Innehåll. förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11

Transkript

1 Innehåll förord 9 Maria Blomgren och Kajsa Lindberg mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården 11 Ett sjukvårdssystem i förändring 12; Pågående utvecklingar i hälso- och sjukvården 13; Disposition 15; Referenser 18 Agneta Emanuelsson Blanck offentligt och privat i hälso- och sjukvården under 1900-talets första hälft Exemplet hälso- och sjukvård för barn 21 Barnläkarna, BVC och barnsjukvården 24; Mödra- och barnavårdscentralernas införande 26; Vård av barn på sjukhus 28; Barnet i centrum 31; Referenser 32 Mio Fredriksson och Ulrika Winblad den privata vården En ideologisk skiljelinje i svensk politik 35 Vad menas med privat vård? 36; Behovsprincipen och solidarisk finansiering 37; Grundläggande inställning till privat vård 38; Valfrihet, marknadsstyrning och privat vård 39; Marknadskrafternas roll i vården 41; Vinstintresse i vården 42; Stopplag blir startlag frågan om privat vård ställs på sin spets 44; Diskussion 48; Referenser 50 Lars Norén sjukvård En fråga om vårdgaranti eller sjukvårdsförsäkring? 53 Privat och offentligt inom vården 55; Västra Götalandsregionen och vårdgarantin 57; Försäkringsbolagen och sjukvårdsförsäkringen 59; Det privata intressets utformning 63; Relationen mellan olika privata intressen 64; Relationen mellan offentliga och privata intressen 65; Arbetslivets privata ekonomiska intressen i centrum 69; Referenser 72

2 Lars Walter inhyrd omsorg 75 God tillgång på personal 76; Minskad tillgång på personal 78; Sjuksköterskor från bemanningsföretag 79; En stark position 84; Referenser 86 Anders Forssell och Agata Kostrzewa allt eller inget? Risker och möjligheter med offentlig upphandling 87 Brommageriatriken knoppas av och får direktavtal 88; Ekonomiska problem 89; Verksamheten utsätts för offentlig upphandling 91; Två perioder två slags problem 92; Upphandling på offentliga marknader 93; Inträdeshinder för leverantörer på offentliga marknader 96; Finns det alternativ till LOU:s beställarmarknader? 97; Referenser 101 Tina Hedmo skapandet av en gemensam folkhälsopolitik i eu En öppen process i gränslandet mellan offentligt och privat 103 En framväxande europeisk folkhälsopolitik 106; EU:s ökade ingripande i folkhälsopolitiken 108; Policyskapande genom en gränsöverskridande samverkan 110; Enabling good health for all : en EU-strategi för ökad välfärd och konkurrenskraft inom EU 111; Policyskapande genom en öppen konsultationsprocess 113; Diskussion: En gränslös organisering för en gränslös EU-politik 114; Referenser 117 Maria Blomgren och Eva Sundén fallet capio Från löntagarfonder till europeiskt vårdföretag 121 Från löntagarfonder till riskkapital 123; Att verka och växa i en politisk miljö i Europa 124; Att bli en betrodd aktör 126; Att industrialisera vården 128; Diskussion 129; Slutsatser: Ideal och konsekvenser 131; Referenser 133 Markus Idvall och Susanne Lundin riskpatienter med ansvar 137 Att välja mellan en marginell och en fullgod donator 137 Det globala risksystemet 141; Risk som möjlighet 144; Patientens eget (an)svar 146; Avslutning 149; Referenser 151

3 Caroline Waks granskare och granskad Öppenhet och slutenhet i yrkesutövningen 155 Privat och offentligt i tillsynsprocessen: professionella identiteter och demokratiskt ansvarsutkrävande 156; Ambulanssjukvård en specialitet i vardande 159; Tillsyn som legitimering på den offentliga arenan 161; Diskussion och slutsatser 167; Referenser 169 Petra Adolfsson när lagar inte finns Om framväxten av ett frivilligt miljöklassificeringssystem för läkemedel 171 Bakgrund intresset för läkemedelsmiljöpåverkan växer fram 173; Ett miljöklassificeringssystem blir till 175; Diskussion 180; Referenser 185 Kajsa Lindberg läkares balansgång Om möten mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin 187 Möten med många dimensioner 188; Överenskommelse om samverkansformer 191; Förändringar i relationen mellan hälso-och sjukvården och industrin 193; Diskussion 197; Referenser 199 Kajsa Lindberg och Maria Blomgren mot en fragmenterad vård 201 Gränsskapande och gränsöverskridande processer 202; Offentliga och privata intressen 206; Fragmentering av vården 207; Fortsatt forskning 209; Referenser 209 författarpresentationer 211

