PROTOKOLL kl Föredragande Broo:

Transkript

1 PROTOKOLL kl Föredragande Broo: 1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 2 Meddelanden 3 Procedurerna för val av rektor och uppställande av kanslerskandidater 4 Undervisningsspråket Föredragande Vainio: 1 Jämställdhetsplan för Åbo Akademi Föredragande Nikula: 1 Tillsättande av examensnämnd för åren Godkännande av Instruktion om ådagaläggande av språkkunskap vid Åbo Akademi (Språkinstruktionen)

2 ÅBO AKADEMI PROTOKOL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 2 /224 Konsistoriesalen torsd kl ,20 Närv. Björkstrand Ginman Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Engblom Meinander Østern Smulter Salmi Hagelstam Ahlström Holmberg Sell Alm Hansén Latvakangas Lönnroth Sällström Puska Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Enligt punkt 2.2. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi (fastställd ) skall kallelse till styrelsens möten utsändas minst tre vardagar före mötet. Kallelsen utsändes Enligt punkt 2.6. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi är styrelsen beslutför, när mötets ordförande och minst hälften av styrelsens övriga medlemmar är närvarande. Beslutsförslag Mötet torde konstateras lagligt och beslutfört R. Broo Beslut Mötet konstaterades lagligt och beslutfört. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

3 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 2 /224 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Ginman Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Engblom Meinander Østern Smulter Salmi Hagelstam Ahlström Holmberg Sell Alm Hansén Latvakangas Lönnroth Sällström Puska Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Meddelanden FÄ: På önskemål från vissa styrelsemedlemmar (mötet ) har FÄ utrett hur andra universitet offentliggör styrelsens föredragningslistor och protokoll. Se bilaga. Det framgår att praxis varierar mycket. Den största offentligheten tillämpar Helsingfors universitet där både föredragningslistor inkl. bilagor samt protokoll är fritt tillgängliga. Det finns tekniska och arbetsmässiga hinder för att omedelbart övergå till ett sådant system vid akademin. FÄ utreder frågan vidare i syfte att öka öppenheten. Beslutsförslag Meddelandet torde antecknas till kännedom R. Broo Beslut Meddelandet antecknades till kännedom. Ordförande Förvaltningsdirektör Gustav Björkstrand Roger Broo

4 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 2 /224 Konsistoriesalen torsd kl ,20 Närv. Björkstrand Ginman Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Engblom Meinander Østern Smulter Salmi Hagelstam Ahlström Holmberg Sell Alm Hansén Latvakangas Lönnroth Sällström Puska Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Procedurerna för val av rektor och uppställande av kanslerskandidater Enligt 13 2 mom. universitetslagen skall den som väljs till rektor ha avlagt doktorsexamen eller vara utnämnd till en professorstjänst vid något universitet. Enligt 3 3 mom. universitetsförordningen står den som valts till rektor i tjänsteförhållande på viss tid till universitetet. Rektor väljs för fem år i sänder av universitetets valkollegium. Till akademins valkollegium hör enligt 27 förvaltningsinstruktionen medlemmarna i styrelsen, styrelsen för Österbottens högskola, fakultetsråden samt av föreståndarna för de fristående institutionerna samt av förvaltningsdirektören och direktörerna och byråcheferna vid förvaltningsämbetet. Enligt 3 samordningslagen utnämns kansler för Åbo Akademi av republikens president för tre år i sänder sedan ett valkollegium bestående av företrädare för Åbo Akademi, Österbottens högskola och Svenska handelshögskolan ställt tre kandidater på förslag. Kansler skall vara en person som verkat förtjänstfullt för vetenskapen eller högskoleväsendet. Den som är anställd vid någon av de finlandssvenska högskoleenheterna kan inte utses till kansler. Den nuvarande rektorns Gustav Björkstrands mandatperiod utgår Rektorsval bör därför ske våren 2003 och är planerat till 10 april. Val av kanslerskandidater blir aktuellt under hösten Undervisningsministeriet har i ett brev ansett att rektors uppgifter är att jämföra med en tidsbunden statlig tjänst, men då akademin inte inrättat någon dylik rektorstjänst är det fråga om ett tjänsteförhållande. Formkraven i fråga om ledigan-

