PROTOKOLL kl Föredragande Broo:

Transkript

1 PROTOKOLL kl Föredragande Broo: 1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 2 Meddelanden 3 Återbesättande av G. A. Lundenius professur i franska 4 Befrielse från styrelseuppdrag och utseende av ersättare 5 Institutionsindelningen 6 Utseende av en suppleant i ESF fakultetsråd Föredragande Sandell: 1 Verksamhets- och ekonomiplanen samt resultatdiskussionerna 2005 Föredragande Lindberg: 1 Godkännande av ändringar i ekonomistadgan för Åbo Akademi Föredragande Vainio: 1 Styrelsens sammansättning, storlek och arbetsformer

2 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björkqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Enligt punkt 2.2. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi (fastställd ) skall kallelse till styrelsens möten utsändas minst tre vardagar före mötet. Kallelsen utsändes Enligt punkt 2.6. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi är styrelsen beslutför, när mötets ordförande och minst hälften av styrelsens övriga medlemmar är närvarande. Beslutsförslag Mötet torde konstateras lagligt och beslutfört R. Broo Beslut Mötet konstaterades lagligt och beslutfört. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningdirektör Roger Broo

3 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björkqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Meddelanden Kansler: Reglemente för studiestödsnämnden fastställts i enlighet med styrelsens beslut Beslutsförslag Meddelandet torde antecknas till kännedom R. Broo Beslut Efter att ytterligare ett meddelande tillfogats: - Utdrag ur Yliopistolaitoksen tuloksellisuus Suomessa (Kivinen, Hedman) antecknades meddelandena till kännedom. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

4 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björkqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Återbesättande av G. A. Lundenius professur i franska G. A. Lundenius professur i franska (tjänst 1003) blev vakant då professor Brynja Svane beviljades sökt avsked. Fakulteten har inte tidigare tagit initiativ till återbesättande i brist på potentiella, kvalificerade sökande, men anser nu att läget förbättrats, varför man anhåller om att professuren måtte återbesättas med oförändrat område. Utexamineringen i franska har varit följande: 2000: 10 mag., - dr, 2001: 14 mag., - dr, 2 002: 6 mag., - dr, 2003: 6 mag., - dr, 2004: 8 mag., 1 dr. Antalet studieveckor är 2000: 2005, 2001: 1423, 2002: 1330, 2003: Tjänsteresurserna i franska är utöver den nu aktuella professuren två lektorat och en assistentur samt en med ryska språket delad byråsekreterartjänst. Vid centret för språk och kommunikation finns ytterligare ett lektorat i franska. HF framhåller att franska språket bör bibehållas som huvudämne och därigenom företrädas av en professor för att klara ämneslärarutbildningen i ämnet, för att franskan är viktig och populär och för att ämnet inte kan studeras på svenska på annat håll i Finland. HF har utrett att kompetenta och intresserade sökande verkar finnas. Fakulteten har upptagit professuren i sin personalplan och anser sig ha ekonomiska förutsättningar att finansiera den.

5 Föredragandens bedömning Trots att professuren varit vakant och skötts med tillfälliga arrangmang är utexamineringen helt tillfredsställande. Ämnet är attraktivt för studerandena. Franskan är ett viktigt världsspråk. Jag finner goda skäl för återbesättande av professuren just med den inriktning på modern franska som HF föreslår, dvs. inte romansk filologi el. likn. BILAGOR: 1. HF framställning 2. HF personalplan Beslutsförslag Med de motiveringar som framförs i föredragningen besluter styrelsen återbesätta G. A. Lundenius professur i franska (tjänst 1003) i löneklass A 28 med oförändrat område och med fortsatt placering vid HF, institutionen för språk och kultur R. Broo Beslut Föredragandens förslag godkändes. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