4 KAPITEL I Mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården Maria Blomgren och Kajsa Lindberg Allt fler svenskar tror att de måste betala extra för att få en bättre vård i framtiden. Oavsett partifärg tror sju av tio svenskar att de redan inom tio år måste bekosta tjänster ur egen ficka. (Svenska Dagbladet, ) Hälso- och sjukvården är ett område som berör såväl medborgare, professionella som politiker. Det är också ett område som är under ständig debatt och omvandling. Ovanstående citat åskådliggör en aktuell diskussion där vissa hävdar att den offentliga finansieringen av vården inte kommer att räcka till utan att vi i framtiden kommer att se ett större inslag av privata sjukvårdsförsäkringar. Detta är bara en av flera aktuella utvecklingar som kan kopplas till bokens tema: Mellan offentligt och privat. Uppdelningen mellan privat och offentligt är en av historiens fundamentala dikotomier (Weintraub, 1997) och kan användas för att kategorisera och analysera många aspekter av socialt liv. I hälso- och sjukvården kom uppdelningen att bli särskilt påtaglig i samband med införandet av 1990-talets så kallade marknadsreformer (eller New Public Management). Men temat offentligt och privat i vården är idag mer aktuellt än någonsin och kan enkelt kopplas till en rad frågor som ägande och organisationsformer, styrning, ansvar samt öppenhet och insyn i vårdens resultat och de professionellas arbete. Konkreta frågor som ständigt återkommer i den mediala debatten om hälso- och sjukvårdens organisering och styrning är de som rör var gränsen egentligen ska gå mellan offentligt och privat. Ska privata aktörer få äga 11

5 akutsjukhus? Hur långt räcker den offentliga finansieringen av vården? Ska privatpersoner medan de är unga själva ta ansvar för att sörja för sitt äldreboende? Hur mycket offentlighet ska det vara kring vårdens kvalitet och resultat? Hur mycket ansvar har jag som privatperson för min hälsa och mitt leverne och ska det påverka vilken hjälp jag får från samhället när jag blir sjuk? Det här är viktiga och svåra frågor som det inte alltid finns enkla svar på. I den här boken vill vi diskutera offentligt och privat i svensk hälso- och sjukvård och vi vill göra det utifrån olika perspektiv och genom att studera olika aspekter av hälso- och sjukvården. Vi har samlat forskare som representerar skilda ämnen etnologi, folkhälsovetenskap, företagsekonomi, historia och statsvetenskap och de har genomfört empiriska studier som sammantaget täcker ett vitt spektrum av hälso- och sjukvårdens praktik. Några studier fokuserar på mer övergripande samhälleliga utvecklingslinjer medan andra utgör nära studier av sjukvårdens praktiska vardag. Sammantaget ger de oss en fingervisning om generella utvecklingstendenser men visar också på komplexiteten och spänningen i enskilda situationer där frågor som rör offentligt och privat konfronteras mot varandra. Ett sjukvårdssystem i förändring Hälso- och sjukvården betraktas som en av grundpelarna i det svenska välfärdssamhället. Den offentliga sjukvården har i princip haft monopolställning sedan sjukhusreformen (1959) och sjukronorsreformen (1969) (Palier, 2006). Men hälso- och sjukvårdssystemet har de senaste decennierna ifrågasatts och kritiserats. I huvudsak har kritiken gått ut på att sektorn uppfattas som ineffektiv och dåligt anpassad till medborgarnas behov. Tidigare har ambitionen att ha en god tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården uppfyllts genom att tilldela sjukvården mer resurser och låta sektorn expandera (t.ex. Arvidsson & Jönsson, 1997). Fokus har emellertid förskjutits från expansion och utbyggnad till ekonomiska restriktioner, prioriteringar och effektivitetssträvanden (Calltorp m. fl. 1998). Denna utveckling har inte varit exklusiv för Sverige utan har sin motsvarighet i de flesta västländer. De så kallade New Public Management-reformerna (NPM) spreds under 1980-talet och 1990-talet över världen (se t.ex. Hood, 1991; Christensen & Lægreid, 2001; Olson m. fl. 1998). Med hjälp av NPM skulle den offentliga sektorn reformeras genom att introducera den privata sektorns logik och språk i offentliga verksamheter. Reformerna handlade bland annat om att ersätta den hierarkiska byråkratin, som uppfattades som ineffektiv, med marknadslogik som antogs bidra till effektivitet (Power, 1997) 12 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

