Innehåll. förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11"

Transkript

1 Innehåll förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11 Ett sjukvårdssystem i förändring 12; Pågående utvecklingar i hälso- och sjukvården 13; Disposition 15; Referenser 18 Agneta Emanuelsson Blanck offentligt och privat i hälso- och sjukvården under 1900-talets första hälft Exemplet hälso- och sjukvård för barn 21 Barnläkarna, BVC och barnsjukvården 24; Mödra- och barnavårdscentralernas införande 26; Vård av barn på sjukhus 28; Barnet i centrum 31; Referenser 32 Mio Fredriksson och Ulrika Winblad den privata vården En ideologisk skiljelinje i svensk politik 35 Vad menas med privat vård? 36; Behovsprincipen och solidarisk finansiering 37; Grundläggande inställning till privat vård 38; Valfrihet, marknadsstyrning och privat vård 39; Marknadskrafternas roll i vården 41; Vinstintresse i vården 42; Stopplag blir startlag frågan om privat vård ställs på sin spets 44; Diskussion 48; Referenser 50 Lars Norén sjukvård En fråga om vårdgaranti eller sjukvårdsförsäkring? 53 Privat och offentligt inom vården 55; Västra Götalandsregionen och vårdgarantin 57; Försäkringsbolagen och sjukvårdsförsäkringen 59; Det privata intressets utformning 63; Relationen mellan olika privata intressen 64; Relationen mellan offentliga och privata intressen 65; Arbetslivets privata ekonomiska intressen i centrum 69; Referenser 72

2 Lars Walter inhyrd omsorg 75 God tillgång på personal 76; Minskad tillgång på personal 78; Sjuksköterskor från bemanningsföretag 79; En stark position 84; Referenser 86 Anders Forssell och Agata Kostrzewa allt eller inget? Risker och möjligheter med offentlig upphandling 87 Brommageriatriken knoppas av och får direktavtal 88; Ekonomiska problem 89; Verksamheten utsätts för offentlig upphandling 91; Två perioder två slags problem 92; Upphandling på offentliga marknader 93; Inträdeshinder för leverantörer på offentliga marknader 96; Finns det alternativ till LOU:s beställarmarknader? 97; Referenser 101 Tina Hedmo skapandet av en gemensam folkhälsopolitik i eu En öppen process i gränslandet mellan offentligt och privat 103 En framväxande europeisk folkhälsopolitik 106; EU:s ökade ingripande i folkhälsopolitiken 108; Policyskapande genom en gränsöverskridande samverkan 110; Enabling good health for all : en EU-strategi för ökad välfärd och konkurrenskraft inom EU 111; Policyskapande genom en öppen konsultationsprocess 113; Diskussion: En gränslös organisering för en gränslös EU-politik 114; Referenser 117 Maria Blomgren och Eva Sundén fallet capio Från löntagarfonder till europeiskt vårdföretag 121 Från löntagarfonder till riskkapital 123; Att verka och växa i en politisk miljö i Europa 124; Att bli en betrodd aktör 126; Att industrialisera vården 128; Diskussion 129; Slutsatser: Ideal och konsekvenser 131; Referenser 133 Markus Idvall och Susanne Lundin riskpatienter med ansvar 137 Att välja mellan en marginell och en fullgod donator 137 Det globala risksystemet 141; Risk som möjlighet 144; Patientens eget (an)svar 146; Avslutning 149; Referenser 151

3 Caroline Waks granskare och granskad Öppenhet och slutenhet i yrkesutövningen 155 Privat och offentligt i tillsynsprocessen: professionella identiteter och demokratiskt ansvarsutkrävande 156; Ambulanssjukvård en specialitet i vardande 159; Tillsyn som legitimering på den offentliga arenan 161; Diskussion och slutsatser 167; Referenser 169 Petra Adolfsson när lagar inte finns Om framväxten av ett frivilligt miljöklassificeringssystem för läkemedel 171 Bakgrund intresset för läkemedelsmiljöpåverkan växer fram 173; Ett miljöklassificeringssystem blir till 175; Diskussion 180; Referenser 185 Kajsa Lindberg läkares balansgång Om möten mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin 187 Möten med många dimensioner 188; Överenskommelse om samverkansformer 191; Förändringar i relationen mellan hälso-och sjukvården och industrin 193; Diskussion 197; Referenser 199 Kajsa Lindberg och Maria Blomgren mot en fragmenterad vård 201 Gränsskapande och gränsöverskridande processer 202; Offentliga och privata intressen 206; Fragmentering av vården 207; Fortsatt forskning 209; Referenser 209 författarpresentationer 211

