Föreningen Forskarbyn Ölsdalen inbjuder i samarbete med Samarbetsdynamik AB och Degerfors kommun till konferensen

Transkript

1 INBJUDAN Föreningen Forskarbyn Ölsdalen inbjuder i samarbete med Samarbetsdynamik AB och Degerfors kommun till konferensen Samarbetsdynamik Open 2009 Den augusti Seminarierna hålls som vanligt i Degerfors Folkets Hus vid Medborgarplatsen Tema: Exempel på försök att bryta diskursens makt Fjolårets konferens belyste genom en rad exempel från olika sektorer i arbetslivet hur orden vi lärt oss att använda för att beskriva vår verksamhet, våra erfarenheter och våra ambitioner fångar oss i så som det varit och nästan omöjliggör för nya idéer att få fäste. Vi kallade det för diskursens makt. Denna tröghet har samma funktion hos sociala system som immunförsvaret har i vårt biologiska system. Det som är främmande och nytt stöts bort. Även när det nya är just det som behövs för överlevnad. I år kommer vi att utgå från exempel på hur man i olika verksamheter och sammanhang försöker bryta diskursens makt för att komma vidare. Ett urval av de projekt som under året diskuterats i Föreningen Forskarbyn ligger till grund för programmet. I Forskarbyns aktiviteter möts praktiker med erfarenheter av vad som fungerar och inte fungerar när det gäller organisationens mänskliga sida. Där träffar man också ett brett utbud av teoretisk kunskap. Teorierna ger ord och relief åt gjorda reflektioner och skapar trovärdighet i att framgången inte bara var slumpens verk. Exemplen demonstrerar begränsningen i det rådande språkbruket och syftar till att ge oss allt rimligare alternativ att uttrycka och få förståelse för det man vet. Forskarbyn Ölsdalen Ölsdalen 134, Degerfors, telefon info@samarbetsdynamik.se

2 Information om det praktiska i anslutning till konferensen: hur man anmäler sig, hur man kan ordna logi, hur man tar sig till Degerfors, vad det kostar att delta osv. hittar du på sista sidan. Arbetsformen De olika arbetspassen följer alla samma enkla form. En person som arbetar med respektive projekt gör en översiktlig beskrivning av arbetet så långt det då kommit i slutet av sommaren och av de frågor som just då är aktuella att ta ställning till. Därefter följer ett öppet samtal kring de aspekter som deltagarna vill kommentera, precisera eller hjälpa till att belysa bättre och ur allt flera perspektiv. Varje exempel som presenteras kommer också att inför konferensen beskrivas i en text. Dessa texter kommer att finnas på Forskarbyns hemsida senast den 1 augusti, så att den deltagare som vill kan förbereda sin medverkan i diskussionen. Varje konferens skapar förstås sin egen gruppdynamik det vill säga att inlägg i samtal kommer att referera till tidigare samtal och inlägg i tidigare arbetspass under veckan osv. men det är en ambition bakom upplägget att det skall gå att ansluta till enstaka arbetspass, avvika en stund för att man måste men ändå delta i diskussionen igen under ett senare pass. 2

3 Program den augusti Samling: tisdagen den 18 augusti Hej och välkommen Årets konferens Samarbetsdynamik Open 2009 öppnas Robert Mörk, kommunstyrelsens ordförande Degerfors kommun, Bengt-Åke Wennberg Samarbetsdynamik AB och Monica Hane Föreningen Forskarbyn hälsar välkommen och introducerar årets teman. Så som det pratas om oss och till oss påverkar oss och vår självbild vare sig vi vill eller ej. Utbildningar med uttalat syfte att ge deltagarna självförtroende, inspirera, motivera, aktivera osv. bygger på antaganden om en person utan självförtroende, utan eget engagemang och som måste tas om hand. Är det så man vill se sig? Är det kanske då som man gör motstånd mot förändringar? Så som vi tror att problemen uppstår och hur folk är avgör vilka lösningar som blir möjliga att se och uppfatta som rimliga. När saker efter hand förändras blir lösningar som fungerade bra förr plötsligt helt verkningslösa. Men vi fortsätter ändå med mer av det samma eftersom det är det enda sätt som vi kan tala med varandra om problemet och de enda lösningar vi kan se eftersom det är så som vi fortfarande formulerar problemet. Därför arbetar vi hårt i Forskarbyn för att hitta andra och allt mer relevanta sätt att samtala om till exempel: arbetsmiljöers brister och realistiska hälsofrämjande interventioner skillnader mellan olika gruppers yrkesmässiga fokus utbildningar som påverkar riskfyllda felhandlingar aktörernas samverkan i komplexa tillverkningsprocesser innebörden i uttryck som det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet Detta är hörnstenarna i årets konferens. Tankarna som lett oss fram till årets tema finns i Bengt-Åke Wennbergs text Diskursens makt. Den kan redan nu laddas ner på 3

