Innehåll. förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11"

Transkript

1 Innehåll förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11 Ett sjukvårdssystem i förändring 12; Pågående utvecklingar i hälso- och sjukvården 13; Disposition 15; Referenser 18 Agneta Emanuelsson Blanck offentligt och privat i hälso- och sjukvården under 1900-talets första hälft Exemplet hälso- och sjukvård för barn 21 Barnläkarna, BVC och barnsjukvården 24; Mödra- och barnavårdscentralernas införande 26; Vård av barn på sjukhus 28; Barnet i centrum 31; Referenser 32 Mio Fredriksson och Ulrika Winblad den privata vården En ideologisk skiljelinje i svensk politik 35 Vad menas med privat vård? 36; Behovsprincipen och solidarisk finansiering 37; Grundläggande inställning till privat vård 38; Valfrihet, marknadsstyrning och privat vård 39; Marknadskrafternas roll i vården 41; Vinstintresse i vården 42; Stopplag blir startlag frågan om privat vård ställs på sin spets 44; Diskussion 48; Referenser 50 Lars Norén sjukvård En fråga om vårdgaranti eller sjukvårdsförsäkring? 53 Privat och offentligt inom vården 55; Västra Götalandsregionen och vårdgarantin 57; Försäkringsbolagen och sjukvårdsförsäkringen 59; Det privata intressets utformning 63; Relationen mellan olika privata intressen 64; Relationen mellan offentliga och privata intressen 65; Arbetslivets privata ekonomiska intressen i centrum 69; Referenser 72

2 Lars Walter inhyrd omsorg 75 God tillgång på personal 76; Minskad tillgång på personal 78; Sjuksköterskor från bemanningsföretag 79; En stark position 84; Referenser 86 Anders Forssell och Agata Kostrzewa allt eller inget? Risker och möjligheter med offentlig upphandling 87 Brommageriatriken knoppas av och får direktavtal 88; Ekonomiska problem 89; Verksamheten utsätts för offentlig upphandling 91; Två perioder två slags problem 92; Upphandling på offentliga marknader 93; Inträdeshinder för leverantörer på offentliga marknader 96; Finns det alternativ till LOU:s beställarmarknader? 97; Referenser 101 Tina Hedmo skapandet av en gemensam folkhälsopolitik i eu En öppen process i gränslandet mellan offentligt och privat 103 En framväxande europeisk folkhälsopolitik 106; EU:s ökade ingripande i folkhälsopolitiken 108; Policyskapande genom en gränsöverskridande samverkan 110; Enabling good health for all : en EU-strategi för ökad välfärd och konkurrenskraft inom EU 111; Policyskapande genom en öppen konsultationsprocess 113; Diskussion: En gränslös organisering för en gränslös EU-politik 114; Referenser 117 Maria Blomgren och Eva Sundén fallet capio Från löntagarfonder till europeiskt vårdföretag 121 Från löntagarfonder till riskkapital 123; Att verka och växa i en politisk miljö i Europa 124; Att bli en betrodd aktör 126; Att industrialisera vården 128; Diskussion 129; Slutsatser: Ideal och konsekvenser 131; Referenser 133 Markus Idvall och Susanne Lundin riskpatienter med ansvar 137 Att välja mellan en marginell och en fullgod donator 137 Det globala risksystemet 141; Risk som möjlighet 144; Patientens eget (an)svar 146; Avslutning 149; Referenser 151

