SLUTGILTIGT PROGRAM SAMARBETSDYNAMIK OPEN 2010 den augusti i Degerfors

Transkript

1 SLUTGILTIGT PROGRAM SAMARBETSDYNAMIK OPEN 2010 den10 13augustiiDegerfors ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

2 Sid1 Program Kompletterat den 29 juli 2010 LOKAL: Folkets Hus i Degerfors, Medborgargatan 11, C-salen Tisdagen den 10 augusti Välkommen hit! Hur är det tänkt? Röda tråden? Lunch Handlar det om medierna vi använder? Årsmöte i Föreningen Forskarbyn Onsdagen den 11 augusti Trots allt vi vet om gifter i maten och vad som är klimatsmart Handlar det om upplägg och utbildningsformer? Paus Handlar det om hur vi gestaltar vad vi vet? Lunch Forts) Handlar det om hur vi gestaltar vad vi vet? Öppet Hus i Forskarbyn Ölsdalen Torsdagen den 12 augusti Handlar det om utvecklingsarbetets arbetsformer? Degerfors kommun bjuder på lunch på Restaurang Degernäs Handlar det om olämpliga grundantaganden? Forskarbyn och Näringslivsavdelningen bjuder in konferensdeltagare och Svartåbor till en diskussion av en gemensam ansökan om finansiering av ett action research projekt om glesbygdens attraktorer. Förstudien finns att ladda ner på Fredagen den 13 augusti Handlar det om forskningens kvalitet? ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

3 Tisdag10augusti sid2 Hur är det tänkt? Aktiviteter och kontakter med medlemmar under året har resulterat i ett antal spår, som nu bildar stommen i årets program. Temat är en direkt fortsättning på föreningens tidigare konferenser, där vi på olika sätt behandlat språkets makt över handlandet. I år formulerar vi en fråga som många av föreningens medlemmar både möter och ställer sig varför sprider sig kunskap inom vårt fält så långsamt? Den kunskap som finns och produceras på vårt fält förefaller vara svår att omsätta i praktiken. Det handlar både om behovet av utveckling av arbetslivet och om problem i samhället i stort. Det handlar såväl om den kunskap som forskare bidrar med som om erfarenheterna från alla de goda exempel från praktiken som presenteras. Vi är många som funderat över var skon klämmer. Och det är som vanligt säkert på flera ställen samtidigt. Vi konstaterade redan i fjol att det som skiljer våra resonemang från många andras är att vi talar om de fenomen som uppstår genom så kallade interaktiva processer dvs. genom hur människor väljer att handla inom de ramar som finns; genom inspel och gensvar. Under årets konferens skall vi med detta i minnet gemensamt försöka titta närmare på några möjliga hypoteser om varför den kunskap som människor då skulle ha nytta av förefaller vara så svår att sprida. Kan svårigheterna möjligen handla om: Mediet vi använder för att förmedla kunskapen? Utbildningsaktivitetens upplägg? Gestaltandet av det vi vet? Utvecklingsarbetets arbetsformer? Olämpliga förgivettaganden? De akademiska kvalitetskriterierna? Vi utforskar dem en efter en under veckan och försöker sedan dra några slutsatser på fredagen. Vad tänker vi var och en vore värt att fördjupa oss i under det kommande året? Och vad betyder upptäckterna under veckan för Föreningen Forskarbyns framtid? ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