6 och att ansvar och kontroll skulle decentraliseras. Med NPM-reformerna följde också ett ökat intresse för privata alternativ i hälso- och sjukvården (Palier, 2006), där privat ofta förknippades med högre effektivitet och produktivitet (se Jönsson m. fl. 2004). I efterhand kan konstateras att även om marknadslösningar och marknadsideologin i många avseenden numera har institutionaliserats i offentlig sektor så har de inte helt konkurrerat ut den gamla byråkratiska strukturen (Christensen & Lægreid, 2007). Organisationsstrukturer, styrmodeller och ideal lever således kvar samtidigt som nya tillkommer (se t.ex. Byrkjeflot & Gulbrandsøy, 2008). Sjukvården har dessutom varit fortsatt måltavla för omregleringar, med både staten som enskilt drivande aktör, men även genom så kallad mjuk reglering (Jacobsson & Sahlin-Andersson, 2006; Mörth, 2006) vilken öppnar upp för en mängd olika aktörer både privata och offentliga att utöva inflytande på sjukvårdens styrning och reglering. Inom sjukvården är utvecklingen mot Evidence Based Medicine (EBM) ett sådant exempel där den medicinska professionen tillsammans med både nationella och internationella organisationer samt statliga myndigheter drivit på utvecklingen mot en mer vetenskapligt underbyggd medicinsk praktik (Hult, 2006; Jacobsson & Sahlin-Andersson, 2006). Hälso- och sjukvården utsätts således för många samtidiga förändringstryck där det offentliga blandas med det privata på olika sätt. Privata inslag finns invävda överallt i den offentliga vården och den privatiserade vården genomsyras av offentligt politik. Offentliga och privata aktörer agerar sida vid sida och i olika konstellationer. Men en utveckling, där det offentliga alltmer blandas med det privata, är inte alltid okontroversiell. I bokens tema Mellan offentligt och privat fokuserar vi därför också mellan, vilket kan innebära det som sker i mötet mellan två avgränsade områden som tydliggörs och upprätthålls av mötet, men det kan också betyda ett mellanting, en hybrid. I det följande ska vi diskutera tre utvecklingslinjer som alla representerar olika aspekter av vad som sker mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården och som alla är föremål för debatt. Pågående utvecklingar i hälso- och sjukvården En första sådan utvecklingslinje behandlar ägande och drift i offentlig respektive privat regi i sjukvården. I Sverige tog debatten fart i början av 1990-talet då husläkarreformen öppnade upp för privata läkare att ingå avtal med landsting. Frågan ställdes på sin spets i och med införandet och borttagandet av den s.k. stopplagen som förbjöd utförsäljning av offentliga sjukhus till privata företag. Privata alternativ förs ibland fram som en lösning på sjukvårdens problem, medan sådana alternativ av andra framförs Mellan offentligt och privat 13

7 som ett hot mot målet om en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 Hälso- och sjukvårdslagen). Införandet av privata driftsformer inom hälsooch sjukvården har blivit vanligare: offentliga vårdcentraler läggs ned och patienter hänvisas till privata mottagningar, sjukhus köps upp och äldreomsorg läggs ut på entreprenad. Dessutom slår bemanningsföretag sig in på arbetsmarknaden och medborgare kan teckna privata sjukförsäkringar för att få snabbare tillgång till sjukvård. Debatten handlar emellertid inte bara om det som sker inom Sveriges gränser utan sjukvården har också fått en internationell dimension. Med fri rörlighet inom EU beskrivs svensk sjukvård ibland som en kommande exportindustri (Jönsson m. fl. 2004), vilket innebär att sjukvården kan komma att gå från en lokal eller nationell angelägenhet till en internationell industri med andra ägandeformer än de offentliga. Sammantaget kan man säga att det i den här debatten argumenteras för att utvecklingen går från offentliga verksamheter till fler privata drifts- och finansieringsalternativ. En annan utveckling, som pågår parallellt, handlar om att yrkesutövandet i hälso- och sjukvården i stor utsträckning ska vara evidensbaserat (Hult, 2006; Learmonth & Harding, 2006) och kvalitetssäkrat (Erlingsdottir & Jonnergård, 2006). Aktiviteterna ska granskas, regleras och redovisas både för dem som agerar inom fältet och för allmänheten. Nya mätinstrument, rapporteringsrutiner och uppföljningssystem har tagits fram och används i allt större utsträckning för att öka insynen i vårdens ekonomi och kvalitet (Levay & Waks, 2006). Socialstyrelsen, som är den svenska offentliga tillsynsmyndigheten, är dock inte den enda aktören som granskar och verkar för ökad insyn i hälso- och sjukvården. Andra aktörer som vetenskapliga sammanslutningar och ackrediteringsinstitut ofta internationella propagerar också för standardisering och kontroll genom t.ex. evidensbaserade metoder och medicin. Tanken är att patienter ska kunna göra aktiva val baserade på tillgänglig information om vilken vårdgivare som ger bäst vård, bemötande och tillgänglighet. Men även de som upphandlar vårdverksamheter ska kunna göra jämförelser mellan kvalitet hos olika vårdgivare. I debatten ställs frågor om vad som synliggörs och om det ska vara öppet och offentligt för alla eller för några utvalda. Den här utvecklingen kan beskrivas som att den går åt motsatt håll; yrkesutövandet, som i hög grad betraktats som en inomvetenskaplig angelägenhet och därmed varit mer slutet, ska idag i allt större utsträckning göras offentligt. Detta leder in på ytterligare en utveckling i hälso- och sjukvården som handlar om privata och offentliga intressen där beslutsmakt och befogenheter, men också ansvar och förpliktelser, i högre grad ska flyttas mellan offentlighetens företrädare i form av politiker och professionella grupper 14 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