3 Caroline Waks granskare och granskad Öppenhet och slutenhet i yrkesutövningen 155 Privat och offentligt i tillsynsprocessen: professionella identiteter och demokratiskt ansvarsutkrävande 156; Ambulanssjukvård en specialitet i vardande 159; Tillsyn som legitimering på den offentliga arenan 161; Diskussion och slutsatser 167; Referenser 169 Petra Adolfsson när lagar inte finns Om framväxten av ett frivilligt miljöklassificeringssystem för läkemedel 171 Bakgrund intresset för läkemedelsmiljöpåverkan växer fram 173; Ett miljöklassificeringssystem blir till 175; Diskussion 180; Referenser 185 Kajsa Lindberg läkares balansgång Om möten mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin 187 Möten med många dimensioner 188; Överenskommelse om samverkansformer 191; Förändringar i relationen mellan hälso-och sjukvården och industrin 193; Diskussion 197; Referenser 199 Kajsa Lindberg och Maria Blomgren mot en fragmenterad vård 201 Gränsskapande och gränsöverskridande processer 202; Offentliga och privata intressen 206; Fragmentering av vården 207; Fortsatt forskning 209; Referenser 209 författarpresentationer 211

4 KAPITEL I Mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården Maria Blomgren och Kajsa Lindberg Allt fler svenskar tror att de måste betala extra för att få en bättre vård i framtiden. Oavsett partifärg tror sju av tio svenskar att de redan inom tio år måste bekosta tjänster ur egen ficka. (Svenska Dagbladet, ) Hälso- och sjukvården är ett område som berör såväl medborgare, professionella som politiker. Det är också ett område som är under ständig debatt och omvandling. Ovanstående citat åskådliggör en aktuell diskussion där vissa hävdar att den offentliga finansieringen av vården inte kommer att räcka till utan att vi i framtiden kommer att se ett större inslag av privata sjukvårdsförsäkringar. Detta är bara en av flera aktuella utvecklingar som kan kopplas till bokens tema: Mellan offentligt och privat. Uppdelningen mellan privat och offentligt är en av historiens fundamentala dikotomier (Weintraub, 1997) och kan användas för att kategorisera och analysera många aspekter av socialt liv. I hälso- och sjukvården kom uppdelningen att bli särskilt påtaglig i samband med införandet av 1990-talets så kallade marknadsreformer (eller New Public Management). Men temat offentligt och privat i vården är idag mer aktuellt än någonsin och kan enkelt kopplas till en rad frågor som ägande och organisationsformer, styrning, ansvar samt öppenhet och insyn i vårdens resultat och de professionellas arbete. Konkreta frågor som ständigt återkommer i den mediala debatten om hälso- och sjukvårdens organisering och styrning är de som rör var gränsen egentligen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer få äga 11

5 akutsjukhus? Hur långt räcker den offentliga finansieringen av vården? Ska privatpersoner medan de är unga själva ta ansvar för att sörja för sitt äldreboende? Hur mycket offentlighet ska det vara kring vårdens kvalitet och resultat? Hur mycket ansvar har jag som privatperson för min hälsa och mitt leverne och ska det påverka vilken hjälp jag får från samhället när jag blir sjuk? Det här är viktiga och svåra frågor som det inte alltid finns enkla svar på. I den här boken vill vi diskutera offentligt och privat i svensk hälso- och sjukvård och vi vill göra det utifrån olika perspektiv och genom att studera olika aspekter av hälso- och sjukvården. Vi har samlat forskare som representerar skilda ämnen etnologi, folkhälsovetenskap, företagsekonomi, historia och statsvetenskap och de har genomfört empiriska studier som sammantaget täcker ett vitt spektrum av hälso- och sjukvårdens praktik. Några studier fokuserar på mer övergripande samhälleliga utvecklingslinjer medan andra utgör nära studier av sjukvårdens praktiska vardag. Sammantaget ger de oss en fingervisning om generella utvecklingstendenser men visar också på komplexiteten och spänningen i enskilda situationer där frågor som rör offentligt och privat konfronteras mot varandra. Ett sjukvårdssystem i förändring Hälso- och sjukvården betraktas som en av grundpelarna i det svenska välfärdssamhället. Den offentliga sjukvården har i princip haft monopolställning sedan sjukhusreformen (1959) och sjukronorsreformen (1969) (Palier, 2006). Men hälso- och sjukvårdssystemet har de senaste decennierna ifrågasatts och kritiserats. I huvudsak har kritiken gått ut på att sektorn uppfattas som ineffektiv och dåligt anpassad till medborgarnas behov. Tidigare har ambitionen att ha en god tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården uppfyllts genom att tilldela sjukvården mer resurser och låta sektorn expandera (t.ex. Arvidsson & Jönsson, 1997). Fokus har emellertid förskjutits från expansion och utbyggnad till ekonomiska restriktioner, prioriteringar och effektivitetssträvanden (Calltorp m. fl. 1998). Denna utveckling har inte varit exklusiv för Sverige utan har sin motsvarighet i de flesta västländer. De så kallade New Public Management-reformerna (NPM) spreds under 1980-talet och 1990-talet över världen (se t.ex. Hood, 1991; Christensen & Lægreid, 2001; Olson m. fl. 1998). Med hjälp av NPM skulle den offentliga sektorn reformeras genom att introducera den privata sektorns logik och språk i offentliga verksamheter. Reformerna handlade bland annat om att ersätta den hierarkiska byråkratin, som uppfattades som ineffektiv, med marknadslogik som antogs bidra till effektivitet (Power, 1997) 12 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