4 Tisdag10augusti Sid3 Är det medierna vi använder? Robert Ferm, Dynazon Press, Västerås, har länge arbetat med projekt som syftat till att förbättra den digitala arbetsmiljön på olika arbetsplatser. Robert tycker att de nödvändiga och klart möjliga förbättringarna trots allt går för långsamt. Därför har han tagit humorn till hjälp och skrivit boken Den Digitala Vampyren. Öppnar humor våra sinnen och underlättar kunskapsspridningen? Robert har tyvärr fått förhinder men hypotesen kan förhoppningsvis ändå i någon mån belysas genom våra gemensamma erfarenheter. Tindra Anette Broström, Sunne, har valt bloggosfären, som sitt medium. Hon bor i glesbygd, är av och till arbetslös, saknar traditionell politisk plattform men har genom de sociala medierna tagit sig en plats i samhället både genom att delta i den nationella debatten och fungera som grävande researcher och folkbildare. Hennes arbete beskrivs i en aktuell bok av journalisten Paul Ronge och tillsammans med andra berömda bloggare som Carl Bildt, Fredrik Federely oa. Hur sprider man seriös kunskap i bloggosfären? Siv Östman, Goodproc Örebro, är antagen i Inkuberas Business Start. Hon utvecklar genom dom en metod baserad på vårt behov av visuella beskrivningar för att kunna ta till oss och förstå det abstrakta fenomen som verksamhetsutveckling är. Hon jobbar nu för att omsätta sina bilder till praktiskt användbara applikationer/grafer och till digitala verktyg. ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

5 Tisdagenden10augusti Sid4 Årsmöte i Föreningen Forskarbyn Föreningen Forskarbyn är en ideell förening. Den finansieras genom medlemsavgifter och har uppstått från medlemmarnas önskan om att i sitt arbete bättre kunna förstå de av arbetslivets nya frågor som inte är tillräckligt väl belysta i den vetenskapliga litteraturen. I medlemmarnas yrkesverksamhet aktualiseras regelmässigt frågor av denna natur. Särskilt irriterande är att det i den offentliga debatten och i den argumentation de möter används föråldrade resonemang och påståenden som man vet strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Det handlar exempelvis om grunderna för en modern ledning nya och annorlunda arbetsmiljörisker relevanta utvärderingar ställningstaganden till olika förändringsförslag kvalitetssäkring av tjänster och interventioner Ett urval av sådana frågor behandlas i olika grupper under året och redovisas på föreningens årliga konferens. Styrelse under har varit: Monica Hane, Bengt-Åke Wennberg, Lisbeth Rydén, Gunilla Hallerstedt och Dan Gullmander. Dagordning, verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning kommer att skickas till deltagarna senast den 5e augusti 2010 samt finnas tillgängliga på hemsidan. ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

6 Onsdagenden11augusti Sid5 Trots allt vi vet om gifter i maten och vad som är klimatsmart? Thomas Ohlsson, Göteborg, har i många år varit chef för SIK institutet för Livsmedel och Bioteknik AB och är fortfarande aktiv inom detta forskningsfält och med många internationella uppdrag. Thomas inleder dagen med en exemplifiering av vilken forskning inom detta fält som förefaller få konsekvenser för våra beteenden och vilken typ av kunskap som ser ut att gå oss människor spårlöst förbi. Och vad är egentligen skillnaden? Är det utbildningsformerna? Gunilla Hallerstedt, Göteborg, har varit lärare vid Psykologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet och är fortfarande lärare och handledare vid universitetets specialistutbildning av psykoterapeuter. Gunilla berättar om de överväganden om den psykologiska kunskapens art och den terapeutiska kompetensens natur, som ligger bakom att utbildningen av psykoterapeuter är utformad och upplagd så som den är. Vilka av dessa principer känner vi igen från andra pedagogiska sammanhang? ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

