Korrektion och imitation som mätverktyg för diagnos av PT-nivå

Transkript

1 G3-UPPSATS Institutionen för humaniora VT 2009 Maria Alfredsson Peter Hagelberg Marie Jeppsson Korrektion och imitation som mätverktyg för diagnos av PT-nivå Kan man korrigera eller imitera en grammatisk struktur som man inte kan producera i fri skriftlig produktion? Handledare: Gisela Håkansson Institutionen för humaniora

2 Sammandrag Syftet med uppsatsen var att undersöka om andraspråksinlärare kunde korrigera eller imitera strukturer i språket som de inte kunde producera i skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins nivåer. Informanterna hade arabiska som modersmål. Studien visade att förmågan till korrektion utvecklades långsammare än förmåga till imitation och förmåga till skriftlig produktion. Förmågan till korrektion utvecklades med vistelsetiden. Resultatet var en bekräftelse på teoribildningen i processbarhetsteorin. Korrektiv elicitering skulle kunna utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i klassrummet och därmed ge en undervisning som följde en naturlig inlärningsordning enligt Pienemanns processbarhetsteori. Nyckelord: processbarhetsteorin, imitation, korrektion, skriftlig produktion Abstracts The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate structures of the language that they could not produce in written production defined by processability theori levels.the Informants had Arabic as their mother tongue. The study showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide an education that followed a natural learning order according to processability theory by Pienemann. Keywords: processability theori, imitation, correction, written production

3 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställning Avgränsning Bakgrund Andraspråksinlärning och forskning Processbarhetsteori Två avhandlingar som behandlar processbarhetsteorin Fonologiska aspekter på andraspråksinlärningen Material och metod Implikationstabeller Eliciterad imitation Testkonstruktion Material Metodkritik Resultat och analys Resultatsammanställning Implikationstabell utfall skriftlig produktion Implikationstabell utfall korrektion Implikationstabell utfall imitation Implikationstabell med jämförelse mellan metoderna Förväntat utfall och avvikelser De tre mätmetoderna jämfört med vistelsetid i Sverige Kan informanterna korrigera eller imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera skriftligt? Diskussion Testmetodens reliabilitet Framtida forskning Slutsats Litteratur Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

4

5 1 Inledning I vårt dagliga arbete som SFI-lärare stöter vi ofta på bedömningsproblem. Vilken nivå befinner sig studenten på? Hur anpassar vi vår undervisning så att studenten får maximalt utbyte? Enligt processbarhetsteorin, i fortsättningen kallad PT, och som utvecklats i första hand av Pienemann (1998), finns det en ordning i utvecklingen av interimspråk. Pienemann har identifierat fem sådana olika nivåer. Om studenten inte har automatiserat en lägre nivå, finns det inte kapacitet att lära och processa en svårare och högre nivå. Performansanalys är ett redskap som länge har använts av lärare för att bedöma hur långt en elev har kommit i sin andraspråksutveckling. Det är en djup och bred studie av en elevs skriftliga produktion vid ett givet tillfälle där läraren tittar på elevens olika språkliga element. Denna metod har flera nackdelar. Dels är den mycket tidsödande, dels kräver den en skriftlig produktion. Studenten utvecklar sitt interimspråk, men det är inte alltid som den skriftliga produktionen utvecklas parallellt. Studentens bakgrund i form av annat skriftspråk eller brister i de svenska språkljuden, ger olika lång inlärningsväg. Vi anser att en tillämpning av PT- nivåer på muntlig produktion är en bättre uppdelning för att anpassa vår undervisning till rätt nivå. Hitintills har vi saknat objektiva verktyg för att snabbt kunna mäta och kvantifiera kunskapen. Ibland möter vi studenter som har ett perfekt uttal och bra prosodi. Detta tillsammans med inlärda fraser kan vara mycket förvillande när det gäller att uppfatta elevens egentliga kunskapsnivå. Vilka av bristerna i språket är kosmetiska och vilka pekar på bristande språklig förmåga? Vi har valt att använda oss av eliciterad imitation för att mäta språklig nivå. Eliciterad imitation innebär att informanten får höra meningar som antingen ska imiteras eller korrigeras. Meningarna ges med stigande svårighetsgrad. En sådan här metod kan bli användbar i klassrummet. Med ett antal meningar som designats för varje nivå blir metoden ett användbart verktyg i den dagliga verksamheten. 4

6 Informanternas förmåga till skriftlig produktion har vi mätt med en bildserie som de har fått skriva om. Genom triangulering jämför vi sedan informanternas förmåga till språkproduktion ur tre perspektiv; korrektionsförmåga, imitationsförmåga och skriftlig förmåga. 1.1 Syfte och frågeställning Vårt syfte är att undersöka om andraspråksinlärare klarar av att korrigera eller imitera strukturer som de inte producerar i fri skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins (PT) nivåer. Undersökningen utformas som en tvärsnittsstudie. Vi vill se om informanterna når samma PTnivå med våra olika mätinstrument. För att uppfylla vårt syfte använder vi tre frågeställningar. Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de inte kan imitera? Kan informanterna imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri skriftlig produktion? Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri skriftlig produktion? 1.2 Avgränsning Studien har avgränsats till att endast undersöka informanter med arabiska som modersmål. De studerar sfi eller svenska som andraspråk. Det är de grammatiska strukturerna som har undersökts. Bedömningen avser endast om informanterna har korrigerat eller imiterat strukturer korrekt. Vilka feltyper som förekommit analyseras inte. Det finns inte heller något kontrastivt perspektiv på de fel informanterna gjort. 5