6 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björkqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Befrielse från styrelseuppdrag och utseende av ersättare Professor Gunborg Jakobsson anhåller om befrielse från uppdraget som styrelsemedlem hänvisande till hälsoproblem. Enligt 26 förvaltningsinstruktionen kan styrelsen av särskilda skäl på begäran av den som valts till medlem eller suppleant i ett kollegialt förvaltningsorgan bevilja vederbörande befrielse från uppdraget. Föredragandens bedömning Dokumenterade hälsoproblem bör enligt min mening betraktas som särskilda skäl som motiverar befrielse. Ersättare Beviljas prof. Jakobsson befrielse från styrelseuppdraget träder enligt 39 valinstruktionen suppleanten i hennes ställe för den återstående mandatperioden. Suppleant är prof. Kaj Björkqvist. Som ny suppleant för honom skulle tillträda den kandidat i akademivalen som därnäst hade det högsta jämförelsetalet bland professorskandidaterna i SVF. I valet fanns som kandidater emellertid bara Jakobsson och Björkqvist. I detta läge skall styrelsen enligt 39 valintruktionen utse ny suppleant efter att valnämnden berett professorsgruppen i SVF möjlighet att framföra kandidater för uppdraget.

7 Professorerna vid SVF har sammanträtt och föreslår enhälligt att prof. Unni Å. Lindström måtte utses till suppleant för Björkqvist. Föredragandens bedömning Enligt min mening finns inte anledning att avvika från professorsgruppens förslag. Björkqvist företräder samhällsvetenskaperna i fakulteten och Lindström vårdvetenskapen. Beslutsförslag Hänvisande till föredragningen beviljar styrelsen prof. Gunborg Jakobsson på begäran befrielse från uppdraget som styrelsemedlem. Styrelsen konstaterar att suppleanten, prof. Kaj Björkqvist träder i hennes ställe som ordinarie styrelsemedlem. Styrelsen utser prof. Unni Å. Lindström till suppleant för Björkqvist, allt räknat från och med denna dag och för styrelsens återstående mandatperiod R. Broo Beslut Föredragandens förslag godkändes. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

8 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Institutionsindelningen Den rådande institutionsindelningen fungerar delvis otillfredsställande. Storinstitutionerna i HF och ESF upplevs som en onödig extra förvaltningsnivå mellan ämnet och fakulteten. De två fakulteterna har i skrivelser till styrelsen yrkat på ändringar. Ett liknande problem åvilar PF. Storinstitutionerna åsamkar också obalans mellan institutionerna i resp. fakultet. Det bör ytterligare observeras att storinstitutionerna med undantag för PF saknar administrativ personal. Då institutionsindelningen nu skall överses av styrelsen bör beaktas: 1. Fakulteterna är resultatenheter, inte institutionerna. 2. Institutionsföreståndarna är redan överbelastade. Nya uppgifter tillkommer t.ex. i samband med det nya individuella lönesystemet. Enligt akademins år 2003 genomförda arbetsklimatundersökning är särskilt professorerna utsatta för stress. De bör därför om möjligt avlastas förvaltningsuppgifter som inte direkt ansluter sig undervisning och forskning. 3. För att akademin skall klara sina examensmål behövs stor samplanering av fakulteternas undervisning. Kollisioner mellan kurserna liksom dubbleringar bör undvikas. De knappa resurserna bör användas koordinerat och optimalt frigjorda resurser inom ett ämne (t.ex. vid tjänstledighet) kan kanske mera effektivt utnyttjas i ett annat.