7 Onsdagden11augusti Sid6 Är det gestaltningen? Christina Schön Olsson, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, blev medicine doktor i januari. Avhandlingen heter Back to oneself. De grundläggande erfarenheterna bakom avhandlingen har vuxit fram under många års sjukgymnastiskt kliniskt arbete med olika typer av patienter. I avhandlingen visar Christina att även patienter med ett långvarit ont i ryggen, som sjukvården gett upp hoppet för, genom hennes typ av insatser återgår till ett tämligen gott och aktivt liv. Kontrollgruppen blir däremot bara allt bittrare över sjukvårdens oförmåga att bota och allt mera oroliga för att de genom oförstånd skall förvärra sitt onda. Trots att det handlar om möjligheten att lösa ett jätte-stort samhällsproblem har det varit svårt att göra effekterna trovärdiga och att få kunnandet accepterat. Därför får kunnandet bakom interventionen inte heller den spridning det förtjänar. Hur kan det komma sig? Patrik Elisson, Försvarsmakten, Halmstad, arbetar med de nya pedagogiska frågor, som uppenbarat sig i takt med att försvarets utbildningar måste vara en relevant förberedelse också för internationella insatser. Det uppdrag som kan bli aktuellt efter en utbildning kan inte längre preciseras; det kan bli var som helst i världen och det kommer att behöva utföras under omständigheter som knappast någon har erfarenheter av. Detta ändrar radikalt på förutsättningarna både för förberedelsen och för vilken support som behövs i samband med uppdraget. Traditionell utbildning är för ineffektiv. Patrik är också tränare och framgångsrik, aktiv utövare av diverse kampsporter. Han känner på många sätt igen sig i Christinas interventioner. Kunnigheten som krävs för att bli duktig i dessa sporter handlar också om att behärska rörelsen snarare än att vara stark. Och han känner definitivt igen svårigheten att lära ut den typen av kunnighet. Både Christina och Patrik hävdar att man själv måste uppleva potentialen i ett annat rörelsemönster i den egna kroppen. Det lönar sig dåligt att försöka berätta om det i ord. Och hur gestaltar man då sitt vetande? ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

8 Torsdagenden12augusti Sid7 Är det förändringsstrategierna? Katarina Olander, Open Design, Borlänge, var en av de drivande krafterna i det projekt om ordning och reda inom SSAB i Borlänge, som beskrivs i Samarbetsdynamiks rapport Myter och realiteter om operatörsmedverkan. Ett annat av hennes spektakulära projekt är clean town där man genom insatser av ca 300 frivilligarbetande ambassadörer får en festivalpublik på personer att hålla rent och snyggt i hela området under hela veckan. Vi är många som har funderat tillsammans med Katarina över vad som är hemligheten. Det verkar handla om att INTE utgå från ett färdigt koncept utan att bygga ett på plats tillsammans med de berörda. Det verkar INTE handla om att ändra attityder eller skapa ett engagemang utan om att ordna möjligheter för de berörda att bli den person som de vill bli. Men vad handlar det då om? Arne Andersson, SMHI i Norrköping, är personalspecialist och anställd inom myndighetens personalavdelning. Han driver ett omfattande projekt med syfte att utveckla den interna dialogen som strategiskt och operativt redskap. Han känner i sitt projekt väl igen sig i Katarinas arbetsformer men ser också skillnader. Är skillnaderna ett utslag av den naturliga variationen i förutsättningar mellan olika arbetssituationer eller finns det viktiga skillnader i de mera grundläggande tankefigurerna? Dan Gullmander, DG Kunskapspartner, har ett förflutet som ledarskapslärare inom Försvarsmakten. Nu arbetar han som konsult och egen företagare. Under hösten genomförde han en studie av erfarenheter av nya samverkansformer i byggsektorn. Studien finns i Samarbetsdynamiks rapport Byggprojekt som samhällsbyggen. Dan har med utgångspunkt i studien fortsatt sina reflektioner kring vilka förutsättningar som förefaller vara nödvändiga för att den typen av nytänkande skall få möjlighet att utvecklas så långt att det också påverkar praxis och minimerar risken för återfall. Bengt-Åke Wennberg, organisationskonsult sedan 60-talet och grundare av Samarbetsdynamik AB, har på nära håll följt alla de förändringsvågor oftast bara mer av samma skrot och korn fast i nya kläder som dragit över det svenska arbetslivet. Han har genom åren löpande sammanfattat sina observationer i mer än 100 rapporter och arbetar nu tillsammans med Kattis, Arne och Dan på ytterligare publikationer med titlar på temat I stället för koncept. Hur kan det komma sig att tanken på framgång genom väl prövade koncept är så oerhört vidhäftande trots att alla samtidigt säger att varje arbetsställe är unikt och att man inte kan härma sig till framgång. Var ligger kruxet? ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

