RENATrafiklösningar. Rapport Förstudie för projekt. Diarienummer: Stödid: Förstudien finansieras av:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RENATrafiklösningar. Rapport 2006-02-28 Förstudie för projekt. Diarienummer: 200504560 Stödid: 224114. Förstudien finansieras av:"

Transkript

1 RENATrafiklösningar Diarienummer: Stödid: Rapport Förstudie för projekt RENATrafiklösningar 1 Förstudien finansieras av: RENATrafiklösningar Rapport Förstudie Datum

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Abstract Disposition Inledning Tematiskt och geografiskt område Bakgrund Förstudie Projektorganisation Projektägare Referensgrupp Projektgrupp Förstudiens Syfte Förstudiens genomförande och gjorda erfarenheter Referensgrupp Avgränsning Översikt Kommunikationsplan Indikatorer Leverantörer Finansiering Projektplan Huvudprojekt Projektorganisation för huvudprojekt Projektägare Referensgrupp Projektgrupp Projektplan för huvudprojekt Kartläggning Selektion Informationsspridning Internationell riktad marknadsföring (OPTION) Risker och framgångsfaktorer för huvudprojekt Finansiering av huvudprojekt Slutsats Bilagor Bilaga 1 Finansiell redovisning förstudie Bilaga 2 Exempel Rena Trafiklösningar Bilaga 3 Databas Bilaga 4 Kommunikationsplan Bilaga 5 Finansiering av huvudprojekt Bilaga 6 Urvalsmatris Bilaga 7 Översikt Rena Trafiklösningar

3 1 Sammanfattning Sverige har i ett internationellt perspektiv varit tidigt ute med miljöanpassade trafik och transportlösningar, som ger positiva effekter på luftkvalitet och minskade emissioner av exempelvis växthusgaser. Flera av dessa satsningar har initierats av svenska myndigheter och andra offentliga organisationer, genom lagar, regler och andra incitament. Myndigheter och offentliga organ har alltså varit en drivande kraft bakom ett stort antal så kallade Rena trafiklösningar. Genom att få en samlad bild av genomförda svenska rena trafiklösningar, vilka lagar eller incitament som möjliggjort lösningarna samt vilka leverantörer som har bidragit till implementeringen av desamma, så ökar förutsättningarna för att dessa koncept skall kunna spridas och genomföras på fler orter i landet. I det kommande huvudprojektet är avsikten att initiera spridning av några goda exempel för att skapa fler affärer och större miljönytta av redan utvecklade koncept. För att skapa dynamik i informationsarbetet kommer såväl offentliga organisationer som leverantörer att ha centrala roller i detta. Projektet har inletts med en förstudie där förutsättningarna för att genomföra huvudprojektet Rena Trafiklösningar har bedömts. Under förstudien har en översiktlig undersökning gjorts varvid ett 70-tal rena trafiklösningar i Sveriges 12 största städer har hittats. Förstudien har finansierats av NUTEK och Västra Götalandsregionen. En förutsättning för att nå framgång i ett kommande huvudprojekt är att valda trafikkoncept är spridbara. Koncepten bör ha starka ekonomiska drivkrafter, exempelvis ekonomiska incitament från samhället, besparingar eller en kombination av dessa. Det bör även finnas förutsättningar att finna pilotkunder för de lösningar som väljs. Detta skulle öka motivationen för deltagande leverantörer och exemplifiera att samarbete mellan offentliga organ och SME kan generera fler RENA Trafikaffärer. 2 Abstract Sweden has in an international perspective been early with introducing environmental traffic solutions, which brings positive effects on air quality and reducing emissions of global warming sources. Several of these solutions have been initiated by public authorities or other public actors in Sweden through laws, rules and other incentives. Public authorities have therefore been a powerful force behind a number of Clean Traffic Solutions. The production of an overview of clean traffic solutions tested in Sweden, which shows the laws or incentives that initiated it and the suppliers that contributed to the implementation of the solutions, would increase the possibilities of spreading the solutions to other places. The purpose of the forthcoming main study is to initiate spreading of a few good examples to increase business and environmental benefits of already developed concepts. Public actors as well as suppliers will be main players in the information work in order to increase the legitimacy. To estimate the conditions of making a main study the project started with a pre study in order to get an overview. About 70 clean traffic solutions were found during the pre study in the 12 Swedish cities with more than inhabitants. The pre study was sponsored by NUTEK and Västra Götalandsregionen. One prerequisite to achieve success in a forthcoming main study is that the chosen solutions are possible to spread. The concepts should have strong economic driving forces, for example economic incentives from the society, savings or a combination of both. There should also be prerequisites to find a pilot customer of the chosen solutions in order to increase the motivation and participation of suppliers and make it visible that co-operation between public actors and SME can generate Clean Traffic Business. 3