9 4. Alla våra enheter är små. I stora universitet är institutionerna ofta större än våra fakulteter. Slutsatsen blir enligt min mening att som huvudregel fakulteten borde handha undervisningsplaneringen, personalförvaltningen, ekonomiuppföljningen, utrymmesförvaltningen och resursanvändningen. Den har erfaren förvaltningspersonal för ändamålet dock behövs överföring av administrativ personal från institutionsnivån för att fakultetskanslierna skall mäkta med uppgiften. Även dekanus måste ges ökad tid för förvaltningen. Genom utnyttjande av de nuvarande institutionsföreståndararvodena kunde dekanerna halvtidsanställas som dekaner, dvs till deras förfogande skulle ställas medel motsvarande en halv professorstjänst. Dekanus skulle därmed avlastas undervisning och administration i sitt ämne men bibehålla sådan forskning och handledning som är nödvändig för att upprätthålla sin kompetens i ämnet. Avsikten är givetvis inte att dekanus skulle bli en andra (första) fakultetsdirektör utan hans/hennes ledarskap skall fokuseras på de akademiska och innehållsliga frågorna. För att komma ifrån den förlegade och oändamålsenliga uppfattningen om dekanusuppdraget som en värnplikt för fakultetens samtliga professorer föreslår jag ett liknande anmälningsförfarande som vid valet av rektor och kansler. Dekanusuppdraget är viktigt. Det bör handhas av motiverade och därtill lämpade personer. Enligt ovanstående resonemang skulle institutionen som regel slopas som egentlig förvaltningsnivå. Däremot måste personalens och studerandenas påverkningsmöjligheter inom ämnet givetvis bibehållas och gärna förstärkas. I storinstitutionerna är det mer eller mindre nominellt. Akademins samarbetsavtal med de fackliga organisationerna tillgodoser att all personal skall ha insyn i och möjligheter att påverka arbetet i sin närmiljö. Studenternas inflytande kan ordnas t.ex. så att ämnesföreningens företrädare deltar i regelbundna samarbetsmöten med ämnesföreträdarna och den övriga personalen.andra möjligheter är att Studentkåren utser två studentrepresentanter per ämne eller att de huvudämnesregistrerade studerandena i ämnet vid ett valmöte utser två talesmän för sig. På basen av ovan nämnda resonemang, övervägandena vid styrelsens diskussioner och aftonskola samt diskussioner med ämnesföreträdarna vid HF och ESF utarbetade förvaltningsdirektören ett förslag med alternativa institutionsindelningar som utsändes till fakulteterna, de fackliga organisationerna och Studentkåren för utlåtande. Av de inkomna utlåtandena framgår att HF för sin del förordar en institutionslös fakultet (psykologiska inst. undantagen). KTF och TF delar denna uppfattning. MNF vill inte heller ha storinstitutioner med flera ämnen inom samma institution. PF vill fortsätta med tre institutioner, dock så att specialpedagogiken skulle flyttas från nuvarande pedagogik och specialpedagogik till den redan överstora lärarutbildningsinstitutionen. SVF vill fortsätta med två institutioner. Studentkåren vill öka inflytandet på ämnesnivå, fruktar att en lösning utan institutioner minskar påverkningsmöjligheterna och anser att den nuvarande institutionsindelningen i HF och ESF kräver ändring.

10 Också Personalföreningen anser att storinstitutionerna inte fungerar och önskar större delaktighet inom ämnena. Flera fakulteter önskar emellertid institutioner även framdeles, t.ex. MNF och SVF. Samtidigt har ingen fakultet velat frångå principen om fakulteten som resultatenhet. För att en institution skall ha en reell funktion med egna resurser, personalförvaltning mm. borde den få en sådan storlek att instititutionen kan åta sig fakultetsinterna examensmål, borde ges däremot motsvarande resurser och ha kvalificerad administrativ personal. Undantag från dessa riktlinjer kan möjligen motiveras med a) skild examen (vårdvetenskap i SVF, psykologi i HF) och b) geografiskt läge (barnpedagogik i PF). BILAGOR: 1. Skrivelser från HF och ESF med yrkande om institutionsförändringar 2. Förvaltningsdirektörens PM av Fakulteternas m.fl. utlåtanden Beslutsförslag På basen av utlåtandena och i föredragningen nämnda utgångspunkter besluter styrelsen om följande institutionsindelning räknat fr.o.m : HF: en institution för psykologi och logopedi, övriga ämnen direkt under fakulteten MNF: åtta institutioner: biologi (cellbiologi); biokemi; organisk kemi; fysik; fysikalisk kemi; informationsbehandling; miljövetenskaper (miljöbiologi och geologi); matematik. Det bör i fråga om informationsbehandlingen observeras att förslag framlagts om en IT-fakultet eller alternativt att informationsbehandlingen skulle överföras till KTF. Denna fråga utreds separat. ESF: två institutioner: företagsekonomi (inkl. rättsvetenskaper) och samhällsvetenskaper KTF: inga institutioner (se MNF: överförs informationsbehandlingen från MNF till KTF kan fakulteten få två institutioner: processteknik och datateknik). TF: PF: SVF: inga institutioner en institution för barnpedagogik, övriga ämnen direkt under fakulteten. två institutioner: samhällsvetenskap, vårdvetenskap Styrelsen återkommer till ärendet om utredningen rörande de datatekniska ämnenas organisation föranleder ändring av fakultets- och institutionsstrukturen R. Broo