8 till medborgare. Patienter ska i allt större utsträckning ges möjlighet att välja vård och vårdgivare samtidigt som de ges ett ökat inflytande över den egna behandlingen. Valfrihetsreformen, rätten att välja mellan lämpliga behandlingsalternativ och möjligheten till second opinion är några sådana exempel. Dessutom ställs också krav på att individen ska ta ett större eget ansvar för sin livsstil och sin hälsa, och sätta sig in i och medverka i prioriteringsbeslut och avvägningar av etisk och existentiell karaktär. Det innebär att vissa beslut, men också ansvar, omdefinieras till att i högre grad bli privata frågor för enskilda individer och deras anhöriga. Samtidigt går utvecklingen på andra plan i motsatt riktning. Inom vissa områden som t.ex. förebyggande vård och primärvård, sätts nationella mål och riktlinjer. Krafter inom EU verkar också för att göra folkhälsa till ett gemensamt policyområde, en utveckling som innebär att politiker och tjänstemän på europeisk nivå i ökad grad försöker påverka styrningen och regleringen av vården. Det pågår alltså processer där det sker förskjutningar av fokus mellan å ena sidan offentliga och kollektiva intressen och å andra sidan individuella och privata intressen. Sammantaget kan man alltså konstatera att hälso- och sjukvården i Sverige utvecklas åt olika håll, vilket har betydelse för diskussionen kring offentligt och privat. Så vad är det egentligen som händer i hälso- och sjukvårdens verksamheter när vi pratar om offentligt och privat? I vilken riktning går utvecklingen? Och vad är det som sker i gränslandet mellan offentligt och privat? För att undersöka dessa frågor har vi här samlat ett flertal empiriska beskrivningar av verksamheter som täcker flera dimensioner av hälso- och sjukvården. Studierna är genomförda av forskare med intresse för kvalitativa, nära studier av vad som sker i praktiken. Vårt syfte är att utifrån studierna beskriva och diskutera vad gränslandet mellan offentligt och privat i hälso- och sjukvården kan innebära. På så sätt vill vi ge bidrag till en debatt som ofta präglas av ideologiska och professionella ställningstaganden. Kapitlen i boken visar att det inte går att ge entydiga och generella svar på dessa frågor, utan de visar snarare på den komplexitet som präglar hälso- och sjukvården. Baserat på de olika kapitlen och deras beskrivningar av hur de olika utvecklingarna som pågår i hälso- och sjukvården möts i praktiken, kommer vi slutkapitlet att diskutera flera dimensioner av privat respektive offentligt, samt det som sker i gränslandet. Disposition Bokens följande kapitel speglar den pågående utvecklingen i hälso- och sjukvården på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter. I kapitlet Offentligt och privat i hälso- och sjukvården under 1900-talets första hälft exem- Mellan offentligt och privat 15