4 KAPITEL I Mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården Maria Blomgren och Kajsa Lindberg Allt fler svenskar tror att de måste betala extra för att få en bättre vård i framtiden. Oavsett partifärg tror sju av tio svenskar att de redan inom tio år måste bekosta tjänster ur egen ficka. (Svenska Dagbladet, ) Hälso- och sjukvården är ett område som berör såväl medborgare, professionella som politiker. Det är också ett område som är under ständig debatt och omvandling. Ovanstående citat åskådliggör en aktuell diskussion där vissa hävdar att den offentliga finansieringen av vården inte kommer att räcka till utan att vi i framtiden kommer att se ett större inslag av privata sjukvårdsförsäkringar. Detta är bara en av flera aktuella utvecklingar som kan kopplas till bokens tema: Mellan offentligt och privat. Uppdelningen mellan privat och offentligt är en av historiens fundamentala dikotomier (Weintraub, 1997) och kan användas för att kategorisera och analysera många aspekter av socialt liv. I hälso- och sjukvården kom uppdelningen att bli särskilt påtaglig i samband med införandet av 1990-talets så kallade marknadsreformer (eller New Public Management). Men temat offentligt och privat i vården är idag mer aktuellt än någonsin och kan enkelt kopplas till en rad frågor som ägande och organisationsformer, styrning, ansvar samt öppenhet och insyn i vårdens resultat och de professionellas arbete. Konkreta frågor som ständigt återkommer i den mediala debatten om hälso- och sjukvårdens organisering och styrning är de som rör var gränsen egentligen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer få äga 11

5 akutsjukhus? Hur långt räcker den offentliga finansieringen av vården? Ska privatpersoner medan de är unga själva ta ansvar för att sörja för sitt äldreboende? Hur mycket offentlighet ska det vara kring vårdens kvalitet och resultat? Hur mycket ansvar har jag som privatperson för min hälsa och mitt leverne och ska det påverka vilken hjälp jag får från samhället när jag blir sjuk? Det här är viktiga och svåra frågor som det inte alltid finns enkla svar på. I den här boken vill vi diskutera offentligt och privat i svensk hälso- och sjukvård och vi vill göra det utifrån olika perspektiv och genom att studera olika aspekter av hälso- och sjukvården. Vi har samlat forskare som representerar skilda ämnen etnologi, folkhälsovetenskap, företagsekonomi, historia och statsvetenskap och de har genomfört empiriska studier som sammantaget täcker ett vitt spektrum av hälso- och sjukvårdens praktik. Några studier fokuserar på mer övergripande samhälleliga utvecklingslinjer medan andra utgör nära studier av sjukvårdens praktiska vardag. Sammantaget ger de oss en fingervisning om generella utvecklingstendenser men visar också på komplexiteten och spänningen i enskilda situationer där frågor som rör offentligt och privat konfronteras mot varandra. Ett sjukvårdssystem i förändring Hälso- och sjukvården betraktas som en av grundpelarna i det svenska välfärdssamhället. Den offentliga sjukvården har i princip haft monopolställning sedan sjukhusreformen (1959) och sjukronorsreformen (1969) (Palier, 2006). Men hälso- och sjukvårdssystemet har de senaste decennierna ifrågasatts och kritiserats. I huvudsak har kritiken gått ut på att sektorn uppfattas som ineffektiv och dåligt anpassad till medborgarnas behov. Tidigare har ambitionen att ha en god tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården uppfyllts genom att tilldela sjukvården mer resurser och låta sektorn expandera (t.ex. Arvidsson & Jönsson, 1997). Fokus har emellertid förskjutits från expansion och utbyggnad till ekonomiska restriktioner, prioriteringar och effektivitetssträvanden (Calltorp m. fl. 1998). Denna utveckling har inte varit exklusiv för Sverige utan har sin motsvarighet i de flesta västländer. De så kallade New Public Management-reformerna (NPM) spreds under 1980-talet och 1990-talet över världen (se t.ex. Hood, 1991; Christensen & Lægreid, 2001; Olson m. fl. 1998). Med hjälp av NPM skulle den offentliga sektorn reformeras genom att introducera den privata sektorns logik och språk i offentliga verksamheter. Reformerna handlade bland annat om att ersätta den hierarkiska byråkratin, som uppfattades som ineffektiv, med marknadslogik som antogs bidra till effektivitet (Power, 1997) 12 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