4 3 Disposition Rapporten är indelad fyra huvuddelar: Inledning Förstudie Huvudprojekt Slutsats 4 Inledning 4.1 Tematiskt och geografiskt område Projektet adresserar ett antal tematiska områden och ett flertal av de strategipunkter som NUTEK identifierat såsom intressanta för en nationell satsning på miljödriven näringslivsutveckling. Följande exempel kan nämnas: Information om goda exempel insamlas och sprids Nya verktyg för stimulans av miljödriven affärsutveckling tas fram Samarbete i nätverk stimuleras Det svenska utbudet av rena trafiklösningar synliggörs och marknadsförs Projektets geografiska område är Sverige med tonvikt på tätorter. Under förstudien har enbart tätorter med mer än invånare beaktats. 4.2 Bakgrund All trafik på våra vägar påverkar omgivningen negativt på olika sätt. Trafiken påverkar naturen genom exempelvis försurning av mark och sjöar. Trafiken inverkar negativt på människors hälsa och konsumerar energi vilket leder till klimatpåverkan etc. Det finns således stor anledning att försöka skapa hållbara trafiklösningar som i ett eller flera av ovanstående avseenden är mer skonsamma för människa och miljö än konventionella lösningar. Sverige har i ett internationellt perspektiv varit mycket tidigt ute med hållbara transportlösningar. Man har arbetat med innovativa logistiklösningar för innerstadstransporter, optimering av busstrafik i stadskärnor, försök med stora flottförsök med alternativa bränslen såsom etanol, naturgas, biogas etc, långtgående försök med avgasrening av olika slag, trafiklösningar såsom miljözoner för storstäder bland mycket annat. Kort sagt, Sverige har varit, och är, ett föregångsland vad gäller miljöanpassade transportlösningar. Flertalet av dessa transportlösningar har möjliggjorts genom innovativa satsningar från myndigheter och andra offentliga organ, antingen genom lagar, regler och förordningar eller genom olika typer av incitament som lett till att vissa typer av lösningar har blivit intressanta att utveckla och implementera. 4

5 Svenska myndigheter och offentliga organ har således varit den drivande kraften bakom flertalet miljöanpassade transportlösningar. Genom att presentera och synliggöra de koncept som myndigheter och offentliga aktörer använt för att möjliggöra respektive transportlösning så skulle dessa koncept kunna anammas av andra aktörer såväl inom som utom riket. En marknadsföring av dessa koncept skulle kunna leda till ökade kommersiella framgångar för svenska leverantörer av miljövänliga trafiklösningar. Såväl affärsnyttan för leverantörerna som miljönyttan för samhället skulle ökas om det fanns en samlad kännedom om vilka miljövänliga trafiklösningar som provats i olika delar av vårt land, vilka följder dessa fått, vilka myndigheter eller offentliga organ som möjliggjort lösningarna och slutligen vilka svenska leverantörer som levererat komponenter och system till lösningarna. 5 Förstudie 5.1 Projektorganisation Projektägare Projektet har ägts och drivits av: Predict AB Hällstigen Göteborg Referensgrupp Förstudien har genomförts utan referensgrupp. Under förstudien har ett antal intressanta personer och organisationer kontaktats för att utröna deras intresse för att delta i en referensgrupp för huvudstudien Projektgrupp Projektgruppen har bestått dels av personer som är knutna till Predict AB och dels av, på konsultbasis kontrakterade, personer som är knutna till Miljölots AB. Projektgruppens har haft följande medlemmar: Projektledare: Dan Samuelsson Predict AB Biträdande projektledare: Gunilla Sandström Miljölots AB Projektkonsult: Martina Bohlin Predict AB Projektkonsult: Anna Stolt Miljölots AB 5.2 Förstudiens Syfte Förstudien har syftat till att undersöka vilka förutsättningar det finns för att genomföra ett huvudprojekt som utnyttjar koncept som framtagits av svenska myndigheter och offentliga organ för att: öka affärsnyttan för svenska leverantörer av miljövänliga trafiklösningar såväl inom som utom riket öka miljönyttan av redan framtagen teknologi 5