5 slående är därvid friare än om det gällde en tjänst. Dock bör offentlighet tillämpas. Undervisningsministeriet har i ett brev rekommenderat att universiteten i samband med rektorsvalen tillämpar ett anmälningsförfarande. Ett offentligt anmälningsförfarande stöds av 13 universitetslagen som öppnar möjligheten för akademin att till rektor även välja personer utifrån. Kanslerssekreteraren har i en av kansler begärd utredning funnit undervisningsministeriets rekommendation motiverad. Liknande resonemang kan anföras när det gäller valet av kanslerskandidater. Vissa universitet har utformat särskilda regler för anmälningsförfarandet. Exempelvis har Helsingfors universitet och Turun yliopisto i sina valinstruktioner intagit bestämmelser om hur rektorskandidater skall framföras för valkollegiet. Helsingfors universitet kräver att 10 personer som tillhör universitetet skall nominera en kandidat och att denne gett sitt samtycke. I Turun yliopistos valinstruktion bestäms att förvaltningsämbetet genom en kungörelse meddelar hur personer som är intresserade av kanslers- eller rektorsuppdraget skall anmäla sig eller hur en kandidat skall uppställas. Ett arbetsutskott inom valkollegiet bereder valen. Föredragandens bedömning Såsom både kansler och rektor framhållit i pressen är det säkert motiverat att i valinstruktionen precisera procedurerna för val av rektor och uppställande av kanslerskandidater. Därvid bör beaktas de behov av större offentlighet som den nya lagstiftningen och undervisningsministeriets rekommendation aktualiserar. Samtidigt bör enligt min åsikt allvarligt övervägas sättet för val av prorektorer. Turun yliopisto och Helsingfors universitet tillämpar numera ett system enligt vilket prorektorerna väljs av styrelsen på framställning av rektor. På detta sätt vill man försäkra sig om att rektorena kan samarbeta. Väljs prorektorerna lika självständigt som rektor kan risk finnas för konflikter. En särskild komplikation beträffande akademins valprocedurer är att kanslerskandidaterna uppställs gemensamt med Svenska handelshögskolan. Med tanke på de många olika procedurer som är möjliga och olika åsikter kan råda om ändamålsenligheten, anser jag att en arbetsgrupp bör tillsättas med företrädare för professorerna, mellangruppen och studerandena. För kanslersvalets del bör därtill Svenska handelshögskolan involveras. För det i april inkommande rektorsvalet finns inte möjligheter till större förändringar av de traditionella procedurerna. Det betyder att formella krav på nomineringssättet, tidslimiter o.dyl. inte skulle uppställas, utan rektors- och prorektorskandidater kan framföras t.o.m. på själva valmötet Avvikande från tidigare praxis anser jag dock att akademin bör tillämpa anmälningsförfarande. Enligt min åsikt kan detta ske genom att i Meddelanden och på akademins www-sidor kungöra att den som är intresserad av uppdraget som rektor skall anmäla därom till valkollegiets sekreterare, amanuens Anna-Stina Nyby senast en vecka före valmötet, dvs På så sätt kan valkollegiets medlemmar informeras om kandidaterna i någorlunda god tid före valmötet. BILAGOR: 1. Kanslerssekreterarens utredning rörande rektorsvalet 2. Undervisningsministeriets rekommendation

6 Beslutsförslag Hänvisande till ovanstående föredragning anmodar styrelsen rektor att tillsätta en arbetsgrupp för att komplettera akademins valinstruktion med bestämmelser om procedurerna vid rektors- och prorektorsval samt vid uppställande av kanslerskandidater. Styrelsen besluter att för det inkommande rektorsvalet tillämpa ett anmälningsförfarande så att intresserade kandidater skall anmäla sig till valkollegiets sekreterare senast R. Broo Beslut En till styrelsen riktad skrivelse från kansler utdelades (bilaga 3). Föredraganden ändrade sin föredragning så att intresserade kandidater skall anmäla sig till valkollegiets sekreterare senast Wolf-Knuts, understödd av Ginman föreslog att anmälningsförfarande ännu inte skulle tillämpas vid inkommande rektorsval. Eftersom föredraganden vidhöll sitt beslutsförslag skreds till omröstning. Vid omröstningen erhöll Wolf-Knuts förslag 5 röster (Jakobsson, Ginman, Østern, Wolf-Knuts och Dahlbacka) och föredragandens förslag 21 röster (Bäckström, Helsing, Puska, Latvakangas, Alm, Wikström, Hagelstam, Smulter, Meinander, Grankvist-Nybacka, Grönlund, Söderholm, Gyllenberg, Mattinen, Lönnroth, Sell, Ahlström, Salmi, Engblom, Anckar och Björkstrand). Styrelsen hade sålunda beslutat i enlighet med föredragandens ändrade beslutsförslag. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

7 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel Möte 2 /224 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Ginman Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Engblom Meinander Østern Smulter Salmi Hagelstam Ahlström Holmberg Sell Alm Hansén Latvakangas Lönnroth Sällström Puska Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Undervisningsspråket Enligt 28 universitetslagen skall Åbo Akademi särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. I 29 bestäms att lärarna skall ha fullständiga kunskaper i svenska och förmåga att förstå finska. Akademin besluter om den kunskap i svenska och finska som krävs av utländska lärare. I 9 2 mom. fastslås att undervisnings- och examensspråket vid Åbo Akademi är svenska. Dock kan enligt 9 3 mom. universitetet besluta om användningen av andra språk än svenska i undervisningen och i studieprestationerna. Styrelsen har i sin strategiplan och i sina verksamhets-och ekonomiplaner upprepade gånger senast , fastslagit att Åbo Akademis verksamhetsidé är att vara ett svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning. En debatt har uppstått kring den ökande användningen av engelska i undervisningen. Impulsen till debatten gavs av att ESF fakultetsråd efter en jämn omröstning nyligen beslöt inrätta ett Master of Science-Program i International Business and Law, i vilket all undervisning skulle ske på engelska trots att det huvudsakligen planeras för inhemska studerande. Men frågan om engelskan har en mycket mera omfattande räckvidd än enskilda program. Kurslitteratur på engelska, både obligatorisk och valbar, har funnits i tiotals år. Detta kan knappast infrågasättas. Gästföreläsningar och valbara kurser på engelska är en viktig del av akademins internationalisering. Inom vissa ämnen, särskilt inom naturvetenskaper och teknik, är engelskan så förhärskande i den vetenskapliga diskussionen och även på den globa