6 och att ansvar och kontroll skulle decentraliseras. Med NPM-reformerna följde också ett ökat intresse för privata alternativ i hälso- och sjukvården (Palier, 2006), där privat ofta förknippades med högre effektivitet och produktivitet (se Jönsson m. fl. 2004). I efterhand kan konstateras att även om marknadslösningar och marknadsideologin i många avseenden numera har institutionaliserats i offentlig sektor så har de inte helt konkurrerat ut den gamla byråkratiska strukturen (Christensen & Lægreid, 2007). Organisationsstrukturer, styrmodeller och ideal lever således kvar samtidigt som nya tillkommer (se t.ex. Byrkjeflot & Gulbrandsøy, 2008). Sjukvården har dessutom varit fortsatt måltavla för omregleringar, med både staten som enskilt drivande aktör, men även genom så kallad mjuk reglering (Jacobsson & Sahlin-Andersson, 2006; Mörth, 2006) vilken öppnar upp för en mängd olika aktörer både privata och offentliga att utöva inflytande på sjukvårdens styrning och reglering. Inom sjukvården är utvecklingen mot Evidence Based Medicine (EBM) ett sådant exempel där den medicinska professionen tillsammans med både nationella och internationella organisationer samt statliga myndigheter drivit på utvecklingen mot en mer vetenskapligt underbyggd medicinsk praktik (Hult, 2006; Jacobsson & Sahlin-Andersson, 2006). Hälso- och sjukvården utsätts således för många samtidiga förändringstryck där det offentliga blandas med det privata på olika sätt. Privata inslag finns invävda överallt i den offentliga vården och den privatiserade vården genomsyras av offentligt politik. Offentliga och privata aktörer agerar sida vid sida och i olika konstellationer. Men en utveckling, där det offentliga alltmer blandas med det privata, är inte alltid okontroversiell. I bokens tema Mellan offentligt och privat fokuserar vi därför också mellan, vilket kan innebära det som sker i mötet mellan två avgränsade områden som tydliggörs och upprätthålls av mötet, men det kan också betyda ett mellanting, en hybrid. I det följande ska vi diskutera tre utvecklingslinjer som alla representerar olika aspekter av vad som sker mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården och som alla är föremål för debatt. Pågående utvecklingar i hälso- och sjukvården En första sådan utvecklingslinje behandlar ägande och drift i offentlig respektive privat regi i sjukvården. I Sverige tog debatten fart i början av 1990-talet då husläkarreformen öppnade upp för privata läkare att ingå avtal med landsting. Frågan ställdes på sin spets i och med införandet och borttagandet av den s.k. stopplagen som förbjöd utförsäljning av offentliga sjukhus till privata företag. Privata alternativ förs ibland fram som en lösning på sjukvårdens problem, medan sådana alternativ av andra framförs Mellan offentligt och privat 13