7 2 Bakgrund I följande avsnitt behandlas bakgrunden i andraspråksforskningen och faktorer som påverkar andraspråksinlärningen. Sedan följer en förklaring av processbarhetsteorin. Därefter ges en kort redogörelse för två doktorsavhandlingar som berör samma forskningsfält, efter detta följer metodval och utfall. Avslutningsvis kommer en kort schematisk beskrivning av standardarabiskt ljudsystem och svenskt ljudsystem. Detta för att peka på problem med att konstruera relevant testmaterial. 2.1 Andraspråksinlärning och forskning Andraspråksinlärningen skiljer sig från modersmålsinlärningen eftersom den ofta sker senare i livet då inläraren skapat sig en världsuppfattning och har kunskaper om hur språk fungerar. I vilken ålder man kommer till det nya landet påverkar hur och vad inläraren lär sig. Det kan verka som om barn lär sig språket mer framgångsrikt än vuxna, men detta kan enligt Viberg (1987) bero på att barn endast behöver kommunicera i ett begränsat antal situationer, medan vuxna måste förstå och behärska mer komplicerade situationer. Saville-Troike (2006) menar att språket endast kan utvecklas naturligt om man kommer i kontakt med det nya språket innan en viss ålder, den kritiska perioden. Med naturlig inlärning menas här informell inlärning som sker genom kommunikation med målspråkstalare. Vidare menar hon att när barnet nått den kritiska perioden är det andra kognitiva processer som tar över språkinlärningen. Här avses en direkt användning av analys och syntes av ett språkinlärningsmaterial. Enligt Saville-Troike blir detta framförallt tydligt i barns och vuxnas förmåga att lära målspråkets fonologi. Barn lär sig ofta att tala utan brytning, till skillnad från inlärare som påbörjar inlärningen i vuxen ålder. Kotsinas (2005) menar också att motivationen är avgörande för språkinlärningen. Om man exempelvis planerar att flytta tillbaka till sitt hemland kan detta verka hämmande för motivationen, liksom att en öppen och utåtriktad person har lättare att ta till sig språket. Hyltenstam (1979) menar att en av de viktigaste faktorerna 6

8 som påverkar andraspråksinlärningen är möjligheten till naturligt umgänge med modersmålstalare av målspråket. Intresset för andraspråksforskningen startade i början av 1970-talet både internationellt och i Sverige och har sedan dess fördjupats och differentierats. I Sverige berodde det till stor del på den ökande invandringen. Gemensamt var också att forskningen var starkt påverkad av vad som var gällande för tiden inom den allmänna lingvistiken och språkpedagogiken. Tidigare forskning hade huvudsakligen utgjorts av kontrastiva perspektiv mellan modersmål och målspråket, för att peka ut strukturella skillnader i språket samt den inverkan interferens eller transfer hade på målspråket (Hammarberg 2004). Enligt Hammarberg har utvecklingen och nyanseringen av forskningen från 70-talet och till nu, lett till att det numera forskas inom flera olika perspektiv. Bland annat tas det inom forskningen idag, i större utsträckning, hänsyn till individens inre och yttre förutsättningar så som dess psykiska status, kognitiva förmåga, motivation, medfödda och inlärda färdigheter, samt hur språket utvecklas generellt och på individnivå. En forskare av stor betydelse för forskningens utveckling på 70-talet var Selinker (1991) som införde begreppet interlanguage (interimspråk), vilket innebar att man började se inlärarens andraspråk som ett system under utveckling, som en process. Det nya inom forskningen innebar att man skiljde på målspråket och det språk som inläraren själv byggde upp, inlärarspråket. Därmed inriktades forskningen mer mot ett utvecklingsperspektiv än den gjort tidigare. Begreppet interlanguage har använts i två betydelser, dels som den process som inläraren går igenom mellan modersmålet och målspråket, dels som det språk en viss individ har vid en viss tidpunkt i utvecklingen. Selinker introducerade även begreppet fossilisering, som benämning för avstannande i interimspråksutvecklingen. Han ville undersöka varför vuxna ofta inte uppnådde infödd nivå av målspråket och kom fram till att det fanns ett antal processer som formade och begränsade interimspråket. Selinkers namngivna processer var transfer, övergeneralisering, överföringar från undervisning, inlärningsstrategier och kommunikationsstrategier. Detta har senare kritiserats eftersom dessa processer också leder till korrekta resultat och för att de bara kan förklara varför en struktur uppstår och inte varför utvecklingen stannar av. Numera ses de alltså som positiva och nödvändiga för språkutvecklingen (Selinker 1991). Som nämndes tidigare är övergeneraliseringar en del av interimspråket. Detta brukar innebära att när inläraren upptäckt en regel som fungerar kan den alltså övergeneraliseras, d.v.s. den används oftare än vad som är brukligt. Exempel på detta kan vara att inläraren upptäcker regeln att 7

9 substantiv i grupp ett i plural får or ändelse och sedan överanvänder denna regel så att det även blir pojkor och bilor. Detta fortgår tills dess att inläraren lär sig att substantiven böjs olika beroende på vilken grupp de tillhör. Enligt processbarhetsteorin, som förklaras senare, beror detta på att inläraren helt enkelt inte behärskar den nivå ännu där detta fenomen förekommer och gör därför fel. Abrahamsson & Bergman (2005) menar att förenklingar också är vanligt förekommande i ett interimspråk. Det innebär att grammatiska funktionsord, pronomina och ändelser plockas bort för att underlätta språket. Utmärkande är även att inläraren ibland använder korrekta former och ibland använder egna påhittade ord eller ändelser, nybildningar. Även här beror det enligt processbarhetsteorin på att inläraren inte behärskar dessa specifika nivåer ännu. Att det ibland blir rätt kan bero på helfrasinlärning som i sig kan innehålla flera grammatiska svårigheter (Abrahamsson & Bergman 2005). Genom Corder (1967) flyttades forskningens fokus från undervisning och material till inlärningsprocessen. Corder hämtade mycket inspiration från Noam Chomskys kritik av den behavioristiska inlärningssynen. Han menade att språkinlärning inte enbart bestod av att lära sig vanor och mönster utantill i målspråket. Istället byggdes språket upp genom att inläraren bildade hypoteser genom den språkliga input omgivningen erbjöd. Hypoteserna antingen befästes eller förkastades beroende på om de fungerade eller inte. Corder menade att alla hade en inbyggd läroplan (built-in syllabus) som bestämde utvecklingen och att inlärare med samma andraspråk hade ungefär samma utvecklingsgång. 2.2 Processbarhetsteori Processbarhetsteorin som är framtagen av Pienemann (1998) har utvecklats inom det kognitiva forskningsfältet och bygger på tanken att L2 inlärning av målspråket sker i en bestämd ordning och att de högre nivåerna inte lärs förrän de lägre nivåerna har automatiserats. Som nämnts ovan försökte man tidigare förklara inlärningssvårigheter med utgångspunkt från inlärarens modersmål. Dock visade forskning att ordföljdsreglerna i det tyska språket utvecklades i en bestämd ordning oavsett inlärarens modersmål (Clahsen, Meisel & Pienemann 1983). Med stöd av Levelts modell konstruerade Pienemann (1998) processbarhetsteorin. Enligt Levelts modell arbetar ett flertal olika processer parallellt och automatiskt för att producera språket. Pienemann kallar dessa steg för utvecklingsnivåer och definierar dem i sin processbarhetsteori. Processbarhetsteorin beskriver enligt Pienemann en utvecklingshierarki och han hävdar att stegen är implikativa, dvs. att varje 8