6 5.3 Förstudiens genomförande och gjorda erfarenheter Följande stycke är avsett att på ett översiktligt sätt beskriva hur arbetet bedrivits i förstudien samt vilka erfarenheter som gjorts under densamma. Arbetet har delats upp i ett antal arbetsblock, vilka nedan redovisas var för sig Referensgrupp En av uppgifterna i förstudien har varit att sätta samman en referensgrupp för huvudprojektet. Dels har finansiärer erbjudits en plats i referensgruppen och dels har ett antal andra personer/organisationer med, för projektet intressanta, kompetenser kontaktats för att diskutera huruvida de, eller deras organisation, har möjlighet att delta i gruppen. Det har varit viktigt att hålla antalet personer i referensgruppen på en hanterbar nivå, optimalt vore att ha en grupp bestående av tre till fem personer. Referensgruppen redovisas under avsnittet kommande huvudprojekt Avgränsning Antalet intressanta rena trafiklösningar kan förväntas vara stort och därför beslutades att redan i förstudiens initialskede ta fram vissa grundläggande avgränsningskriterier. Vid framtagandet av de initiala urvalskriterierna har det varit viktigt att hitta faktorer som pekar ut om trafiklösningen är förankrad i de tre ben som projektet vilar på; Miljöförbättrande trafiklösning Framgångsrikt tack vare offentligt initiativ Har genererat affärer av tjänster och/ eller produkter För att utröna huruvida trafiklösningen är miljöanpassad eller ej har utgångspunkt tagits i om de i miljömålen omnämnda begreppen begränsad klimatpåverkan och frisk luft adresseras. De första kriterierna som togs fram var: Offentligt initiativ skall vara inblandat Fordonsrelaterade reglerade emissioner och eller klimatpåverkande gaser skall adresseras Spridning av konceptet skall ha potential att generera affärer för svenska företag Lösningen skall ha urban tillämpning under förstudien studerades enbart tätorter med fler än inv Internationell potentiell efterfrågan på konceptet skall finnas Dessa kriterier användes för att göra en första gallring av de trafiklösningar som skulle hittas under förstudien. Under studien har också ett förslag på en mer utvecklad urvalsmatris, dvs en mall med kriterier där varje trafiklösning bedöms och poängsätts utifrån samma kriterier, tagits fram. Förslagna kriterier framgår ur bilaga 6. Kriterierna som tagits fram i detta initiala förslag till urvalsmatris skall diskuteras med referensgruppen och kommer förmodligen att behöva revideras. Principen att använda en urvalsmatris garanterar att de rena trafiklösningarna bedöms på ett likvärdigt sätt och ger därmed bättre förutsättningar för att det urval som görs i selektionsfasen blir objektivt Översikt För att skapa en överblick över vilka typer av trafiklösningar och vilken mängd lösningar vi kan förvänta oss att finna under kartläggningsfasen i huvudprojektet, så har en översiktlig sökning genomförts i de tolv svenska städer som har fler än invånare. Insamling av information har skett via kommunernas hemsidor, telefonintervjuer med kommunala tjänstemän samt ett begränsat antal personliga intervjuer med nyckelpersoner inom trafiksektorn. 6

7 Stad Invånare Län Stockholm Stockholm Uppsala Uppsala Linköping Östergötland Norrköping Östergötland Jönköping Jönköping Helsingborg Skåne Lund Skåne Malmö Skåne Göteborg Västra Götaland Örebro Örebro Västerås Västmanland Umeå Västerbotten Figur 2 Svenska städer med fler än invånare Vid denna översiktliga undersökning har drygt sjuttio Rena trafiklösningar hittats av vilka flertalet verkar uppfylla de initiala avgränsningskriterierna. Detta kommer att utrönas närmare i kartläggningsfasen under huvudstudien då lösningarna skall poängsättas enligt bedömningsmatrisen. Under förstudien har konstaterats att liknande initiativ och satsningar gjorts på flera orter. Följande huvudtyper av trafiklösningar har identifierats: Miljözoner Upphandlingskrav Miljöfordon Bilpooler Cykling Busslinjer Samdistribution Intelligenta trafiksignaler Multimodalt resande Dessutom pågår på många orter arbete med mobility management, vilket ofta tar sig uttryck i olika informationskampanjer för att förändra människors resvanor. Det är troligt att en del av ovanstående typer av lösningar finns på flera orter som ännu inte studerats. Miljözon Miljözoner innebär att ett område i stadskärnan endast får trafikeras av tunga fordon om de uppfyller vissa ålders- och emissionskrav. Miljözoner finns bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. Det offentliga initiativet bakom miljözonerna är att motsvarigheten till trafiknämnden ställer krav på de tunga fordon som skall trafikera zonen. Affärsmöjligheter som skapats gäller först och främst tillverkning, försäljning och montering av olika typer av emissionsbegränsande utrustning. Miljötanken med miljözon är att minska utsläppen av reglerade emissioner inom zonerna. En närmare undersökning av miljözonen i Göteborg presenteras i bilaga 2. Upphandlingskrav Upphandlingskrav används som styrmedel i ett antal olika sammanhang. De mest framträdande exemplen är: Upphandling av kommunala eller statliga tjänstefordon Upphandling av entreprenadtjänster för kommuner eller Vägverket 7