7 som ett hot mot målet om en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 Hälso- och sjukvårdslagen). Införandet av privata driftsformer inom hälsooch sjukvården har blivit vanligare: offentliga vårdcentraler läggs ned och patienter hänvisas till privata mottagningar, sjukhus köps upp och äldreomsorg läggs ut på entreprenad. Dessutom slår bemanningsföretag sig in på arbetsmarknaden och medborgare kan teckna privata sjukförsäkringar för att få snabbare tillgång till sjukvård. Debatten handlar emellertid inte bara om det som sker inom Sveriges gränser utan sjukvården har också fått en internationell dimension. Med fri rörlighet inom EU beskrivs svensk sjukvård ibland som en kommande exportindustri (Jönsson m. fl. 2004), vilket innebär att sjukvården kan komma att gå från en lokal eller nationell angelägenhet till en internationell industri med andra ägandeformer än de offentliga. Sammantaget kan man säga att det i den här debatten argumenteras för att utvecklingen går från offentliga verksamheter till fler privata drifts- och finansieringsalternativ. En annan utveckling, som pågår parallellt, handlar om att yrkesutövandet i hälso- och sjukvården i stor utsträckning ska vara evidensbaserat (Hult, 2006; Learmonth & Harding, 2006) och kvalitetssäkrat (Erlingsdottir & Jonnergård, 2006). Aktiviteterna ska granskas, regleras och redovisas både för dem som agerar inom fältet och för allmänheten. Nya mätinstrument, rapporteringsrutiner och uppföljningssystem har tagits fram och används i allt större utsträckning för att öka insynen i vårdens ekonomi och kvalitet (Levay & Waks, 2006). Socialstyrelsen, som är den svenska offentliga tillsynsmyndigheten, är dock inte den enda aktören som granskar och verkar för ökad insyn i hälso- och sjukvården. Andra aktörer som vetenskapliga sammanslutningar och ackrediteringsinstitut ofta internationella propagerar också för standardisering och kontroll genom t.ex. evidensbaserade metoder och medicin. Tanken är att patienter ska kunna göra aktiva val baserade på tillgänglig information om vilken vårdgivare som ger bäst vård, bemötande och tillgänglighet. Men även de som upphandlar vårdverksamheter ska kunna göra jämförelser mellan kvalitet hos olika vårdgivare. I debatten ställs frågor om vad som synliggörs och om det ska vara öppet och offentligt för alla eller för några utvalda. Den här utvecklingen kan beskrivas som att den går åt motsatt håll; yrkesutövandet, som i hög grad betraktats som en inomvetenskaplig angelägenhet och därmed varit mer slutet, ska idag i allt större utsträckning göras offentligt. Detta leder in på ytterligare en utveckling i hälso- och sjukvården som handlar om privata och offentliga intressen där beslutsmakt och befogenheter, men också ansvar och förpliktelser, i högre grad ska flyttas mellan offentlighetens företrädare i form av politiker och professionella grupper 14 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