10 nivå bygger på och förutsätter de föregående nivåerna. Teorin omfattar inte inlärda fraser. Pienemanns processbarhetsteori beskriver och definierar fem processnivåer. Tabell 2.1 Processnivå L2 utfall Svenska morfem nivå ett: ord, lemma N1 ord oböjda former nivå två: kategoriprocesser N2 lexikala morfem plural, verbformer nivå tre: frasprocesser N3 inf i frasen attributiv kongruens nivå fyra: interfrasprocesser N4 inf mellan fraser adjektiv i predikativ form nivå fem: bisatsprocesser N5 huvudsats och bisats Pienemanns olika processnivåer samt utfall i andraspråk generellt. Svenska morfem visar vilka uttryck processen får på svenska. Enligt Pienemann är alltså processbarhetsteorin en allmängiltig beskrivning av nivåerna vid all språkinlärning. Den beskriver en naturlig utvecklingsgång för inläraren. Som tidigare nämnts ses ordningen som implikativ. Ett ord måste finnas(n1) för att kunna få en grammatisk kategori och behandlas korrekt i en kategoriprocess(n2). Först därefter kan frasprocessen (N3) genomföras. När frasprocessen är klar kommer funktionen i satsen (N3).Därefter kan informationen föras mellan satser korrekt i interfrasprocessen(n4) och slutligen kan bisats skiljas från huvudsats så att negationen kommer på rätt plats(n5). De bakomliggande processerna i vår hjärna är komplexa och parallella och växelverkar med varandra. Vi kan t.ex. påbörja ett uttalande innan hela den grammatiska strukturen är färdigformad. Enligt Pienemann (1998) är processbarhetsteorin en rimlig förklaring till de forskningsresultat som han diskuterar och problematiserar. Vidare menar han att man inte kan hoppa över något utvecklingssteg och en optimerad inlärning bör utgå från L2 talarens nivå +1. Det är relativt enkelt att bestämma vilken nivå talaren befinner sig på genom att undersöka hur morfemen behandlas, liksom att titta på syntax i de högre nivåerna (Pienemann 1998). 9

11 Om en tillämpning görs av processbarhetsteorin på det svenska språket får den följande utseende: Den första nivån består av ord i oböjd form, substantiv eller verb. Talaren kan föra samtal och besvara frågor men svaren består av enstaka ord. På nivå två kan inläraren processa flera av de olika ordklasserna, använda lexikala morfem, markera plural och verbformer som presens och preteritum. Ofta finns det en överanvändning av de svaga, regelbundna böjningsformerna. Den raka ordföljden används. På nivå tre kan inläraren använda den grammatiska informationen inom frasen, i frasmorfologin uttrycks attributiv kongruens. I syntaxen spetsställs uttryck med adverbial före subjektet och verbet. På nivå fyra kan inläraren föra grammatisk information mellan fraser. Adjektivkongruensen tillämpas även i predikativ ställning, subjektet finner sin korrekta placering efter verbet i spetsställda huvudsatser. På nivå fem kan inläraren föra grammatisk information mellan satser och skilja mellan huvudsatser och bisatser. I bisatsen placeras negationen före finita verbet och i huvudsatsen efter finita verbet (Pienemann 1998). 2.3 Två avhandlingar som behandlar processbarhetsteorin När vi har skrivit denna uppsats har vi under resans gång blivit uppmärksammade på andra arbeten som har behandlat samma forskningsfält men med lite andra utgångspunkter. De metoder som använts här var vi inte medvetna om när vi planerade och genomförde vår ursprungliga undersökning. Metodvalen har därför inte påverkat vårt sätt att genomföra vår studie. Vi anser ändå att en kort redogörelse för undersökningarna bör finnas med i vår bakgrund. Vi gör en återkoppling till dessa avhandlingar i vårt diskussionsavsnitt. Philipsson har i sin doktorsavhandling Interrogative Clauses and Verb Morphology in L2 Swedish (2007) undersökt utvecklingen av ordföljden i frågestrukturer och verbmorfologi hos andraspråksinlärare i svenska. Han undersöker även om olika typer av insamlad data ger olika resultat av samma strukturer. Han ställer resultatet av insamlad data mot begreppen typologisk 10

12 markering och processbarhet för att bedöma deras giltighet. Han undersöker också om förstaspråket har någon inverkan på utvecklingen av de strukturer som studien inriktar sig på. När Philipsson gjorde sin datainsamling befann sig de 36 informanterna på olika språkbehärskningsnivåer. Informanterna har tre olika modersmål, persiska, irakisk arabiska och somali. Inom språkgrupperna fanns lika delar informanter på låg, mellan respektive hög språkbehärskningsnivå. Tolv personer med svenska som modersmål har fungerat som kontrollgrupp. Philipsson använde fyra olika metoder för att samla in data i syfte att ta reda på hur olika eliciteringsmetoder kan påverka resultatet. De metoder som han använde är muntlig produktion, skriftlig produktion, grammatikalitetsbedömningstest samt ett test av informanternas receptiva förmåga. Två delmoment ingick i den muntliga produktionen, en mer och en mindre styrd. Informanterna arbetade i par och tilldelades för den mer fria produktionen var sin bild, med främst likheter men även flera olikheter. Informanterna ombads att ta reda på vilka olikheter som fanns på bilderna genom att ställa så många frågor som möjligt. I det andra delmomentet fick den ena informanten ett papper med bilder av personer med olika karaktärsdrag och den andre informanten fick en hög med kort med samma personer. Informanten med kort fick dra ett kort. Sedan frågade den med pappret ja/nej frågor för att hitta den rätta personen på sitt papper. De fick ett begränsat antal frågor för att hitta så många som möjligt. Konversationerna spelades in och transkriberades. Philipssons skriftliga produktion bestod av tre delmoment. Ett moment fungerade som ett lucktest där informanten skulle fylla i rätt form av ett givet verb. Nästa uppgift var att skriva frågor till givna svar och det tredje momentet var att avsluta en påbörjad mening. Till alla uppgifterna fanns olika svårighetsgrad enligt PT-nivåerna. Vidare hade han ett grammatikaliserat bedömningstest där informanterna skulle avgöra om ett större antal meningar var korrekta eller ej. Meningarna fanns i skrift men de fick även lyssna till dem. Om informanten ansåg att en mening var fel skulle denna sedan rättas. Dessutom fick Philipssons informanter lyssna till ett stort antal meningar och avgöra om de var frågor eller inte. Detta för att han ville bedöma informanternas receptiva förmåga. Philipssons olika metoder var utformade på så sätt att de testade informanternas kunskaper om olika ordföljdsstrukturer i frågor. Resultatet i sin helhet ger stöd åt processbarhetsteorin och att de 11