8 Upphandling av busstrafik Upphandling av avfallstransporter Då upphandlingskrav används är det offentliga initiativet, som namnet antyder, oftast ett krav från upphandlaren om att de fordon som offereras, eller används för de tjänster som offereras, måste uppfylla vissa krav avseende emissioner och/ eller ålder. I vissa sammanhang används dock en kombination mellan krav och incitament. Exempel på situationer då incitament har använts är upphandling av entreprenadtjänster inom bygg- och anläggningssektorn, där en viss miniminivå har använts som kravnivå och ekonomiska incitament har använts för att stimulera användandet av maskiner som uppfyller högre emissionskrav än miniminivån. Affärsmöjligheter som skapats genom dessa initiativ är i princip desamma som för miljözonerna även om det inte i alla sammanhang handlar om exakt samma företag. Miljöambitionen med upphandlingskraven är antingen att minska utsläppen av reglerade emissioner, att minska växthuseffekten eller en kombination av dessa båda. Malmö stads upphandlingskrav belyses närmare i bilaga 2. Miljöfordon Stimulans för användande av miljöfordon har blivit mycket vanligt de senaste åren på en mängd olika orter. Det finns ofta olika definitioner på vad som krävs för att ett fordon skall få kallas miljöfordon. Diskussioner pågår för att hitta en rikstäckande standard. Det offentliga initiativet i detta fall är olika slags ekonomiska incitament. Några exempel är: Tjänstebilsanvändare får reducerat förmånsvärde Bidrag till privatpersoner för inköp av miljöfordon Gratis parkering på kommunala parkeringar för miljöbilsanvändare Exempel på affärsmöjligheter som uppkommit genom dessa initiativ är försäljning av miljöbilar, produktion av alternativa bränslen samt uppbyggnad av infrastruktur och teknik till dessa bränslen. Miljömålet med dessa satsningar är att minska den globala uppvärmningen och de lokala utsläppen av reglerade emissioner. Stockholms miljöbilssatsning beskrivs i bilaga 2. Bilpooler Bilpooler finns idag på flera orter i ett flertal olika former som exempelvis kommunal regi, privat icke kommersiell regi och privat kommersiell regi. Poolerna innehåller olika typer av fordon och i något fall består fordonsflottan i poolen enbart av miljöfordon. Det offentliga initiativet när det gäller bilpooler kan exempelvis vara att kommunen satsar på att starta upp egna bilpooler, eventuellt i samarbete med ett privat poolföetag. Det senare är ett bra exempel på ett Private Public Partnership, s.k. PPP. Affärsmöjligheter som uppkommit är de tjänster som förekommer runt bilpoolsdriften, såsom boknings- och avgiftssystem och system för nyckelöverlämning. Miljömässigt mål med initiativet är att minska biltrafiken i staden och därmed minska alla typer av emissioner. Göteborg Stads bilpool har använts som exempel i bilaga 2. Cykling Satsningarna för att öka användandet av cykel är många och av varierande karaktär. Några exempel som kan nämnas är Bevakade cykelparkeringar Cykelparkeringar i anslutning till bilparkeringar Lånecyklar Hyrcyklar 8

9 Tjänstecyklar Gemensamt för de allra flesta satsningarna är att cykeln sätts in som en viktig länk i den kedja som krävs för att möjliggöra ett multimodalt resande. Affärsmöjligheterna kring dessa koncept är många, allt ifrån uppbyggnad av infrastruktur såsom cykelbanor, cykelparkeringar m.m. till cykelförsäljning, cykelreparation och cykeluthyrning. Miljötanken bakom cykelsatsningar är givetvis att cykling skall ersätta motordrivna transportmedel och därmed adresseras såväl växthuseffekten som de reglerade emissionerna. Cykelsatsningar i Örebro beskrivs i bilaga 2. Busslinjer Med busslinjer avses här busslinjer med en speciell sträckning mellan exempelvis en knutpunkt för lokaltrafik och ett eller flera områden där ett stort antal människor har sina arbetsplatser. Bussarna har ofta en större kapacitet gällande antalet passagerare och ibland även speciella körbanor för hela eller delar av körsträckan. De offentliga initiativ som ligger till grund för dessa satsningar är uppbyggnad av infrastruktur och satsning på speciella fordon, vilket också ger de affärsmöjligheter som skapas av satsningarna. Miljötanken bakom dessa lösningar är att minska biltrafiken genom att öka möjligheterna till ett multimodalt resande till och från arbetet, dvs göra det lätt för resenärer att kombinera olika kollektiva transportmedel för sina arbetsresor. Därmed adresseras växthuseffekten och de reglerade emissionerna. Lundalänken beskrivs närmare i bilaga 2. Samdistribution Tanken med samdistribution är att utgå ifrån brukarens behov av varor från olika leverantörer och samordna transporterna från dessa så att alla leverantörers varor transporteras med samma fordon den sista sträckan fram till brukaren. Det offentliga initiativet har i flera fall handlat om ekonomiskt stöd genom deltagande i EU projekt för att stimulera uppstart av samdistributionsförsök. Affärsmöjligheter som öppnats är de nya mer utvecklade transporttjänster som distributionsföretagen har utvecklat. Miljön gynnas genom minskad körning i brukarens närhet, vilket ofta är hårt trafikerade områden, och därmed förbättras situationen både gällande reglerade emissioner och växthusgaser. Projektet Ocentralen i Stockholm beskrivs i bilaga 2. Intelligenta trafiksignaler På vissa orter arbetas med olika system för såkallade intelligenta trafiksignaler. Innebörden i detta begrepp är att trafiksignalerna är adaptiva i den bemärkelsen att de anpassar sig efter verkliga trafikflöden, såsom köer och trafikstockningar. Investering i dyrare och mer avancerade trafikregleringssystem är det offentliga initiativ som använts ibland i kombination med deltagande i EU projekt. Affärsmöjligheterna kring dessa lösningar är konsulttjänster, mjuk- och hårdvaruförsäljning av systemen. Miljön påverkas genom bättre trafikflöden, dvs såväl växthusgaser som övriga emnissioner adresseras. Avancerad Trafiksignalstyrning i Stockholm beskrivs i bilaga 2. Multimodalt resande För att möjliggöra ett multimodalt resande, dvs ett resande där många olika, ofta miljöanpassade, transportsätt används, så krävs en ökad samordning och integrering av olika transportslag. 9