11 Beslut Efter diskussion återremitterades ärendet enhälligt för vidare behandling. Styrelsegrupperingarna ombads utse två företrädare var för att tillsammans med föredraganden bereda ärendet. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

12 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björkqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Utseende av en suppleant i ESF fakultetsråd Beslutsförslag Prof. Dag Anckar som är suppleant för prof. Lauri Karvonen i ESF fakultetsråd, avgick med pension Då han inte längre tillhör akademin och styrelsen inte beslutit tillåta externa medlemmar i fakultetsråden kan han ej fortsätta som suppleant. Från valen till fakultetsrådet finns inga icke-valda kandidater. I detta läge skall styrelsen enligt 39 förvaltningsinstruktionen utse ny suppleant efter att valnämnden berett professorsgruppen i ESF möljlighet att framföra kandidater för uppdraget. Efter hörande av samtliga professorer i ESF har valnämnden fått endast ett förslag, nämligen professor Guy-Erik Isaksson. Föredragandens bedömning Enligt min mening finns inte anledning att avvika från prorfessorsgruppens förslag. Prof. Isaksson representerar liksom prof. Anckar ämnet statskunskap. Hänvisande till föredragningen utser styrelsen prof. Guy-Erik Isaksson till suppleant för prof. Lauri Karvonen i ESF fakultetsråd räknat från och med denna dag och för fakultetsrådets återstående mandatperiod R. Broo

13 Ärende 6, Broo Beslut Föredragandens förslag godkändes. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

14 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN B. Sandell, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björkqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare 1 Verksamhets- och ekonomiplanen samt resultatdiskussionerna 2005 Som underlag för beredningen av verksamhets- och ekonomiplanen och resultatdiskussionerna med undervisningsministeriet 2005 ligger dels undervisningsministeriets feedback på universitetens verksamhet 2003 som separat har distribuerats, dels undervisningsministeriets anvisningar för beredningen av resultatförhandlingarna (dnr 7/202/2004 av ). Av det som framförs i undervisningsministeriets feedback kan bl.a. nämnas: - en betoning av kvalitetssäkringen och att akademin bör gå in för ett tillräckligt heltäckande övergripande kvalitetssäkringssystem, - att akademin förutsätts utgående från den utförda internationella utvärderingen av geovetenskaperna utvärdera tillståndet i sin egen geovetenskapliga enhet och göra upp en plan för den geovetenskapliga forskningens ställning med tanke på hela universitetet, - att akademin bör mera utförligt rapportera om åtgärder för att utveckla undervisningen och effektivera studiehandledningen, fästa allvarlig uppmärksamhet vid att studietakten effektiveras och genomströmningen förbättras samt att utifrån egna erfarenheter och praxis vid andra universitet övergå till ett system med fyra undervisningsperioder, - att undervisningsministeriet uppmuntrar akademin att i framtiden effektivera den internationella rekryteringen av studenter, särskilt från Sverige, de övriga nordiska länderna och Östersjöområdet, - att utvidgningsprogrammet för lärarutbildningen för akademins del har lyckats bra, men att man efterlyser en plan för de handlednings- och stödåt-