4 Pass 1: tisdagen den 18 augusti och jag vill inte va tyst När man förstår att det finns alternativa sätt att resonera om olika förhållanden kan man välja att stödja eller utmana ett resonemang, eller i varje fall att själv sluta säga vissa saker. Att bara få syn på det rådande alternativets konsekvenser kan emellertid leda både till förtvivlan och handlingsförlamning; Jag vill inte stödja detta resonemang, men vad kan jag då säga? Att hitta andra sätt att resonera om kända fenomen och situationer blir då en nödvändighet för att inte hamna i en än värre situation, där vi känner oss instängda utan en känsla av att kunna finna en rimlig väg ut. På konferensen 2008 berättade Lisbeth om vilka konsekvenser den rådande diskursen inom psykosocial arbetsmiljö får för stora delar av arbetslivet. Denna gång ämnar Lisbeth demonstrera hur man kan bryta den dominerande diskursen genom att analysera vardagliga situationer från två olika perspektiv; den dominerande, traditionella diskursen och utifrån ett alternativt synsätt. Analysen görs med utgångspunkt från vilka konsekvenser de olika synsätten får för oss som individer, våra organisationer och vårt samhälle. Håller ni med om analyserna? Vilka krav tycker ni blir rimliga att ställa i olika situationer? Detta är exempel på frågor som Lisbeth i år vill diskutera med deltagarna. Inledare: Lisbeth Rydén, MSc, Management Research Program och Managing People Knowledge and Change, båda mastersprogrammen vid Ekonomihögskolan i Lund, och formell partner till Samarbetsdynamik AB. 4

5 Pass 2: tisdagen den 18 augusti Hva handler egentlig Health Promotion om? Health promotion har de senere årene fått et stort gjennomslag - også som en ny strategi for å ivareta helse i arbeidslivet. Den tradisjonelle tenkningen om at helse bevares gjennom å redusere årsakene til uhelse (patogenese) er blitt gammel og treg, sies det. I stedet har vi fått den forførende ideen om at helse oppnås gjennom å styrke de faktorene som positivt bidrar til helse (salutogenese). Selv om teoretikerne bak Health Promotion (Aron Antonovsky, Anders Hansson m.fl.) er opptatt av at helhetlig helsearbeid må bygge på begge strategier, altså både patogenese og salutogenese, avspeiles dette ikke i praktikeres forståelse av Health-promotion. Salutogenesen har slått ned som en vekkelse, som det nye svaret, innen den voksende menigheten av helsefremmere; de som har forstått dette nye, det saliggjørende, det nærmest mystiske. Innen denne menigheten drives dette frem av sentrale karismatiske lederskikkelser som med sterk overbevisning forkynner budskapet om at vi selv er i stand til å skape vår egen helse. Fra et kritisk perspektiv ser det ut til å være høyst nødvendig å korrigere den kursen som HP har tatt. For det første er det viktig å huske på at Health Promotion ikke skal erstatte den problemløsende tilnærmingen til arbetslivets utfordringer. Kunnskapen om sykdommens årsaker er på ingen måte utdatert og helsebevarende strategier må ta menneskers problemer, frustrasjoner, fortvilelse på alvor og aktivt søke erfaringer og historier som forteller om dette. Fornektelse av dette kan være en ytterligere krenkning av mennesker som allerede er krenket. I forlengelse av dette er det andre viktige poenget at den salutogene ideen ikke må bygge ukritisk på positiv psykologi. Selv om kunnskapen om hvordan endring av tankemønstre er viktig, betyr det ikke at dette definerer Health Promotion. Det som må løftes frem sterkere, hvis Health Promotion skal være relevant for dagens arbeidsliv, er myndiggjøring av medarbeidere, såkalt empowerment. Dette handler om å gi medarbeidere økt innflytelse på de strukturelle faktorene som har en påvirkning på deres helse. Empowerment, forstått slik, er mer som en motsetning til kravet om positiv tenkning. Bemyndigede medarbeidere kan i kraft av å identifisere kollektive utfordringer, rette sterkere krav til sine omgivelser (ikke seg selv) på hva som må gjøres for å skape helsefremmende arbeidsplasser. Ole Jacob vil bruke erfaringer fra eget arbeid som PhD-kandiat og følgeforsker ved Senter for helsefremmende arbeid i nærmiljøet HENÆR-senterer, ved Høyskolen i Vestfold - for å exemplifiere og reflektere rundt disse spørsmålene. Hva er egentlig Health promotion i arbeidslivet: erstatning eller supplement til vår tradisjonelle forståelse av helse? Handler det egentlig om positiv tenkning? Inledare: Ole Jacob Thomassen, Høgskolen i Vestfold, doktorand vid Universitetet i Bergen, har som ett led i sin doktorsavhandling gjort en kritisk analys av hälsofrämjande aktiviteter och funderat över alternativen. 5

