Vad lär ni eleverna? 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad lär ni eleverna? 2"

Transkript

1 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna koncentrerar sig på tekniken att "räkna om" receptet från 2 personer till 3. De har svårt att se helheten och betraktar varje delberäkning som vilken matteuppgift som helst. Läraren i hemkunskap är inte nöjd med elevernas sätt att arbeta med receptet. Det följande utgör en direkt fortsättning av artikeln i förra numret. Läraren i hemkunskap kan säga att eleverna inte har tillräckligt god förmåga (teknik) att sätta sig in i matreceptet. Hon kan med visst fog påstå att det finns brister i elevernas numeriska färdigheter. Jag tycker nog att eleverna i sjuan klarade uppgifterna ganska bra. Det finns elever som fortfarande är "plussare" elevernas val kanske är rationellt just här och visst skulle jag önska att flera såg helheten och faktorn 3/2. Men frågan är, om det är brister bara hos eleverna som kommit fram. Är det inte huvudsakligen så att det är brister i skolans i mitt och hemkunskapslärarens sätt att arbeta som avslöjas? Vilket är elevens förhållningssätt till matematiken? matematikuppgiften. Han har ett exempel som berör hemkunskap och skriver: "Instrumentelt fornuftsgrunnlag" Stieg Mellin-Olsen tar i sin bok Eleven, matematikken og samfunnet upp elevernas förhållningssätt till skolan, till matematiken och till den enskilda

2 Hva er en liter? Elevene sitter krumbøyde over en serie med omgjøringsstykker. 1 l = 10 dl 1,3 l = 13 dl 0,4 l = 4 dl 12 dl = 1,2 l osv. De lærer systemet. Etter hvert går det lettere. Kommaer flyttes, nuller settes til. Av og til må læreren komme og bekrefte at det er rett gjort. Til slutt gjennomgås noen av de vanskeligste stykkene, og læreren gjentar reglene sammen med elevene. I neste time er det heimkunnskap. Rundstykker og kjøttsuppe. Bra! Men frøken! Frøken, her står det 1/4 dl melk til rundstykkene. Hvordan, frøken? Og 2,5 l vann til kjøttbeina. Frøken hvordan vet vi at vi har 2,5 l vann? Frøken fortviler. Har ikke ungene matematikk? Har dere ikke lært dette, da? Hva lærer dere egentlig i matematikken? Frøken spør: «Hvem er det dere egentlig har i matematikk, jeg må snakke med henne om dette!» Det er eleven som avgjør hva som skal læres I eksemplene vi har gitt, er det en tydelig konflikt mellom elevenes læring og målsettingen for undervisningen. Vi ser tegn til at elevene har et ytre forhold til læringen, at matematikkundervisningen ikke betyr noe særlig for dem. Vi ser tegn til at de forholder seg til matematikkunnskapen som noe som hører til skolen, og ikke til dem sjøl. Når vi studerer læring, glemmer vi ofte at det til sjuende og sist er elevene som bestemmer hvorvidt læringen skal finne sted eller ikke. Det er derfor viktig å kjenne til forhold som påvirker elevens valg på dette punktet. For å få klarhet i slike forhold må vi kjenne til hvordan elevene tenker på lærestoffet, og hvordan de tenker på skolen. Vi må vite hva lærestoffet betyr for dem, hvordan de vurderer det, og hvordan de ut fra dette møter læresituasjonen med visse holdninger, forventninger og målsettinger. Det er forhold som dette vi skal gå inn på i det følgende. (s 19) Tegn på instrumentell læring "Lærer. Disse stykkene forstår jeg ingenting av. Kan du ikke vise oss hvordan vi skal gjøre dem da?" Alle som har tilbrakt noen timer i en skoleklasse vil kjenne igjen denne replikken fra elevene. Vi vil ta den som uttrykk for et vanlig fenomen i matematikkundervisningen: Elevene kan være opptatt av "å få matematikken til", uten at de nødvendigvis tenker over hva lærestoffet dreier seg om. De kan for eksempel regne en oppgave uten å tenke over innholdet i oppgaveteksten. I barneskolen hører lærerne ofte dette spørsmålet: "Lærer. Skal vi gange eller plusse i disse stykkene?". Elevene tenker ikke over hva som står i oppgaveteksten. De tenker mer på at teksten inneholder en