6 och att ansvar och kontroll skulle decentraliseras. Med NPM-reformerna följde också ett ökat intresse för privata alternativ i hälso- och sjukvården (Palier, 2006), där privat ofta förknippades med högre effektivitet och produktivitet (se Jönsson m. fl. 2004). I efterhand kan konstateras att även om marknadslösningar och marknadsideologin i många avseenden numera har institutionaliserats i offentlig sektor så har de inte helt konkurrerat ut den gamla byråkratiska strukturen (Christensen & Lægreid, 2007). Organisationsstrukturer, styrmodeller och ideal lever således kvar samtidigt som nya tillkommer (se t.ex. Byrkjeflot & Gulbrandsøy, 2008). Sjukvården har dessutom varit fortsatt måltavla för omregleringar, med både staten som enskilt drivande aktör, men även genom så kallad mjuk reglering (Jacobsson & Sahlin-Andersson, 2006; Mörth, 2006) vilken öppnar upp för en mängd olika aktörer både privata och offentliga att utöva inflytande på sjukvårdens styrning och reglering. Inom sjukvården är utvecklingen mot Evidence Based Medicine (EBM) ett sådant exempel där den medicinska professionen tillsammans med både nationella och internationella organisationer samt statliga myndigheter drivit på utvecklingen mot en mer vetenskapligt underbyggd medicinsk praktik (Hult, 2006; Jacobsson & Sahlin-Andersson, 2006). Hälso- och sjukvården utsätts således för många samtidiga förändringstryck där det offentliga blandas med det privata på olika sätt. Privata inslag finns invävda överallt i den offentliga vården och den privatiserade vården genomsyras av offentligt politik. Offentliga och privata aktörer agerar sida vid sida och i olika konstellationer. Men en utveckling, där det offentliga alltmer blandas med det privata, är inte alltid okontroversiell. I bokens tema Mellan offentligt och privat fokuserar vi därför också mellan, vilket kan innebära det som sker i mötet mellan två avgränsade områden som tydliggörs och upprätthålls av mötet, men det kan också betyda ett mellanting, en hybrid. I det följande ska vi diskutera tre utvecklingslinjer som alla representerar olika aspekter av vad som sker mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården och som alla är föremål för debatt. Pågående utvecklingar i hälso- och sjukvården En första sådan utvecklingslinje behandlar ägande och drift i offentlig respektive privat regi i sjukvården. I Sverige tog debatten fart i början av 1990-talet då husläkarreformen öppnade upp för privata läkare att ingå avtal med landsting. Frågan ställdes på sin spets i och med införandet och borttagandet av den s.k. stopplagen som förbjöd utförsäljning av offentliga sjukhus till privata företag. Privata alternativ förs ibland fram som en lösning på sjukvårdens problem, medan sådana alternativ av andra framförs Mellan offentligt och privat 13