10 Multimodalt resande är i sig inte en ren trafiklösning utan snarare ett sätt att kombinera flera olika rena trafiklösningar på ett effektivt sätt. Exempelvis kan ökad samordning ske mellan: Olika typer av lokaltrafik Lokaltrafik och bilpooler Bilpooler och cykel Lokaltrafik och cykel Man skulle kunna säga att beträffande arbetsresor så skulle en väl fungerande intermodalitet mellan olika transportslag medföra att arbetstagaren på ett enkelt och mer miljöanpassat sätt skulle kunna ta sig från säng till skrivbord. Offentliga initiativ för att möjliggöra ett bättre intermodalt resande kan vara att planera samordningen mellan de olika trafikslagen redan på trafikstrategistadiet för att sedan implementera det i de konkreta trafikplanerna. Affärsmöjligheter som skapas skulle kunna vara ruttplaneringssystem som omfattar flera resesätt, betalsystem som gäller för flera transportsätt samt konsulttjänster för att utforma desamma. Miljömässigt påverkas såväl reglerade emissioner och växthusgaser gynnsamt eftersom tanken är att biltrafik skall minska till förmån för effektivare lokaltrafik. Resvanor Mobility management På många orter har man under senare år arbetat med mobility management. Det vill säga olika sätt att påverka människors resvanor. Ofta sker detta genom informationskampanjer. Offentligt initiativ bakom sådana är naturligtvis beslutet att genomföra förändringsarbetet. Affärsmöjligheter skulle kunna vara genomförande av kampanjerna. Miljöpåverkan sker genom minskad biltrafik, vilket är gynnsamt för såväl växthusgaser som övriga emissioner Kommunikationsplan Arbete med att ta fram en kommunikationsplan har bedrivits under förstudien. Resultatet visas i bilaga Indikatorer Projektet RENATrafiklösningar syftar till att framtagna rena trafiklösningars sprids till fler orter och därigenom ger en ökad miljönytta och skapar fler affärer för svenska leverantörer. Det handlar således om att åstadkomma förändringar på lång sikt. Det har därför varit nödvändigt att välja förslag till indikatorer på ett sådant sätt att man har möjlighet att mäta huruvida såväl delmål som slutmål uppfylls. Följande kortsiktiga indikatorer föreslås: Antal genomförda informationsträffar Antal informationsbrev Antal intresserade offentliga aktörer Antal intresserade leverantörer Förslag på indikatorer på medellång sikt: Antal diskuterade införanden av rena trafiklösningar Följande indikatorer föreslås på lång sikt: Antal genomförda rena trafiklösningar Antal affärer för leverantörer 10

11 5.3.6 Leverantörer Under förstudien har diskussion förts med enstaka leverantör. Intrycket är dock att det finns ett intresse av att rena trafiklösningar sprids för att på så sätt skapa fler affärer och att man skulle kunna tänka sig att på något sätt delta i en informationskampanj Finansiering Diskussion med ett antal potentiella finansiärer har förts under förstudien. Resultatet visas i avsnittet kommande huvudprojekt Projektplan Projektplan för huvudprojektet har tagits fram under förstudien och redovisas under avsnittet kommande huvudprojekt. 11

12 6 Huvudprojekt 6.1 Projektorganisation för huvudprojekt Projektägare Projektet kommer initialt att ägas och drivas av: Predict AB Hällstigen Göteborg Referensgrupp Under förstudien har följande referensgrupp, som skall verka i huvudprojektet, satts samman. NUTEK Vägverket Svenska Lokaltrafikföreningen Stefan Henningsson Projektgruppen håller för närvarande på att söka ytterligare en person som representant för näringslivet Projektgrupp Projektgruppen kommer att bestå dels av personer som är anställda på Predict AB och dels av personer som är anställda på Miljölots AB. Projektgruppen kommer att ledas av följande personer: Dan Samuelsson Predict AB Gunilla Sandström Miljölots AB 6.2 Projektplan för huvudprojekt Kartläggning Kartläggningen kommer att vara den mest arbetsintensiva fasen under projektet eftersom en mängd intervjuer kommer att göras med människor runt om i Sverige Kartläggningsfasen beräknas omfatta tre månaders arbete och planeras börja i mars. Kartläggningen kommer att börja med en djupare undersökning av de tolv svenska städer, som studerats översiktligt under förstudien. Representanter för flertalet av dessa städer har under förstudien intervjuats per telefon, vilket har gett såväl en överblick över rena trafiklösningar som en mängd kontakter som skall intervjuas djupare. Nedan visas ett antal exempel på funktioner som kan behöva engageras: Kontakta och besöka Trafikkontor / Mobilitetskontor / Miljökontor Kontakta och besöka Näringslivskontor Kontakta och besöka kontor för lokaltrafik Kontakta och besöka regioner / landsting / länsstyrelser Kontakta ansvariga personer för varje intressant initiativ Finna eldsjälar för varje koncept som skall spridas Denna fas kommer också att innebära att en relativt stor mängd leverantörer bör intervjuas. Här är det absolut nödvändigt med personliga intervjuer eftersom varje intervju samtidigt är ett möte där projektet som sådant marknadsförs gentemot företagen, vilka skall inse fördelarna med att 12