6 Pass 3: onsdagen den 19 augusti En liten yrkesgrupp som ändå märks I den vård och omsorg som nu utvecklas förväntas alla yrkesgrupper att marknadsföra sig. De som inte kan bevisa att de gör större nytta än andra och billigare personalkategorier kommer att förlora mark. Det biomedicinska paradigmet har fortfarande en stark ställning och präglar därför både etablerade kvalitetskriterier och synen på evidens. Den typ av interventioner som kännetecknar arbetsterapi, sjukgymnastik, samtalsbaserade psykoterapier osv. har en helt annan teoretisk utgångspunkt och dess effekter och nytta kan därför inte studeras och beräknas på samma sätt som mediciner kan studeras. Relevansen och värdet av att erbjuda den typen av insatser måste i stället kunna ses med egna ögon av den som har att ta ställning till de ekonomiska prioriteringarna. Detta är den vetenskapliga och pedagogiska utmaningen för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). FSA har i många år genomfört en rad olika projekt på temat vägen mot det goda arbetet. En röd tråd genom alla dessa projekt har varit arbetsterapeuternas frustration över att varken vården eller omsorgen, så som den idag drivs och utvecklas, tillräckligt väl tar vara på den potential som arbetsterapeuter ser genom sitt sätt att arbeta. Frustrationen innebär en arbetsmiljörisk men frustration utgör också en information om att det slösas med resurser. Genom att förstå det arbetsterapeutiska arbetssättet på djupet så skulle många troligen kunna se helt nya vägar för en produktiv verksamhetsutveckling. Men då måste man komma till tals. De senaste årens projekt har därför fokuserat på det interdisciplinära samarbetets svårigheter och på hur andra yrkesgrupper skulle kunna förstå poängerna med arbetsterapeuternas insatser bättre inte bara veta bättre vad en arbetsterapeut gör och inte gör. Under våren 2009 har Samarbetsdynamik AB och fd ordföranden i Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Inga-Britt Lindström genomfört en serie fokusgruppssamtal både med medlemmar i FSA och med medlemmar i Kommunal för att pröva gensvaret på och potentialen i ett annorlunda sätt att beskriva sina interventioner. Frågan till deltagarna blir vilka konsekvenser som de menar att utfallet av dessa samtal borde få för verksamhetsutvecklingen inom vård och omsorg och för en konstruktiv facklig strategi. Inledare: Inga-Britt Lindström, förbundsordförande i Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) under de senaste 30 åren, sedan januari 2009 seniorrådgivare vid FSA och med många aktuella internationella uppdrag för World Federation of Occupational Therapist (WFOT). 6