8 till medborgare. Patienter ska i allt större utsträckning ges möjlighet att välja vård och vårdgivare samtidigt som de ges ett ökat inflytande över den egna behandlingen. Valfrihetsreformen, rätten att välja mellan lämpliga behandlingsalternativ och möjligheten till second opinion är några sådana exempel. Dessutom ställs också krav på att individen ska ta ett större eget ansvar för sin livsstil och sin hälsa, och sätta sig in i och medverka i prioriteringsbeslut och avvägningar av etisk och existentiell karaktär. Det innebär att vissa beslut, men också ansvar, omdefinieras till att i högre grad bli privata frågor för enskilda individer och deras anhöriga. Samtidigt går utvecklingen på andra plan i motsatt riktning. Inom vissa områden som t.ex. förebyggande vård och primärvård, sätts nationella mål och riktlinjer. Krafter inom EU verkar också för att göra folkhälsa till ett gemensamt policyområde, en utveckling som innebär att politiker och tjänstemän på europeisk nivå i ökad grad försöker påverka styrningen och regleringen av vården. Det pågår alltså processer där det sker förskjutningar av fokus mellan å ena sidan offentliga och kollektiva intressen och å andra sidan individuella och privata intressen. Sammantaget kan man alltså konstatera att hälso- och sjukvården i Sverige utvecklas åt olika håll, vilket har betydelse för diskussionen kring offentligt och privat. Så vad är det egentligen som händer i hälso- och sjukvårdens verksamheter när vi pratar om offentligt och privat? I vilken riktning går utvecklingen? Och vad är det som sker i gränslandet mellan offentligt och privat? För att undersöka dessa frågor har vi här samlat ett flertal empiriska beskrivningar av verksamheter som täcker flera dimensioner av hälso- och sjukvården. Studierna är genomförda av forskare med intresse för kvalitativa, nära studier av vad som sker i praktiken. Vårt syfte är att utifrån studierna beskriva och diskutera vad gränslandet mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården kan innebära. På så sätt vill vi ge bidrag till en debatt som ofta präglas av ideologiska och professionella ställningstaganden. Kapitlen i boken visar att det inte går att ge entydiga och generella svar på dessa frågor, utan de visar snarare på den komplexitet som präglar hälso- och sjukvården. Baserat på de olika kapitlen och deras beskrivningar av hur de olika utvecklingarna som pågår i hälso- och sjukvården möts i praktiken, kommer vi slutkapitlet att diskutera flera dimensioner av privat respektive offentligt, samt det som sker i gränslandet. Disposition Bokens följande kapitel speglar den pågående utvecklingen i hälso- och sjukvården på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter. I kapitlet Offentligt och privat i hälso- och sjukvården under 1900-talets första hälft exem- Mellan offentligt och privat 15

9 plet hälso- och sjukvård för barn ger Agneta Emanuelsson-Blanck en inblick i uppbyggnaden av den svenska välfärdsstaten med särskilt fokus på hälsooch sjukvård för barn, och hur detta ledde till en ökad offentlig produktion och finansiering av hälso- och sjukvården. Vid sidan av beskrivningen av den tidiga utvecklingen av barnhälsovården, tjänar kapitlet också som en jämförelsegrund för bokens övriga kapitel som utspelar sig i nutid och tar sin utgångspunkt i den moderna välfärdsstatens förutsättningar. I kapitlet Den privata vården en ideologisk skiljelinje i svensk politik visar Mio Fredriksson och Ulrika Winblad oss hur jämlikhet som varit ett av de vägledande idealen under uppbyggnaden av svensk hälso- och sjukvård kompletteras av ett relativt nytt valfrihetsideal och hur de båda politiska blocken har debatterat och agerat kring frågan om privat driven vård i det svenska sjukvårdssystemet. Det nästföljande kapitlet, Sjukvård en fråga om vårdgaranti eller sjukvårdsförsäkring, diskuterar också privatiseringen av den svenska sjukvården, men utifrån en annan utgångspunkt. Lars Norén argumenterar för att både införandet av vårdgarantin och förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar har givit ett större utrymme för privata intressen i vården. Hur det är att arbeta i privat drivna vårdbolag får vi ta del av i de två nästföljande kapitlen. I kapitlet Inhyrd omsorg beskriver Lars Walter hur användningen av inhyrda sjuksköterskor etablerades på ett sjukhus i västra Sverige och vilka konsekvenser det fick för verksamheten och övrig personal. I kapitlet beskrivs bland annat hur personaluthyrningsföretagen något oväntat blev ett verktyg för facklig kamp och professionaliseringsambitioner. I kapitlet Allt eller inget? Risker och möjligheter med offentlig upphandling beskriver Anders Forssell och Agata Kostrzewa utvecklingen runt Brommageriatrikens uppgång och fall. Brommageriatriken AB startade som en avknoppning från Stockholms läns landsting och var mycket uppskattad av patienter och anhöriga. År 2005 förlorade dock bolaget upphandlingen med landstinget och fick lägga ned sin verksamhet. I kapitlet diskuterar och analyserar författarna beställarmarknadens brister och förtjänster som styrmodell. I Tina Hedmos kapitel tar vi steget ut i Europa. Hedmo beskriver i kapitlet Skapandet av en gemensam folkhälsopolitik i EU en öppen process i gränslandet mellan offentligt och privat hur ett europeiskt policyområde kring folkhälsa börjar växa fram. EU:s möjligheter att styra hälso- och sjukvården i Europa har av tradition varit starkt begränsad, men genom att rikta in åtgärderna på området folkhälsa, som inte anses falla in under hälso- och sjukvård, har EU ändå möjlighet att utöva inflytande över styrningen och regleringen runt medborgarnas hälsa. EU:s ambitioner att stimulera Europas konkurrenskraft genom den inre marknadens krav på fri rörlighet 16 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