13 delta i projektets informationsfas. Vid leverantörsintervjuer skall exempelvis följande frågor utredas: Vilket / vilka beslut har i företagarens ögon har medfört affärer? I vilken omfattning har affärer gjorts? Vad skulle en spridning av konceptet betyda? Vad krävs för en framgångsrik spridning? Vilket intresse har de av att delta i informationsspridningen i projektets slutskede? Vidare kommer en överläggning ske inom ramarna för kartläggningsfasen huruvida städer med färre invånare än också skall omfattas av kartläggningen och i sådant fall vid hur många invånare bör gränsen dras. Frågan om vissa orter med färre invånare än gränsvärdet skall inkluderas på grund av speciella omständigheter kommer också att utrönas. Möjligen kommer också viss kontakt att behöva knytas med representanter för akademin. Exempel på forskningsområden där relevant information skulle kunna finnas är: Miljöeffekter och mätmetoder Trafik, resvanor beteende och attitydförändringar Teknik och teknikutveckling Ekonomi och företagande Under kartläggningsfasen kommer två avstämningsmöten med referensgruppen att hållas. Det första mitt i kartläggningen, dvs i mitten av april och det andra i slutet av maj då kartläggningen avslutas Selektion Selektionsfasen kommer att omfatta ca en månads arbete för projektteamet. Arbetet påbörjas i juni och avslutas i augusti. Arbetet kommer huvudsakligen att bestå av att sammanställa den information som insamlats under kartläggningen. Ett av de viktigaste verktygen under selektionen kommer att vara den urvalsmatris som framtagits under förstudien och som kommer att förfinas under kartläggningen. Matrisen skall säkerställa att samtliga rena trafiklösningar bedöms på ett likvärdigt sätt, så att urvalet består av spridbara koncept Informationsspridning Informationsspridningen kommer att ske enligt den kommunikationsplan som tagits fram under förstudien. Planen, som redovisas i bilaga 4, kommer att diskuteras vid varje referensgruppsmöte för att göra de små justeringar som kommer att krävas för att anpassa planen efter den information som erhålls under projektets gång. Informationsspridningen kommer att startas under den första delen av augusti och beräknas avslutas i oktober Internationell riktad marknadsföring (OPTION) De riktade internationella marknadsföringsinsatserna ingår ej i det nuvarande projektförslaget RENATrafiklösningar, utan redovisas enbart här för att tydliggöra att det finns en långsiktig tanke i detta projekts förlängning. Tanken med denna aktivitet som uppföljning till projektet är att när informationsspridningen har genomförts, så har konceptet med samverkan mellan offentliga organ och leverantörer, i syfte att sprida de rena trafiklösningarna, testats och optimerats. Avsikten är då att göra en riktad marknadsföringsinsats i några få städer, i exempelvis Europa, där man kan förvänta sig att ett behov av utvalda rena trafiklösningar finns. Marknadsföringen genomförs på liknande sätt som informationsspridningen och troligen tillsammans med någon eller några aktörer som vanligen 13

14 arbetar med export av svensk miljöteknik. Grundtanken är här att marknadsföra de offentliga besluten samtidigt som produkterna och tjänsterna marknadsförs. 6.3 Risker och framgångsfaktorer för huvudprojekt För kommande huvudprojekt har ett antal risker och sålunda också framgångsfaktorer identifierats av projektgruppen. Genom att tydliggöra vilka risker som finns i projektet samt ge förslag på hur dessa kan undvikas skapas goda förutsättningar för ett framgångsrikt huvudprojekt. Nedan följer en uppställning över några riskfaktorer och hur dessa bör hanteras. RISK Offentliga organisationer inser inte projektets potential Företagen inser inte projektets potential Obalans mellan de olika perspektiven miljö, affärsnytta och teknik Svårigheter med att sprida informationen om projektets resultat, på grund av att man inte når rätt personer eller verksamheter. För få unika koncept, vilket innebär att berörda aktörer redan vet vad som görs på olika håll. ÅTGÄRD Göra dem delaktiga i projektet genom grundlig information om projektets syfte och bakgrund samt kontinuerlig information om hur projektet fortskrider. Personliga besök för att skapa förtroende för projektledningen. En väl genomtänkt referensgrupp där personer som representerar de viktigaste offentliga organisationerna finns med. Ge dem grundlig information om projektets syfte och bakgrund samt kontinuerlig information om hur projektet fortskrider. Personliga besök och intervjuer för att bygga upp ett förtroende från företagens sida för projektgruppen. Försöka föra fram det unika som varje företag har att tjäna på projektet. Referensgruppens sammansättning är också viktig. Skapa en referensgrupp där det finns representanter från alla tre kategorierna. Arbeta med utomstående expertis för att få idéer, feedback etc. Att under projektets gång skapa engagemang hos alla som på något sätt deltar eller berörs av projektet, vilket referensgruppen kan ha stor möjlighet att påverka. Säkerställa att man har kontakt med personer som har mandat att ta beslut. Omfattande sökning via många olika kanaler under en längre tid, såsom internet, telefon, nyckelpersoner, personliga besök, kontakter, register etc. Uppmärksamma ytterligare affärspotential i initiativen. 6.4 Finansiering av huvudprojekt Under förstudiens gång har frågan rörande finansiering av huvudprojektet dryftats med ett antal potentiella finansiärer. Resultatet av dessa diskussioner redovisas i bilaga 5. 14