7 Pass 4: onsdagen den 19 augusti Är det mänskligt att fela medvetet? Lysekils Trafikskola har sedan många år drivit ett eget omfattande kvalitetssäkringsarbete. De har i flera projekt medverkat i Vägverkets utvecklingsarbete kring förarutbildning och kring former för förarprövningar. Vägverket har nyligen introducerat en ny kursplan som bland annat syftar till att minska olyckorna i trafiken. Sedan lång tid tillbaka är alla i branschen överens om att olyckor i princip är en konsekvens av människors handlingar. Vi ser oss inte för, vi tolkar fel eller vi saknar handlingsalternativ. Till dessa tre klassiska orsaker till trafikolyckor har nu en forskare vid Väg och Trafikinstitutet i sin doktorsavhandling lyft upp en fjärde faktor, nämligen medvetna fel som en egen och viktig orsak till olyckor. Trafiklärare har under våren 2009 diskuterat innebörden av detta för den praktiska verksamheten och hur man ser kopplingen till den handledning som en trafiklärare erbjuder, till Vägverkets kursplan för körkortsutbildning och till Vägverkets förfarande för examination. Frågan är emellertid aktuell också i en mängd andra utbildningar som vill förmedla kunskaper och erfarenheter som avses medföra ökad säkerhet. Vilka erfarenheter från medvetna fel i trafiken kan man direkt överföra till andra situationer och andra sektorer i samhället? Inledare: Fredrik Lundqvist, Lysekils Trafikskola. Fredrik är trafiklärare, ägare av företaget Lysekils Trafikskola med 10-talet anställda och utbildad psykoterapeut med psykodynamisk inriktning. 7

8 Årsmöte: onsdagen den 19 augusti Årsmöte i Föreningen Forskarbyn Ölsdalen Därefter gemensam kvällsmacka för alla som vill på lämpligt ställe med hänsyn tagen till väder och vind. Pass 5: torsdagen den 20 augusti Operatörer som medverkar aktivt och kompetent eller ett framtida arbetsliv bemannat med robotar. Vid SSAB Tunnplåt AB i Borlänge har man sedan 2001 drivit ett projekt med syfte att åstadkomma en allt mera aktiv medverkan i det förebyggande underhållet av samtliga operatörer i produktionen. Hittills har projektet inte handlat om ingrepp i själva produktionsprocessen utan har enbart handlat om att öka tillgängligheten på maskinerna och förebygga oplanerade stopp. Jan Andersson och Katarina Ohlander berättade redan vid förra årets konferens om framväxten av sitt så kallade TPU-projekt. Effekterna på arbetstrivsel, ergonomi och lönsamhet är väl dokumenterade. Mycket få arbetsorganisatoriska projekt inom svensk industri har överlevt så länge som TPU. Få andra är lika väl dokumenterade och utvärderade. Nu handlar det om att gå vidare i utvecklingen med erfarenheterna från TPU-arbetet i bagaget. Under våren 2009 genomförs en kompletterande utvärdering av TPU-arbetet i samarbete mellan SSAB i Borlänge, Jernkontoret, Samarbetsdynamik AB och Vinnova. Syftet är att uppmärksamma hur de berörda operatörerna inom SSAB i Borlänge nu ser på medarbetarmedverkan och hur de som deltagit i projektet menar att den vuxit fram. Deras berättelser kan sedan jämföras med etablerade mainstream-sanningar om hur en verksamhetsutveckling av den här typen bör genomföras. Vilka likheter och vilka skillnader kan vi då notera? Tre fokusgrupper bidrar med sina erfarenheter. Berättelserna finns dokumenterade i sin helhet i slutrapporten. I rapporten finns också beskrivet på vilka punkter utvärderarna menar att fokusgruppernas berättelser skiljer sig från mainstream. Frågan på konferensen blir vilka andra viktiga skillnader som man också skulle kunna lyfta fram och varför? Inledare: Bengt-Åke Wennberg, civilingenjör och organisationskonsult, som just nu arbetar med boken Organisatoriska utgångspunkter för ett produktivt samarbete. 8