7 som ett hot mot målet om en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 Hälso- och sjukvårdslagen). Införandet av privata driftsformer inom hälsooch sjukvården har blivit vanligare: offentliga vårdcentraler läggs ned och patienter hänvisas till privata mottagningar, sjukhus köps upp och äldreomsorg läggs ut på entreprenad. Dessutom slår bemanningsföretag sig in på arbetsmarknaden och medborgare kan teckna privata sjukförsäkringar för att få snabbare tillgång till sjukvård. Debatten handlar emellertid inte bara om det som sker inom Sveriges gränser utan sjukvården har också fått en internationell dimension. Med fri rörlighet inom EU beskrivs svensk sjukvård ibland som en kommande exportindustri (Jönsson m. fl. 2004), vilket innebär att sjukvården kan komma att gå från en lokal eller nationell angelägenhet till en internationell industri med andra ägandeformer än de offentliga. Sammantaget kan man säga att det i den här debatten argumenteras för att utvecklingen går från offentliga verksamheter till fler privata drifts- och finansieringsalternativ. En annan utveckling, som pågår parallellt, handlar om att yrkesutövandet i hälso- och sjukvården i stor utsträckning ska vara evidensbaserat (Hult, 2006; Learmonth & Harding, 2006) och kvalitetssäkrat (Erlingsdottir & Jonnergård, 2006). Aktiviteterna ska granskas, regleras och redovisas både för dem som agerar inom fältet och för allmänheten. Nya mätinstrument, rapporteringsrutiner och uppföljningssystem har tagits fram och används i allt större utsträckning för att öka insynen i vårdens ekonomi och kvalitet (Levay & Waks, 2006). Socialstyrelsen, som är den svenska offentliga tillsynsmyndigheten, är dock inte den enda aktören som granskar och verkar för ökad insyn i hälso- och sjukvården. Andra aktörer som vetenskapliga sammanslutningar och ackrediteringsinstitut ofta internationella propagerar också för standardisering och kontroll genom t.ex. evidensbaserade metoder och medicin. Tanken är att patienter ska kunna göra aktiva val baserade på tillgänglig information om vilken vårdgivare som ger bäst vård, bemötande och tillgänglighet. Men även de som upphandlar vårdverksamheter ska kunna göra jämförelser mellan kvalitet hos olika vårdgivare. I debatten ställs frågor om vad som synliggörs och om det ska vara öppet och offentligt för alla eller för några utvalda. Den här utvecklingen kan beskrivas som att den går åt motsatt håll; yrkesutövandet, som i hög grad betraktats som en inomvetenskaplig angelägenhet och därmed varit mer slutet, ska idag i allt större utsträckning göras offentligt. Detta leder in på ytterligare en utveckling i hälso- och sjukvården som handlar om privata och offentliga intressen där beslutsmakt och befogenheter, men också ansvar och förpliktelser, i högre grad ska flyttas mellan offentlighetens företrädare i form av politiker och professionella grupper 14 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