9 Torsdagden12augusti Sid8 Är det olämpliga grundantaganden? Fredrik Lundqvist, trafiklärare, Lysekil, har i alla år förundrats över de i hans värld motsägelsefulla resonemang, som lever sida vid sida när det gäller trafiksäkerhet och körkortsutbildning. Motsägelserna präglar både samhällets aktiviteter och branschens egna åtgärder. En aktuell diskussion, som upprör många, handlar om att kraven på den som skall få samhällets förtroende att inneha körkort är olika i olika delar av landet och troligen beroende på olikheter i bedömningen mellan olika trafikprövare när man kör upp. Det kan sättas många frågetecken kring själva metoden för att kartlägga utfallet och kring de slutsatser om olikheten som görs men mest förbryllande är att vi väljer att lägga så oerhört mycket krut på att åstadkomma exakt likhet så att frågan om relevans i bedömningarna kommer helt i bakgrunden. Vad är det egentligen som skall vara lika för att vara rättvist? Britta Edfast, personalkonsulent och beteendevetare vid kommunstyrelsens förvaltning i Håbo kommun, har länge försökt hitta arbetsmodeller för kommunen att tillfredställande hålla kontroll över medarbetarnas arbetsförhållanden i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ett systematiskt arbetsmiljöarbete. De medarbetarenkäter som hittills används anser Britta har brister och ger inte tillräcklig precision i underlaget för bedömningarna. Lena Bengtsson Malmeblad, är personalchef vid SMHI i Norrköping. Hon har också länge haft ambitioner att i alla fall komplettera medarbetarenkäten med underlag, som både förmår fånga även det moderna arbetslivets psykosociala hälsorisker och i varje fall inte motverkar det strategiska arbetet att utveckla ett SMHI uppbyggt på den samlade medarbetarkraften. Monica Hane, forskarutbildad i psykologi och delägare i Samarbetsdynamik AB, har tillsammans med bl.a. Britta och Lena under våren inventerat de argument som fortfarande framförs mot att försöka överge enkäter som datainsamlingsmetod i dessa sammanhang; argument som ofta vid en närmare analys inte alls håller. Vi vet vad vi har men inte vad vi får hur länge håller det argumentet? ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

10 Fredagenden13augusti Sid9 Är det forskningens kvalitet? Det har börjat talas om socially robust knowledge. Med detta menas kunskap som är anpassad till sin användning och har en kvalitet som gör den tillämpbar i olika sociala situationer. Man talar också om framväxten av en mode 2, dvs en helt annorlunda forskningspraxis som utgår från vad vi numera vet om forskningsmetodik. Svårigheten med att sprida och förmedla kunskap behöver därför inte ha med sättet att göra det på. Det finns mycket som tyder på att det är själva kunskapen det är fel på. Forskningen har helt enkelt inte lyckats få fram sådan kunskap som är användbar för praktiker. Vi sammanfattar seminariet genom att gå igenom vad vi lärt och funderar över om svårigheterna skulle kunna ha överbryggats om kunskapsgenereringen haft en annan kvalitet. Bengt-Åke Wennberg, organisationskonsult sedan 60-talet och grundare av Samarbetsdynamik AB, inleder med reflektioner utifrån sina erfarenheter av den kris som forskningen befinner sig i. Han ställer sig frågan vilken plats som Föreningen Forskarbyn och dess medlemmar kan ta sig i sin ambition att bidra till en konstruktiv omställning av dagens forskningspraxis till något som skapar en mer brukarstyrd och praktiskt användbar kunskapsgenerering. Karin Eklund, Uppsala, är gymnasielärare i engelska, franska och spanska och dessutom utbildad suggestoped. Karin har under flera år arbetat tillsammans med Bengt-Åke kring temat demokratisering av vetenskapen. Båda har inspirerats av den belgiske vetenskapsfilosofen Isabelle Stenger och hennes sju teman, som hon har gett det sammanfattande namnet praktikens ekologi. Samtliga teman handlar om hur de normala tankemönster vi sedan barnsben lärt oss använda utmanas av de nya upptäckter man gjort inom teknik och naturvetenskap och hur vi som förnuftiga och kunskapssökande människor borde bryta dessa vanor och finna andra sätt att resonera för att kunna hantera denna utmaning. Karin har börjat läsa Isabelle Stengers (2003): Cosmopolitiques I o II och vill nu diskutera textens relevans för att förstå många praktikers svårigheter att dra nytta av olika aktuella forskningsresultat för att kunna ta ställning till meningsfullheten i ett mera regelrätt översättningsarbete. ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