8 la arbetsmarknaden att det upplevs som viktigt att hålla en t.o.m. betydande del av den fördjupade undervisningen och doktoradundervisningen på engelska. Och självfallet bör den undervisning som riktar sig till utländska icke-nordiska gäststuderande ske på engelska eller andra utländska språk. Då universitetslagen utöver språket i undervisningen också nämner studieprestationerna bör uppmärksamhet riktas mot vilket språk studerandena använder i tentamenssvar, uppsatser, referat, laboratorierapporter, muntliga prestationer, pro graduavhandlingar och diplomarbeten. Såsom ovan nämnts är huvudregeln att akademins undervisningsspråk är svenska. Dock kan akademin besluta om även andra språk. Det bör observeras att akademin därvid avses styrelsen. Enskilda fakultetsråd eller andra myndigheter kan inte bevilja avsteg från svenska. Enligt 1 2 mom.15 punkten i förvaltningsinstruktionen är det uttryckligen styrelsens uppgift att besluta om användningen av andra språk än svenska i undervinsingen och studieprestationerna. Sådana beslut har konkretiserats i examensstadgan i vilken bestäms att mogenhetsprovet skall utföras på svenska. Vidare finns en allmän regel att Fakulteten bör dock tillse att examen alltid kan avläggas på svenska (31 1 mom.). I 31 4 mom. examensstadgan sägs att Studeranden kan efter överenskommelse med handledaren och språktjänsten avfatta sin avhandling pro gradu eller sitt diplomarbete på engelska. Även i språkinstruktionen finns bestämmelser om språkanvändningen. Föredraganden har gjort en förfrågan till studiesekreterarna huruvida fakulteterna uppfyller examensstadgans bestämmelse om att examen skall kunna avläggas på svenska. Inga problem härvidlag rapporteras inom HF, TF, PF; SVF. Inom ESF finns det ovan nämnda Master-programmet i International Business and Law samt Master-programmet i Electronic and Mobile Commerce. Även i övrigt ges inom ekonomutbildningen så mycket undervisning på engelska att en examen på svenska inom flera inriktningar, särskilt informationssystem, knappast i praktiken kan genomföras. Inom KTF:s processtekniska utbildningsprogram ges vissa fördjupade kurser på engelska. Det finns dock alltid alternativa kurser på svenska. Inom det datatekniska utbildningsprogrammet i KTF, liksom inom informationsbehandlingen vid MNF, är situationen en annan. I praktiken krävs minst 15 sv på engelska för examen. Avhandlingarna pro gradu skrivs i regel på engelska. För att ytterligare belysa problematiken har FÄ (Anna-Stina Nyby) gjort en genomgång av hur samtliga ämnen och enheter presenterar sig språkligt på internet. Det visar sig att många enheter presenterar sig och sin undervisning först eller t.o.m. enbart på engelska! Föredragandens bedömning Det finns skäl att skärpa akademins svenska profilering både i undervisningen och marknadsföringen utåt. Svenskan är akademins verksamhetsidé och berättigande som ett självständigt universitet. Goda kunskaper i svenska är en stark merit för våra utexaminerade på arbetsmarknaden. En allmän uppfattning bland våra lärare och inom språktjänsten är att studerandenas skriftliga förmåga i svenska lämnar en hel del övrigt att önska. Andelen skriftliga prestationer bär därför ökas. Projektet Akademiskt skrivande bör kompletteras med andra åtgärder. Avhandlingarna pro

9 gradu och diplomarbetena bör i regel skrivas på svenska. Examensstadgans undantagsbestämmelser bör skärpas, eventuellt borde tillståndet att skriva nämnda avhandlingar på engelska eller andra språk återföras till att beviljas av rektor. Omsorgen om svenskan behöver inte betyda någon negligering av engelskan. Studerandena har kapacitet för båda språken. Genom kurslitteraturen, valbara kurser och fördjupade kurser på engelska ges färdighet även i engelska. Viktigt vore att de lärare som undervisar på engelska genom fortbildning skulle öka sin språkliga kompetens. BILAGA: Kartläggning av hur enheterna presenterar sig språkligt på internet Beslutsförslag Styrelsen understryker att svenska är akademins undervisnings- och examensspråk. Fakulteterna anmodas att efterleva examensstadgans bestämmelse om att examen skall kunna avläggas på svenska. Styrelsen uppdrar åt förvaltningsämbetet att bereda sådana ändringar av examensstadgan och övriga instruktioner att undantagen begränsas och preciseras R. Broo Beslut Efter diskusison beslöt styrelsen enhälligt inta följande tillägg, vilka även omfattades av föredraganden: S S Andra meningen i beslutsförslaget fick lydelsen: Styrelsen uppdrar åt förvaltningsämbetet att bereda sådana ändringar av examensstadgan och övriga instruktioner att akademins språkpolicy preciseras. En ny tredje mening tillades: Enheterna anmodas se till att informationen som finns presenterad på internet skall finnas tillgänglig på svenska. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo

10 ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN M. Vainio, tel Möte 2 /224 Konsistoriesalen torsd kl ,20 Närv. Björkstrand Ginman Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Engblom Meinander Østern Smulter Salmi Hagelstam Ahlström Holmberg Sell Alm Hansén Latvakangas Lönnroth Sällström Puska Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Jämställdhetsplan för Åbo Akademi Enligt Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986, 206/95) skall på arbetsplatser, där de anställdas antal överskrider 30, uppgöras en jämställdhetsplan. Åbo Akademis gällande jämställdhetsplan har varit i kraft sedan år 1995 ( html). Det föreliggande förslaget till ny jämställdhetsplan har utarbetats av ÅA:s jämställdhetskommitté ( ) under prorektor Olle Anckars ordförandeskap. Förslaget till jämställdhetsplan följer de principer som finns införda i grundlagen, jämställdhetslagen och i olika EU direktiv samt i andra universitets jämställdhetsplaner. Kommittén utgår ifrån att jämställdhetsarbetet utgör en central del av Akademins interna utvecklingsarbete, där målet är en arbets-, studie- och forskningsmiljö som präglas av jämställdhet, öppenhet och trygghet. I planen behandlas åtgärder mot könsdiskriminering och framförs förslag som syftar till att befrämja jämställdheten mellan män och kvinnor vid akademin. Till de kvantitativa målen hör att uppnå balans mellan andelen kvinnor och män inom utbildning, forskning och olika tjänstekategorier samt inom olika kollegiala organ.

11 Tyngdpunkterna i förslaget till jämställdhetsplan ligger på rekrytering till utbildning och tjänster studiernas uppläggning och innehåll karriärutveckling och arbetsförhållanden inflytande i beslutande organ och arbetsgrupper sammanjämkning av arbete och föräldraskap åtgärder vid sexuella trakasserier och annan diskriminering jämställdarbetets förankring och genomförande vid ÅA. Förslaget till jämställdhetsplan bifogas. Till jämställdhetsplanen har bifogats en reservation. Förslaget till ny jämställdhetsplan har varit remitterat till fakulteterna, de fristående institutionerna, Studentkåren och de fackliga föreningarna för utlåtande. Remissutlåtandena TF konstaterar att det är svårt att bryta gamla mönster vid rekryteringen av studenter. Fakulteten omfattar strävandena att man försöker tillsätta beslutsorgan och arbetsgrupper så att både kvinnor och män är representerade. Ytterligare konstaterar fakulteten att det kan behövas tilläggsresurser för ett mera systematiskt jämställdhetsarbete. Fakulteten motsätter sig principen om positiv särbehandling och menar att man alltid vid tjänstetillsättningar bör välja den person till en tjänst som är mest meriterad med tanke på behörighetskraven för tjänsten. Ytterligare ställer sig fakulteten något tvekande till förslaget till jämställdhet gällande val av sakkunniga. HF konstaterar att planen rör sig på en mycket allmän nivå och efterlyser en dokumentering och lokalisering av existerande missförhållanden. Fakulteten understöder kraven på öppenhet och demokrati i rekrytering men anser det orimligt att genomföra könskvoter gällande forskningsprojekt och sakkunniguppdrag. Fakulteten stöder varmt förslagen till åtgärder som gör det möjligt att förena föräldraskap med studier eller karriär. Fakulteten ställer sig skeptisk till förslaget om en positiv särbehandling och påpekar bl a att det kan vara svårt att definiera områden där det ena könet är underrepresenterat. Ytterligare framför fakulteten sina dubier gällande förslaget till integrering av könsperspektiv i forskning och undervisning. ESF: Fakulteten godkänner positiv särbehandling enbart om sökandens meriter är lika och att fakultetsrådet sålunda föreslår att..eller i det närmaste lika..stryks. Beträffande utnämningen av sakkunniga framför fakulteten att då två eller flera sakkunniga används, borde båda könen vara representerade. Fakulteten har kompletterat sitt utlåtande med utlåtanden från vissa institutioner. Kvinnoforskningsinstitutet efterlyser bl a en högre grad av konkretisering, ett aktivt jämställdhetsarbete och resurser för jämställdhetsarbetet. Också sociologiska institutionen påpekar att texten är diffus med många vaga formuleringar och anser att kommittén borde konkretisera förslagen till åtgärder med avseende på tid, sätt och allvarlighet i förverkligandet. Institutionen för informationssystem motsätter sig bl a att kvinno-