15 gärder genom vilka man säkrar att de som fortfarande bedriver studier enligt utvidgningsprogrammet blir färdiga, i synnerhet i den kompletterande klasslärarutbildningen samt att ministeriet fäster uppmärksamheten vid att ett aktivare utnyttjande av virtuella studier kan öka utbildningens regionala tillgänglighet och förbättra studiemöjligheterna för dem som studerar vid sidan av arbetet, - att det virtuella universitetet kommit bra igång och att en central utmaning för de kommande åren är att etablera verksamheten som en del av basverksamheten, och att ge stödtjänsterna för nätundervisningen en etablerad ställning vid universiteten, - att universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma regionstrategier bör uppdateras senast , - att man efterlyser en breddning av verksamhetsutbudet och studerandeunderlaget inom det öppna universitetet och fortbildningsverksamheten mot nya områden och målgrupper samt en tydligare arbetsfördelning mellan fortbildning och examensutbildning, - att personalperspektivet tagits med som en del i den nya bokslutsskyldigheten, vilket förutsätter en personalstrategi och uppföljning av densamma; i blickpunkten är bl.a. visstidsanställningarna, kravet på en tidsenlig jämställdhetsplan och verkställigheten av det nya lönesystemet, vilken kräver resurser för personalutbildning samt - framhålls behovet av en utvecklingsplan för kostnadsberäkningen i vilken åtgärder för arbetstidskontroll speciellt inom den externfinansierade projektverksamheten är centrala. I direktiven konstateras att: - de tidigare överenskomna målen preciserats i resultatförhandlingarna mellan undervisningsministeriet och universiteten i april Detta för att beakta utvecklingsplanen för utbildning och forskning och de förändringar som skett i budgetbestämmelserna. I praktiken innebär detta att avtalets uppläggning förändrats men att den innehållsliga förändringen de facto är liten. Främst kan här noteras en betoning av hanteringen och utvecklingen av intellektuella resurser och att man ställt upp mål också för antalet utländska examensstuderande (år studerande), - ett seminarium för undervisningsministeriet och universitetens ledning ordnas i Kuopio , - inom undervisningsministeriets förvaltningsområde under året förbereds ett produktivitetsprogram som eftersträvar betydande och påvisbar förändring av produktiviteten åren , - överenskommelser om målen i produktivitetsprogrammet och uppföljningen av dem träffas som en del av resultatstyrningsprocessen, - det är meningen att det under hösten skall fattas beslut om resultatstyrningsprocedurerna för avtalsperioden och om arbetssätten för den fortsatta utvecklingen av finansieringsmodellen, - resultatavtalet kompletteras med resurserna för 2006 sålunda att - basfinansieringen för omkostnaderna beräknas av undervisningsministeriet enligt samma principer som i budgeten för 2005, - en del av forskarskolorna upphör vid utgången av 2005 och att undervisningsministeriet fattar beslut om den fortsatta finansieringen av

16 forskarskolorna så att de kan tas med i basfinansieringskalkylen innan resultatavtalen undertecknas, - avtal har träffats om finansieringen av riksomfattande uppgifter för hela avtalsperioden, - finansieringen för de riksomfattande programmen i huvudsak är fastställd för hela avtalsperioden med undantag av informationsindustriprogrammet, där undervisningsministeriet för år 2006 lovar anvisa 1/3 av den avtalade finansieringen för år 2004 för stärkning av forsknings- och undervisningsförutsättningarna samt projektet för det virtuella universitetet där måluppfyllelsen bedöms på basis av inlämnade rapporter och behövliga ändringar i finansieringen för 2006 därefter görs, (vid seminariet i Kuopio har direktör Markku Mattila dock ställt i utsikt att framställningar kan göras också inom andra riksomfattande program). - anslagen för resultatbaserad finansiering, som bygger på verksamhetens kvalitet och verkningsfullhet upptas i omkostnaderna på samma sätt som tidigare år beroende på bas- och projektfinansieringens omfattning. - projektfinansiering anvisas för universitetens nya öppningar och för utrustning av nybyggen. Vid tilldelningen av finansiering ställs verkställigheten av den nya examensstrukturen, utvecklingen av antagningen av studerade och projekt som anknyter sig till internationalisering i främsta rummet. - anslagen för övningsskolorna för 2006 bildas av basfinansieringen, projektfinansieringen och den resultatbaserade finansieringen av omkostnaderna. Följande uppgifter har inbegärts av universiteten per : - en rapport om måluppfyllelsen. Om målen väsentligt underskrids, bedöms orsakerna till detta i korthet. I fråga om utvärderingsverksamheten (egna utvärderingsprojekt och externa utvärderingar) redovisas de centralaste utvärderingsresultaten och de fortsatta åtgärder man beslutat om på basis av dem. - separata rapporter om den utvidgade lärarutbildningen, projektet för det virtuella universitetet, informationsindustriprogrammet, biämnesstudier och vuxenutbildningen samt om utvecklingen av undervisningsövningarna vid övningsskolorna. - en lokalstrategi, som också kan läggas fram vid resultatförhandlingen med undervisningsministeriet. Rapporten om måluppfyllelsen och de övriga rapporterna uppgörs av förvaltningsämbetet och insänds å tjänstens vägnar. Bedömningen av resultaten år 2004 upptas till styrelsebehandling i samband med godkännandet av verksamhetsberättelsen (bokslutsakten) vid mötet i mars Avsikten är också att lokalstrategin behandlas vid mötet i mars. Universiteten skall vidare insända en verksamhets- och ekonomiplan för åren I planen skall ingå projektframställningar och planer för lokalprojekt samt kostnadsmotsvarighetskalkyler över offentligrättslig och företagsekonomisk avgiftsbelagd verksamhet samt därtill över samfinansierad