9 Pass 6: torsdagen den 20 augusti Lokal ekonomi Vad innebär ekonomiskt mest fördelaktigt? Degerfors kommun har i sina styrdokument en synnerligen framsynt formulering en strategi som står pall för den globala ekonomins nyckfullhet. Under våren 2009 har ett projekt startats för att utforska närmare vad som då krävs konkret och i praktiken för att kommunen också skall utvecklas i den riktningen. Det riktigt långsiktiga syftet med arbetet är att varje politiker, varje medborgare och varje tjänsteman skall kunna granska varje beslut och varje aktivitet i relation också till den strategiska ambitionen att stå pall. Detta skall gälla de stora och övergripande besluten i de politiska församlingarna såväl som alla de små vardagliga rutinärendena. Begreppet lokal ekonomi utvecklades ursprungligen av professor Bengt Johannisson vid Universitetet i Växjö och är en central del i alla de aktiviteter som inryms under termen Landsbygdsutveckling. En utvecklingsgren har fokuserat på betydelsen och stimulansen av så kallade samhällsentreprenörer. En annan gren har fokuserat på behovet av att lokalt skapa det för vissa verksamheter nödvändiga riskkapitalet. Personer som har sparade pengar uppmanas att satsa dessa i specifika lokala projekt och företag i stället för i anonyma nationella eller globala fonder. En tredje gren handlar om att pröva i vad mån de kommunala pengarna skulle kunna användas annorlunda så att de skapar större välstånd och räcker till mer kommunal service. Under våren 2009 kommer Forskarbyn Ölsdalen och intresserade personer inom Degerfors kommun att genomföra ett pilotprojekt. Ett första steg är att sammanställa den forskning som belyser vad människor i dagens samhälle upplever som välstånd och god kommunal service. En förutsebar ekonomisk situation tycks till exempel vara en sådan aspekt. Pålitligheten upplevs alltså viktigare än nivån när man väl passerat svältgränsen. Lagen om offentlig upphandling (LOU) regerar alla kommunens större inköp. I ett andra led i pilotprojektet skall vi därför pröva hur dessa välståndsaspekter skulle kunna inkluderas i kommunens upphandlingsunderlag och på så sätt vidga begreppet ekonomiskt föredelaktigaste anbud till att handla om mer än bara lägsta pris. Lägsta pris kan ju bli ganska dyrt om man inte tar hänsyn till klimatpåverkan, förlust av arbetstillfällen på orten osv. Exemplen på upphandlingar skall väljas så att de är realistiska, men skall ändå göras fiktiva, för att i första hand pröva möjligheten att i den typen av lokala sammanhang ändra diskursens makt. I ett tredje steg återstår att pröva i vad mån de vidare formulerade upphandlingsunderlagen kan anses förenliga med EUs regelverk eller om de uppfattas som alltför protektionistiska. Frågan till deltagarna på konferensen kommer att handla om vilka oönskade effekter de ser av detta vidare sätt att se på vad som är ekonomiskt fördelaktigt. Inledare: Sören Hedberg, näringslivschef i Degerfors kommun 9