3 oppgave, og at det gjelder å få rett svar på denne oppgaven. Innholdet det en svarer på kommer i annen rekke. Det viktigste er å produsere et svar. Denne tendensen hos elevene til å være opptatt av svarene framfor å være opptatt av hva oppgaven dreier seg om, er så utbredt at vi har gitt den et eget navn. Vi snakker om et instrumentelt fornuftsgrunnlag for læringen, (s 30) Eleverna som arbetat med matreceptet visar (omedvetet?) upp ett instrumentelt fornuftsgrunnlag. Är vi i skolan nöjda med detta? Är vi på det klara med att eleverna efter 7 år i skolan ser "att få fram svaret" som sitt viktigaste närmål? Och vad gör vi åt det, om vi nu känner till det? Hur går man från fragment till djupkunskap? När eleverna står i köket och skall arbeta efter receptet, så kräver vi av dem, att de skall sammanföra och tillämpa kunskaper och färdigheter från flera skolämnen, utdelade styckevis under olika lektioner och av flera lärare. Eller hur? Borde vi inte i matematik, i hemkunskap, i... också hjälpa eleverna att arbeta med hela problemet och ge dem chansen att gå på djupet? Gunilla Svingby redovisar i Sätt kunskapen i centrum INOM-gruppens syn på kunskap och beskriver på s 101 djupkunskap så här: 1. Kunskap är en kvalitet. Det finns flera olika sätt att förstå. Att kunna "mer" betyder att kunna bättre, dvs att kunna se sammanhang, att kunna dra slutsatser och tillämpa kunskaper. 2. Kunskap är att sätta in fakta och erfarenheter i sitt sammanhang eller i nya sammanhang, att kombinera och minnas de bärande idéerna i det som "boken säger". 3. Kunskap är inte i första hand en antingen eller-fråga utan en gradfråga. Med hänvisning till den schweiziske forskaren Piaget talar man om att det nya man lär sig berör och omformar det man redan kan. Med olika försök visar forskare hur studerande anpassar sin läsning till vad som krävs i undervisningen. Om prov och övrigt som för eleverna definierar vad som är viktigt styr mot en ytlig kunskap, "lär sig" eleverna att det är sådan kunskap som lönar sig. Den viktigaste åtgärden bör därför vara att så mycket det är möjligt avlägsna hindren för en djupinriktad undervisning och kunskap. Vad kan vi då göra? Som en direkt fortsättning på samtalen mellan mig och läraren i hemkunskap föreslår jag att lärarna i matematik och lärarna i hemkunskap sätter sig ner och gemensamt analyserar vad som sägs under huvudmomentet "Problemlösning" s i Lgr 80.

4 PROBLEMLÖSNING Det grundläggande målet för ämnet matematik är att alla elever skall förvärva god förmåga att lösa sådana problem av matematisk natur som man möter i hem och samhälle. För att kunna lösa sådana problem krävs vanligen att man kan förstå problemet och har en lösningsmetod, man kan klara de numeriska beräkningar som krävs, man kan analysera, värdera och dra slutsatser av resultatet. Alla dessa led i problemlösningen måste uppmärksammas i undervisningen. Den måste omfatta övningar i att diskutera och ta ställning till såväl problemets natur som lösningens rimlighet och får inte bli ett ensidigt övande av i förväg givna beräkningar. Att tala matematik är ett viktigt led i undervisningen. Sedan bör gruppen utveckla en modell för undersökande arbetssätt i matematik och i hemkunskap med utgångspunkt från de erfarenheter vi har och från analysen av "Problemlösning" enl Lgr 80. Förslag till "stolpar" 1. Inledande samtal lärare elever. Eleven får ta ställning till vad uppgiften handlar om och själv uttrycka vad som är centralt. Eleven skall få chansen att formulera sina egna tankar och bearbeta problemet på sin språkliga nivå och med sina erfarenheter som grund. Samtalet hjälper eleven att få grepp om uppgiften att göra problemet till "sitt" samt hjälper läraren att få viss kunskap om elevens språk och tankar. Samtalet syftar också till att utveckla elevens språk. "För att lösa matematiska problem måste man vara förtrogen med det område eller den 'miljö' som problemen är hämtade ifrån. Man måste kunna hantera olika uttryck och termer. Eftersom ett ords eller ett uttrycks betydelse skiftar beroende på sammanhanget är det av stor vikt att läraren bjuder på olika situationer och diskuterar dessa. Eleverna bör få möta och använda ett nyanserat språk på ett omväxlande sätt så att termer och uttryck verkligen växer in i elevernas språkliga repertoar." (Wyndhamn: Några funderingar kring språk och matematik, stencil) 2. Konkretisera givna data. Det inledande samtalet går naturligtvis över till frågor av typen Vad är 3/4 dl?. Plocka fram mått av olika slag och låt eleverna mäta upp den mängd av olika ingredienser som går åt till 2 portioner. Uttryck mängden på olika sätt. Är alla mätvärden exakta? Vad är det för skillnad på uttrycket 2,25 msk och uttrycket Drygt två matskedar? 3. Resonera fram resultatet. Gör ett överslag och diskutera hur mycket som behövs av de olika ingredienserna. Om inte förr så bör det nu stå klart vilken ingrediens som är den tunga. Graden av (o)säkerhet i överslaget avgör också vilka beräkningar som kräver större omsorg och som "jag behöver göra mera exakt".