12 forskningen ska kunna påverka forskningens innehåll och uppläggning, att positiv särbehandling tillåts, att det underrepresenterade könet är representerat till minst 40 procent i kollegiala organ och att kvinnor särskilt uppmärksammas i fråga om internationella uppdrag eller gästföreläsningar. SVF: Fakulteten efterlyser fördomsfri och vidsynt kartläggning av könsfördelningen av bl a gällande anställningförhållanden, arbetstid, lön, kariärutveckling och rekrytering vid ÅA. Fakulteten anser att positiv särbehandling inte kan motiveras men konstaterar att jämställdhetslagen inte begränsar arbetsgivarens rätt välja den person som anses bäst lämpad. PfÅA: Personalföreningen välkomnar planen men efterlyser en systematisk kartläggning, specificerade målformuleringar, konkretare handlingsprogram och ekonomiska resurser för jämställdhetsarbetet. Personalföreningen understryker vikten av åtgärder som gör det möjligt att förena arbete med föräldraskap och betonar särskilt att jämställdhetsaspekterna bör beaktas vid införande av individuell lönesättning. FC/ÅA: Fortbildningscentralen konstaterar att planen innehåller en del opreciserade, inexakta och luddiga formuleringar, vilket gör det svårt att omsätta planen i konkreta handlingar. FC efterlyser statistiska uppgifter och tydligt formulerade handlingsplaner samt ekonomiska resurser för jämställdhetsarbetet. Också FC framför vikten av åtgärder som befrämjar sammanjämkning av karriär och familj samt att det bör fästas särskild uppmärksamhet vid könsaspekten då det nya lönesystemet införs. ÅAS: Studentkåren välkomnar förslaget i jämställdhetsplanen enligt vilket en utredning bör göras gällande ett tentamenssystem där tentandens identitet inte kommer fram. Andra förslag i planen som ÅAS tar fasta på är åtgärder som gör att kvinnor och män som arbetar och studerar vid ÅA ska kunna förena arbete, studier och familjeliv (bla att förlängning av anställning skall tryggas vid moderskaps-, föräldraeller vårdledighet) samt åtgärder som bör vidtas vid sexuella trakasserier och annan diskriminering. ÅAS efterlyser utredningar gällande könsdiskriminering och mera information om jämställdhetsarbetet vid ÅA. Föredragandens bedömning Förslaget till ny jämställdhetsplan för Åbo Akademi är ett led i förverkligandet av Åbo Akademis strategiska mål. I Åbo Akademis strategirapport, Åbo Akademi år 2010 ett personligt toppuniversitet, fastställs att akademin skall arbeta för goda arbetsmöjligheter och en säker och trivsam arbetsmiljö för alla. Målet skall uppnås bl a genom ett aktivt jämställdhetsarbete. ÅA skall enligt strategin ha genomfört jämställdheten på alla nivåer år Den manliga dominansen inom högre tjänster uppfattas i strategirapporten som en svaghet vid ÅA och som ett delmål har uppställts att av de högsta tjänsterna skall kvinnorna inneha

13 50 procent år Ytterligare skall akademin aktivt stöda kvinnornas vetenskapliga utbildning så att kvinnornas andel av doktorsexamina stiger till 50 procent. I ÅA:s personalpolitiska program från år 1997 uppskisseras ett handlingsprogram som befrämjar jämställdhet i arbete och likvärdiga arbetsförutsättningar för alla oberoende av kön, ålder, ursprung, eller hälsa. Det av jämställdhetskommittén framförda förslaget till jämställdhetsplan bör betraktas som ett ramprogram. Det skiljer sig till sin uppläggning inte avsevärt från den gällande planen. Innehållsmässigt är det aktuella förslaget mera detaljerat och omfattande men innehåller i förhållande till den gällande planen inga kontroversiella förslag. Planen följer till form och innehåll motsvarande planer vid andra universitet. I det följande analyseras de punkter i jämställdhetsplanen som remissinstanserna särskilt framhållit. 1. Dokumentation och statistisk information Flera remissinstanser efterlyser statistik och annan information om den aktuella könsfördelningen inom olika arbets- och verksamhetsområden. Bristen på information försvårar lokaliseringen och prioriteringen av nödvändiga åtgärder. Det kan konstateras att en statistisk utredning av jämställdhetssituationen utfördes som ett särskilt projekt senast år Föredragandes förslag: Jämställdhetskommittén ges till uppgift att upp datera materialet från år 98 och utveckla den statistiska informationen om jämställdheten vid ÅA. 2. Målformulering och konkretisering Många remissinstanser uppfattar att planen på vissa punkter är otydlig och efterlyser större precision och klarare formuleringar. Den bristfälliga tillgången på könsindelad information är sannolikt ett av hindren för en högre grad av konkretisering. Föredragandes förslag: Jämställdhetskommittén uppgör utgående från jämställdhetsplanen ett konkret handlingsprogram med uttalade prioriteringar och tidtabell. 3. Positiv särbehandling Bland remissinstanserna har främst fakulteterna ställt sig skeptiska eller negativa till formuleringarna om positiv särbehandling. Positiv särbehandling har i förslaget till jämställdhetsplan framförts som ett sätt att utjämna könsskillnaderna framförallt i de tjänstekategorier som kännetecknas av obalans, särskilt de högre tjänsterna. Åtgärden finns med i gällande jämställdhetsplan för ÅA. Positiv särbehandling är enligt Jämställdhetslagen möjlig ifall en dylik strategisk målsättning finns omnämnd i en jämställdhets- eller motsvarande plan (6 a ). I förslaget till jämställdhetsplan föreslås att Vid tjänstetillsättningar på områden med skev könsfördelning (.) bör av två lika, eller i det närmaste lika, kompetenta sökande väljas den som hör till det underrepresenterade könet. Formuleringen i det närmaste lika kräver precisering och gemensam förståelse.