8 till medborgare. Patienter ska i allt större utsträckning ges möjlighet att välja vård och vårdgivare samtidigt som de ges ett ökat inflytande över den egna behandlingen. Valfrihetsreformen, rätten att välja mellan lämpliga behandlingsalternativ och möjligheten till second opinion är några sådana exempel. Dessutom ställs också krav på att individen ska ta ett större eget ansvar för sin livsstil och sin hälsa, och sätta sig in i och medverka i prioriteringsbeslut och avvägningar av etisk och existentiell karaktär. Det innebär att vissa beslut, men också ansvar, omdefinieras till att i högre grad bli privata frågor för enskilda individer och deras anhöriga. Samtidigt går utvecklingen på andra plan i motsatt riktning. Inom vissa områden som t.ex. förebyggande vård och primärvård, sätts nationella mål och riktlinjer. Krafter inom EU verkar också för att göra folkhälsa till ett gemensamt policyområde, en utveckling som innebär att politiker och tjänstemän på europeisk nivå i ökad grad försöker påverka styrningen och regleringen av vården. Det pågår alltså processer där det sker förskjutningar av fokus mellan å ena sidan offentliga och kollektiva intressen och å andra sidan individuella och privata intressen. Sammantaget kan man alltså konstatera att hälso- och sjukvården i Sverige utvecklas åt olika håll, vilket har betydelse för diskussionen kring offentligt och privat. Så vad är det egentligen som händer i hälso- och sjukvårdens verksamheter när vi pratar om offentligt och privat? I vilken riktning går utvecklingen? Och vad är det som sker i gränslandet mellan offentligt och privat? För att undersöka dessa frågor har vi här samlat ett flertal empiriska beskrivningar av verksamheter som täcker flera dimensioner av hälso- och sjukvården. Studierna är genomförda av forskare med intresse för kvalitativa, nära studier av vad som sker i praktiken. Vårt syfte är att utifrån studierna beskriva och diskutera vad gränslandet mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården kan innebära. På så sätt vill vi ge bidrag till en debatt som ofta präglas av ideologiska och professionella ställningstaganden. Kapitlen i boken visar att det inte går att ge entydiga och generella svar på dessa frågor, utan de visar snarare på den komplexitet som präglar hälso- och sjukvården. Baserat på de olika kapitlen och deras beskrivningar av hur de olika utvecklingarna som pågår i hälso- och sjukvården möts i praktiken, kommer vi slutkapitlet att diskutera flera dimensioner av privat respektive offentligt, samt det som sker i gränslandet. Disposition Bokens följande kapitel speglar den pågående utvecklingen i hälso- och sjukvården på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter. I kapitlet Offentligt och privat i hälso- och sjukvården under 1900-talets första hälft exem- Mellan offentligt och privat 15

9 plet hälso- och sjukvård för barn ger Agneta Emanuelsson-Blanck en inblick i uppbyggnaden av den svenska välfärdsstaten med särskilt fokus på hälsooch sjukvård för barn, och hur detta ledde till en ökad offentlig produktion och finansiering av hälso- och sjukvården. Vid sidan av beskrivningen av den tidiga utvecklingen av barnhälsovården, tjänar kapitlet också som en jämförelsegrund för bokens övriga kapitel som utspelar sig i nutid och tar sin utgångspunkt i den moderna välfärdsstatens förutsättningar. I kapitlet Den privata vården en ideologisk skiljelinje i svensk politik visar Mio Fredriksson och Ulrika Winblad oss hur jämlikhet som varit ett av de vägledande idealen under uppbyggnaden av svensk hälso- och sjukvård kompletteras av ett relativt nytt valfrihetsideal och hur de båda politiska blocken har debatterat och agerat kring frågan om privat driven vård i det svenska sjukvårdssystemet. Det nästföljande kapitlet, Sjukvård en fråga om vårdgaranti eller sjukvårdsförsäkring, diskuterar också privatiseringen av den svenska sjukvården, men utifrån en annan utgångspunkt. Lars Norén argumenterar för att både införandet av vårdgarantin och förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar har givit ett större utrymme för privata intressen i vården. Hur det är att arbeta i privat drivna vårdbolag får vi ta del av i de två nästföljande kapitlen. I kapitlet Inhyrd omsorg beskriver Lars Walter hur användningen av inhyrda sjuksköterskor etablerades på ett sjukhus i västra Sverige och vilka konsekvenser det fick för verksamheten och övrig personal. I kapitlet beskrivs bland annat hur personaluthyrningsföretagen något oväntat blev ett verktyg för facklig kamp och professionaliseringsambitioner. I kapitlet Allt eller inget? Risker och möjligheter med offentlig upphandling beskriver Anders Forssell och Agata Kostrzewa utvecklingen runt Brommageriatrikens uppgång och fall. Brommageriatriken AB startade som en avknoppning från Stockholms läns landsting och var mycket uppskattad av patienter och anhöriga. År 2005 förlorade dock bolaget upphandlingen med landstinget och fick lägga ned sin verksamhet. I kapitlet diskuterar och analyserar författarna beställarmarknadens brister och förtjänster som styrmodell. I Tina Hedmos kapitel tar vi steget ut i Europa. Hedmo beskriver i kapitlet Skapandet av en gemensam folkhälsopolitik i EU en öppen process i gränslandet mellan offentligt och privat hur ett europeiskt policyområde kring folkhälsa börjar växa fram. EU:s möjligheter att styra hälso- och sjukvården i Europa har av tradition varit starkt begränsad, men genom att rikta in åtgärderna på området folkhälsa, som inte anses falla in under hälso- och sjukvård, har EU ändå möjlighet att utöva inflytande över styrningen och regleringen runt medborgarnas hälsa. EU:s ambitioner att stimulera Europas konkurrenskraft genom den inre marknadens krav på fri rörlighet 16 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

