarhandledning. Åk 6-9, Gy. Apelsinexemplet. Multiplikation och oregelbundna verbformer
Åk 6-9, Gy Ma Prata matte! Syfte Att peppa elever som tycker att matte är torrt och tråkigt, men däremot att språk är kul. Att visa att man kan få en känsla för matte, precis som man har för svenska eller
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5
freeleaks NpMaB vt00 1(8) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5 Förord Uppgifter till den äldre
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merRelationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur
Ewa Bergqvist & Magnus Österholm Språkbrukets roll i matematikundervisningen Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla
Läs merpedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.
Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs mer1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen
Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs merLära och utvecklas tillsammans
Rapport från utvecklingsarbetet inom projektet Lära och utvecklas tillsammans vid Lärarhögskolan i Stockholm Alfabetiseringsundervisning - med bild och studiebesök Lillemor Hedström Lillemor Hedström 2006-01-18
Läs merTal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal
Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merProblem med stenplattor
Rolf Hedrén, Eva Taflin & Kerstin Hagland Problem med stenplattor Författarna har under flera år bedrivit ett forskningsprojekt med syfte att ta reda på hur lärare och elever tänker om lektioner kring
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real
Läs merFramtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE
Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Energi i framtiden Energi är ett av de viktigaste ämnena i det moderna samhället. Att fokusera på
Läs merLinjära ekvationer med tillämpningar
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-17 SÄL 1-10p Linjära ekvationer med tillämpningar Avsnitt 2.1 Linjära ekvationer i en variabel
Läs merAddition och subtraktion generalisering
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merNpMa2b ht Kravgränser
Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 73 poäng varav 27 E-, 27 C- och 19 A-poäng. Kravgräns för provbetyget
Läs merInledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Läs merGrensehjälpen en mobilapp som förenklar handel och utbyte
Synergi över kölen Grensehjälpen Talentnettverket 2017 Grupp 3 Malin Nygren, Stine Østnes, Anders Teodorsen, Wilhelm Jonsson, Emil Pettersson Grensehjälpen en mobilapp som förenklar handel och utbyte Varför
Läs merUndervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans
Läs mer48 p G: 29 p VG: 38 p
11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merFramtiden tillhör de kreativa LEGO Education Vetenskap & Teknologi MEKANIK PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE
Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Vetenskap & Teknologi MEKANIK PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Kreativ naturvetenskap! Med Vetenskap & Teknologi från LEGO Education blir undervisningen
Läs mer2C 6C. Form logiska block. strävorna
strävorna 2C 6C Form logiska block samband begrepp kreativ och estetisk verksamhet geometri Avsikt och matematikinnehåll När vi ser oss omkring är form en framträdande egenskap. För att kunna känna igen,
Läs merRapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor
Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från
Läs merGrundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng
Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs merMattelandet/KK 1. Första hjälpen lådan. Innehåll: Tiobasmaterial Bråkkakor Geobräde Talstavar och skena(1m) Geometriska former Tangram Logiska block
Mattelandet/KK 1 Första hjälpen lådan Innehåll: Tiobasmaterial Bråkkakor Geobräde Talstavar och skena(1m) Geometriska former Tangram Logiska block Som namnet antyder är materialet avsett för lärare som
Läs merMatematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.
Läs merExtramaterial till Matematik X
LIBR PROGRMMRING OH DIGITL KOMPTNS xtramaterial till Matematik X NIVÅ TT NIVÅ TVÅ NIVÅ TR Geometri LÄRR I den här uppgiften får du och dina elever bekanta er med det digitala verktyget Geoboard. leverna
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merWireless Reading Systems Holding ASA ORDINÆR GENERALFORSAMLING 30. JUNI 2004
Wireless Reading Systems Holding ASA ORDINÆR GENERALFORSAMLING 30. JUNI 2004 Agenda 1. FINANSIELL STATUS 2. MARKED 3. DAGENS GENERALFORSAMLING Wireless Reading Systems Holding ASA FINANSIELL STATUS Finansiell
Läs merFIRST LEGO League. Borlänge 2012
FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type
Läs merEn parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?
En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant? P har större omkrets än Q. P har mindre omkrets än Q. P har mindre area än Q Q och P har
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs mer2-4: Bråktal addition-subtraktion. Namn:.
-: Bråktal addition-subtraktion. Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du räkna med bråk. Det blir inte så stökigt som du tror, eftersom vi talar om bråk i matematisk mening. Du skall lära dig hur
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs mer8-1 Formler och uttryck. Namn:.
8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?