13 olika resultaten har implikationella förhållanden. Grammatikalitetstestet ger ett avvikande och motsägelsefullt resultat. Intressant är att även den receptiva förmågan verkar följa samma utvecklingsmönster som processbarhetskapaciteten. Alltså bör den receptiva förmågan ligga på samma nivå som muntlig och skriftlig produktion (Philipsson 2007). I processbarhet på prov (2009) undersöker Eklund Heinonen om det finns ett samband mellan muntlig språkbehärskning och PT-nivå samt om nivåerna i sig kan ligga till grund för utformning och bedömning av muntliga test. Eklund Heinonens material består av inspelningar av alla muntliga Tisus-test från perioden vid ett universitet i Sverige. Tisus-test är ett test som utländska studenter i Sverige måste klara för att få börja studera en kurs som ges på svenska. Det består egentligen av tre delprov, läsförståelse, skriftlig produktion och muntlig produktion. Av de 148 som gjort testet under denna period var det 33 som fick underkänt. Slumpmässigt valdes lika många ut som klarat testet. Sammanlagt transkriberades cirka femton minuter av varje testdeltagares konversation. De sekvenser innehållande strukturer som stod i fokus för undersökningen plockades ut. Endast strukturer mellan nivå tre och fem undersöks. Eklund Heinonen analyserade resultatet enligt tre kriterier. Det första var att en struktur endast behövde användas korrekt vid ett tillfälle, första förekomst, för att tillhörande nivå ska anses uppnådd. Det andra var att en struktur som används ska vara korrekt vid hälften av de tillfällena. Det tredje var att 80 % av de använda strukturerna skulle vara korrekta. Kriteriet endast en korrekt använd struktur gav inga klara resultat. Ju högre krav som ställdes på korrekthet desto tydligare blev mönstret av att de som klarat testen hade uppnått PT-nivå fyra och de som varit underkända endast uppnått nivå tre med ett fåtal avvikande resultat. Eklund Heinonen betonar att det muntliga testet inte är framtaget för att locka fram specifika grammatiska strukturer och bedöms inte heller därefter. Trots detta går det att utläsa ur resultatet att om testdeltagaren kan processa de strukturer som krävs för nivå fyra spontant, erhåller denne ett godkänt testresultat. Det finns alltså ett samband mellan PT-nivå och ett godkänt resultat av Tisus-testet samt att det kan ligga till grund för bedömning även av muntlig konversationsförmåga (Eklund Heinonen 2009). 12

14 2.4 Fonologiska aspekter på andraspråksinlärningen Flege menar att det svenska och det arabiska ljudsystemet skiljer sig åt på olika sätt, vilket kan bereda svårigheter för informanterna. Om testmeningarna innehåller ljud eller ljudkombinationer som är nya för informanten, måste de lägga processkapacitet på detta, och det kan ge ett missvisande resultat vid bedömningen. Det finns en mycket stor variation inom den arabiska språkgruppen beroende på dialekt. Denna redovisning syftar till att förklara eventuella svårigheter informanterna ställs inför vid spontan imitation eller korrektion. Flege (1987) pekar på avsaknaden av den bilabiala tonlösa klusilen p samt den labiodentala tonande frikativan v liksom retroflexerna som viktiga skillnader mellan svenska och arabiska. Nedan följer en kort redovisning i tabellform av de arabiska konsonantljuden. Fonemen är de som används i standardarabiska enligt Flege. Tabell 2.2 Arabiska labial Inter- dental Palato-alveolar palatal velar uvular faryngal laryngal konsonanter dental Klusiler Tonlös t k q tonande b d Emfatiska Klusiler t x Tonlös tonande d g Frikativor Tonlös f t s s h h tonande d z Emfatiska frikativor s tonlös tonande d Affrikator g Nasaler m n Lateraler l tremulanter r halvvokaler w j C Ljuduppsättning standardarabiska 13

15 Nedan följer en kort redovisning i tabellform av de svenska konsonantljuden. Tabell 2.3 Svenska Bi- labio- Dental- Retro- Palato- Främre velar Uvular laryngal konsonanter labial dental alveolar flex alveolar palatal Klusiler Tonlös p p h t t h /rt/ k k h tonande b d /rd/ g Frikativor Tonlös f s /rs/sje/ /tje/ /sje/ h tonande v r j r Nasaler m n /ng/ /ng/ Lateraler l /rl/ tremulanter r r halvvokal Ljuduppsättning standardsvenska. Vidare betonar Flege att svenskan har nio vokaler som alla kan vara både långa och korta, medan arabiskan endast har tre vokaler. De arabiska vokalerna är a, i och u, som även de kan skilja i kvantitet, men de svenska vokalerna skiljer inte bara i kvantitet utan även i kvalitet. De produceras på olika sätt av talorganen. Eftersom de svenska vokalljuden är fler är de betydligt snävare i sina definitionsgränser än vad de tre arabiska vokalerna är. Det finns flera nivåer i språket som måste läras in för ett gott uttal, men inlärningen börjar redan i inlärarens perception av målspråkets ljudmönster. Enligt Flege är sannolikheten att inläraren uppfattar och producerar målspråksljudet mer korrekt om det inte finns något liknande ljud i modersmålet än om det finns närliggande ljud. Finns liknande ljud i förstaspråket tolkar inläraren det nya ljudet som något närliggande, vilket resulterar i en kraftigare brytning. Att behärska betoningsmönstret ses ofta som viktigast för ett gott uttal. Var betoningen ligger i ett ord beror enligt Barth Magnus & Tawaesy (1989) på stavelsestrukturen, men är även beroende av fonotaktiska faktorer inom ordet, mellan orden och satser. Kärnan i stavelsen består av en vokal. Till vokalen kommer sedan en eller en kombination av konsonanter. Konsonanten/konsonanterna framför kallas ansats och den/de bakom kallas för koda. Svenskan tillåter upp till tre konsonanter 14