10 för varor och tjänster, kan också ses som en plattform för företag inom hälso- och sjukvårdssektorn som vill etablera sig i Europa. Ett sådant företag beskriver Maria Blomgren och Eva Sundén i det nästföljande kapitlet: Fallet Capio från löntagarfonder till europeiskt vårdbolag. Fallet Capio belyser två dimensioner av offentligt och privat: dels ger kapitlet en beskrivning av en utveckling som innebär att företaget Capio etablerar sig som privat drivet vårdföretag, och dels hur detta företag också driver frågan om att öka offentligheten kring sjukvårdsutförarnas resultat och kvalitet. Den sistnämnda dimensionen av offentligt och privat som handlar om insyn och öppenhet är också det övergripande tema som binder samman de återstående fyra kapitlen i boken. I kapitlet Riskpatienter med ansvar att välja mellan en marginell och en fullgod donator ger Markus Idvall och Susanne Lundin ett exempel på vad som händer när patienter ges ökad insyn i komplexiteten kring olika behandlingsalternativ och de moraliska och existentiella frågor som uppkommer när patienterna själva ges möjlighet att välja mellan en njure från en marginell och en fullgod donator. Även i det följande kapitlet, med titeln Granskare och granskad öppenhet och slutenhet i yrkesutövningen behandlas frågan om vad som händer när kunskap som tidigare varit förbehållen de sjukvårdande professionella öppnas upp för insyn utifrån. Caroline Waks beskriver hur Socialstyrelsen granskar svensk ambulanssjukvård och vad som händer i mötet mellan granskare och granskad. I kapitlet beskrivs hur en målrationell granskningskultur som ska garantera rättssäkerhet och följa upp att demokratiskt fattade beslut utmanar de sjukvårdande professionernas förtrogenhetskunskap. I Petra Adolfssons kapitel När lagar inte finns om framväxten av ett frivilligt miljöklassificeringssystem för läkemedel beskrivs hur arbetet med ett miljöklassificeringssystem för läkemedel innebär att den tidigare slutna och hemlighetsfulla läkemedelsbranschen öppnas upp. Läkemedelsbranschens agerande i miljöfrågor kan kopplas till trenden mot företags ökade sociala ansvarstagande och ambitionen att öka sin legitimitet på fältet. Det sista empiriska kapitlet Läkares balansgång om mötet mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin beskriver den överenskommelse angående samverkansformer som träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen och som syftar till att reglera relationen mellan läkare och läkemedelsindustri. Kajsa Lindberg beskriver hur läkarna, med sitt inflytande över förskrivning av läkemedel, hamnar mellan arbetsgivarnas krav på att hålla nere kostnaderna och industrins påtryckningar för att öka förskrivningarna av just deras läkemedel. Boken avslutas med kapitlet Mot en fragmenterad vård där Kajsa Lindberg och Maria Blomgren diskuterar gränskapande och gränsöverskridande processer i relation till de tre dimensioner av mellan offentligt och privat Mellan offentligt och privat 17