14 Positiv särbehandling innebär varken en automatisk könskvotering eller ett val enbart utgående från kön. Vid tillsättning av tjänster är det den utnämnande myndighetens sak att bedöma sökandenas kompetens och lämplighet. Kriterierna borde vara tydliga och genomskinliga och definierade så att olika typer av meriter kan beaktas. Förslaget om positiv särbehandling innebär att principen kan tillämpas ifall sökandena meritmässigt befinner sig på ungefär samma nivå och det finns ett behov av en jämnare könsfördelning. (Jfr HU:s formulering: Om de sökande är lika kompetenta eller endast i ringa mån skiljer sig med avseende på meriterna, kan till tjänsten utses den av de sökande som hör till det underrepresenterade könet, tills könsfördelningen jämnat ut sig.) Föredragandes förslag: Principen om positiv särbehandling bibehålls i jämställdhetsplanen som en möjlighet att uppnå en jämnare könsfördelning. Principen om positiv särbehandling formuleras enligt följande: Vid tjänstetillsättningar på områden med skev könsfördelning kan av två lika, eller i det närmaste lika, kompetenta sökande väljas den som hör till det underrepresenterade könet. Vid tjänstetillsättningar bör det i besluten framgå på vilket sätt meriterna bedömts och jämställdhetsaspekten beaktats. 4. Beaktande av kön vid utnämning av sakkunniga Flera fakulteter har anfört kritik mot förslaget att Kvinnliga sakkunniga bör finnas med vid alla tjänstetillsättningar där sakkunnigförfarande med mer än en sakkunnig tillämpas. Då bara en sakkunnig krävs bör möjligheten att utse en kvinna beaktas. Det är framförallt det kategoriska ställningstagandet som fakulteterna motsätter sig. Dels anses att kön inte spelar någon roll för uppdraget och dels hänvisas till svårigheten att överhuvudtaget hitta sakkunniga. Föredragandes förslag: Vid val av sakkunniga bör fakulteten beakta könsaspekten och i mån av möjlighet utse både kvinnor och män. Då två eller flera sakkunniga används borde båda könen vara representerade. 5. Övriga förslag och prioriteringsområden Remissinstanserna uppmärksammar särskilt följande områden som angelägna för jämställdhetsarbetet: Problematiken gällande sexuella trakasserier Uppföljning av lönesättningen, särskilt inom det nya lönesystemet Sammanjämkning av föräldraskap med arbete och studier Föredragandes förslag: Jämställdhetskommittén förutsätts prioritera ovannämnda områden vid förverkligandet av jämställdhetsplanen. 6. Jämställdhetsarbetets organisering och resursering För jämställdhetsarbetet har tillsatts en jämställdhetskommitté med uppgift att förverkliga, utveckla och följa upp jämställdhetsplanen. Ett aktivt jämställdhetsarbete förutsätter såväl sekreterarresurser som resurser för informations- och utbildningsinsatser. Föredragandes förslag: Jämställdhetskommittén tilldelas befogenheter och resurser i enlighet med förslaget i jämställdhetsplanen.

15 Beslutsförslag Styrelsen besluter godkänna förslaget till jämställdhetsplan med följande förtydliganden: Förändringar i text: 1. sid. 8 femte stycket: Kvinnliga sakkunniga bör finnas med vid alla tjänstetillsättningar där sakkunnigförfarande med mer än en sakkunnig tillämpas. Då bara en sakkunnig krävs bör möjligheten att utse en kvinna beaktas. Föredragandens förslag: Vid val av sakkunniga bör fakulteten beakta könsaspekten och i mån av möjlighet utse både kvinnor och män. Då två eller flera sakkunniga används borde båda könen vara representerade. 2. sid. 8 sista stycket: På områden där det ena könet är underrepresenterat kan man för att utjämna könsfördelningen tillämpa positiv särbehandling tills könsfördelningen jämnat ut sig. Vid tjänstetillsättning på områden med skev könsfördelning (det ena könet är representerat till mindre än 40 procent) bör av två lika, eller i det närmaste lika, kompetenta sökande väljas den som hör till det underrepresenterade könet. Särskilt gäller detta högre lärar- och forskartjänster och administrativa chefstjänster. Föredragandens förslag: ordet bör utbytes mot kan. Därutöver besluter styrelsen att 3. Jämställdhetskommittén ges till uppgift att uppdatera det statistiska materialet och utveckla den statistiska informationen och annan dokumentation om jämställdheten vid ÅA. 4. Jämställdhetskommittén ges till uppgift att utgående från jämställdhetsplanen uppgöra ett konkret handlingsprogram med uttalade prioriteringar och tidtabell. 5. Jämställdhetskommittén i sitt arbete prioriterar - problematiken gällande sexuella trakasserier - uppföljningen av lönesättningen särskilt i anslutning till det nya lönesystemet - åtgärder som befrämjar sammanjämkningen av studier och arbete med föräldraskap 6. Jämställdhetskommittén tilldelas befogenheter och resurser i enlighet med förslaget i jämställdhetsplanen Vainio