11 Sid10 Resa Degerfors ligger ganska mitt emellan Oslo och Stockholm och utefter stambanan. Det innebär att det går bra att ta sig hit med tåg. Även tåg av typ X2000 stannar vid Degerfors station. Från stationen är det cirka 1 km till Medborgarplatsen och Folkets Hus. Det går att åka lokalbuss med Länstrafiken. Man kan förstås också komma hit med buss. Swebus och andra bussbolag kör E18 och stannar i grannkommunen Karlskoga vid busstationen. Där byter man till Länstrafiken nr 502 mot Degerfors. Cirka 1 mil. Bussen stannar precis framför Folkets Hus. Från Stockholm är det 25 mil och det är ungefär lika långt från Göteborg. Från Stockholm tar man E18 som är motorväg stora delar av vägen ända till Karlskoga. Sedan väg 205 mot Degerfors centrum. Från Göteborg blir det E20. Närmaste vägen går sedan över Gullspång och Rudskoga. Bredaste vägen går över Gullspång, Bäckhammar och Björneborg. Från Östergötland kommer man via Askersund och Laxå. Kommer man Riksväg 50 norr ifrån brukar vi välja Lindesberg, Örebro och E18 mot Karlskoga snarare än den krokiga vägen över Hällefors och Grythyttan eller den vackra men lika krokiga vägen över Nora och Gyttorp. ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

12 Sid11 Logi Var och en ordnar sitt eget boende efter tycke, smak och finanser. Boka direkt det är mycket på gång i Degerfors den aktuella tiden. Man kan bo på: Bruksmässen Hotell telefon e-post: bruksmassen@amica.se Bruksbo Stationsvägen 16 A möblerade lägenheter med vandrarhemsstandard, telefon ; mobil Monikas Bed and Breakfast Storgatan 31 telefon Dessutom finns Degernäs Camping med stugor i olika storlekar och standard. telefon En mil öster ut från Degerfors finns både Svartå Herrgård telefon och Svartå vandrarhem En och en halv mil söder ut finns Åtorps vandrarhem Och i Karlskoga 1 mil norr ut och med ganska täta bussförbindelser finns gott om hotell och pensionat och vandrarhem t.ex på Karlskoga Folkhögskola ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel

13 Sid12 Anmälan och deltagaravgift Föreningen Forskarbyn är en ideell förening med syfte att stödja personer som på olika sätt sysslar med det vi kallar brukar- och praktikerstyrd forskning och kunskapsutveckling. Föreningen har ett 40-tal medlemmar och verksamheten finansieras genom medlemsavgifter och donationer. Inga funktionärer har arvode och de personer som gör inspelen till respektive pass under konferensen gör det på grund av eget engagemang i den fråga som diskuteras och utan ersättning. Anmälan om deltagande skickas enklast via e-post till monica.hane@samarbetsdynamik.se eller via telefon eller mobil Ange namn, adress, telefon och e-postadress samt vilka pass du tänker delta i. För att täcka konferensens lokalkostnader, frukt, kaffe och dokumentation, fakturerar vi varje deltagare 250:- per pass. Deltar man i hela konferensens så betalar man 1 000:-. Fakturorna kommer att skickas ut till alla anmälda runt den första augusti. ForskarbynÖlsdalen,Ölsdalen134,69391Degerfors,tel