11 som de olika kapitlen visat exempel på. Kapitlet avslutas med en reflektion kring den utveckling mot en fragmentering av hälso- och sjukvårdssektorn som vi tycker oss se. Referenser Arvidsson, G. & B. Jönsson (1997) Politik och marknad i framtidens sjukvård. Stockholm: SNS Förlag. Byrkjeflot, H. & K. Gulbrandsøy (2008) Has there been a transition from government to governance in the Norwegian hospital sector? Paper presented at the workshop The shadow line of accountability, Nordic network for public-private relations, Venice April 17 19, Calltorp, J., m.fl. (1998) Att beställa hälso- och sjukvård: teori och praktik utifrån fem exempel. Beställarnätverket för landstingen i Sverige. Christensen, T. & P. Lægreid (red.) (2001) New public management. The transformation of ideas and practice. Aldershot: Ashgate. Christensen, T. & P. Lægreid (2007) Introduction Theoretical approach and research questions: Transcending new public management. I: Christensen, T. & P. Lægreid (red.) The transformation of public sector reforms. Aldershot: Ashgate, Erlingsdottir, G. & K. Jonnergård (2006) Att trolla med kvalitetssäkring en jämförelse mellan hälso- och sjukvården och revisionsbranschen. Lund: Studentlitteratur. Hood, C. (1991) A public management for all seasons? Public Administration. 69:1, Hult, E. (2006) Vetenskap i paketerad form: framväxten av evidensbaserad medicin. I: Levay C. & C. Waks (red.) Strävan efter transparens: granskning, styrning och reglering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag. Jacobsson, B. & K. Sahlin-Andersson (2006) Dynamics of soft regulation. I: Djelic, M.-L. & K. Sahlin-Andersson (red.) Transnational governance: Institutional dynamics of regulation. Cambridge: Cambridge University Press, Jönsson B., m.fl. (2004) Hälsa, vård och tillväxt. Välfärdspolitiska rådets rapport Stockholm: SNS Förlag. Learmonth, M. & N. Harding (2006) Evidence-based management: the very idea. Public Administration. 84(2): Levay C. & C. Waks (2006) Inledning. I: Levay C. & C: Waks (red.) Strävan efter transparens: granskning, styrning och reglering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag, MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

12 Mörth, U. (2006) Soft regulation and global democracy. I: Djelic, M.-L. & K. Sahlin-Andersson (red.) Transnational governance: Institutional dynamics of regulation. Cambridge: Cambridge University Press, Olson, O. Guthrie, J. & C. Humphrey (red.) (1998) Global warning! Debating international developments in new public financial management, Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. Palier, B. (2006) Hälso- och sjukvårdens reformer. En internationell jämförelse. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Power, M. (1997) The audit society: Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press. Svenska Dagbladet (2008) Majoriteten förväntar sig dyrare vård om tio år. SVD , s. 11. Weintraub, J. (1997) The theory and politics of the public/private distinction. I: Weintraub, J. & K. Kumar (red.) Public and private in thought and practice: Perspectives in a Grand Dichotomy. Chicago: The University of Chicago Press,

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Värdeskapande i hälso- och sjukvård

Värdeskapande i hälso- och sjukvård Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Hur kan vi stänga ute oseriösa aktörer? Avdelningen för tillståndsprövning

Hur kan vi stänga ute oseriösa aktörer? Avdelningen för tillståndsprövning Hur kan vi stänga ute oseriösa aktörer? Avdelningen för tillståndsprövning Hur kan vi stänga ute oseriösa aktörer? Avdelningen för tillståndsprövning Det finns ett stort intresse hos både uppdragsgivare

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN 1 KEYNESIANISMENS PROBLEM Stagflation, dvs. hög inflation och hög arbetslöshet ska enligt Keynes inte kunna förekomma. Keynes menar att en ekonomi kan välja mellan arbetslöshet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården

Yttrande över motion 2012:15 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att utvärdera konkurrensutsättningen i vården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg Kajsa Westling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 17 1 (3) HSN 1209-1123 Yttrande över motion 2012:15 av

Läs mer

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson report Leading Health Care nr 2 2012 &Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG?

MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG? MÅSTE VÄLFÄRDEN VARA OFFENTLIG? Thomas Idergard, Timbro Svenska Försäkringsföreningen 2009-05-12 13 maj 2009 Nej absolut inte enbart! 2 Vår första tes Välfärdsstaten, som vi känner den idag, räcker inte

Läs mer

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Jens Larsson,

Jens Larsson, Patientdatalagen, journaler på nätet, patientintegritet, sociala medier uppdatering lagar och regler Jens Larsson, 0706-110179 jens.larsson@lul.se Jens Larsson, Chefsjurist Offentlighetsprincipens syften

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem.

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem. Tack så mycket! Att svara på vad Timbro tycker om framtidens välfärd är en rätt öppen fråga, men jag ska göra mitt bästa. Och för att det ska bli lite mer konkret tänkte jag försöka avgränsa diskussionen

Läs mer

Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering. Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013

Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering. Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013 Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013 Två teman 1. Sverige som kunskapsnation: Bortom siffrorna 2. Problematisering

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag

Läs mer

14 pharma industry nr 3 13

14 pharma industry nr 3 13 14 pharma industry nr 3 13 OVILJA ATT BETALA FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL branschens åsikter om branschen FÖRDJUPAT SAMARBETE MED VÅRDEN SVÅRT ATT FÖRA DIALOG MED MARKNADENS NYA AKTÖRER STÄRKA INDUSTRINS ANSEENDE

Läs mer

Sätta dagordningen och fokus

Sätta dagordningen och fokus Sätta dagordningen och fokus VÅRDLYFT FÖR DALARNA BRA VÅRD FÖRE FLER SKATTESÄNKNINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (5) En vård av hög kvalitet Vården

Läs mer

Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson

Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson Vad menas med vård? Vad menas med marknad? Vad menas med privatisering? Jag förutsätter att den svenska vården

Läs mer

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen C-UPPSATS 2009:221 En studie av Beställar-utförarmodellen Mimoza Rama Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Åsa Boholm Forskarworkshop i Pathways Tema: Policyprocesser, regelverk, lokalisering, markanvändning etc. Tisdagen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur Lennart Lundquist Demokratins väktare Ämbetsmännen och värt offentliga etos Studentlitteratur Innehäll Förord 9 1. Frägor kring ämbetsmannen 15 1.1 Utgängspunkter för framställningen 17 1.1.1 Nägra grundbegrepp

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem

Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem Äldreforskardag 6 mars 2013 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Forskarnätverk finansierat av NordForsk och FAS 2012-2014

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven

Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kommunal välfärd när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven Kerstin Johansson och Robert Jonsson, Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) En notis som kan vara hämtad från vilken kommun

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi.

Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi. Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi. Sammanställt av Göran Dahlgren Vid en bedömning av om St Görans sjukhus bör drivas av ett kommersiellt vårdföretag eller i egen regi bör bl.a. följande

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Capio en möjlig samarbetspartner i Kiruna?

Capio en möjlig samarbetspartner i Kiruna? Capio en möjlig samarbetspartner i Kiruna? Kontaktpersoner Gunnar Németh, gunnar.nemeth@capio.com, Capio AB Tony Järlström, tony@progressum.se, Progressum i Kiruna AB Capio i Europa Capio är ett av Europas

Läs mer

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter

Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter KKV1000, v1.1, 2009-06-18 BESLUT 2009-12-02 Dnr 446/2009 1 (7) Hälsans Hus Landvetter AB Milstensvägen 2 438 35 Landvetter Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter Beslut Konkurrensverket

Läs mer

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för

Läs mer

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01.

Läs mer