16 Beslut Efter diskussion återremitterades ärendet på förslag av Dahlbacka, understödd av Salmi. Ordförande Gustav Björkstrand Byråchef Margita Vainio ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN J. Nikula, tel Möte 2 /224 Konsistoriesalen torsd kl

17 Närv. Björkstrand Ginman Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Wolf-Knuts rankvist-nybacka Engblom Meinander Østern Smulter Salmi Hagelstam Ahlström Holmberg Sell Alm Hansén Latvakangas Lönnroth Sällström Puska Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Tillsättande av examensnämnd för åren Enligt 23 tentamensinstruktionen för Åbo Akademi tillsätter styrelsen en eller flera examensnämnder för fortsatt behandling av ärenden som gäller bedömning av studieprestationer. Nämnden kan utses för ett enskilt ärende eller för en mandatperiod på högst tre år. Till en examensnämnd hör en ordförande och två andra medlemmar, som var och en har en personlig suppleant. Ordföranden och dennes suppleant skall vara ordinarie professorer vid akademin. Den ena av medlemmarna och dennes suppleant skall vara lärare vid akademin medan den andre medlemmen och dennes suppleant skall vara studerande vid akademin. Examensnämnden har under åren haft följande sammansättning: ordinarie medlem suppleant Göran Djupsund, professor, SVF, ordförande Lea Sistonen, professor, MNF Barbro Gustafsson, assistent, ESF Jan Weegar, assistent, KTF Tommy Strandvall, forskarstuderande, PF Ruth Illman, forskarstuderande, HF Beslutsförslag Styrelsen torde för åren tillsätta en examensnämnd med följande sammansättning:

18 ordinarie medlem Göran Djupsund, professor, SVF, ordförande Anne Eriksson, lektor, MNF Annika Meinander, forskarstuderande, MNF suppleant Ulrika Wolf-Knuts, professor, HF Jan Weegar, assistent, KTF Anna Malmström,studerande ESF J. Nikula Beslut Föredragandens förslag godkändes. Styrelsemedlemmen Sell anmälde avvikande åsikt till protokollet. Ordförande Gustav Björsktrand Byåchef Johan Nikula Avvikande åsikt Å ena sidan bör examensnämnden vara opartisk, å andra sidan bör dess medlemmar och suppleanter ha kännedom om så många olika utbildningslinjer som möjligt. Detta kunde man försöka uppnå genom att till medlemmar och suppleanter utse personer som representerar sex av universitetets sju fakulteter. Jag opponerar mig mot styrelsens beslut eftersom nämndens nya medlemmar och suppleanter representerar endast fem fakulteter. Samtidigt efterlyser jag föredragningar som förklarar varför beslutsförslaget anses vara godtagbart. I det aktuella fallet hade ärendet återremitterats eftersom det tidigare beslutsförslaget innefattade representanter för endast fyra fakulteter. Det hade varit viktigt att veta varför föredraganden fortfarande anser att en möjligast bred representation är onödig eller oönskvärd.

19 Roger D. Sell Jag konstaterar att ovanstående yttrande överensstämmer med vad som av vederbörande framfördes vid mötet. Gustav Björkstrand ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN J. Nikula, tel Möte 2 /224 Konsistoriesalen torsd kl ,20 Närv. Björkstrand Ginman