9 plet hälso- och sjukvård för barn ger Agneta Emanuelsson-Blanck en inblick i uppbyggnaden av den svenska välfärdsstaten med särskilt fokus på hälsooch sjukvård för barn, och hur detta ledde till en ökad offentlig produktion och finansiering av hälso- och sjukvården. Vid sidan av beskrivningen av den tidiga utvecklingen av barnhälsovården, tjänar kapitlet också som en jämförelsegrund för bokens övriga kapitel som utspelar sig i nutid och tar sin utgångspunkt i den moderna välfärdsstatens förutsättningar. I kapitlet Den privata vården en ideologisk skiljelinje i svensk politik visar Mio Fredriksson och Ulrika Winblad oss hur jämlikhet som varit ett av de vägledande idealen under uppbyggnaden av svensk hälso- och sjukvård kompletteras av ett relativt nytt valfrihetsideal och hur de båda politiska blocken har debatterat och agerat kring frågan om privat driven vård i det svenska sjukvårdssystemet. Det nästföljande kapitlet, Sjukvård en fråga om vårdgaranti eller sjukvårdsförsäkring, diskuterar också privatiseringen av den svenska sjukvården, men utifrån en annan utgångspunkt. Lars Norén argumenterar för att både införandet av vårdgarantin och förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar har givit ett större utrymme för privata intressen i vården. Hur det är att arbeta i privat drivna vårdbolag får vi ta del av i de två nästföljande kapitlen. I kapitlet Inhyrd omsorg beskriver Lars Walter hur användningen av inhyrda sjuksköterskor etablerades på ett sjukhus i västra Sverige och vilka konsekvenser det fick för verksamheten och övrig personal. I kapitlet beskrivs bland annat hur personaluthyrningsföretagen något oväntat blev ett verktyg för facklig kamp och professionaliseringsambitioner. I kapitlet Allt eller inget? Risker och möjligheter med offentlig upphandling beskriver Anders Forssell och Agata Kostrzewa utvecklingen runt Brommageriatrikens uppgång och fall. Brommageriatriken AB startade som en avknoppning från Stockholms läns landsting och var mycket uppskattad av patienter och anhöriga. År 2005 förlorade dock bolaget upphandlingen med landstinget och fick lägga ned sin verksamhet. I kapitlet diskuterar och analyserar författarna beställarmarknadens brister och förtjänster som styrmodell. I Tina Hedmos kapitel tar vi steget ut i Europa. Hedmo beskriver i kapitlet Skapandet av en gemensam folkhälsopolitik i EU en öppen process i gränslandet mellan offentligt och privat hur ett europeiskt policyområde kring folkhälsa börjar växa fram. EU:s möjligheter att styra hälso- och sjukvården i Europa har av tradition varit starkt begränsad, men genom att rikta in åtgärderna på området folkhälsa, som inte anses falla in under hälso- och sjukvård, har EU ändå möjlighet att utöva inflytande över styrningen och regleringen runt medborgarnas hälsa. EU:s ambitioner att stimulera Europas konkurrenskraft genom den inre marknadens krav på fri rörlighet 16 MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

10 för varor och tjänster, kan också ses som en plattform för företag inom hälso- och sjukvårdssektorn som vill etablera sig i Europa. Ett sådant företag beskriver Maria Blomgren och Eva Sundén i det nästföljande kapitlet: Fallet Capio från löntagarfonder till europeiskt vårdbolag. Fallet Capio belyser två dimensioner av offentligt och privat: dels ger kapitlet en beskrivning av en utveckling som innebär att företaget Capio etablerar sig som privat drivet vårdföretag, och dels hur detta företag också driver frågan om att öka offentligheten kring sjukvårdsutförarnas resultat och kvalitet. Den sistnämnda dimensionen av offentligt och privat som handlar om insyn och öppenhet är också det övergripande tema som binder samman de återstående fyra kapitlen i boken. I kapitlet Riskpatienter med ansvar att välja mellan en marginell och en fullgod donator ger Markus Idvall och Susanne Lundin ett exempel på vad som händer när patienter ges ökad insyn i komplexiteten kring olika behandlingsalternativ och de moraliska och existentiella frågor som uppkommer när patienterna själva ges möjlighet att välja mellan en njure från en marginell och en fullgod donator. Även i det följande kapitlet, med titeln Granskare och granskad öppenhet och slutenhet i yrkesutövningen behandlas frågan om vad som händer när kunskap som tidigare varit förbehållen de sjukvårdande professionella öppnas upp för insyn utifrån. Caroline Waks beskriver hur Socialstyrelsen granskar svensk ambulanssjukvård och vad som händer i mötet mellan granskare och granskad. I kapitlet beskrivs hur en målrationell granskningskultur som ska garantera rättssäkerhet och följa upp att demokratiskt fattade beslut utmanar de sjukvårdande professionernas förtrogenhetskunskap. I Petra Adolfssons kapitel När lagar inte finns om framväxten av ett frivilligt miljöklassificeringssystem för läkemedel beskrivs hur arbetet med ett miljöklassificeringssystem för läkemedel innebär att den tidigare slutna och hemlighetsfulla läkemedelsbranschen öppnas upp. Läkemedelsbranschens agerande i miljöfrågor kan kopplas till trenden mot företags ökade sociala ansvarstagande och ambitionen att öka sin legitimitet på fältet. Det sista empiriska kapitlet Läkares balansgång om mötet mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin beskriver den överenskommelse angående samverkansformer som träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen och som syftar till att reglera relationen mellan läkare och läkemedelsindustri. Kajsa Lindberg beskriver hur läkarna, med sitt inflytande över förskrivning av läkemedel, hamnar mellan arbetsgivarnas krav på att hålla nere kostnaderna och industrins påtryckningar för att öka förskrivningarna av just deras läkemedel. Boken avslutas med kapitlet Mot en fragmenterad vård där Kajsa Lindberg och Maria Blomgren diskuterar gränskapande och gränsöverskridande processer i relation till de tre dimensioner av mellan offentligt och privat Mellan offentligt och privat 17