17 verksamhet. Ifall universitetet har donations- eller sponsorinkomster, skall beloppet uppges för sig. Även för övningsskolornas del uppskattas storleken på sådana eventuella inkomster 2006 som skall nettobudgeteras. Resultatavtalet kommer att uppta den affärsekonomiska verksamhetens lönsamhetsmål i euro och procent av inkomsterna. Föredraganden har utarbetat ett förslag till verksamhets- och ekonomiplan för åren ( bilaga 1). Förslaget baserar sig långt på motsvarande plan för åren med beaktande av förändrade omständigheter och de anmärkningar som ministeriet gjort i sin feedback gällande år I planen har speciellt kvalitetssäkringsfrågorna och genomförandet av den nya examen getts större synlighet, vilket också återspeglas i ansökningarna om nya projektanslag. Personalfrågorna (hantering av de intellektuella resurserna) har getts ökat utrymme i avsnittet om förvaltningen och i avsnittet om forskning betonas satsningen på att få fram nya spetsenheter. Den av undervisningsministeriet efterlysta planen för den geovetenskapliga forskningens ställning inom akademin med tanke på hela universitetet föreligger ännu inte i den formen att den kan inkluderas i förslaget till verksamhets- och ekonomiplan men ärendet bör upptas till diskussion utgående från det material som föreligger vid mötet. Kostnadsmotsvarighetskalkylerna och motsvarande uppgifter av teknisk natur uppgörs av förvaltningsämbetet och fogas till planen före den insänds till undervisningsministeriet. Beträffande anslagen för riksomfattande program skulle anslaget för år 2006 enligt undervisningsministeriets plan inom programmet för informationsindustri och informationssamhälle sjunka till 1/3 av anslaget år 2004 dvs. till i. Anslagsbehovet för att bevara den undervisningsvolym som krävs för att svara mot det behov av undervisning och forskning inom de beröra institutionerna och TUCS som föranleds av att antalet nybörjarplatser räknat från år 2000 ökat med 55 uppgår till i. Även om ministeriets avsikt varit att i av projektanslaget för utvecklandet av svenskspråkiga studiemiljöer skulle användas för informationsindustriprogrammet kvarstår ett finansieringsbehov som uppgår till i. Av anslagen inom programmet för utvecklande av studieprocesserna fick akademin år 2005 endast i (0.96% av de utdelade medlen) för projektet Färdig på fem år och härtill bland akademins egna projekt i för att utveckla planerings- styr och kontrollinstrument för studierna (MinPlan-projektet). Det dokumenterade faktiska anslagsbehovet utöver de medel som tidigare utlovats för att projektet med datorstödd studierådgivning skall kunna genomföras och också det öppna universitetet och fortbildningsverksamheten samtidigt integreras i projektet som också inbegriper fortsatt arbete med utveckling av studieprestationsregistret Sture är i. Under det riksomfattande programmet för affärskunskap har akademin inte beviljats anslag åren , vilket i sig är anmärkningsvärt, eftersom