16 i ansatsen och fem i kodan, medan arabiskan inte har ett lika komplext stavelsesystem utan kan endast ha en konsonant i ansatsen och högst två, men oftast en i kodan (Barth Magnus & Tawaesy 1989). 15

17 3 Material och metod Undersökningen består av data från totalt 33 informanter. 30 informanter är arabisktalande och studerade vid våra respektive arbetsplatser hösten 2007, som ligger i Växjö och Göteborg. De tre övriga är infödda målspråkstalare. Vi vill undersöka om det finns ett samband mellan informanternas språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i skriftlig produktion och deras förmåga att elicitera motsvarande strukturer i en korrektions- och imitationssituation. Den skriftliga produktionsförmågan har vi diagnostiserat med hjälp av en bildserie som informanterna har fått skriva om (bilaga 1). Vi samlade in uppgifter om informanternas kön och ålder, utbildningstid i Sverige och hemlandet och deras vistelsetid i Sverige. För att testa eliciteringsförmågan hos informanterna har vi använt 20 olika meningar inspelade av en kvinnlig målspråkstalare. Det är författarna till denna uppsats som har konstruerat meningarna. Eliciteringen har skett i två steg, först uppmanades informanterna att lyssna på 10 meningar och korrigera eventuella brister (bilaga 3). De fick höra meningen en gång, men om de inte hörde vad som sades, upprepade testledaren innehållet ytterligare en gång, i något fall flera gånger. Därefter fick de höra 10 korrekta meningar som de skulle imitera (bilaga 2). Vi undersökte om de klarade att imitera de grammatiska strukturer som fanns på respektive nivå. Hela processen spelades in digitalt. När datainsamlingen var avslutad bedömde vi först våra egna informanter (11stycken), sedan bytte vi material med varandra så att alla fick bedöma samtliga informanter. Vid varje skiljaktighet i bedömningen tog vi upp en gemensam bedömning och resonerade oss fram till konsensus. Informanternas riktiga namn har bytts ut mot andra för att skydda deras identitet. Vi redovisar vårt resultat i tabellform. En tabell med samtliga testresultat, därefter bryter vi ner resultatet i olika former av tabeller där vi ställer de olika utfallen mot varandra för att söka eventuella samband. 16

18 3.1 Implikationstabeller För att förtydliga vad implikationstabeller är och hur de kan användas kommer här en genomgång med tydliga exempel: I en implikationstabell kan man ordna ett stort antal mätdata så att man ser om det finns ett samband. Med ett antagande att en andraspråkslärare lär sig olika verb i en viss ordning kan man göra en undersökning och pröva detta. Följande verb undersöks i en tänkt studie: kan, vill, måste, får, behöver och brukar. Undersökningen innehåller en observation av varje verb. Antagandet är att inlärningen sker i denna ordning: 1 får, 2 vill, 3 kan, 4 måste, 5 behöver och slutligen 6 brukar. Ett plus under respektive verb innebär positiv observation. Först görs en sammanställning av alla insamlade data med informanterna redovisade i alfabetisk ordning. Utfallet för respektive verb redovisas i varje kolumn. Exempeltabell 3.1 Namn Får (1) Vill (2) Kan (3) Måste (4) Behöver(5) Brukar (6) Ahmed Bejram Cetor David Erlam + Genom att studera utfallet under varje verb i spalterna visas att antagandet om inlärningsordningen var fel. Tabellen korrigeras så att utfallet för verbet måste kommer sist. Exempeltabell 3.2 Namn Får Vill Kan Behöver Brukar Måste Ahmed Bejram Cetor David + + Erlam + Exempeltabell 3.2 ger en ny kunskap. Verbet måste lärs in efter de andra verben i undersökningen. Här finns en implikativ ordning. Ett plus i fältet längst ut till höger finns bara om samtliga övriga fält i raden har plus. Genom att summera utfall horisontellt, person för person kan utfallen också sorteras och rangordnas så att resultatet kommer i stigande ordning. Det innebär att informanter med flest positiva observationer kommer längst ner i tabellen. 17

19 Exempeltabell 3.3 Namn Får Vill Kan Behöver Brukar Måste Erlam + David + + Bejram Cetor Ahmed I exempeltabell 3.3 finns nu det slutliga utseendet. Från denna punkt kan man gå vidare med grafiska presentationer av utfallet och bryta det mot andra faktorer för att pröva andra samband. En implikationstabell är alltså ett sätt att ordna information i en undersökning så att man kan se om resultaten är implikativa. I denna undersökning är det PT som styr den ordning resultaten redovisas i. Det lägsta villkoret redovisas till vänster och det högsta längst ut till höger i tabellen. En implikationstabell kan redovisas antingen med stigande eller med fallande resultat. Ett stigande resultat innebär att informanterna har klarat högre nivå ju längre ner i tabellen de redovisas. I en fallande tabell är det omvänt. Som vi tidigare nämnt är PT implikativ i sina nivåer. Implikationstabeller är ett vanligt verktyg vid redovisning av olika undersökningar i språkvetenskapliga sammanhang. Genom att ordna språkliga data i implikationstabeller kan man undersöka och visa hur ett interimspråk utvecklas (Hyltenstam 1977). Informanternas nivå enligt PT har redovisats med implikationstabeller. Ett plustecken innebär att informanten klarat en mening på den specifika nivån. Om informanten har två eller fler plustecken på samma nivå betyder det att han/hon klarade meningarna. Ett eller flera minustecken på samma nivå betyder att informanten inte har klarat meningen/meningarna på den specifika nivån. 18