15 7 Slutsats Under den tid som förstudien har bedrivits har ett 70-tal s.k. rena trafiklösningar hittats på olika orter. Lösningarna har, av projektgruppen, grupperats i nio olika grupper i syfte att göra beskrivningen mer överskådlig. Denna indelning fungerar bra i ett inledande skede då det primära målet är att få en uppfattning av hur offentliga organ på olika orter arbetar med urbana trafikproblem. I ett kommande huvudprojekt när det handlar om att initiera spridningen av några olika trafiklösningar på nya orter måste koncepten kategoriseras på ett annat sätt. En förutsättning för att nå framgångar i ett kommande huvudprojekt är att fokus i all konceptindelning läggs på spridbarhet. Vidare bör koncepten som väljs ha starka ekonomiska drivkrafter, vilket skulle kunna vara ekonomiska incitament från samhället, besparingar eller en kombination av dessa. Det skall finnas förutsättningar att, för de valda lösningskoncepten, finna pilotkunder. Förekomsten av en eller flera pilotaffärer skulle generera ett momentum där engagemang leder till affär som leder till ytterligare engagemang, vilket i sin tur leder till nya möjligheter för pilotaffärer. En av nycklarna för att sprida lösningskoncept är att få leverantörerna att inse att de genom att samarbeta med offentliga organ i ett informationsprojekt kan skapa mer affärer. Flertalet leverantörer är SME vilket innebär att tidsperspektivet, från arbetsinsats till affär, är oerhört kort och viktig. SME har vare sig de resurser eller den uthållighet som stora företag har. Koncepten som väljs bör således ha potential generera affärer på såväl kort som lång sikt för att öka attraktionskraften för SME. Att skapa affärer för SME är i linje med Näringslivskontorens intresse, varför ett antal sådana kommer att kontaktas angående möjligheten att medverka i projektet. Ur det begränsade materialet från förstudien har vi valt att presentera ett exempel, som består av en kombination av flera verkliga exempel, för att tydliggöra hur korta och långa affärer kan genereras ur samma koncept. Exempel Mobilitetspool Konceptet mobilitetspool består av en kombination av de existerande koncepten cykel och miljöbilspool. Det är mycket möjligt att lägga till fler kommunikationsslag i konceptet men för tydlighetens skull begränsas här antalet till två. Styrmedel som stimulerar till användande av mobilitetspool kan vara de existerande ekonomiska incitament som finns för användande av miljöbilar såsom t ex fri parkering, inköpsbidrag etc. Tänkbara användare av detta koncept är kommuner och privata företag. Det räcker med att ett företag skaffar en miljöbil och en cykel så kan konceptet startas upp. Inga ytterligare myndighetsbeslut behöver tas, poolerna kan starta och ha god förutsättning för att vara ekonomiskt lönsamma i ett tidigt skede. Det är således ett koncept som det torde gå att finna pilotkunder till. Drivkrafterna för såväl företag som kommuner är i första hand ekonomiska i form av minskade kostnader för tjänstekörning, parkering etc. Det vill säga här inverkar både de existerande offentliga incitamenten och de rena besparingar som kan göras genom minskad bilpark etc. Här erhålls också många andra positiva bieffekter såsom: Hälsomässiga - för det fall att cykel används. 15

16 Säkerhetsmässiga nya, säkra fordon kan användas. Jämställdhet privat bil behöver ej förutsättas för vissa tjänster. Miljöeffekterna är uppenbara, bilåkandet kan minskas och därmed minskas utsläppen av såväl reglerade emissioner som växthusgaser. Kortsiktiga affärer som kan skapas genom att sprida mobilitetspoolskonceptet är: Poolkonceptet i sig, dvs kunnandet runt driften av poolen. Fordonen, dvs cyklar och miljöbilar. Service av t ex fordon. Information för att sprida användandet. Långsiktiga affärer som kan göras vid spridning av mobilitetspoolskonceptet kan vara: Uppbyggnad av infrastruktur för cykel, så som t ex cykelbanor. Uppbyggnad av infrastruktur för miljöbil ex vis bränsleförsörjningssystem. I processen att sprida konceptet mobilitetspool kan således genereras såväl kortsiktiga som långsiktiga affärsmöjligheter, vilket gör det attraktivt för potentiella leverantörer att delta i informationsspridningen. Huvudprojektet kommer i stor utsträckning handla om att finna fler lösningskoncept som, i likhet med exemplet mobilitetspool, har potential att skapa nya affärer på såväl kort som lång sikt och därefter initiera spridningen av dessa. 16

17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Finansiell redovisning förstudie Exempel Rena Trafiklösningar Databas Kommunikationsplan Finansiering av huvudprojekt Urvalsmatris Översikt Rena Trafiklösningar 17

18 This document was created with Win2PDF available at The unregistered version of Win2PDF is for evaluation or non-commercial use only.