18 verksamheten vid Åbo Akademi med sin tvärvetenskapliga inriktning och utbildning och forskning i företagande vid flera olika fakulteter stöder programmets målsättningar. Därför framförs nu ett projekt som berör tvärvetenskaplig forskning och doktorandutbildning inom entreprenörskap och affärskunnande med ett äskande om i. Under det riksomfattande programmet för regional utveckling äskas som ett tillägg i för samarbete med yrkeshögskolorna för regional utveckling. Vad möjligheterna att anhålla om anslag för universitetens egna nya projekt beträffar, har föredraganden utgått ifrån att det totala projektanslaget blir detsamma år 2006 som 2005 dvs. ca i, varav i redan bundits vid pågående projekt, vilket innebär att i kan disponeras för nya projekt. Åbo Akademi kan rimligen göra anspråk på ca 4% av detta för nya projekt, dvs. ca i. De nya projekt som är framförda i förslaget till verksamhets- och ekonomiplan är i enlighet med undervisningsministeriets rekommendationer inriktade på utvecklingen av kvalitetssystem (kvalitetshandbok), utveckling och planering av nya magisterprogram, marknadsföring av akademins utbildningar utomlands och utveckling av kostnadsberäkningen. Sammanlagt äskas om i för nya projekt. Verksamhets- och ekonomiplanen för Vasa övningsskola följer samma riktlinjer för utveckling av verksamheten som tidigare uppdragits. Bland önskemålen om projektanslag framhålls det återstående behovet av anslag för inredning som föranleds av flyttningen och omstruktureringen av den grundläggande utbildningen ( i för inredning och i för ökade hyror). Utöver detta har övningsskolan aviserat behovet av utvecklingsanslag också för IKT-funktionen, handledningsfunktionen, elever med invandrarbakgrund och specialundervisning i grupp. Beslutsförslag Styrelsen godkänner verksamhets- och ekonomiplanen enligt föredragningen ovan i enlighet med förslaget i bilaga 1 samt ger föredraganden fullmakt att komplettera förslaget med rapporter, projektmotiveringar, planen för den geovetenskapliga forskningens ställning och ekonomiska beräkningar av teknisk natur B. Sandell Beslut Antecknades att till styrelsen separat utsänts motiveringarna för ansökningarna om nya anslag för riksomfattande program och anslag för nya projekt 2006 under avsnitten 2.A.3 och 2.A samt ett utkast till utvärdering och plan för utveckling av geovetenskaperna.

19 I övrigt godkändes verksamhets- och ekonomiplanen enligt föredragandens förslag med smärre ändringar. Målet för andelen utländska studerande inom forskarskolorna skulle vara 10-30% beroende på vetenskapsområdet. Vidare skulle i texten beaktas att samhällsdelegationen avslutat sin verksamhet. Ordförande Gustav Björkstrand Planeringschef Bengt Sandell

20 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN G-B Lindberg, tel Möte 1/240 torsd. den kl Närv. Björkstrand Ginman Back Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Björkqvist Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Burman Engblom Meinander Østern Hagelstam Salmi Alm Ahlström Huvila Smulter Fredriksson Sell Holmberg Wikström Hansén Norrby Lönnroth Sällström Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Godkännande av ändringar i ekonomistadgan för Åbo Akademi Akademins ekonomistadga har fastställts av kansler Till följd av de senaste ändringarna i budgetlagen och -förordningen bör ekonomistadgan uppdateras. I budgetförordningen (ändr. 254/ 2004) finns nu mera detaljerade bestämmelser om ekonomistadgornas innehåll. Men uppbyggnaden av den gällande ekonomistadgan motsvarar dock i huvudsak de nya bestämmelserna varför kapitelindelningen förblir oförändrad. Den främsta ändringen är att förfarandet med betalningsutanordning beträffande utgifterna slopas. Detta har som följd att godkännarens ansvar ökar. En annan ändring är i bokföringen av statens löneutgifter så att den motsvarar lönebokföringen i den privata och kommunala sektorn. Övriga uppdateringar gäller betalningsrörelsen samt behandlingen av inkomster och utgifter. I budgetförordningen finns även större ändringar som gäller verksamhets- och ekonomiplaneringen, redovisningen och bokslutet. Dessa ändringar innebär att ekonomistadgan måste uppdateras ännu en gång under år De föreslagna ändringarna i ekonomistadgan översänds som bilaga 1 och den ändrade stadgan i sin helhet som bilaga 2.