5 4. Genomför de beräkningar "som behöver göras exakt". Sannolikt är det i de flesta vardagsproblem så att man behöver göra relativt få beräkningar med uppställning i vanlig mening eller med miniräknare. Är det över huvud taget någon uträkning i exemplet med receptet som inte klaras av med överslagsräkning eller huvudräkning? 5. Tillämpa resultatet rimlighetskontroll. I hemkunskap är det givet att eleverna nu sätter igång och lagar köttbullar. Det bör bli uppenbart ganska snart om eleverna "räknat om" receptet någorlunda bra eller ej. En bättre rimlighetskontroll kan vi knappast tänka oss. På en lektion i matematik är det lite svårare. Allra helst skulle vi även i matematik laga köttbullarna. Men går inte detta så måste vi lägga ner arbete på en omsorgsfull rimlighetskontroll. När vi nått så här långt i resonemangen mellan matematik och hemkunskap, hoppas jag vi också är ense om, att i vilket ämne vi än tar upp receptet, så skall vi arbeta igenom hela problemet. "Vad lär ni egentligen eleverna i matte?" Hemkunskapslärarens fråga och upphovet till de här artiklarna är i allra högsta grad berättigad förutsatt att den ändras lite. Den måste lyda "Vad lär vi egentligen eleverna i matte?" Med större medvetenhet och kunskap om vad vi gör och varför följer att våra elever lär sig mera än i dag. Det är jag övertygad om. Referenser: Anderberg, B. Var ligger problemet? Nämnaren nr 3, 82/83. af Ekenstam, A och Greger, K. Taluppfattning och problemlösning. Nämnaren nr 2 3, 86/87. af Ekenstam, A och Greger, K. Problemlösningsförmåga hos åringar. Nämnaren nr 3, 82/83. Hellström, L. Olika lika: Försök att hantera differentieringens problem i matematikundervisningen på högstadiet. Rapport nr 477, 1987, Lärarhögskolan, Malmö. Holmström, G. Matematik i verkligheten skolmatematik verklig matematik. Nämnaren nr 3, 84/85, och nr 4, 84/85. Mellin-Olsen, S. Eleven, matematikken och samfunnet. NKI-förlaget, Oslo, Svingby, G. Sätt kunskapen i centrum. Liber Utbildningsförlaget, 1985.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Läromedel granskning

Läromedel granskning Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Kaninen som rymde Lärarmaterial

Kaninen som rymde Lärarmaterial sidan 1 Författare: Jessika Berglund Vad handlar boken om? Mia och Shirin vill gärna ha var sitt husdjur men får inte det för sina föräldrar. Varje lördag går de till djuraffären. Där gosar de med kaninerna,

Läs mer

Hvem bestemmer hvilken algoritme elevene skal bruke?

Hvem bestemmer hvilken algoritme elevene skal bruke? Här fortsätter diskussionen om hur eleverna kan/ska räkna. Det första inlägget kommer från den internationellt kände forskaren och matematikdidaktikern Stieg Mellin-Olsen från Bergen vars specialintresse

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass

Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass h en lation. hålla ett., hänförd, de, r svårt yttja människors r brutalt resultatet detaljstudie i atthet, rolig m vartannat. kärlek. sar Söderbergs molande öms klara ironi. Lena Andersson Egenmäktigt

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

En bokstav kan säga mer än tusen ord

En bokstav kan säga mer än tusen ord En bokstav kan säga mer än tusen ord Liv Sissel Grønmo I Nämnaren 26(1) diskuteras en medveten användning av tal- och skriftspråket som en förutsättning för att utveckla goda algebraiska begrepp. I denna

Läs mer

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER Xantcha 2013 2014 Examination. För godkänt betyg i kursen krävs: Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter. Närvaro och aktivt deltagande under lektionerna. Frånvaro

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet

Läs mer

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Det övergripande syftet med min avhandling var att beskriva och

Det övergripande syftet med min avhandling var att beskriva och Eva Pettersson Elever med särskilda matematiska förmågor Får nyfikna och vetgiriga barn det stöd och den stimulans som de har rätt att förvänta sig då de börjar skolan? Barn och ungdomar som har exceptionell

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

Muffinsmysteriet. Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering.