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Patrik Widerberg Trafikavdelningen, Gatukontoret, Malmö

Patrik Widerberg Trafikavdelningen, Gatukontoret, Malmö Patrik Widerberg Trafikavdelningen, Gatukontoret, Malmö Allmänt Mål, strategi & struktur Projektområden Organisation Resultat hittills i Malmö Resultat i övriga städer Framgångsfaktorer och problem Towards

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Varför effektivisera resor och transporter? Trafikens miljöpåverkan Trafikens hälsopåverkan Samhällsplanering Samhällsekonomi Varför effektivisera

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Inventering av fordonspotential biogasdrift i Södermanland 610220 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Kommunranking Välkommen! Kommunens bilar

Kommunranking Välkommen! Kommunens bilar Kommunranking 2012 Välkommen! Till vissa frågor finns anvisningar. Klicka på den blå länken vid dessa frågor. Här kan du läsa poängbedömningsmallen och ladda ner en PDF med alla frågor för utskrift. Kommunen

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken Varför skiljer det mellan regioner? Sara Anderson, 2050 AB

Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken Varför skiljer det mellan regioner? Sara Anderson, 2050 AB Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken Varför skiljer det mellan regioner? Sara Anderson, 2050 AB Innehåll Syfte Bakgrund Metod Resultat Påverkansfaktorer Slutsatser Diskussion Syfte Syftet med

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Informationsinsatser om biogas som fordonsbränsle i Västerås 610416 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter 1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Författare: Erik Uhlin Datum: 2014-06-18 Delprogram: Transporteffektivitet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 5. Resultat...

Läs mer

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Andreas Hagnell www.skl.se/klimat 1 Roller i klimatarbetet Politisk arena Samhällsplanering Egen verksamhet Utbildning Rådgivning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Mattias Goldmann Malmö Stad Gatukontoret Att. Stina Nilsson Stina.nilsson@malmo.se Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Samordnad varudistribution i Kungsbacka

Samordnad varudistribution i Kungsbacka Samordnad varudistribution i Kungsbacka 2016-09-01 Vad är samordnad varudistribution? Idag Samordnad varudistribution En lång förhistoria 2007 Förslag från kommunalråd Ola Johansson (C) om SVD i Kungsbacka.

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne Hållbar Mobilitet Skåne verkar för att minska efterfrågan på transporter och få fler att välja alternativ som är mer miljövänliga initierar och driver egna projekt verkar som bas och hjälp i projekt som

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Motion om gratis parkering för miljöbilar

Motion om gratis parkering för miljöbilar 2007-05-02 98 184 Kommunstyrelsen 2008-10-13 208 341 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 205 507 Dnr 07.270-008 majkf23 Motion om gratis parkering för miljöbilar Bilaga: Reservation Ylva Strutz, för

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex

Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex Regional Exportsamverkan Håkan Knutsson Sustainable Business Hub Dan Samuelsson Ecoex Ecoex West Swedish Environmental Export Ecoex West Swedish Environmental Export För västsvenska miljölösningar ut i

Läs mer

Vätgas och bränsleceller!

Vätgas och bränsleceller! VÄTGAS SOM BRÄNSLE Vätgas och bränsleceller! Elforsk, Göteborg 2011 Björn Aronsson 2011-09-16 Vätgas Sverige 1 Balanserad STATUS Synergier Teknikutvecklingen för bränsleceller i fordon är klar volymproduktion

Läs mer

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Miljöanpassad upphandling i Västernorrland

Miljöanpassad upphandling i Västernorrland Miljöanpassad upphandling i Projektbeskrivning 2006-2008 Innehåll 1 Bakgrund och motiv för projektet 3 2 Intressenter 4 3 Projektets syfte 5 4 Projektets långsiktiga mål 5 5 Projektets delmål 5 Delmål

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag? Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag? Koglin, Till Published: 2015-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Koglin, T. (2015). Stadsplanering och transporter

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Förstudie för utveckling av Stjärnsund Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sveriges bästa cykelstad handlingsplan Bilaga: Sveriges bästa cykelstad - åtgärdslista 2016-03-02 ver 0.4 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet.

Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet. Tänk Business Mobility. Upptäck fördelarna med Alphabet. Stadshuset Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss. Företag Alphabet Fleet Services Adress Vetenskapsvägen 10, Sollentuna Internet

Läs mer

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem 2015-11-17 2015/37189 1(5) Vår adress Kommunstyrelsen Borlänge kommun Adress Hållbarhetsutskottet Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Gustaf Karlsson 0243-74093 gustaf.karlsson@borlange.se

Läs mer