20 3.2 Eliciterad imitation Undersökningen vill mäta informanternas språkstrukturer och därmed deras PT-nivå. Eliciterad imitation valdes som metod därför att den kan testa kunskaper i olika språkliga moment. Maho (1996) beskriver i avsnittet Datainsamling genom språkelicitering hur man rent allmänt går till väga i ett fältarbete i syfte att dokumentera ett språk. Språkelicitering är en metod för att hämta information om ett okänt språk. I denna studie är ju målspråket känt medan däremot informantens språknivå är okänd eller dåligt utforskad. Maho (1996) menar att elicitera innebär att få en informant att producera yttranden genom någon form av systematiserade stimuli. Direktelicitering och enkel elicitering är två varianter. Den förstnämnda innebär att informanten namnger det man pekar på. Det andra betyder att informanten får översätta det som sägs. Vidare nämner han en tredje metod som heter korrektiv elicitering och som går ut på att modersmålstalaren uttalar ord, eller längre uttryck som informanten sedan ska rätta eller korrigera. När man eliciterar bör man gå från enkla strukurer till mer komplexa. Det finns fyra steg att följa; ord, fraser, meningar och texter. Ord, fraser och meningar kan kombineras beroende på hur mycket informanten vet om målspråket sedan tidigare (Maho 1996). Huvudmetoden för denna studie är korrektiv elicitering. Informanterna får höra och rätta språket i ett antal meningar. Erlam (2006) menar att eliciterad imitation testar inlärarens kunskap i specifika grammatiska moment. Eliciterad imitation är en rekonstruktion av inlärarens förmåga att tillgodogöra sig och använda sin implicita kunskap. Med implicit kunskap menas automatiserad förmåga (Erlam 2006). Gathercole & Badderley (1993) menar att kritiker har ansett att eliciterad imitation endast är imitation där inläraren ej använder sig av sina förvärvade kunskaper. Men en studie med nonsensord har visat att inläraren får svårare att imitera om orden är påhittade. Hamayan m.fl. (1977) menar att inläraren alltså inte har haft tid att lära sig dessa ord och känna igen och memorera dem. I en studie gjord av Hamayan där inlärare får imitera några grammatiska samt några ogrammatiska meningar finns ytterligare stöd för tanken att imiterad elicitation mäter rekonstruktiv förmåga. Flertalet av inlärarna korrigerade de felaktiga meningarna. Erlam (2006) menar att om eliciterad imitation endast var ordagrann imitation skulle inte inlärarna korrigera de felaktiga meningarna och meningslängden skulle då ha en betydelse för upprepningen. Studien av Hamayan m.fl. (1977), använde sig av nio stavelser i en undersökning av studenter med arabiska som modersmål. Testmeningen på nio stavelser kompletterades med en kort mening på fem stavelser för att öka belastningen på närminnet, men resultatet togs inte med i bedömningen. 19

21 Erlam (2006) anser även att det är viktigt att testpersonen har tidspress, eftersom det minskar möjligheten att använda explicita kunskaper. Med explicit kunskap menas grammatiska regelverk som finns som intellektuell kunskap men inte automatiserats. En uppgift i eliciterad imitation som innebär att inläraren får tid att kontrollera sitt svar gör att inläraren kan använda sig av sina explicita kunskaper. Ett eliciteringstest är designat för att fokusera på innehållsbetydelsen istället för på formen och det ska finnas lite tid mellan det att inläraren hör meningen och sedan repeterar den. Det sker då en spontan rättning av grammatiken och det finns inget tydligt förhållande mellan meningslängden och förmågan att repetera densamma (Erlam 2006). 3.3 Testkonstruktion De muntliga testen konstruerades utifrån de fem olika PT-nivåerna. Imitationsmeningarna sattes samman genom att konstruera tio grammatiskt korrekta meningar, alltså två meningar på nivå ett fyra och fem, en på nivå två samt tre på nivå tre (bilaga 3). Meningarna på nivå ett innebar vissa problem. PT-nivå ett innebär enstaka ord, lemma, i oböjd form. Ett övergripande krav var att meningarna skulle ha ungefär tolv stavelser. En bättre analogi med PT-nivå ett hade varit enstaka ord istället. Kravet på antal stavelser valdes att överordnas. Konsekvensen blev att några informanter inte nådde upp till nivå ett. Detta var en konstruktionsmiss som sedan kompenserades genom att ge alla informanter minst nivå ett i bedömningen. Ytterliggare en konstruktionsmiss är antalet meningar på nivå två och tre (bilaga 2 och 3). I efterhand upptäcktes att en av meningarna på nivå två (Hundarna låg på gatan i den varma solen), istället tillhörde nivå tre, därav det ojämna antalet meningar på dessa bägge nivåer. Korrektionsmeningarna sattes samman genom att ändra imitationsmeningarna så att de inte var grammatiskt korrekta (bilaga 2). Medellängden på meningarna är tolv stavelser. Två varianter av meningarna spelades in, en korrekt för imitation och en med ett syntaktiskt eller morfologiskt fel beroende på vilken nivå de avsåg, för korrektion. Vid bedömningen användes första förekomst, vilket innebär att den sökta strukturen observerats en gång och därmed anses som uppnådd. Som bakgrund till den skriftliga produktionen användes en tecknad bildsekvens. Den föreställer en man som går på promenad och möter flera olika personer, däribland en kvinna som han tycks 20

22 ha en närmare relation med (bilaga 1). Även här har första förekomst använts för att bedöma nivåer enligt PT. 3.4 Material Samtliga informanter har arabiska som modersmål, utom de tre kontrollpersonerna (k), som har svenska som modersmål. En informant hade studerat 0-5 år, fem hade studerat 6-9 år, tjugofyra hade studerat mer än 9 år i sitt hemland. Informanterna har studerat i genomsnitt ett år i Sverige. De har varit här mellan två månader och sex år. Kontrollgruppen består av tre personer med svenska som modersmål, samtliga har studerat mer än femton år i svensk skola. 3.5 Metodkritik Som tidigare nämnts upptäcktes i efterhand en felaktighet i de korrektions- och imitationsmeningar som konstruerades, då en nivå tre mening hade placerats på nivå två. Den flyttades då om så att tre meningar kom till nivå tre. Detta påverkade resultatet så att det stämde bättre med PT-nivåerna. Detta ses som en bekräftelse på att informanternas produktion styrdes av faktisk nivå, och inte av författarnas förväntningar. Informanterna klagade ofta på ljudnivån och uppfattade inte alltid vad den inspelade rösten sa. De tilläts då höra meningen flera gånger men ingen skillnad i svarsfrekvens har noterats. Det muntliga resultatet är bedömt så att testledaren i korrektionssituationen huvudsakligen lyssnat efter hur den felaktiga strukturen hanterats. I imitationssituationen har testledaren lyssnat efter helheten och bortsett från mindre felaktigheter som inte påverkat förståelsen eller strukturen. Nivå 5 är svår att elicitera i en fri skriven text. Av våra kontrollpersoner är det bara en som använt strukturen. Utfallet blev oväntat lågt eftersom det kan tas för givet på att även de övriga två kontrollpersonerna behärskar den. Det kan då inte heller dras någon säker slutsats om nivå fem för de övriga informanterna. Kunskapen kanske fanns där, men de har inte funnit någon anledning att använda den. Det hade förmodligen varit bättre att använda ett antal exempelmeningar som informanterna hade fått bedöma riktigheten av i likhet med Philipssons metod, som beskrevs tidigare. Det hade även varit en bättre parallell till de övriga testerna. 21