20 Anckar Grönlund Dahlbacka Jakobsson Wolf-Knuts Grankvist-Nybacka Engblom Meinander Østern Smulter Salmi Hagelstam Ahlström Holmberg Sell Alm Hansén Latvakangas Lönnroth Sällström Puska Mattinen Helsing Gyllenberg Bäckström Söderholm A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Godkännande av Instruktion om ådagaläggande av språkkunskap vid Åbo Akademi (Språkinstruktionen) Språktjänstens direktion har framställt om att en ny språkinstruktion skall fastställas för Åbo Akademi. I sitt arbete med förslaget har Språktjänsten kunnat ta ställning till en framställning från Humanistiska fakulteten (HF Nerdrum 22) i samma ärende (gäller 3 ). Övriga fakulteter har beretts möjlighet att uttala sig om HF:s framställning, vilket ESF och KTF har gjort. Därtill har PF meddelat att fakulteten inte har några invändningar mot HF:s framställning. På grund av ett missförstånd upptogs Språktjänstens förslag till ny instruktion på styrelsens möte utan att fakulteterna hade hörts. Ärendet återremitterades varefter fakulteterna och språktjänsten har hörts (utlåtandena bifogas kallelsen). Språktjänstens förslag till ändringar i språkinstruktion är så många att det är motiverat att låta den nya texten helt ersätta den gamla. Följaktligen kommer inte alla ändringar att kommenteras här men de framgår av förslaget markerade med fet stil (bilaga 1). Den nuvarande språkinstruktionen bifogas kallelsen. De relevanta paragraferna i examensstadgan bifogas även kallelsen. Språkkunskap vid antagning till studier Förslaget föreskriver i fråga om antagningen (2 ) att språkprovet för finskspråkiga sökande inte bara skall vara gemensamt för alla fakulteter utan också för alla utbildningar. Även från denna regel kan styrelsen bevilja undantag. Genom skrivningen kan specialreglerna för KTF:s antagning tas bort ur instruktionen. I avsnittet införs också att utexaminerade från Svenska social- och kommunalhögskolan och Svenska handelshögskolan inte behöver genomgå förnyat språkprov vid ansökan till Akademin. Kunskaper i främmande språk

21 I 3 1 och 3 mom. införs en tredje nivå vid mätningen av kunskaper i språk, C- nivån, som anger förmåga att använda språket i allmänna situationer. Nyheten härstammar från HF:s initiativ. HF har även önskat att förbudet mot att anteckna ännu lägre språkkunskaper i betyget (3 mom.) skall avlägsnas, vilket KTF har motsatt sig. Språktjänsten har i denna fråga valt en mjukare linje. I 3 2 mom. har hittills bestämts att man vid HF kan ersätta studierna i moderna språk med studier i latin men på HF:s begäran har detta bortlämnats. Möjligheten att studera latin inom språkstudierna har dock bevarats. Finskans och svenskans övriga grannspråks ställning har preciserats. En precisering för utländska studerandes del har införts så att deras studier i svenska inte kan ersätta de för examen förutsatta studierna i främmande språk. Språkgranskning av skriftliga arbeten I 5 nytt 1 mom. klargörs syftet med språkgranskningen av skriftliga arbeten och rollfördelningen mellan inblandade parter. KTF har dock framfört en viss osäkerhet om språkgranskning skall förstås som ett utlåtande om språkdräkten eller språkgranskning i vidare bemärkelse. Även 5 nytt 3 mom. har getts en något klarare skrivning än tidigare, nytt är dock det som framgår av den sista meningen i förslaget, dvs. att ett genomgånget mognadsprov i svenska inte behöver upprepas för en examen vid Akademin. I 5 nytt 4 mom. ingår en bestämmelse om mognadsprov för den internationella datatekniklinjen, som 1999 inskrevs i examensstadgan och som kan avlägsnas därifrån. 5 nytt 5 mom. klargör hur utländska studerande skriver sitt examensarbete och mognadsprov och hur de granskas. I 5 7 mom. avlägsnas möjligheten att avstå från språkgranskning av avhandlingar i den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen. Förslaget kommer från SPT och har väckt tveksamhet i HF och TF. 5 nytt 8 mom. preciserar hur avhandlingar som skrivs på utländska språk skall utformas. Ansvarsfördelningen mellan Språktjänsten och studeranden klargörs. HF och ESF har funnit en motstridighet mellan SPT:s förslag och examensstadgans skrivning, vilket inte är fallet, men texten i föreliggande förslag har ändrats för större tydlighet. Studier i svenska och finska I 6 2 mom. har förtydligats hur man skall göra med studerande som har skolutbildning på såväl svenska som finska. I 6 nytt 3 och 4 mom. anges om ålänningars studier i finska, i ämnet finska språket och i finskans didaktik.

22 Utländska studerandes språkkunskaper I 7 2 mom. anges hur utländska studerande kan uppvisa sina språkkunskaper vid ansökan om studierätt. I 4 mom. har tillagts bestämmelser om hur utländska studerande som har antagits utgående från en kandidatexamen (till magisterprogram) skall bedriva studier i svenska. Tillgodoräknande av språkstudier slutförda vid en annan läroinrättning Ny 9 anger hur språkstudier på Språktjänstens område kan ersättas av studier vid andra läroinrättningar. Språktjänstens direktör ges härigenom ett slags examinatorsansvar för språkstudierna. Beslutsförslag Styrelsen torde besluta att 1) godkänna Instruktion om ådagaläggande av språkkunskap vid Åbo Akademi 2) anhålla om att Kansler fastställer instruktionen så att den träder i kraft samma dag, och 3) ge rektor fullmakt att göra sådana mindre ändringar i instruktionens text som Kansler kan fordra J. Nikula Beslut Föredragandens förslag godkändes med följande ändringar och tillägg: Till 5, 7 mom. tillades meningen: Fakulteterna kan dock bestämma om ett annat förfarande för en licentiatavhandling som är avfattad på svenska eller finska. I samma paragraf, 8 mom. bytte de två sista meningarna plats. Ordförande Gustav Björkstrand Byråchef Johan Nikula