Läs merUnga ledare i Världens bästa idrottsregion
Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATEMATIK Ämnet matematik behandlar begrepp, metoder och strategier för att kunna lösa matematiska problem i vardags- och yrkeslivet. I ämnet ingår att föra och följa matematiska resonemang samt att arbeta
Läs merFIRST LEGO League. Härnösand 2010
FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Bredgårdsskolan Vi kommer fra Strömsund Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 6 jenter og 6 gutter. Vi representerer Strömsunds
Läs merNp MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar Provtid
Läs merNär vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper
Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merBengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte
Läs merHands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merPROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER
PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER ADDERA RÄTT 1. Bestäm vilka siffror bokstäverna A, B, C, och D bör bytas ut mot i additionen nedan för att additionen ska vara riktig. A 6 3 7 B 2 + 5 8 C D 0 4 2 2. Gör ett eget
Läs merNationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Läs merMatematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Läs merMatematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt
Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt Nedan berättar jag i punktform hur du ska arbeta och lite av det vi gör tillsammans. Listan kommer att fyllas på allteftersom vi arbetar. Då och då hittar du
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merInskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
Läs merTankar om elevtankar. HÖJMA-projektet
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE I serien Tankar om elevtankar fortsätter här Jan Unenge sin redogörelse från forsknings- och utvecklingsarbetet vid Lärarhögskolan i Jönköping. Denna gång
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merMatematiken i Lpfö 98 och Lpo 94
Matematiken i Lpfö 98 och Lpo 94 Rumsuppfattning lära sig hitta och lokalisera sig i rummet, utveckla inre rumsuppfattning, förstå lägen och placeringar och att föremål kan se olika ut om de avbildas från
Läs merMA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.
MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning
Läs merLite om räkning med rationella uttryck, 23/10
Lite om räkning med rationella uttryck, / Tänk på att polynom uppför sig ungefär som heltal Summan, differensen respektive produkten av två heltal blir ett heltal och på motsvarande sätt blir summan, differensen
Läs merSKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Bilagor Gemensamma matematikprov, analysinstrument och bedömningsmatriser för kvalitetshöjningar Författare: Per Ericson, Max Ljungberg
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merRäkning med decimaltal
Gard Brekke Räkning med decimaltal I denna artikel beskrivs och diskuteras sådana uppfattningar som kommit fram när man studerat hur elever räknar med tal i decimalform. De uppfattar ibland talen som par
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merGer bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.
Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merStudenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs mer30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Läs merRapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs
Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Klippa gräset Jenny klipper gräsmattan hos Bo på 2 timmar. Måns gör det på 4 timmar. Förberedelser Utifrån en diskussion
Läs merLÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.
LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merDiskutera sedan lösningarna utifrån följande frågor (med tillhörande kommentarer): 1. Var någon lösning bättre än de andra? I sådana fall, varför?
Åk 7-9, Gy Matematik Mänsklig matematik Syfte Tanken är att eleverna ska förstå att matematik är ett verktyg, och att de får en idé om vad verktyget kan göra för just dem. När eleverna går från lektionen
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merMei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson
Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...
Läs merSteg 1 Klipp ut de figurer du behöver! Steg 2 Bygg din rymdraket! Matematikuppgift 1
Matematikuppgift 1 Rymdraketen - Nivå 1 Nu ska du bygga en rymdraket med hjälp av geometriska figurer. Det du måste börja med är att klippa ut de geometriska figurerna som du behöver för att bygga ihop
Läs merDenna tentamen består av två delar. Först sex enklare uppgifter, som vardera ger maximalt 2 poäng. Andra delen består av tre uppgifter, som
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Avdelningen för tillämpad matematik Eaminator: Jan Eriksson sin( + ) sin + + n 6 LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MATEMATIK MAA1 och MMA1 Basutbildning II i matematik
Läs merKommentar omhändertagande: -ETTERSOM DET VAR MIN TUR N.R.3 SOM EN GOD VENN,MED SAMME ROM OG MINE FAVEORITTHESTER SOM VAR RESEVERT KUN MEG.
Namn: JENS SKJERDAL Resa: MEXIKO Datum: 1601 TIL 2701 2013 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: - Kommentar maten: - Kommentar om ridningen: - Kommentar om hästarna: - Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merNp MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.
Vid bedömning av ditt arbete med uppgift nummer 17 kommer läraren att ta hänsyn till: Hur väl du beräknar och jämför trianglarnas areor Hur väl du motiverar dina slutsatser Hur väl du beskriver hur arean
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merCentralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merRemissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Läs merGillar du uppgifterna kan du hitta fler i bloggen, lillehammer.moobis.se. Matematik. Namn: Datum:
Matematik Namn: Datum: Mattepapper Blandad räkning 340 + 210 = 720 + 130 = 400-50 = 800-350 = 40 2 = 30 2 = 800 = + 300 700 = + 350 Visa hur du löser uppgifterna! 58 + 29 129 + 37 Visa hur du löser uppgifterna!
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6
freeleaks NpMaB vt2001 1(8) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2001 2 Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6 Förord Skolverket har endast
Läs mer