23 Hur mycket informantens stressnivå påverkat prestanda går inte att bedöma. Bedömningen av informanternas produktion är författarnas egen subjektiva. När kraftiga avvikelser visat sig hos enskilda informanter har undersökningsmaterialet plockats fram och bedömningen har diskuteras igen. Någon bedömning har då ändrats. Resultat som passat in i förväntningarna har inte nagelfarits på samma sätt, och kan därför vara behäftat med fel. 22

24 4 Resultat och analys Här följer en sammanställning av de resultat undersökningen har gett. Kapitlet börjar med en sammanfattning i tabellform av samtliga resultat från undersökningarna. Dessa resultat visas sedan varje mätning var för sig i implikationstabeller. Genom att sedan jämföra utfallet på de olika testfrågorna i muntlig produktion med utfallet i den skriftliga produktionen, bedöms också om mätmetoderna är relevanta. Därefter visas utfall tillsammans i en implikationstabell med vistelsetid som ställs i korrelation till informanternas nivå enligt de tre olika mätmetoderna. Slutligen redovisas sambanden mellan alla tre undersökningsmetoderna för att se om mätresultaten korrelerar och i så fall på vilket sätt. 4.1 Resultatsammanställning Sammanställningen av samtliga mätresultat presenteras i tabell 4.1. Se även den inledande förklaringen av implikationstabeller under avsnittet 3.1.implikationstabeller. I tabell 4.1 presenteras informanternas namn i alfabetisk ordning i den första kolumnen. Mätdata är ordnade i fem kolumner från nivå ett till nivå fem. Dessa nivåer beskrivs och förklaras i bakgrundsavsnittet om processbarhetsteori. Den andra kolumnen innehåller observationer på nivå ett. Här presenteras först den skriftliga produktionen (s), därefter resultat av korrektion (k) och imitation (i). I de följande kolumnerna visas sedan resultatet av skriftlig produktion (s), därefter utfall av korrektion (k) och imitation (i), för respektive nivå. Den skriftliga produktionen redovisas enbart med utfall i högsta nivå (J). Det innebär att de övriga nivåerna markeras med (N). Eftersom det finns olika antal testmeningar på de olika nivåerna, se metodkritik 3.5, blir också antalet plus (+) eller minus (-), olika i de olika kolumnerna. 23

25 För att förtydliga de olika resultatsammanställningarna följer här exempel tagna från tabell 4.3 samt förklaringar till dessa. Tabellexempel 4.1 Namn Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 s/k/i s/k/i s/k/i s/k/i s/k/i Adel N/ + + / + + J / + / + N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Adel har både korrigerat och imiterat meningarna på nivå ett och två korrekt och har därför fått fyra plus i andra kolumnen och två plus i den tredje kolumnen. Han har inte klarat någon av testmeningarna på de högre nivåerna, så därför får han minus (-) i dessa kolumner. Hans skriftliga produktion innehåller strukturer som tillhör nivå 2. Han får därför ett J i kolumn tre som står för nivå två. Eftersom det bara är den högsta nivån av hans skriftliga produktion som redovisas får han ett N i samtliga övriga fält. Tabellexempel 4.2 Namn Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 s/k/i s/k/i s/k/i s/k/i s/k/i Aslan N/ + + / + + N / + / + J / / N/ - - / - - N/ - - / + - Aslan korrigerar och imiterar korrekt på nivå ett och två, och får sex plus (+) i kolumnerna för nivå 1 och 2. Han producerar skriftligt på nivå tre och får ett J i denna kolumn. Han kan inte korrigera någon av de tre exempelmeningarna på nivå 3 och får därför tre minus (-). Han kan imitera meningarna 4 och 5 men inte mening nr 6 och får därför två plus (+) och ett minus (-) på nivå tre. Hans högsta nivå på den skriftliga produktionen är nivå 3. Aslan får därför ett J här och N på samtliga övriga nivåer. 24

26 Tabell 4.3 Namn Nivå 1 s/k/i Nivå 2 s/k/i Nivå 3 s/k/i Nivå 4 s/k/i Nivå 5 s/k/i Adel N/ + + / + + J / + / + N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Ammar N/ - + / - + J / - / - N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Asel N/ + + / + + J / - / + N/ / N/ - -/+ - N/ - - / + - Aslan N/ + + / + + N / + / + J / / N/ - - / - - N/ - - / + - Audra N/ + + / + + N / + / + N/ - +- / J /+ - / + + N/ - - / + - Delcham N/ + + / + + N / - / + N/ / J / + +/ + + N/+ +/ + + Dema N/ + + / + + N / - / + J/ / N/ + - / - - N/ - - / - - Firas N/ - + / + + N / + / + N/ / J / - + / + - N/+ - / + - Gailan N/ +- / + + N / - / + N/ / J / - - / - - N/ - - / + - Hanna N/ + + / + + N / + / + N/+ + +/ J /+ - / + - N/+ +/ + + Hiba N/ + + / + + N / + / + J / / N/ - - / - - N/ - - / - - Hussein N/ + + / + + N / - / + J / / N/ - - / - - N/+ - / + - Jessica (k) N/ + + / + + N / + / + N/+ + +/ J /+ +/ + + N/+ +/ + + Lina N/ + + / + + N / + / + N/- + + / J / - - / - - N/ - - / + - Mahmod N/ + + / + + N / - / + J /- - - / N/ - - / - - N/ - - / - - Majed J / - - / + + N / - / - N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Maria N/ + + / + + N / - / + N/- - - / J /+ - / + + N/- - / + - Mariam N/ - - / + + J / - / - N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Mohammed N/ + + / + + N / + / + J / / N/ - - / - - N/ - - / - - Mustafa N/ + + / + + J / - / - N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Nor N/ + + / + + N / + / + J / / N /- - / + - N/ - - / - - Nora N/ + + / + + N / + / + N/- + + / J / - - / - - N/ - - / - - Ramza N/ + + / + + N / + / + J /- - - / N/ - - / - - N/ - - / - - Safa N/ + + / + + J / + / + N/ / N/- +/ + + N/+ +/ + - Sahib N/ + +/ + + N / - / - N/ / J/ - - / - - N/ - - / - - Samer N/ - - / - - J / - / - N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Sara N/ - - / + - N / - / - J /- + + / N/ - - / - + N/ - - / + - Sayed N/+ + / + + N / - / + N/ / J / - - / - - N/- - / + - Sofie (k) N/ + + / + + N / +/ + N/+ + +/ J /+ +/ + + N/+ + / + + Stina (k) N/ + + / + + N/ + / + N/ + + +/ N/ + + / ++ J /+ + / + + Zainab N/ - + / + + N/ + / + N/ + + +/ J / + + / ++ N/+ - / + - Zetam N/ + + / + + N/ - / + J / / N/ - - / + + N/ - - / - - Zohra N/ + + / + + J / +/ + N/ / N/ - - / - - N/ - - / - - Informanternas namn och resultat i skriftlig produktion, korrektion och imitation. För skriftlig produktion: J =Ja, har producerat strukturen i skriftlig form. N= Nej, har inte producerat nivån i skriftlig form. För muntlig produktion: (+) innebär att en mening producerats rätt. ( ) innebär att produktionen saknas. (k) betyder kontrollperson. Tabellen är en sammanställning av samtliga resultat från undersökningen. I fortsättningen bryts resultatet ner i implikationstabeller. Grunden för denna redovisningsform redovisas i bakgrunden under 3.1 implikationstabeller. 25