11 som de olika kapitlen visat exempel på. Kapitlet avslutas med en reflektion kring den utveckling mot en fragmentering av hälso- och sjukvårdssektorn som vi tycker oss se. Referenser Arvidsson, G. & B. Jönsson (1997) Politik och marknad i framtidens sjukvård. Stockholm: SNS Förlag. Byrkjeflot, H. & K. Gulbrandsøy (2008) Has there been a transition from government to governance in the Norwegian hospital sector? Paper presented at the workshop The shadow line of accountability, Nordic network for public-private relations, Venice April 17 19, Calltorp, J., m.fl. (1998) Att beställa hälso- och sjukvård: teori och praktik utifrån fem exempel. Beställarnätverket för landstingen i Sverige. Christensen, T. & P. Lægreid (red.) (2001) New public management. The transformation of ideas and practice. Aldershot: Ashgate. Christensen, T. & P. Lægreid (2007) Introduction Theoretical approach and research questions: Transcending new public management. I: Christensen, T. & P. Lægreid (red.) The transformation of public sector reforms. Aldershot: Ashgate, Erlingsdottir, G. & K. Jonnergård (2006) Att trolla med kvalitetssäkring en jämförelse mellan hälso- och sjukvården och revisionsbranschen. Lund: Studentlitteratur. Hood, C. (1991) A public management for all seasons? Public Administration. 69:1, Hult, E. (2006) Vetenskap i paketerad form: framväxten av evidensbaserad medicin. I: Levay C. & C. Waks (red.) Strävan efter transparens: granskning, styrning och reglering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag. Jacobsson, B. & K. Sahlin-Andersson (2006) Dynamics of soft regulation. I: Djelic, M.-L. & K. Sahlin-Andersson (red.) Transnational governance: Institutional dynamics of regulation. Cambridge: Cambridge University Press, Jönsson B., m.fl. (2004) Hälsa, vård och tillväxt. Välfärdspolitiska rådets rapport Stockholm: SNS Förlag. Learmonth, M. & N. Harding (2006) Evidence-based management: the very idea. Public Administration. 84(2): Levay C. & C. Waks (2006) Inledning. I: Levay C. & C: Waks (red.) Strävan efter transparens: granskning, styrning och reglering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag, MARIA BLOMBERG OCH KAJSA LINDBERG

12 Mörth, U. (2006) Soft regulation and global democracy. I: Djelic, M.-L. & K. Sahlin-Andersson (red.) Transnational governance: Institutional dynamics of regulation. Cambridge: Cambridge University Press, Olson, O. Guthrie, J. & C. Humphrey (red.) (1998) Global warning! Debating international developments in new public financial management, Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. Palier, B. (2006) Hälso- och sjukvårdens reformer. En internationell jämförelse. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Power, M. (1997) The audit society: Rituals of verification. Oxford: Oxford University Press. Svenska Dagbladet (2008) Majoriteten förväntar sig dyrare vård om tio år. SVD , s. 11. Weintraub, J. (1997) The theory and politics of the public/private distinction. I: Weintraub, J. & K. Kumar (red.) Public and private in thought and practice: Perspectives in a Grand Dichotomy. Chicago: The University of Chicago Press,