Muffinsmysteriet. Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering. Best. nr: 31230ra 1 Räkna med oss Muffinsmysteriet Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering. Klass 3a ska lära Augustin att baka

Läs mer

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden 1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden

Läs mer

För årskurs 1 50 poäng IDH

För årskurs 1 50 poäng IDH 2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Analys av användargränssnitt

Analys av användargränssnitt Avd. för Certec Analys av användargränssnitt Uttagsautomat Av: Sofia Henstrand Björn Johansson Bettina K Inledning Syftet med denna uppgift är att lära sig att identifiera olika egenskaper hos ett användargränssnitt.

Läs mer

Jag känner mig trygg på min skola

Jag känner mig trygg på min skola % 1 9 5 4 3 2 1 Jag känner mig trygg på min skola Det råder en positiv och god sammanhållning i min skola. 1 9 % 5 4 3 2 1 Utv. samtalet med min mentor/handl. känns meningsfullt 1 9 % 5 4 3 2 1 % 9 5 4

Läs mer

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör 1 Swedish Translation LYRICUS DISCOURSES 1 Experiencing the Wholeness Navigator LYRICUS SAMTAL NR. 1 Att uppleva Helhetens Navigatör James, skaparen av WingMakers material, har översatt dessa samtal till

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-24

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-24 Bedömning för lärande 2012-10-24 Truth Tiles + = _ = x = Kan ni hitta fler än en lösning? Hur många lösningar finns det och hur vet ni när ni har hittat alla? Kul Matematik Number Tiles + Kan ni hitta

Läs mer

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014 Utvärdering APL frågor till handledare VT2014 Jag har gått den nya handledarutbildningen A. Ja 39 78 B. Nej 11 22 Total 50 100 98% (50/51) Jag har endast gått den gamla handledarutbildningen A. Ja 6 20,7

Läs mer

Del 3 Handlingskompetanse

Del 3 Handlingskompetanse Del 3 Handlingskompetanse - 2 - Höja medvetenheten och utvärdera sin egen handlingsförmåga Din handlingsförmåga visar totalsumman av dina färdigheter som: social kompetens metodkompetens inlärningskompetens

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Efter fem tsunamier av motstånd

Efter fem tsunamier av motstånd Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi). FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Lärarens roll i barnens matematiklärande Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Anna Kärre Förskollärare på Lännersta förskola Föreläsare

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

Årgang 10. Nr. 4/07. Canis vi förändrar hundvärlden! www.canis.se

Årgang 10. Nr. 4/07. Canis vi förändrar hundvärlden! www.canis.se E n k u n s k a p s t i d n i n g f ö r a k t i v a h u n d ä g a r e Nr. 4/07 Årgang 10 Canis vi förändrar hundvärlden! www.canis.se SVINAKTIGA VÄRSTINGAR VS. EXEMPLARISKA TUFFINGAR Text: Morten Egtvedt

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning

Läs mer

Skolledningens sida februari 2016

Skolledningens sida februari 2016 1 Skolledningens sida februari 2016 I och med skolans årliga julgransplundring, så dansade vi ut julen i januari. Det var precis lika festligt och trevligt som tidigare år. Under denna termin har klasserna

Läs mer

Måttbandet nr 146 mars 2007

Måttbandet nr 146 mars 2007 Måttbandet nr 146 mars 2007 Enkät till elever i särskolan våren 2007 Sammanställning av elevernas svar. Gunilla Carlson Planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Kattens Janssons månadsbrev

Kattens Janssons månadsbrev Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig

Läs mer

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31 KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och

Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och Monstret Av Amanda Kapitel 1 - Hörde du ljudet? sa Laura. - Vad för ljud? Alla pratar ju sa Minna. - Ljudet från golvet, sa Laura. Arga Agneta blängde på Laura och Minna. Det hade gått ett rykte om att

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

FIRST LEGO League. Stockholm 7-9 2012

FIRST LEGO League. Stockholm 7-9 2012 FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget Szhwampzch Vi kommer fra Enköping Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 14 gutter. Vi representerer Korsängsskolan

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Norrlands Trä Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 0 jenter og 25 gutter. Vi representerer Murbergsskolan

Läs mer

Att fortsätta formas

Att fortsätta formas Att fortsätta formas Av: Johannes Djerf Tre äldre damer brukade träffas varje torsdag för att läsa Bibeln tillsammans. En torsdags eftermiddag hade det blivit dags att läsa ur Malaki i gamla testamentet.

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan. 1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Ett övningssystem för att nå automatik

Ett övningssystem för att nå automatik Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22 Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21

Läs mer