10 för varor och tjänster, kan också ses som en plattform för företag inom hälso- och sjukvårdssektorn som vill etablera sig i Europa. Ett sådant företag beskriver Maria Blomgren och Eva Sundén i det nästföljande kapitlet: Fallet Capio från löntagarfonder till europeiskt vårdbolag. Fallet Capio belyser två dimensioner av offentligt och privat: dels ger kapitlet en beskrivning av en utveckling som innebär att företaget Capio etablerar sig som privat drivet vårdföretag, och dels hur detta företag också driver frågan om att öka offentligheten kring sjukvårdsutförarnas resultat och kvalitet. Den sistnämnda dimensionen av offentligt och privat som handlar om insyn och öppenhet är också det övergripande tema som binder samman de återstående fyra kapitlen i boken. I kapitlet Riskpatienter med ansvar att välja mellan en marginell och en fullgod donator ger Markus Idvall och Susanne Lundin ett exempel på vad som händer när patienter ges ökad insyn i komplexiteten kring olika behandlingsalternativ och de moraliska och existentiella frågor som uppkommer när patienterna själva ges möjlighet att välja mellan en njure från en marginell och en fullgod donator. Även i det följande kapitlet, med titeln Granskare och granskad öppenhet och slutenhet i yrkesutövningen behandlas frågan om vad som händer när kunskap som tidigare varit förbehållen de sjukvårdande professionella öppnas upp för insyn utifrån. Caroline Waks beskriver hur Socialstyrelsen granskar svensk ambulanssjukvård och vad som händer i mötet mellan granskare och granskad. I kapitlet beskrivs hur en målrationell granskningskultur som ska garantera rättssäkerhet och följa upp att demokratiskt fattade beslut utmanar de sjukvårdande professionernas förtrogenhetskunskap. I Petra Adolfssons kapitel När lagar inte finns om framväxten av ett frivilligt miljöklassificeringssystem för läkemedel beskrivs hur arbetet med ett miljöklassificeringssystem för läkemedel innebär att den tidigare slutna och hemlighetsfulla läkemedelsbranschen öppnas upp. Läkemedelsbranschens agerande i miljöfrågor kan kopplas till trenden mot företags ökade sociala ansvarstagande och ambitionen att öka sin legitimitet på fältet. Det sista empiriska kapitlet Läkares balansgång om mötet mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin beskriver den överenskommelse angående samverkansformer som träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen och som syftar till att reglera relationen mellan läkare och läkemedelsindustri. Kajsa Lindberg beskriver hur läkarna, med sitt inflytande över förskrivning av läkemedel, hamnar mellan arbetsgivarnas krav på att hålla nere kostnaderna och industrins påtryckningar för att öka förskrivningarna av just deras läkemedel. Boken avslutas med kapitlet Mot en fragmenterad vård där Kajsa Lindberg och Maria Blomgren diskuterar gränskapande och gränsöverskridande processer i relation till de tre dimensioner av mellan offentligt och privat Mellan offentligt och privat 17