10 Pass 7: fredagen den 21 augusti flexibelt slut Eftersnack Humanistiska utvecklingsprojekt som vi vill ha dom och som vi vill göra dom i forskarbyn Inspel av Bengt-Åke Wennberg och därefter samtal om våra gemensamma erfarenheter av humanistiska utvecklingsprojekt och om annat av intresse för föreningen och dess intressenter. Exempelvis har Monica Hane flaggat för, att om det finns utrymme, vilja prata om behovet av en syn på vetenskaplighet som inte blir yrkeskunnandets och den beprövade erfarenhetens fiende ett tema hon funderar mycket på. Hon tänker att en uppgift för vetenskapen är att uppmärksamma världen på sådant man tidigare förbisett eller i varje fall kunnat låta bli att bry sig om. Det vetenskapliga hantverket går då ut på att visa detta tidigare förbisedda på ett sätt som inte kan ifrågasättas som ingen kan säga emot eller ogiltigförklara. När detta något inte längre kan förbises ändrar sig diskursen. Och nya alternativ för vad som då är klokt och förståndigt handlande i den unika situationen måste övervägas alternativ som är förenliga med det som man då inte längre kan förbise. De flesta frågor som ställs i arbetslivet idag berör interaktiva fenomen. Interaktiva fenomen är sådana fenomen som uppstår därför att berörda människor gör det de gör som gensvar på det någon annan just gjort eller sagt. Detta faktum får dramatiska konsekvenser för vad som blir god design och relevant metod i dagens arbetsvetenskapliga studier. Ändå är tanken på det klassiska experimentet med slumpmässiga representativa urval och stabila samband mellan insats och utfall så förhärskande. Trots att vi vet att det i de flesta aktuella sammanhang inte längre är tillämpbart. Men varför har alternativen så svårt att få genomslag lika svårt bland forskare som bland praktiker? I detta pass finns plats för flera inlägg och diskussioner. Anmäl om du vill bidra med ett förberett inlägg under Pass 7, när du anmäler dig till konferensen. Varmt välkommen! 10

11 Praktikaliteter Resa Degerfors ligger ganska mitt emellan Oslo och Stockholm och utefter stambanan. Det innebär att det går bra att ta sig hit med tåg. Även tåg av typ X2000 stannar vid Degerfors Station. Från stationen är det cirka 2 km till Medborgarplatsen och Folkets Hus. Det går att åka lokalbuss med Länstrafiken. Man kan förstås också komma hit med buss. Swebus och andra bussbolag kör E18 och stannar i grannkommunen Karlskoga vid Busstationen. Där byter man till Länstrafiken nr 502 mot Degerfors. Cirka 1 mil. Från Stockholm är det 25 mil och det är ungefär lika långt från Göteborg. Från Stockholm tar man E18 som är motorväg stora delar av vägen ända till Karlskoga. Från Göteborg blir det E20. Närmaste vägen går sedan över Gullspång och Rudskoga. Bredaste vägen över Gullspång, Bäckhammar och Björneborg. Från Östergötland kommer man via Askersund och Laxå. Kommer man Riksväg 50 norr ifrån brukar vi välja Lindesberg, Örebro och E18 mot Karlskoga snarare än den krokiga vägen över Hällefors och Grythyttan eller den lika krokiga över Nora och Gyttorp. Logi Var och en ordnar sitt eget boende efter tycke, smak och finanser. Boka direkt det är mycket på gång i Degerfors den aktuella tiden. Stålverket bygger ut och många entreprenörer konkurrerar med oss om sängplatserna. Man kan bo på: Bruksmässen Hotell telefon e-post: bruksmassen@amica.se Bruksbo Stationsvägen 16 A möblerade lägenheter med vandrarhemsstandard, telefon ; mobil Monikas Bed and Breakfast Storgatan 31 telefon Dessutom finns campingplats med stugor i olika storlekar och standard. En mil öster ut från Degerfors finns både Svartå Herrgård och Svartå vandrarhem. Och i Karlskoga 1 mil norr ut och med ganska täta bussförbindelser finns gott om hotell och pensionat. 11

12 Anmälan och deltagaravgift Föreningen Forskarbyn Ölsdalen är en ideell förening med syfte att på olika sätt stödja personer som sysslar med det vi kallar praktikerstyrd forskning. Föreningen har ett 40-tal medlemmar och verksamheten finansieras genom medlemsavgifter och donationer. Inga funktionärer har arvode och de personer som gör inspelen till respektive pass under konferensen gör det på grund av eget engagemang i den fråga som diskuteras och utan ersättning. Anmälan om deltagande skickas enklast via e-post till lisbeth.ryden@samarbetsdynamik.se eller via telefon eller mobil Ange namn, adress, telefon och e-postadress samt vilka pass du tänker delta i. För att täcka konferensens lokalkostnader, frukt, kaffe och dokumentation fakturerar vi varje deltagare 200:- per pass. Deltar man i hela konferensens så betalar man 1000:-. Fakturorna kommer att skickas ut till alla anmälda runt den 5e augusti. 12