27 4.2 Implikationstabell utfall skriftlig produktion Informanternas skriftliga produktion redovisas i tabellen 4.4. Resultatet visas i stigande ordning. Det innebär att ju längre ner i tabellen ett namn förekommer, desto högre nivå har informanten. Här presenteras på vilken nivå informanternas högsta struktur hamnar. I kolumn 6 anger vi informantens PT-nivå. Efter tabellen ges exempel på meningar från våra informanter och på vilken nivå de placerats. Tabell 4.4 Namn Nivå 1 (1) Nivå 2 (2) Nivå 3 (3) Nivå 4 (4) Nivå 5 (5) PT -nivå (6) Majed J N N N N 1 Adel N J N N N 2 Mariam N J N N N 2 Mustafa N J N N N 2 Samer N J N N N 2 Ammar N J N N N 2 Zohra N J N N N 2 Asel N J N N N 2 Sara N N J N N 3 Hiba N N J N N 3 Aslan N N J N N 3 Mahmod N N J N N 3 Ramza N N J N N 3 Dema N N J N N 3 Mohammed N N J N N 3 Hussein N N J N N 3 Nor N N J N N 3 Zetam N N J N N 3 Safa N N J N N 3 Firas N N N J N 4 Sayed N N N J N 4 Zainab N N N J N 4 Hanna N N N J N 4 Lina N N N J N 4 Nora N N N J N 4 Audra N N N J N 4 Delcham N N N J N 4 Maria N N N J N 4 Sahib N N N J N 4 Gailan N N N J N 4 Sofie (k) N N N J N 4 Jessica (k) N N N J N 4 Stina (k) N N N N J 5 Informanternas namn och resultat i skriftlig produktion. 26

28 Tabell 4.4, kolumn 1, nivå ett: Detta är högsta nivå för en av våra informanter, Majed, som skrev: (Mark wolk hon dig). Tabell 4.4, kolumn 2, nivå två: Detta är högsta nivå för sju informanter. Samer skrev: (Emil går med hond till trafar Klara). Asel skrev: (Hon följade han). Tabell 4.4, kolumn 3, nivå tre: Detta är högsta nivå för elva informanter. Zetam skrev: (På vägen han träffade mormor och farfar). Audra skrev: (Det var fint väder). Tabell 4.4, kolumn 4, nivå fyra: Detta är högsta nivå för tretton informanter. Av dem är två kontrollpersoner, Sofie och Jessica. Hanna skrev: (På vägen träffade hon sin mormor och farmor). Sahib skriver: (Sen tittade han på klockan och gick för att träffa sin flickvän). Tabell 4.4, kolumn 5, nivå fem: Detta är högsta nivå för en informant, Stina (k), som skrev: (Kvinnan och mannen blev glada, eftersom de inte hade träffat honom på länge). Tabell 4.4, kolumn 6, redovisas den nivå de olika informanterna bedömts ha använt. En informant har nivå ett, sju informanter har nivå två, elva informanter har nivå tre. Tretton informanter har nivå fyra och en informant har nivå fem. I fortsättningen användes denna siffra som redovisning för deras nivå på den skriftliga produktionen. 4.3 Implikationstabell utfall korrektion Informanternas korrektionsförmåga redovisas i tabellen. Resultatet visas i stigande ordning. Här redovisas de faktiska mätdata som samlats in om korrektioner. Här redovisas den PT-nivå informanten tillgivits efter kriteriet första förekomst. I kolumn 6 prövas om det implikativa villkoret är uppfyllt, se förklaring om implikationstabeller i bakgrund, 3.1 implikations-tabeller. I kolumn 7 ges den PT-nivå som är satt på respektive informant. I både kolumn 6 och 7 görs undantag för utfallet av mening ett, nivå fem (Jag vill ha datorn som är inte trasig). Som tidigare nämnts har nivå två bara en korrektionsmening, medan nivå tre har fått tre korrektionsmeningar, därav den ojämna fördelningen i kolumnerna. 27

29 Tabell 4.5 Namn Nivå 1 (1) Nivå 2 (2) Nivå 3 (3) Nivå 4 (4) Nivå 5 (5) Implikativt villkor uppfyllt PT nivå (7) (6) Majed ja impl 1 Samer ja impl 1 Mariam ja impl 1 Gailan ja impl 1 Mahmod ja impl 1 Sahib ja impl 1 Mustafa ja impl 1 Hussein ja impl 1 Asel ja impl 1 Sayed ja impl 1 Ramza ja impl 2 Aslan ja impl 2 Hiba ja impl 2 Adel ja impl 2 Zohra ja impl 2 Mohammed ja impl 2 Nor ja impl 3 Ammar nej impl 3 Zetam ja impl 3 Sara nej impl 3 Lina ja impl 3 Nora ja impl 3 Maria nej impl 4 Dema nej impl 4 Firas ja impl 4 Audra ja impl 4 Zainab ja impl 4 Hanna ja impl 5 Delcham nej impl 5 Safa nej impl 5 Sofie (k) ja impl 5 Jessica (k) ja impl 5 Stina (k) ja impl 5 Informanternas namn och resultat i korrektion. Implikativt villkor uppfyllt, samt deras PT-nivå. Tabell 4.5 redovisar utfall av korrektionsmeningar. Här presenteras resultatet kolumn för kolumn. 28