11 som de olika kapitlen visat exempel på. Kapitlet avslutas med en reflektion kring den utveckling mot en fragmentering av hälso- och sjukvårdssektorn som vi tycker oss se. Referenser Arvidsson, G. & B. Jönsson (1997) Politik och marknad i framtidens sjukvård. Stockholm: SNS Förlag. Byrkjeflot, H. & K. Gulbrandsøy (2008) Has there been a transition from government to governance in the Norwegian hospital sector? Paper presented at the workshop The shadow line of accountability, Nordic network for public-private relations, Venice April 17 19, Calltorp, J., m.fl. (1998) Att beställa hälso- och sjukvård: teori och praktik utifrån fem exempel. Beställarnätverket för landstingen i Sverige. Christensen, T. & P. Lægreid (red.) (2001) New public management. The transformation of ideas and practice. Aldershot: Ashgate. Christensen, T. & P. Lægreid (2007) Introduction Theoretical approach and research questions: Transcending new public management. I: Christensen, T. & P. Lægreid (red.) The transformation of public sector reforms. Aldershot: Ashgate, Erlingsdottir, G. & K. Jonnergård (2006) Att trolla med kvalitetssäkring en jämförelse mellan hälso- och sjukvården och revisionsbranschen. Lund: Studentlitteratur. Hood, C. (1991) A public management for all seasons? Public Administration. 69:1, Hult, E. (2006) Vetenskap i paketerad form: framväxten av evidensbaserad medicin. I: Levay C. & C. Waks (red.) Strävan efter transparens: granskning, styrning och reglering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag. Jacobsson, B. & K. Sahlin-Andersson (2006) Dynamics of soft regulation. I: Djelic, M.-L. & K. Sahlin-Andersson (red.) Transnational governance: Institutional dynamics of regulation. Cambridge: Cambridge University Press, Jönsson B., m.fl. (2004) Hälsa, vård och tillväxt. Välfärdspolitiska rådets rapport Stockholm: SNS Förlag. Learmonth, M. & N. Harding (2006) Evidence-based management: the very idea. Public Administration. 84(2): Levay C. & C. Waks (2006) Inledning. I: Levay C. & C: Waks (red.) Strävan efter transparens: granskning, styrning och reglering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag, MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

12 Mörth, U. (2006) Soft regulation and global democracy. I: Djelic, M.-L. & K. Sahlin-Andersson (red.) Transnational governance: Institutional dynamics of regulation. Cambridge: Cambridge University Press, Olson, O. Guthrie, J. & C. Humphrey (red.) (1998) Global warning! Debating international developments in new public financial management, Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. Palier, B. (2006) Hälso- och sjukvårdens reformer. En internationell jämförelse. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Power, M. (1997) The audit society: Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press. Svenska Dagbladet (2008) Majoriteten förväntar sig dyrare vård om tio år. SVD , s. 11. Weintraub, J. (1997) The theory and politics of the public/private distinction. I: Weintraub, J. & K. Kumar (red.) Public and private in thought and practice: Perspectives in a Grand Dichotomy. Chicago: The University of Chicago Press,

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för

Läs mer

Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi.

Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi. Capio St Görans sjukhus 9 skäl för drift i egen regi. Sammanställt av Göran Dahlgren Vid en bedömning av om St Görans sjukhus bör drivas av ett kommersiellt vårdföretag eller i egen regi bör bl.a. följande

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Politiken i SKL Styrelsen: 21 ledamöter och 21 ersättare, varav 22 män och 20 kvinnor. Arbetsutskottet: 7 män och 7 kvinnor. Ordförandeposter: 15 kvinnor

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Sälj inte ut våra sjukhus!

Sälj inte ut våra sjukhus! Sälj inte ut våra sjukhus! Socialdemokraterna tar fighten mot moderaternas planer på en privatiseringsrevolution av sjukvården i Stockholms län 2(14) 3(14) Sammanfattning Socialdemokraterna har granskat

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Granskning av grönbok om mobil hälsa

Granskning av grönbok om mobil hälsa Socialutskottets utlåtande 2013/14:SoU29 Granskning av grönbok om mobil hälsa Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om mobil hälsa ( m-hälsa ), KOM(2014) 219.

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 1 Förutsättningar för kommuner och landsting som vill köpa vård- och omsorgstjänster av privata

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2229, Socialt arbete i relation till den sociala ekonomin/ tredje sektorn, 15,0 högskolepoäng Social Work related to Social Economy and the third Sector, 15.0 higher

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer